PATIENTENS UPPLEVELSE AV ÅTERHÄMTNING VID DAGKIRURGI

PATIENTENS UPPLEVELSE AV ÅTERHÄMTNING VID DAGKIRURGI EN LITTERATURSTUDIE IDA DAHLGREN JOHAN ROSÉN Examensarbete i omvårdnad 61-90hp Sjuksköterskeprogrammet Juni 2017 Malmö högskola Hälsa och samhälle 205 06 Malmö

PATIENTENS UPPLEVELSE AV ÅTERHÄMTNING VID DAGKIRURGI EN LITTERATURSTUDIE IDA DAHLGREN JOHAN ROSÉN Dahlgren, I & Rosén, J. Patientens upplevelse av återhämtning vid dagkirurgi. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap 2017. Dagkirurgi innebär att utskrivning av patient sker samma dag som det att operationen genomförs. Dagkirurgi som metod ökar och tidigare forskning visar att det finns utrymme för förbättring i patientvården både gällande information och smärthantering samt att patienterna var nöjda med metoden fram tills dess att de skrevs ut och ansåg att den svaga länken i kedjan var den efterföljande vården i hemmet. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ analys sammanställdes. Syftet var att sammanställa hur sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder påverkar patientens upplevelse av återhämtning vid dagkirurgi. Resultatet visade att sjuksköterskan kan påverka patientens upplevelse av återhämtning med omvårdnadsåtgärder. Dessa omvårdnadsåtgärder är uppföljning och återkoppling, adekvat information och undervisning samt positivt och personcentrerat bemötande. Nyckelord: Bemötande, dagkirurgi, information, omvårdnadsåtgärder, sjuksköterska, upplevelse, återhämtning.

THE PATIENT S EXPERIENCE OF RECOVERY IN DAY SURGERY A LITERATURE REVIEW JOHAN ROSÉN IDA DAHLGREN Dahlgren, I & Rosén, J. The patients experience of recovery in day surgery. A literature review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of care science, 2017. Day surgery means that the patient has the operation and is released from the hospital under the course of a single day. Day surgery as a method is increasing and research shows that there is room for improvement in patient care both regarding information and pain management but also that the patients were satisfied with the method until they were released from the hospital and that the weak link in the chain was the subsequent care at home. The method used was a systematic literature study summarizing 10 scientific articles with qualitative analysis. The aim was to summarize how nurses nursing interventions affect the patient's experience of recovery in day surgery. The result in the study showed that nurses can, with nursing interventions, affect the patient's experience of recovery. These nursing interventions are follow-up and feedback, adequate information and education, plus positive and person-centered personal treatment. Keywords: Day Surgery, Experience, Information, Nursing interventions, Nursing, Personal treatment, Recovery.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 Metoden dagkirurgi... 1 Omvårdnad vid dagkirurgi... 1 Sjuksköterskans kärnkompetenser... 2 Postoperativåterhämtning vid dagkirurgi... 3 PROBLEMFORMULERING... 3 SYFTE... 4 METOD... 4 Steg 1: Syftesformulering... 4 Inklusions - och exklusionskriterier... 5 Steg 2: Sökstrategi... 6 Steg 3: Databassökning... 6 Steg 4: Granska artiklar och deras relevans... 7 Steg 5,6,7 och 8: Analys... 7 Steg 9: Summering... 8 RESULTAT... 8 Upplevelsen av bristfällig uppföljning... 8 Upplevelsen av att inte bli adekvat informerad... 9 Upplevelsen av bristfällig information kring läkemedelsbehandling... 10 Upplevelsen av eget ansvar och egenvård... 10 Upplevelsen av personalens bemötande på kliniken... 11 DISKUSSION... 12 Metoddiskussion... 12 Resultatdiskussion... 14 Upplevelsen av bristfällig uppföljning... 14 Upplevelsen av att inte bli adekvat informerad... 15 Upplevelsen av bristfällig information kring läkemedelsbehandling... 16 Upplevelsen av eget ansvar och egenvård... 17 Upplevelsen av personalens bemötande på kliniken... 17 KONKLUSION... 18 KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE... 18 REFERENSER... 19 Bilaga 1... 21

Artikelmatriser... 21 Bilaga 2... 31 Detaljsökning CINAHL... 31 Detaljsökning PUBMED... 31 Bilaga 3... 32

INLEDNING Problemområdet som valts handlar om sjuksköterskans ansvarsområde vid dagkirurgi. I detta arbete har författarna valt att avgränsa ämnet till dagkirurgi i I- länder definierat som operation och utskrivning utan övernattning. Motivet till valt problemområde är att denna kirurgimetod har ökat kraftigt de senaste åren och prognosen är att det kommer fortsätta öka på grund av ekonomiska incitament (Brattwall 2010). Metoden leder till ändrade förutsättningar för patienten då egenansvaret för större delen av återhämtning och smärtlindring ökar på grund av att detta sker utanför vårdinrättningen. Eftersom att förutsättningarna ändras för patienten ändras också kraven på sjuksköterskan och dennes omvårdnadsåtgärder. Därför kan det vara av stor vikt för den grundutbildade sjuksköterskan att ha god kunskap kring detta område för att kunna arbeta evidensbaserat. BAKGRUND Det finns flera olika synonymer av dagkirurgi, och en exakt definition skiljer sig åt mellan dels olika länder liksom olika institutioner (Jacobsson, 2011). Det övergripande målet för alla är att förkorta den inneliggande vårdtiden för patienten. I vissa länder innebär dagkirurgi en natts inneliggande på sjukhus eller att patienten befinner sig i nära anslutning till sjukhus till exempel på patienthotell. Generellt innebär metoden att utskrivning av patient sker samma dag som det att operationen genomförs (a.a.). Dagkirurgi definieras enligt Socialstyrelsen (2013) som dagsjukvård där den kirurgiska åtgärden normalt kräver att patienten får anestesi och en period av postoperativ övervakning. Metoden dagkirurgi Dagkirurgi som metod ökar och ett av det främsta incitamentet till detta är den ekonomiska faktorn. Det vill säga att metoden kräver färre patientplatser och därmed färre resurser vilket leder till minskade kostnader. Allt fler operationsformer, även mer komplicerade övergår idag från att ske inneliggande till dagkirurgiska ingrepp. Några exempel på specialiserade operationer som nu framförallt sker med dagkirurgi är ögonkirurgi, plastikkirurgi samt handkirurgi. Anledningar till att patienten kan skrivas ut så snart efter ingreppet är den förbättrade tekniken som är mindre invasiv framförallt laparoskopi samt en bättre kunskap kring fysiologin relaterat till operationstrauma. Även nya och förbättrade anestetika samt analgetika som verkar både snabbare och effektivare samtidigt som biverkningarna är färre har ökat möjligheterna för snabb återhämtning vilket gör att allt äldre och allt sjukare patienter opereras med denna typ av ingrepp (a.a.). Som följd av den mer avancerade tekniken mobiliseras patienten tidigare i hemmiljö vilket leder till minskad risk för tromboemboli, infektioner samt ångest och rädsla (Chung m.fl. 1999). Omvårdnad vid dagkirurgi De omvårdnadsåtgärder som ligger inom den grundutbildade sjuksköterskans profession vid dagkirurgi är preoperativ information och undervisning, postoperativ övervakning, postoperativ information och undervisning. Vid preoperativ information och undervisning är det viktigt att informera patienten så att denne kan följa de preoperativa instruktionerna (Cornelius & Rosén, 2016). 1

De preoperativa instruktionerna gäller till exempel angående fasta, läkemedel samt infektionsförebyggande åtgärder. Vad gäller Postoperativ övervakning är målet att patienten ska stabiliseras och återhämtas. Sjuksköterskan måste även övervaka patientens vitalparametrar och se till att patienten är adekvat smärtlindrad (Cornelius & Rosén, 2016). Vid den postoperativa informationen och undervisningen är det viktigt att informera patienten väl då omvårdnadsansvaret som tidigare legat på sjuksköterskan går över på patienten vid hemgång (Cornelius & Rosén, 2016). Sjuksköterskan bör informera patienten både muntligt och skriftligt, bland annat med information om hur såret ska skötas, vart de kan ringa vid eventuella frågor eller oro samt förklara eller förtydliga eventuella oklarheter. Undervisningen bör även innehålla till exempel information om hur såret ska skötas samt om det behövs något återbesök. Informationen lämnas även skriftligt och det kan vara en god idé att patienten får tillgång till denna så snabbt som möjligt, på så vis kan patienten få svar på eventuella frågor, få något förklarat eller förtydligat innan hemgång. Angående samordningen är det viktigt att patient och anhöriga får information om vart de kan ringa vid eventuella frågor eller oro. Vid dagkirurgi är det extra viktigt att teamet och sjuksköterskan ger information som stämmer överens eftersom att de endast träffar patienten under några timmar. Informationen som ges till patienten måste vara väl utformad och ges till patienten när denne är mottaglig vilket denne kan sägas vara när hen hunnit dricka, äta och uppfyller utskrivningskriterierna. Informationen ska vara personcentrerad och anpassa sig efter individen, om personen är ung, gammal, har kognitiva svårigheter, smärtpåverkad är glad eller orolig och så vidare (a.a.). Den grundutbildade sjuksköterskan har ett stort ansvar vid postoperativ smärtbehandling (Lott m.fl. 2016). Postoperativ smärta är en akut smärta som orsakas av vävnadsskada (Rawal, 1999). Smärtan måste smärtbehandlas adekvat för att undvika risker för komplikationer. Obehandlad postoperativ smärta kan leda till både fysiologiska och psykologiska komplikationer (a.a.). Det är enligt Lott m.fl. (2016) av stor vikt att sjuksköterskan har kompetens nog att få en helhetsbild av patientens smärtupplevelse samt kunskap för att informera patienten om vikten av smärtbehandlingen för att undvika postoperativa komplikationer. Sjuksköterskan måste även kunna undervisa patienten i olika smärtbehandlingsmetoder och hur länge den postoperativa smärtan förväntas bestå. Ett personcentrerat förhållningssätt ska färga sjuksköterskans arbete där patienten förhörs om tidigare upplevelser av smärta och om vad patienten har för förväntningar på smärtan och smärtbehandlingen (a.a.). Sjuksköterskans kärnkompetenser Den specifika kompetensen för en legitimerad sjuksköterska i Sverige är omvårdnad där både det vetenskapliga och patientnära arbetet ska präglas av en humanistisk människosyn (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskan ska erbjuda möjligheter att bevara, förbättra samt återfå sin hälsa, men även stödja vid hälsoproblem, sjukdom eller funktionsnedsättning. Sjuksköterskan ska ha god kunskap kring både medicinsk - och beteendevetenskap men även angående läkemedel och läkemedelshantering. Arbetet ska utföras enligt lagar och riktlinjer och präglas av ett etiskt förhållningssätt med respekt för den enskilda individen, dess rättigheter och dess värderingar (a.a.). 2

Svensk sjuksköterskeförening (2017) har utformat en beskrivning av den legitimerade sjuksköterskans kompetens. Denna består av olika så kallade kärnkompetenser där särskilt fyra av dessa är relevanta för studiens syfte. Dessa är personcentrerad vård som innebär att omvårdnaden ska utföras personcentrerat där både patient och dess anhöriga blir sedda med sin integritet och värdighet i behåll. Vård mötet ska präglas av ömsesidig respekt där patientens upplevelse står i centrum (a.a.). Denna kompetens beskrivs även av McCane och McCormack (2013) som ömsesidig respekt för varandra och för den enskilde patientens självbestämmanderätt. Det handlar om att vilja ge patienten den vård som är bäst för patienten själv. Evidensbaserad vård innebär att omvårdnaden ska grundas i evidensbaserad vetenskap samt beprövad erfarenhet där de metoder som gör störst nytta för patienten ska användas (a.a.). Säker vård är nästa kärnkompetens som berörs av syftet. Den går ut på att sjuksköterskan ska kunna förebygga skador inom vården genom att arbeta patientsäkert och riskmedvetet med patientens självbestämmande i beaktande (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Den sista kärnkompetensen är pedagogik som innebär att sjuksköterskan ska ha pedagogisk kompetens för att kunna utbilda och handleda både studenter, medarbetare, patienter och dess anhöriga med hänsyn till skilda behov och kunskaper (a.a.). Postoperativåterhämtning vid dagkirurgi Postoperativ återhämtning definieras som en energikrävande process som syftar till att patienten ska återfå kontrollen över kroppsliga, sociala och psykologiska funktioner (Allvin m.fl. 2007). I en studie av Berg (2012) där återhämtningen efter en dagkirurgisk operation studerades utifrån ett patientperspektiv så visade det sig att patienterna var nöjda med dagkirurgin fram tills dess att de skrevs ut. De ansåg att den svaga länken i kedjan var den efterföljande vården i hemmet. De överraskades av sin egen roll i vårdförloppet och hur mycket behov av stöd som krävdes, vilket de hade fått på en vårdinrättning (a.a.). Allvin m.fl. (2008) beskriver den centrala delen av återhämtningsprocessen som en önskan att minska förekomsten av fysiska symptom, uppnå en känsla av välbefinnande samt återfå sina kroppsliga funktioner och återgå till vardagliga aktiviteter. Faktorer som ansågs påverka processen var patientens ålder, preoperativ fysisk status, diagnos samt typ av ingrepp. En annan viktig faktor som analyserades i studien var tiden patienten fick för återhämtning på vårdinrättningen och i hemmet men även stöd och uppmuntran av både vårdpersonal och närstående (a.a.). En studie av Brattwall m.fl. (2011) där patienter själva bedömde sin återhämtning visade resultatet att 20 % av de 355 deltagarna fortfarande led av smärta och obehag fyra veckor efter ingreppet. Det fanns tecken på dåligt planerade vårdkontakter och patienterna därför sökte sig till andra kliniker för besök och rådgivning. Författaren kom fram till att det fanns utrymme för förbättring i patientvården, både genom resurser och i själva vårdprocessen gällande både information och smärthantering (a.a.). PROBLEMFORMULERING Motivet till valt problemområde var att den dagkirurgiska metoden har ökat kraftigt de senaste åren och prognosen är att metoden kommer att fortsätta öka (Bratwall 2010). 3

Tidigare forskning har visat att det finns utrymme för förbättring i patientvården, både genom resurser och i själva vårdprocessen (Brattwall m.fl. 2011). Forskningen har enligt Brattwall (2010) även visat att det finns kunskapsluckor gällande egenvården och smärtbehandling i hemmet. Faktorer som sades leda till obehag i samband med dagkirurgi var otillräcklig tillgång till information och sjukvård samt felaktig eller icke optimal smärtlindring (a.a.).. Patienter efter dagkirurgi säger sig uppleva obehag som kan ha en påverkan på det dagliga livet i upp till tre månader efter genomfört ingrepp (Rosén m.fl. 2011). Enligt Mitchell (2015) huvudsakliga fynd visades att den korta vistelsen som en dagkirurgisk operation innebär sågs som positiv av patienterna, Å andra sidan rapporterades om en dålig insikt i återhämtningsprocessen och brist på information som kunde vara skadliga för patientens återhämtning. Vidare lyftes att det saknades tillgång till professionell hjälp i hemmet efter operation och att patienterna kände en stor oro vilket också hade en hämmande effekt. Utmaningen blir därför enligt studien att tillhandahålla hög kvalitativ information och att ha en god kommunikation både med patienten och eventuella anhöriga som hjälper patienten i vårdprocessen, för att uppnå en god återhämtningsprocess. På grund av att dagkirurgi som metod ökar och i och med att det utförs fler komplexa operationer blir det mer nödvändigt att tillhandahålla tillgång till professionellt stöd och kommunikation i hemmet (a.a.). Därför ansågs det viktigt att sammanställa material som kan underlätta sjuksköterskans arbete med patienterna som genomgå dagkirurgi. SYFTE Syftet var att Sammanställa hur sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder påverkar patientens upplevelse av återhämtning vid dagkirurgi. METOD Metoden som användes vid denna litteraturstudie beskrivs av Polit och Beck (2014). Metoden består av de steg som redovisas i tabell 2. Steg 1: Syftesformulering Enligt Polit och Beck (2014) är det första steget i en litteraturstudie att formulera ett syfte (a.a.). Enligt SBU:s handbok (2014) har en välstrukturerad frågeställning en avgörande betydelse för en effektiv litteratursökning. SBU:s handbok (2014) beskriver även SPICE-modellen. Denna valde författarna att använda sig av som hjälp till att strukturera frågeställningen. Modellen innehåller faktorerna Setting som på svenska betyder sammanhang, här beskrivs kontexten i studien. Nästa faktor perspective som betyder perspektiv på svenska, beskriver det perspektiv som uppvisas. Intervention beskriver det fenomen som studeras. Comparison som betyder jämförelse innebär om olika fenomen jämförs i studien. Slutligen innehåller modellen evaluation som på svenska innebär utvärdering vilket innefattar studiens resultat. 4

I den aktuella studien så undersöktes sammanhanget i hemmet, perspektivet var från personer som genomgått dagkirurgi. Fenomenet som studerades var omvårdnadsåtgärders påverkan på återhämtning. Jämförelse var inte tillämpbart då författarna inte var intresserade av att jämföra. Syftet med studien var snarare att undersöka vilka olika omvårdnadsåtgärder som har påverkan på återhämtningen och på vilket sätt. Slutligen var utvärdering upplevelse av postoperativ återhämtning. Setting Sammanhang Perspective Perspektiv Intervention Intervention Comparison Jämförelse Evaluation Utvärdering I hemmet Personer som genomgått dagkirurgi Omvårdnadsåtgärders påverkan på återhämtning Ej tillämpbart Upplevelse av postoperativ återhämtning Tabell 1. SBU:s handboks (2014) Spice-modell, tolkad och fritt översatt. Steg 1 Formulera ett syfte och/eller frågeställningar Steg 2 Utveckla en sökstrategi (välja databaser och identifiera nyckelord). Steg 3 Databassökning. Steg 4 granska artiklar och deras relevans för studien. Identifiera nya referenser Steg 5 Dokumentera sökningarna läsa igenom artiklarna noggrant. Ta bort irrelevanta Steg 9 Göra en kritisk sammanställning och summering. Steg 8 Analysera och sortera informationen och söka efter teman Steg 7 Kritisk granskning av studierna Steg 6 Ta ut relevant information för studiens syfte och sammanfatta det till meningsbärande enheter Tabell 2. Polit och Becks (2014) niostegsmodell, tolkad och fritt översatt. Inklusions - och exklusionskriterier I arbetet med att strukturera frågeställning valdes även studiens inklusionskriterier, exklusionskriterier samt övriga avgränsningar. De kriterier och avgränsningar som valdes för studien var att alla artiklar skulle vara skrivna mellan 2007 och 2017, de skulle vara skrivna på engelska och beröra I-länder. Exklusionskriterierna innehöll artiklar som berörde anestesisjuksköterskor och operationssjuksköterskor då litteraturstudien enbart skulle beröra den grundutbildade sjuksköterskan. Av samma anledning valdes artiklar som handlade om barn bort. Både artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats kunde användas för att svara på syftet senare i databassökningen hittades fler kvantitativa artiklar än kvalitativa. Eftersom att denna uppsats begränsas av särskilda riktlinjer som säger 5

att endast en typ av studiedesign får användas så valde författarna i slutändan, efter mycket övervägande att använda sig av enbart kvalitativa artiklar. Steg 2: Sökstrategi Det andra steget var att lägga upp en plan för sökningarna av artiklarna. Hit hörde bland annat att välja databaser och identifiera nyckelord. I denna studie valdes CINAHL och PubMed som databaser. Polit och Beck (2014) rekommenderar CINAHL som en lämplig databas för sjuksköterskor då den innehåller hundratals vetenskapliga journaler och böcker (a.a). Sökningen valdes att göra som en blocksökning enligt SBU:s handbok (2014) där delar av innehållet i SPICEmodellen användes som block. De olika sökorden som valdes var day surgery, ambulatory surgery, post operative, recovery samt nursing interventions. Varje sökord söktes först var för sig för att slutligen kombineras med varandra. Steg 3: Databassökning För att kunna skapa blocken som skulle användas i studien kombinerades de olika sökorden enligt SBU:s handbok (2014) med en boolesk operator, de används för att ge databaserna instruktioner. OR används för att kombinera synonyma begrepp så att databasen söker på antingen det ena, det andra eller på alla i blocket förekommande sökord. Detta säkrar en bred sökning bland olika sökord med samma betydelse. AND används när minst ett sökord från varje block ska finnas med i träffarna av sökresultatet (a.a.). Steg 3 inleddes med att studiens författare sökte individuellt parallellt på varsin dator. De sökord och boolesk operator som i slutändan användes var day surgery OR ambulatory surgery AND recovery AND postoperative pain OR nursing interventions. Relevant material söktes från valda databaser, för att efter jämförelse med varandras sökresultat försäkra sig om att ha funnit den litteratur som fanns som delvis eller helt besvarade syftet. Sökningarna redovisas i tabell 3 och 4. Databas Sökord Träffar Lästa titlar Granskade abstrakt Granskade artiklar Utvalda artiklar CINAHL day surgery OR ambulatory surgery AND recovery AND postoperative pain OR nursing interventions 347 300 200 20 9 Tabell 3 Databas Sökord Träffar Lästa titlar Granskade abstrakt Granskade artiklar Utvalda artiklar PUBMED day surgery OR ambulatory surgery AND recovery AND postoperative pain OR nursing interventions 1278 1200 250 10 1 Tabell 4 6

Steg 4: Granska artiklar och deras relevans Artiklarna granskades enligt steg 4 i Polit och Becks (2014) 9-stegsmodell som redovisas ovan. Sökningarna gav många träffar och slutligen valdes tio artiklar ut som ansågs vara relevanta utifrån litteraturstudiens syfte. De artiklar som valdes bort ansågs inte höra till valda avgränsningar, inklusions, -och exklusionskriterier eller svara till syftet. Steg 5,6,7 och 8: Analys Innehållet i de valda artiklarna valdes att analyseras med hjälp av Polit och Becks 9-stegsmodell (2014). Enligt steg 5 började författarna med att enskilt läsa igenom hela texten i de valda artiklarna upprepade gånger tills de hade fått en uppfattning av textens helhet. Efter det samlades relevant information för litteraturstudiens syfte enligt steg 6 och sammanfattades till meningsbärande enheter, även omgivande text togs med för att inte ta meningarna ur sitt sammanhang. Därefter när en god bild av de relevanta artiklarna hade erhållits skedde en kritisk granskning av studiernas kvalité enligt steg 7 med hjälp av SBU:s mall för kvalitetsgranskning (SBU:s handbok 2014). Varken SBU:s mall eller kriterier fastlår hur många av dessa som måste uppfyllas för att nå viss kvalité. Därför valde författarna att svar: Ja gav ett poäng, Nej samt Oklart gav noll poäng. Sedan räknades ett medelvärde ut för varje artikel där de som uppnådde 0 33 procents svar: Ja, erhöll Låg kvalitetsnivå. 33 66 procent gav nivå Medelhög och 66 procent eller högre erhöll Hög kvalitetsnivå. För att se kriterier för hög, medelhög eller låg studiekvalité, se bilaga 3. Författarna granskade artiklarna individuellt för att sedan gå igenom alla artiklar tillsammans och sätta ett gemensamt betyg och därmed fastslå studiens kvalitet. Efter granskning visade sig att tio utvalda artiklar uppfyllde hög kvalitet och beslutet togs att inkludera dessa i studien då författarna sedan innan bestämt att endast artiklar av medelhög eller hög kvalitet skulle användas i arbetet. Enligt steg 8 i Polit och Becks (2014) 9-stegsmodell analyserades och sorterades sedan informationen (a.a.). De meningsbärande enheterna sammanfattades i syfte att korta ned texten samtidigt som innehållet bevarades. De nedkortade meningsbärande enheterna samlades sedan i ett dokument som granskades som ett stort gemensamt resultat, skillnader och likheter jämfördes mellan artiklarna. Likheterna samlades och överflödigt material togs bort därefter utformades teman som representerade innehållet. Temana jämfördes sedan en gång till och slutligen samlades relevant information för syftet under ett färre antal teman. I bilagorna finns sammanställningen i from av matriser för de olika artiklarna redovisade i tabeller. De teman som författarna kom fram till var: Upplevelsen av bristfällig uppföljning, Upplevelsen av att inte bli adekvat informerad, Upplevelsen av bristfällig information kring läkemedelsbehandling, Patientens upplevelse av återhämtning vid dagkirurgi, Upplevelsen av eget ansvar och egenvård och Upplevelsen av personalens bemötande på kliniken. 7

Steg 9: Summering Redovisas nedan i resultat. RESULTAT I litteraturstudien inkluderades tio artiklar, alla med kvalitativ ansats, skrivna på engelska. Alla tio artiklar bedömdes vara av hög kvalité. Två av artiklarna är skrivna i Sverige, sju stycken i England och en i Australien. De tio utvalda artiklarna presenteras i fem teman. Det första temat är Upplevelsen av bristfällig uppföljning, det andra temat är upplevelsen av att inte bli adekvat informerad, det tredje temat upplevelsen av bristfällig information kring läkemedelsbehandling det fjärde temat är upplevelsen av eget ansvar och egenvård och det femte och sista temat är upplevelsen av personalens bemötande på kliniken. Upplevelsen av bristfällig uppföljning Patienter som genomgått dagkirurgi har många en önskan om ett återbesök, alternativ någon som ringer upp och stämmer av läget. Många är även i behov av vård men drar sig för att själva kontakta sjukvården. Enligt artikeln av Gilmartin (2007) som är en fenomenologisk studie som undersöker och klargör 30 deltagares uppfattning om utskrivning och återhämtning efter dagkirurgi så visade sig att många patienter handskades med svåra komplikationer från det dagkirurgiska ingreppet. Vidare framkom det att de flesta av deltagarna istället för att söka professionell hjälp på en vårdinstans valde att avvakta i förhoppning om att symtomen skulle försvinna av sig själv. Som ett exempel tar studien bland annat upp en patient som efter ett urologiskt ingrepp hade problem med att hålla tätt samt tömma blåsan fullständigt. Istället för att söka professionell hjälp valde patienten att avvakta och handskas med situationen själv (a.a.). Enligt Rosén m.fl. (2010) som beskrev hur 298 deltagare uppfattade obehag efter dagkirurgi i Sverige så rapporterade många att de var i behov av sjukvård men att de kände att de blev lämnade till att lita till sina egna råd och visdom. De ansåg att rådgivning och vård i allmänhet var för svårtillgänglig. Komplikationer hann uppstå under tiden patienterna väntade på att komma i kontakt med sjukvården, som ett exempel så hade en patients sår gått upp (a.a.). Tillgängligheten hos primärvården framkom även i en fenomenografisk studie av Berg m.fl. (2013) som undersökte 31 dagkirugiska patienters upplevelse av återhämtning. Patienterna ansåg att strukturen på vården bidrog till en känsla av osäkerhet. De hade önskat tillgång till ett återbesök där de kunde få sin hälsostatus bekräftad (a.a.).deltagarna i studien av Berg m.fl. (2013) kände ett behov att diskutera hur de låg till i återhämtningsprocessen samt vissa specifika postoperativa problem. De menade dock också att snabb och enkel tillgång till telefonkontakt med vården istället också hade varit okej och setts som en stor tillgång (a.a.). Något som vidare framkommer i en grunded theory studie som utfördes i England av Mottram (2011) var att studiedeltagarna ansåg att de hade ett behov av att någon ringde eller besökte dem för att se så att processen gick åt rätt håll. De hade föredragit om en sjuksköterska ringde eller besökte dem och gav dem råd (a.a). 8

De ville även enligt Mottram (2011) bli försäkrade om att eventuella komplikationer från operationen var normala. Deltagarna ville inte själva kontakta den dagkirurgiska enheten och besvära. Deltagarna motiverade detta med att de hade en bild av att enheten hade mycket att göra och att de som jobbade där var stressade (a.a.). Upplevelsen av att inte bli adekvat informerad Många patienter som genomgått dagkirurgi är kritiska till informationen som ges på den dagkirurgiska kliniken. Framförandet av informationen är inte optimal och patienterna har en önskan om förbättring gällande detta. Den kvalitativa artikeln av Boughton och Halliday (2009) handlar om påverkan av att vara utskriven från sjukhus med ett fortsatt vårdbehov i Australien, resultatet visade på en känsla hos studiedeltagarna av att inte bli adekvat informerade. Vidare rapporterade några av studiedeltagarna att de ansåg att framförandet av informationen inte var optimal; olika sjuksköterskor gav dem olika information men informationen var även för komplicerad och svårbegriplig för att förstå (a.a). Exempelvis lyfte en patient i studien av Mottram (2011) en undran om varför inte sjukvårdspersonalen kunde samlas, samarbeta och se till att få ut samma information till patienterna. Deltagare i studien av Rosén m.fl. (2010) trodde att något gått fel med operationen eller att de fått fel behandling som påverkat deras hälsotillstånd negativt. Mottram (2012) visade i sin studie som genomfördes på två dagkirurgienheter i England att deltagarna hade en rädsla för att bli sövda och vad det kunde leda till. Till exempel kvarstående hjärnskador, att vakna mitt under operation, att inte vakna alls, rädsla för nålar, samt för komplikationer såsom illamående och kräkning (a.a.). Något som lyftes i studien av Berg m.fl. (2013) var att det fanns rutiner om hur patienten skulle informeras men att dessa inte alltid följdes. Någon gång fick till exempel patienten information på operationsbritsen precis innan anestesin. Vidare fick patienten vid något tillfälle den postoperativa informationen när anestesin fortfarande påverkade denne, vilket ledde till att patienten inte kom ihåg allt eller delar av det som sades. Sättet som information gavs på var ibland hastigt och stressat och vid vissa tillfällen gav olika vårdpersonal olika råd/information, vilket lämnade patienten konfunderad (a.a.). Flera av studiedeltagarna i studien av Gilmartin (2007) rapporterade att de handskades med svåra komplikationer från operationen. Studien lyfter ett exempel med en patient som hade gått igenom hernia repair det vill säga operation av bråck som inte tyckte att smärtan var något problem men att missfärgningen utav huden kom som en chock då deltagaren inte informerats om att detta kunde bli en komplikation (a.a.). I studien genomförd i England av Mottram (2010a) beskrivs patienters upplevelse av dagkirurgi ur ett sociologiskt perspektiv. Resultatet lyfte flera exempel på patienter som missuppfattat begreppet dagkirurgi. Många förstod inte att det skulle vara en längre återhämtningsperiod. Till exempel ville en av studiedeltagarna redan efter tre dagar gå upp och göra lite enkla arbeten i huset, men personen fick då svimningskänslor bara denne reste sig upp. Deltagaren ansåg att hjärnan låg före kroppens fysiska status (a.a.). 9

Patienten som deltog i studien av Mottram (2010a) uttryckte att vid eventuell ny operation skulle en natts övernattning vara att föredra. Många av patienterna ville inte ta på sig rollen som sjuk utan ansåg att de ganska så fort kunde gå tillbaks till sina vanliga liv. Någon ansåg att denne direkt kunde spela fotboll efter operation och en annan ansåg att de direkt kunde gå tillbaks till jobbet (a.a.). Deltagarna i studien av Boughton och Halliday (2009) lyfte en önskan om att få skriftliga instruktioner angående sin egenvård i hemmet. De hade en önskan om att den skulle innehålla information om komplikationer som kunde uppstå i hemmet efter det dagkirurgiska ingreppet samt hur de skulle gå tillväga i dessa situationer (a.a.). Behovet av att få information angående egenvården i hemmet lyftes även i artikeln av Berg m.fl. (2013). Studieresultatet visade på ett specifikt behov av mer information, undervisning och praktisk rådgivning angående fysisk aktivitet efter operation, men även ett behov av information gällande sår och sårbehandling samt en önskan om en indikation på generell återhämtningstid för just deras ingrepp. Studiedeltagarna i studien var också väldigt kritiska till utskrivningsinformationen och ansåg att det fanns brister (a.a.) Patienter i studien av Gilmartin (2007) som genomgått ett gynekologiskt ingrepp ansåg att det fanns stora brister angående information kring sexuell aktivitet efter utskrivning. Dessa menade även att det inte heller bjöds in till diskussion kring dessa frågor (a.a.). Upplevelsen av bristfällig information kring läkemedelsbehandling Patienterna som genomgår dagkirurgi får läkemedel utskrivna vid hemgång och majoriteten oroas över vilka läkemedel de ska ta samt när de ska tas. Många patienter har sina egna föreställningar kring smärtlindring och är rädda för att göra fel, därför väljer de att hellre avstå. Berg m.fl. (2013) tog upp att patienterna ville ha mer information om hur anestesin och operationen skulle gå till. Tankar om vilken typ av medicin samt i vilka intervall den skulle tas oroade patienterna (a.a.). Older m.fl. (2010) undersöker i sin fenomenologiska studie 28 patienters användning av analgetika efter dagkirurgi och kommer fram till att patienters åsikter om smärta, analgetika och återhämtning gjort att de avstått från att ta smärtstillande efter dagkirurgi. Vissa motiverade att de avstod från analgetika för att de tidigare upplevt stor smärta eller ansåg sig ha en hög smärttröskel. Även dålig kunskap kring analgetika, en tro om att det inte går att blanda olika preparat, oro för att bli beroende samt en rädsla för att göra fel gjorde att deltagarna avstod analgetika. Något som också framkommer är att sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder administrering av läkemedel och information om läkemedel påverkar återhämtningen (a.a.). Patienterna i studien av Gilmartin (2007) som genomgick en generell operation hade alla fått mediciner utskrivna, majoriteten tyckte att informationen var allmän och inte utformad efter deras individuella behov (a.a.). Upplevelsen av eget ansvar och egenvård Patienterna som genomgår dagkirurgi känner många stor osäkerhet om vad som är normalt i återhämtningen samt vad som förväntas av dem beträffande deras egenvård. Resultatet i artikeln av Berg m.fl. (2013) visade att okunskap kring återhämtningsprocessen ledde till osäkerhet om vad som var normalt och förväntat i processen. Boughton och Halliday (2009) visade på att deltagarna kände stor osäkerhet kring vad som förväntades av dem beträffande deras egenvård (a.a). 10

Deltagarna i studien av Boughton och Halliday (2009) uttryckte även en oro huruvida de gjorde rätt eller inte samt en önskan om att ha kontinuerlig tillgång till rådgivning av en sjuksköterska eller annan sjukvårdsanställd (a.a.). Upplevelsen av personalens bemötande på kliniken Många patienter som genomgår dagkirurgi tycker att metoden är objektifierande på grund av sin struktur. Däremot ger sjuksköterskans avslappnande sätt och vänliga närvaro i många fall en känsla av tilltro. Berg m.fl. (2013) tar i sin studie upp att patienterna i allmänhet ansåg att den effektiviserade och strukturerade vården inom dagkirurgin var patientsäker men även objektifierande. Strukturen gjorde att deltagarna kände sig som ett kugghjul i en vårdkedja och att denna stress med fullspäckade scheman gjorde att de kände sig utslängda från avdelningen. Detta gjorde att de kunde glömma att ta upp vissa funderingar vid utskrivning (a.a.). Detta lyftes vidare i en grounded theory studie av Mottram (2010b) där 145 patienter och 100 vårdgivare intervjuades, resultatet visade att den vanligaste anledningen till varför deltagarna föredrog dagkirurgi framför inneliggande kirurgi var på grund av att tid sparades. Vidare visades att patienterna var villiga att acceptera den förutbestämda tidsbegränsningen i utbyte mot den kontroll de fick över processen. Deltagarna som genomgick dagkirurgiskt ingrepp uttryckte att de föredrog den tidtabell det innebar med förutbestämda skeenden framför den inneliggande vården som ansågs vara osäker. Deltagarna uttryckte till exempel att de förlorade tid som de istället kunde använda för att arbeta och tjäna pengar eller behålla sitt goda rykte hos klienterna som egen företagare. Andra deltagare i studien uttryckte att vårdpersonalen slösade bort tid, det kunde vara en läkare som inte skickade en remiss eller lång väntetid inför det dagkirurgiska ingreppet. Några menade å andra sidan att de blev stressade genom processen, en av deltagarna gav ett exempel på hur hen blev väckt av en sjuksköterska som frågade om patienten ville komma upp ur sängen innan hen återhämtat sig från anestesin. Majoriteten av patienterna i studien var imponerade över hur snabbt och effektivt det gick tillväga på dagkirurgienheten. En av deltagarna jämförde det med att besöka McDonalds. På McDonalds vet du vad du kan förvänta dig och att det kommer vara rent och fräscht. Denna upplevelsen liknades vid dagkirurgin. Hen uttryckte att den dagkirurgiska hjälpen hen fick var snabb, ren och effektiv medans hens upplevelse av inneliggande vård var av långsamhet, väntetid och osäkerhet. Två av deltagarna uttryckte att McDonalds processen ledde till en avhumanisering för både sjukvårdspersonal och patienter. På grund av snabbheten i servicen kände dessa patienter att deras individuella behov inte uppfylldes och att målet för personalen var att pusha dem genom processen så fort som möjligt (a.a). I artikeln av Mottram från (2012) påpekade studiedeltagarna att personalens vänliga och avslappnade sätt gav de en känsla av tilltro och förtroende (a.a). Vidare lyfte patienterna i studien av Mottram (2012) att miljöfaktorerna i omgivningen på den dagkirurgiska kliniken var lugnande (a.a.). Vidare i studien av Mottram (2009) som undersökte patienters upplevelse av dagkirurgi så uttryckte studiedeltagarna att det var viktigt att sjuksköterskan var närvarande. Vissa av deltagarna uppskattade närvaron mer än andra, där de ville att sjuksköterskan ständigt var vid deras sida så att de kunde ha sällskap och prata å andra sidan ville vissa patienter ha mer tid för sig själv. Personcentrerad och vänskaplig relation med sjuksköterskan visade sig leda till ökad tillit för sjuksköterskan och vården (a.a). 11

Patienterna som deltog i studien av Mottram (2009) kände att sjuksköterskan såg deras oro och kunde förklara och lugna dem. Patienterna uttryckte även att en personcentrerad och vänskaplig relation med sjuksköterskan ledde till att de kände sig sedda och värdefulla. Patienterna kände att sjuksköterskan var tillgänglig, visade närvaro samt såg deras oro och rädsla vilket ledde till att de kände stor tillit till sjuksköterskan och vården (a.a.). Berg m.fl. (2013) visade att en positiv approach tillsammans med gott mod, självförtroende och optimistisk attityd till operationen hade en positiv effekt på återhämtningsprocessen. DISKUSSION Diskussionen grundas kring den valda metoden samt styrkor och svagheter som förekommer i studien. Även resultatet diskuteras i relation till fakta som i området. Metoddiskussion Det sammanvägda resultatet enligt Willman m.fl. (2016) är beroende av inkluderade artiklars kvalité (a.a.). På grund av detta kan det ses som styrka för denna studie att alla inkluderade artiklar uppnådde hög kvalité enligt de riktlinjer som redovisades i metoden. Samtliga artiklar redovisar att deras resultat är överförbart och användbart för ökad kunskap på dagkirurgiska kliniker under liknande förutsättningar som de i deras studier. Flera av forskarna redovisar dessutom liknande resultat vilket stärker trovärdigheten för det sammanlagda resultatet för litteraturstudien. Polit och Beck (2014) menar att överförbarhet anger till vilken grad kvalitativa resultat kan överföras till andra situationer eller grupper (a.a). Med dessa resonemang i åtanke kan därför slutsatsen dras att litteraturstudiens resultat också har uppnått en viss grad av överförbarhet inom inklusionskriteriernas begränsningar det vill säga på dagkirurgiska kliniker under liknande omständigheter i I-länder. Eftersom författarnas modersmål är svenska och alla artiklar är skrivna på engelska kan det eventuellt vid tolkningen av texten leda till en risk för feltolkning. Därför kan författarna inte utesluta att vissa centrala begrepp och nyanser av texten har feltolkats vid dataanalys. Efter diskussion där författarna kom fram till att de ville skriva om ett högaktuellt ämne som även kommer att vara det då författarna är färdiga legitimerade sjuksköterskor valdes dagkirurgi. Dagkirurgi leder inte bara till ändrade förutsättningar för patienten utan även för sjuksköterskan då ansvaret för den postoperativa omvårdnaden förs över i samband med den tidiga utskrivningen. Därför är de omvårdnadsåtgärder som faktiskt utförs av sjuksköterskan avgörande för patientens återhämtning. Patienten själv är den enda som faktiskt kan bedöma hur återhämtningen är och detta var avgörande i valet av artiklar senare i databassökningen. Till en början valdes syftet att Belysa hur sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder påverkar patientens återhämtning vid dagkirurgi vid databassökningarna uppdagades ganska fort att både kvantitativa och kvalitativa studier kunde användas för att besvara syftet. Eftersom att denna uppsats begränsas av särskilda riktlinjer som säger att endast en typ av studiedesign får användas så valde 12

författarna i slutändan, efter mycket övervägande att använda sig av enbart kvalitativa artiklar. Anledningen till detta var att författarna ansåg att den som bäst kunde beskriva upplevelsen av återhämtning var patienten själv. Willman m.fl (2016) menar att en kvalitativ studie bäst beskriver mänskliga tankar, upplevelser, uppfattningar och erfarenheter som undersöks (a.a.). Av den anledningen ändrades syftet. Det nya syftet blev att: Sammanställa hur sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder påverkar patientens upplevelse av återhämtning vid dagkirurgi. Litteraturstudiens mål enligt Polit och Beck (2014) är att täcka in all tillgänglig kunskap kring kunskapsområdet (a.a.) På grund av dessa riktlinjer har därför kunskap som annars varit inom inklusionskriterierna och relevanta utifrån studiens syfte uteslutits vilket kan ses som en svaghet. Vidare är denna ändring av syftet under databassökningen även anledningen till att författarna inte har med sökordet experience det vill säga upplevelse i databassökningen. Något författarna hade velat ha ifall de fick göra om studien. Sökordet experience är centralt för studien då syftet är att sammanställa hur sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder påverkar patientens upplevelse av återhämtning vid dagkirurgi. Avsaknaden av detta sökord i databassökningen kan ha orsakat att databassökningarna inte ringade in problemområdet på ett optimalt sätt vilket har resulterat i bredare sökningar. Sökningarna medförde därför att granskningsprocessen blev mer omfattande där 1500 titlar lästes och 450 abstrakt granskades. Den omfattande processen som detta arbete innebar och avsaknaden av sökordet experience kan ha orsakat att relevanta artiklar har missats vilket kan ses som en svaghet för studien. Processen där så mycket material granskades och lästes har å andra sidan resulterat i att författarna har blivit väl insatta i processen kring problemområdet dagkirurgi vilket kan ses som en styrka för studien. Anledningen till att databassökningarna behölls var eftersom att de hade resulterat i 10 artiklar som var relevanta utifrån syftet och som ansågs utgöra ett bra underlag för studien. Artiklarna hade då genomgått en kritisk granskning av studiernas kvalité enligt steg 7 i Polit och Becks 9-stegsmodell med hjälp av SBU:s mall för kvalitetsgranskning (Polit & Beck 2014; SBU:s handbok 2014). Enligt processen som vidare redovisas i metoden hade då samtliga av artiklarna uppnått hög kvalité. Därför ansågs det inte finnas belägg för att göra om sökningarna. Vid artikelgranskningar uppdagades det ganska snabbt att en kombination av kvantitativa och kvalitativa artiklar egentligen hade varit bäst för att besvara syftet. Om författarna hade fått göra om studien utan ovanstående riktlinjer hade de därför valt att istället använda sig av både kvantitativa och kvalitativa artiklar. En del av de nu inkluderade artiklarna hade då eventuellt exkluderats då de kvantitativa artiklarna tog upp aspekter och synsätt som inte de kvalitativa tog upp. En kombination av dessa olika ansatser hade då kompletterat varandra och beskrivit helhetsperspektivet av återhämtning efter dagkirurgi på ett bättre sätt. Relevant information kan ha missats då sökningarna begränsades till Pubmed och CINAHL vilket kan ha medfört att relevanta artiklar missades vilket kan ses som en svaghet för studien. Andra databaser som hade kunnat vara relevanta är Medline, Swemed samt Diva. Efter att söktermerna hade identifierats byggdes sökningarna upp på samma sätt i samtliga databaser. Sökorden kontrollerades och analyserades noggrant för att säkerställa att ordens betydelse var relevanta för studiens syfte. Effektiv databassökning enligt Forsberg och Wengström (2013) utförs med kunskap kring databasernas struktur och indexeringssätt (a.a). 13

Efter att flera olika relevanta artiklars bärande ämnesord sökts igenom och då det ansågs att de flesta olika kombinationerna av sökord hade prövats bestämdes den slutgiltiga sökningstråden. Trots detta kan det finnas en viss risk att ytterligare kombinationer och sökord kan ha missats. Forskningsprocessen är väl beskriven och litteraturstudien har genomförts i linje med pålitliga metoder enligt relevant metodlitteratur där tillvägagångssättet har redovisats i detalj steg för steg enligt Polit och Beck (2014). Författarna känner sig därför säkra på att om en utomstående forskare följde den redovisade forskningsprocessen i detalj som beskrivs under metod, hade funnit samma artiklar och utifrån dem kommit fram till ett snarlikt resultat. Litteraturstudien har enligt detta resonemang uppnått en viss grad av trovärdighet. Eftersom att författarna inte har någon tidigare förförståelse inom ämnet har de kunnat se på problemområdet ur ett opartiskt perspektiv utan grumlade linser. Inom en litteraturstudie utgör mätinstrument just det strukturerade arbetssättet, att man utefter en teoretisk referensram beskriver forskningsprocessen i detalj vilket har redovisat ovan. Enligt Polit och Beck (2014) ska studieförfattarna vid en litteraturstudie ställa sig själva frågan, ifall resultatet skulle bli detsamma ifall studien skulle genomföras på samma sätt, med samma studiedeltagare och i liknande eller samma kontext (a.a.)? Därför anser författarna även att studien har uppnått en viss grad av pålitlighet. Resultatdiskussion Resultatdiskussionen valdes att presenteras efter de teman som valdes efter granskning av artiklarna. Upplevelsen av bristfällig uppföljning Resultatet visade på att många av deltagarna handskades med svåra symtom efter dagkirurgin. Istället för att söka hjälp hos sjukvården så valde de att avvakta i förhoppning om att symtomen skulle försvinna av sig själv (Gilmartin, 2007). Resultatet i artiklarna av Berg m.fl. (2013) och av Rosén m.fl. (2010) visade på att deltagarna ansåg att vården var svårtillgänglig. Majoriteten hade önskat tillgång till ett återbesök för att få sin oro stillad samt sina funderingar besvarade (Berg m.fl. 2013; Mottram 2011). Rosén m.fl. (2010) kommer fram till att komplikationer många gånger hann uppstå under tiden patienterna väntade på att få komma i kontakt med sjukvården (a.a.). En av sjuksköterskans kärnkompetenser är Säker vård som innebär att sjuksköterskan ska kunna förebygga skador inom vården genom att arbeta patientsäkert och riskmedvetet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Därför kan slutsatsen dras att ett återbesök inte bara lindrar patientens oro utan gynnar även dess hälsa i form av att komplicerade komplikationer tas om hand i god tid. Det blir svårt för den enskilda sjuksköterskan att följa upp varje enskild patient, men organisatoriskt sätt så bör efter studiens resultat kanske enheterna för dagkirurgi avsätta tid och personal så att sjuksköterskan får möjlighet att en tid efter operationen kontakta patienten, förslagsvis via telefon. Detta samtal bör svara på eventuella funderingar och vid behov boka ett återbesök. Därför blir sjuksköterskans omvårdnadsåtgärd, som enligt resultatet tros påverka patientens återhämtning uppföljning. 14

Upplevelsen av att inte bli adekvat informerad Enligt artikeln av Boughton och Halliday (2009) ansåg många studiedeltagare att informationen inte var optimal, bland annat så gav olika sjuksköterskor olika information. Just detta problem har patienterna i studien av Berg m.fl. (2013) också belyst. Detta sätt att lämna olika information lämnar patienten konfunderad, vilket även information vid fel tillfälle gör. Studiedeltagarna berättar att de vid vissa tillfällen fått information på operationsbritsen precis innan anestesin eller efter operation när anestesin fortfarande påverkade dem. Detta tyder på bristfälliga rutiner hos sjuksköterskan som går emot vad forskning säger i ämnet (a.a). Cornelius och Rosén (2016) menar att det vid dagkirurgi är extra viktigt att teamet och sjuksköterskan ger samstämmig information eftersom att de endast träffar patienten under några timmar. Informationen som ges till patienten måste även vara väl utformad och ges till patienten när denne är mottaglig vilket denne kan sägas vara när hen hunnit dricka, äta samt uppfyller utskrivningskriterierna (a.a.) Gilmartin (2007) skriver i sin studie att många av studiedeltagarna som genomgått gynekologiska ingrepp tyckte att sjuksköterskan inte gav någon information kring känsliga ämnen såsom sexuell aktivitet efter operation. Dessutom var det många studiedeltagare generellt som ansåg att informationen som gavs var komplicerad och svårbegriplig (a.a.). Även studiedeltagarna i artikeln av Berg m.fl. (2013) menar att sättet som informationen gavs på ibland var hastigt och stressat (a.a). Informationen vid dagkirurgi ska vara personcentrerad (Cornelius & Rosén 2016). Informationen ska även vara anpassad efter individen och dess enskilda behov, det vill säga om personen är ung, gammal, har kognitiva svårigheter eller inte, är smärtpåverkad eller inte, är glad eller orolig och så vidare (Cornelius & Rosén, 2016). Enligt svensk sjuksköterskeförening är en av sjuksköterskans kärnkompetenser pedagogik som innebär att sjuksköterskan ska ha pedagogisk kompetens för att kunna utbilda och handleda för både patienter och dess anhöriga med hänsyn till skilda behov och kunskaper (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Flera av studiedeltagarna i Mottrams artikel (2010a) förstod inte att det skulle vara längre återhämtningsperiod vid dagkirurgi (a.a.), samtidigt som patienterna i artikeln av Berg m.fl. (2013) hade en önskan om att få en indikation på generell återhämtningstid för just deras ingrepp (a.a.). Det var även en del som inte tog sig tid för återhämtning då de bland annat missuppfattat begreppet dagkirurgi (Mottram, 2010a). Enligt Allvin m.fl. (2008) är en viktig faktor som påverkar återhämtningsprocessen tiden som patienten får för återhämtning på både vårdinrättningen och i hemmet (a.a.). Om patienten inte tar sig den tid som krävs för återhämtning så kommer alltså återhämtningen att påverkas negativt, därför är det av stor vikt att sjuksköterskan informerar patienten om detta. Sjuksköterskan bör enligt Cornelius och Rosén (2016) ge den postoperativa informationen i samband med hemgång och den bör ges både muntligt och skriftligt. En god idé är att ge patienten den skriftliga informationen så snabbt som möjligt så att patienten på så vis kan få saker och ting förtydligat innan hemgång. Undervisningen bör innehålla information om hur såret ska skötas samt om det behövs något återbesök (a.a.). Information om sårvård saknade deltagarna i studien av Berg m.fl. (2013). Samtidigt som deltagarna i artikeln av Boughton och Halliday (2009) saknade instruktioner kring generell egenvård. Deltagarna i studien av Boughton och Halliday (2009) hade även önskat att informationen som gavs också skulle ges skriftlig. 15