Folkhälsoarbete för äldre varför och hur?

Folkhälsoarbete för äldre varför och hur? Praktiska erfarenheter från tio kommuner Anna Thille och Anette Hamerslag statens folkhälsoinstitut www.fhi.se

Folkhälsoarbete för äldre varför och hur? Praktiska erfarenheter från tio kommuner Anna Thille och Anette Hamerslag statens folkhälsoinstitut www.fhi.se

statens folkhälsoinstitut 2003:63 issn: 1651-8624 isbn: 91-7257-259-0 omslagsfotografi: georg kristiansen tryck: sandvikens tryckeri, sandviken 2003

folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 3 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 7 Inledning 11 Bakgrund 11 Allt fler äldre 11 Kunskapssammanställningen Liv till åren 11 Tidigare kartläggningar 12 Internationella mål 13 Nationell handlingsplan för äldrepolitiken 13 Referenser 14 Utvecklingsarbete av folkhälsoarbete bland äldre 15 Nätverk bildas 15 Syftet med utvecklingsarbetet 15 Målgrupp 16 Genomförande 16 Nätverk kräver planering 16 Nätverkets deltagare och samarbete 17 Referenser 17 Resultat och erfarenheter av metodutveckling i tio kommuner 19 Emmaboda kommun Projekt Loket 19 Göteborgs stad, Majorna Dagcentralprojektet 25 Högsby kommun Hälsans Högsby 34 Kristianstads kommun Må bra på äldre dar 38 Linköpings kommun Efterfrågeundersökning och samrådsgrupp 50 Sigtuna kommun Relationssamtal i äldregrupper 55 Strömsund kommun Projekt 70 62 Sundsvalls kommun Finsta och Ljustadalen 68 Älmhults kommun Projekt 65+ 73 Örnsköldsviks kommun Ett aktivt åldrande i Anundsjö 81 Avslutande kommentarer 86 Lyckat resultat 86 Statens folkhälsoinstituts nya roll 87 Nätverket fortsätter 87

4 folkhälsoarbete för äldre varför och hur?

folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 5 Förord Personer 65 år och äldre utgör en stor del av den svenska befolkningen, drygt 17 procent, och den siffran kommer att stiga i framtiden. Denna utveckling gör att det, såväl från den enskilda människans som från samhällets synpunkt, är nödvändigt att satsa på effektiva insatser som bidrar till att bevara och stärka möjligheterna för ett självständigt liv upp i hög ålder. Det går att påverka äldres hälsa upp i hög ålder positivt, genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet, visar kartläggningar som Statens folkhälsoinstitut gjort. Denna möjlighet är större än man tidigare trott. Det grundläggande för äldres hälsa och livskvalitet är att de fortsätter att vara fysiskt och socialt aktiva. Men det behövs mer kunskap om vilka åtgärder som förbättrar hälsa och livskvalitet för äldre, och om vilka metoder som kan leda till ett effektivt och framgångsrikt folkhälsoarbete. Detta ledde till att Folkhälsoinstitutet 1999 tog initiativ till ett utvecklingsarbete. Utgångspunkten för arbetet var kunskaper och erfarenheter från tidigare kartläggningar som tydliggjort folkhälsoarbetets möjligheter att positivt påverka äldres hälsa. Viktiga behov är också att eftersträva långsiktighet och kontinuitet i verksamheter och att förbättra dokumentationen och utvärderingen av folkhälsoarbetet bland äldre. Ett nätverk med representanter från tio kommuner startades. Denna rapport redovisar erfarenheter och resultat från dessa kommuners verksamheter, som pågått i ungefär tre år. Underlag för rapporten har varit de redovisningar som ansvariga för de olika kommunprojekten har sammanställt. Ansvarig på Statens folkhälsoinstitut för utvecklingsarbetet har varit utredare Anna Thille, som har sammanställt denna rapport i samarbete med utredare Anette Hamerslag. Gunnar Ågren Generaldirektör

6 folkhälsoarbete för äldre varför och hur?

folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 7 Sammanfattning Rapporten har två syften: att ge argument för att folkhälsoarbete bland äldre behövs, och att beskriva metoder för hur man praktiskt kan gå till väga. Rapporten vänder sig i första hand till praktiker som vill få svar på frågan hur gör man?. Det viktigaste argumentet för folkhälsoarbete bland äldre är att det i hög utsträckning går att påverka äldres hälsa genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Trots detta har folkhälsoarbete riktat till äldre inte bedrivits i samma omfattning som till barn, ungdomar och vuxna i yrkesaktiv ålder. Insatser för äldre har dessutom handlat främst om vård och omsorg. Kartläggningar visar att det ofta saknas handlingsplaner och kontinuitet vid folkhälsoarbete bland äldre. Övriga argument är den demografiska utvecklingens konsekvenser, behoven att utveckla metoder från redan genomförda insatser och de nationella och internationella mål som finns. Huvuddelen av rapporten beskriver lärande exempel på hur folkhälsoarbete för äldre kan bedrivas inom en kommun. Tio kommuners fleråriga folkhälsoprojekt för äldre presenteras. Kommunerna är Emmaboda, Göteborgs stad (Majorna), Högsby, Kristianstad, Linköping, Sigtuna, Strömsund, Sundsvall, Älmhult och Örnsköldsvik. Olika metoder har använts, till exempel behovsundersökningar och utveckling av relationssamtal, nya och befintliga mötesplatser, startat nya aktiviteter och skapat nya former för samverkan. Genomgående redovisas tankar om både framgångsfaktorer och fallgropar. Utvecklingsarbetet inom kommunerna har bland annat resulterat i att nya mötesplatser startats, fler aktiviteter arrangeras, utvärdering och dokumentering ökat, politisk förankring skett, äldre involverats i verksamheter, folkhälsoarbetet nått personer som tidigare inte varit aktiva, handlingsplaner upprättats och samarbetet förbättrats, även om svårigheter finns. Projekten uppfyller flera av de kriterier som kartläggningar, studier och erfarenheter visat vara framgångsfaktorer för folkhälsoprojekt. Man beskriver svårigheter med bland annat tvärsektoriellt samarbete, att marknadsföra projekt, att bädda för projektets fortlevnad, omorganisationer och att kombinera projektledarrollen med ordinarie arbetsuppgift. Man beskriver även nyttan av samverkan i ett nätverk när det gäller utveckling av folkhälsoarbete för äldre. Folkhälsoinstitutet har stöttat projekten och nätverket genom kunskapsförmedling och gett bidrag till utvärdering av projekten.

8 folkhälsoarbete för äldre varför och hur?

folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 9 Inledning Rapporten syftar till att bidra med argument för att folkhälsoarbete bland äldre behövs, och att beskriva metoder för hur man praktiskt kan gå till väga. I första hand vänder sig rapporten till praktiker som vill få svar på frågan hur gör man?. Huvuddelen av rapporten redovisar tio kommuners fleråriga folkhälsoprojekt för äldre. Fördjupad information kan fås genom kommunernas egna slutrapporter på www.fhi.se. Rapporten beskriver även kommunernas nytta av samverkan för idé- och erfarenhetsutbyte i ett nationellt nätverk för folkhälsoarbete bland äldre.

10 folkhälsoarbete för äldre varför och hur?

folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 11 Bakgrund Allt fler äldre I dag är drygt 17 procent av den svenska befolkningen 65 år eller äldre. Andelen äldre har ökat och kommer att fortsätta öka. År 2030 beräknas 25 procent av innevånarna vara 65 år eller äldre, och antalet personer som är 80 år eller äldre beräknas öka från knappt en halv miljon till omkring 750 000. Svenskarna har hittills inte bara blivit äldre, de har också blivit friskare. Men på senare tid har det kommit studier som visar att trenden kan ha brutits, åtminstone för delar av den äldre befolkningen. Medellivslängden för kvinnor ökar inte längre och hälsan hos män 77-84 år har försämrats. Mot denna bakgrund blir hälsofrämjande insatser bland äldre ännu viktigare. Kunskapssammanställningen Liv till åren Regeringen gav 1998 Folkhälsoinstitutet i uppdrag att redovisa vilka erfarenheter och möjligheter det finns att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande bland äldre och att bedöma möjliga effekter för individ och samhälle. Arbetet genomfördes i samarbete med Svenska kommunförbundet och redovisades i boken Liv till åren, en kunskapssammanställning om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för äldre. Den viktigaste slutsatsen av kartläggningen är att det i stor utsträckning går att förebygga sjukdom och påverka äldres psykiska och fysiska hälsosituation genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Denna möjlighet är större än man tidigare trott. Grundläggande för hälsa och livskvalitet är att äldre bibehåller en hög fysisk, psykisk och social aktivitetsnivå. Av kunskapssammanställningen framgår också att fysisk aktivitet, goda matvanor, sociala relationer och meningsfull sysselsättning är hörnpelare för god hälsa bland äldre. När man håller på att bli gammal är det inte längre lika angeläget att förebygga sjukdomar och problem som utvecklas under en lång tidsperiod. Det viktigaste är att bevara och stärka det friska och förebygga sjukdom och funktionshinder som kan påverka livskvaliteten i den närmaste framtiden. Insatserna bör syfta till att bevara hälsa, fördröja åldringsprocessen och minska risken för sjukdomar som är vanliga bland äldre. Åldrandet i sig innebär förändringar och försämringar av kroppen och kroppens funktioner, vilket gör de äldre mer sårbara. När äldre drabbas av sjukdom är det angeläget att de får stöd och hjälp så fort som möjligt. Om inte, finns det stor risk för en bestående försämring av deras hälsa.

12 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? Tidigare kartläggningar En viktig utgångspunkt för Folkhälsoinstitutets arbete bland äldre är att ha god kännedom om omfattningen och överblick av det folkhälsoarbete för äldre som bedrivs regionalt och lokalt. Institutet har därför gjort flera kartläggningar av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet bland äldre, vilket avser verksamheter som bidrar till att bevara det friska, minska risken för sjukdom och bidrar till att äldre kan fortsätta att leva ett självständigt liv med bibehållen livskvalitet. Kartläggningarna visar att det finns ett intresse för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet riktad till äldre, även om inte alla kommuner har svarat på enkäterna. Jämfört med 1997 hade verksamheten fram till 2000 ökat i omfattning. Likaså hade samarbetet mellan kommuner, landsting och frivilliga organisationer ökat. Det finns dock skäl att peka på att personal inom både kommuner och landsting framhåller att det hälsofrämjande arbetet bland äldre riskerar att prioriteras lägre än vård och omsorg. Akuta vårdbehov måste mötas när de uppstår, medan effekterna av det hälsofrämjande arbetet blir tydliga först på längre sikt. Verksamheter Kartläggningarna visar att det folkhälsoarbete som bedrevs i Sveriges kommuner omfattade likartade aktiviteter: Fysisk aktivitet (promenader, gymnastik, boule, lättjogging med mera) Kultur/underhållning (musik, teater, läsecirklar, kurser, resor med mera) Skadeförebyggande Matlagning, näringslära Hobbyverksamhet (sömnad, snickeri, bakning, bridge, dans med mera) Kartläggning av äldres behov Uppsökande verksamhet Social samvaro (inte specificerad) Hälsofrämjande verksamhet (inte närmare specificerad) Ensamhet anses vara en faktor som bidrar till ohälsa. Oavsett om de aktiviteter man erbjuder är motion, studiecirklar eller bingo så framhålls vikten av social gemenskap. Med en viss förenkling kan syftet med olika verksamheter sammanfattas till att bryta ensamhet och isolering och att åstadkomma förutsättningar för äldre att leva ett aktivt liv i gemenskap med andra. Människor har olika intressen, så även äldre. Det är därför viktigt att det inom en kommun finns ett varierat utbud av aktiviteter. Slutsatser av kartläggningarna Ett framgångsrikt folkhälsoarbete påverkar befolkningens hälsa och livskvalitet positivt. Det krävs åtgärder som påverkar både strukturella förhållanden och levnadsvanor, och insatser av såväl hälsofrämjande som sjukdomsförebyggande karaktär. Folkhälsoarbetet har hittills mest fokuserat på yngre och medelålders personer.

folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 13 Insatser bör planeras efter att man inventerat lokala behov, önskemål och resurser. Samverkan mellan olika aktörer (kommuner, landsting, frivilliga organisationer m.fl.) behöver förbättras. Insatserna bör dokumenteras och utvärderas i större omfattning än vad som hittills har skett. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet bland äldre bör vara kontinuerlig och långsiktig. Kunskap är en betydelsefull faktor för framgång. Därför bör kompetensen förbättras bland personal inom hälso- och sjukvård, beslutsfattare, folkhälsoarbetare och de äldre. Pensionärs- och frivilligorganisationerna är betydelsefulla resurser i det hälsofrämjande arbetet. Internationella mål Sedan våren 1997, då Folkhälsoinstitutet startade verksamhetsområdet äldres hälsa, har flera viktiga beslut fattats på internationell och nationell nivå. WHO:s regionalkommitté för Europa, i vilken Sverige ingår, antog i september 1998 de reviderade hälsa för alla -målen i Hälsa 21 hälsa för alla på 2000-talet. I måldokumentet ingår ett särskilt mål, och två delmål, som gäller äldre äldres hälsa: Mål 5 Åldras med hälsa Till år 2020 skall människor över 65 år ha fortsatta möjligheter att kunna njuta av god hälsa och delta aktivt i samhällslivet. 5.1 För 65-åringar bör den förväntade återstående medellivslängden, liksom förväntad återståend livstid utan funktionshinder, öka med minst 20 procent. 5.2 Andelen 80-åringar som har tillräckligt god hälsa för att bo i en hemmiljö som tillåter och ger dem möjlighet att behålla sitt oberoende, sin självkänsla och sin plats i samhället, bör öka med minst 50 procent. Nationell handlingsplan för äldrepolitiken Våren 1998 antog regeringen en nationell handlingsplan för äldrepolitiken. I den påpekas bland annat att hälsofrämjande insatser ökar förutsättningarna för äldre att kunna fortsätta leva ett självständigtliv med god livskvalitet folkhälsoarbete bland äldre behöver förstärkas uppsökande verksamhet i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande syfte bör utvecklas det lagliga stödet för förebyggande insatser finns i hälso- och sjukvårdslagen (2b HSL) ochsocialtjänstlagen (5 SoL).

14 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? Senare, i december 1998, tillsattes en parlamentariskt sammansatt beredning (SENIOR 2005) med uppgift att skapa förutsättningar för en långsiktig utveckling av äldrepolitiken. Beredningens arbete ska bidra till att de nationella målen för äldrepolitiken uppfylls, och om det finns skäl ska beredningen föreslå nya mål. De nationella målen som riksdagen beslutade 1998 innebär att äldre människor ska kunna åldras i trygghet och med fortsatt oberoende kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag bemötas med respekt ha tillgång till god vård och omsorg. Regeringen påpekade i direktiven till SENIOR 2005 att det är angeläget att beredningen särskilt beaktar behov av åtgärder som innebär att äldres resurser i form av erfarenheter, kompetens och kunskaper i högre utsträckning tas tillvara inom olika samhällssektorer. I oktober 2003 lade beredningen fram ett slutbetänkande med förslag till hur de nationella målen i äldrepolitiken ska kunna uppfyllas. Referenser Berleen, G. 2003. Bättre hälsa hos äldre! Statens folkhälsoinstitut Folkhälsoarbete bland äldre Hur har det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet bland äldre fortlöpt? 2001. Statens folkhälsoinstitut, rapport 2001:38 Folkhälsoarbete bland äldre. Regeringsuppdrag beträffande hur det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet bland äldre fortlöpt. 2000. Folkhälsoinstitutet. Hälsofrämjande arbete för äldre en kartläggning. 1998. Folkhälsoinstitutet, rapport 1998:15. Hälsofrämjande verksamhet för äldre invandrare en kartläggning. 1998. Folkhälsoinstitutet, rapport 1998:46 Liv till åren. Om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för äldre. 1998. Folkhälsoinstitutet och Svenska kommunförbundet, Stockholm. Nationell handlingsplan för äldrepolitiken. 1997. Regeringens proposition 1997/98:113. Stockholm.

folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 15 Utvecklingsarbete av folkhälsoarbete bland äldre Det finns i dag tillräckligt med kunskaper, erfarenheter och skäl för att stärka och utveckla folkhälsoarbetet för äldre. Tungt vägande skäl är att andelen äldre ökar och att det finns goda möjligheter att upp i hög ålder förbättra livskvalitet och minska eller fördröja behovet av samhällets omsorg och vård. Trots det har folkhälsoarbetet bland äldre inte samma tradition som hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet riktad till barn, ungdom och vuxna i yrkesaktiv ålder. Insatserna för äldre har i stor utsträckning varit fokuserade på vård och omsorg. Kartläggningar visar att handlingsplaner och kontinuitet ofta saknas när det gäller folkhälsoarbete bland äldre. Behovet av vård och omsorg är givetvis angeläget att tillgodose, men för att åstadkomma en positiv utveckling för de äldre måste det också finnas förutsättningar för att stärka och bevara det friska så länge som möjligt. Nätverk bildas Folkhälsoinstitutet kontaktade därför några kommuner, som tidigare hade visat ett intresse för hälsofrämjande verksamhet bland äldre, och bjöd dem till ett möte våren 1999 för att diskutera vilka möjligheter det finns att stimulera intresset för och utveckla bra metoder för folkhälsoarbete bland äldre. Mötet ledde till att ett nätverk för folkhälsoarbete bland äldre bildades. Avsikten med att bilda ett nätverk var att skapa ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte och kunskapsförmedling samt att nätverkets medlemmar genom sina verksamheter skulle bidra till metodutveckling av lokalt folkhälsoarbete bland äldre. Varje kommun planerade sina verksamheter med utgångspunkt i sina förhållanden och möjligheter. Syftet med utvecklingsarbetet Syftet med utvecklingsarbetet var att öka intresset för hälsofrämjande insatser bland äldre förmedla kunskap om att det aldrig är för sent att förbättra äldres hälsosituation bidra till ökad folkhälsokompetens bland personal inom socialtjänst, hälsooch sjukvård, beslutsfattare och de äldre, och bidra till ökad kunskap om hur man förebygger ohälsa och vårdbehov bland äldre utveckla bra samarbetsformer för aktörer inom området äldres hälsa utveckla strategier och metoder för långsiktig och kontinuerlig hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet bland äldre.

16 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? Målgrupp När Folkhälsoinstitutet våren 1997 beslutade att äldres hälsa skulle vara ett särskilt verksamhetsområde enades man om att definiera målgruppen som personer 65 år och äldre och som bor i eget boende och i stort sett klarar sig själva. Avsikten med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser är att stärka och bevara friska och minska risken för sjukdom och vårdbehov. Det är därför angeläget att nå målgruppen innan funktionsnedsättningar och sjukdom har försämrat hälsan. Kommunerna i nätverket har dock haft målgrupper som inte helt överensstämt med Folkhälsoinstitutets definition. I flera av kommunerna har verksamheten bedrivits inom äldreomsorgen, men syftet har också då varit att även nå äldre utan behov av omsorg. Genomförande Den metod som har tillämpats är att genom samarbete i ett nätverk stimulera intresset för, öka kunskapen om betydelsen av, och utbyta erfarenheter till stöd för utveckling av metoder för folkhälsoarbete bland äldre. Inträdesbiljetten för att delta i utvecklingsarbetet och nätverket var att man tagit fram en plan för lokal hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet bland äldre, att verksamheten skulle pågå under tre år och dokumenteras och utvärderas, och att den förankrades hos politiker, helst på både kommun- och landstingsnivå. De kommuner som har medverkat i nätverket fick ett bidrag till utvärdering på 60 000 kronor från Folkhälsoinstitutet. Avsikten med bidraget var att underlätta för kommunerna att redan vid verksamhetens start planera för hur utvärderingen skulle genomföras. I övrigt ansvarade kommunerna själva för finansiering av sina verksamheter. Men i samband med att den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken antogs av riksdagen beslutades också att pengar skulle avsättas till utvecklingsarbete och försöksverksamhet. Detta ledde till att flera av de kommuner som har deltagit i nätverket sökte och fick bidrag från Socialdepartementet. Nätverk kräver planering Ett väl fungerande nätverkssamarbete genererar nyfikenhet, engagemang, kreativitet och ansvarstagande hos sina medlemmar. Att bygga nätverk innebär i praktiken att kunskap används där organisationer och verksamheter kan ta hjälp av människors samlades resurser för att utvecklas. För att ett nätverk ska fungera bra behövs bland annat: en tydlig idé att nätverkets syfte identifieras att medlemmarna definierar sina förväntningar att medlemmarna tar på sig arbetsuppgifter och ansvar att samma personer deltar i varje möte

folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 17 att deltagarna har olika egenskaper - pådrivande - eftertänksam - engagerande - reflekterande - positiva till arbetet att deltagarna ges möjlighet till delaktighet och har inflytande och makt att deltagarna deltar på lika villkor förutsätter frivillighet och aktivt engagemang styrs av medlemmarnas behov och önskemål att arbetet är processinriktat att deltagarna lär av varandra att deltagarna träffas regelbundet Nätverkets deltagare och samarbete Nätverket kom att omfatta kommuner från olika delar av landet och av olika storlek. Sammanlagt tio kommuner deltog: Emmaboda, Göteborg stad (Majorna), Högsby, Kristianstad, Linköping, Sigtuna, Strömsund, Sundsvall, Älmhult och Örnsköldsvik. En representant för Kalmar läns landsting har också deltagit vid flera av träffarna. Under den tid som Folkhälsoinstitutet ansvarade för nätverket, juni 1999 till oktober 2001, anordnades nio nätverksträffar, varav sex omfattade två dagar och tre omfattade en dag. En viktig del vid varje träff var rapporter från medlemmarnas projekt. Alla fick möjlighet att redovisa sina erfarenheter och diskutera både positiva och negativa händelser. Vid några träffar anlitades också en professionell projekthandledare. Dessutom anlitades föreläsare inom kunskapsområden som utvärdering, uppsökande verksamhet, lokala välfärdsbokslut, beredningen SENIOR 2005, den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken och motionsvanor och faktorer som påverkar vår motivation för fysisk aktivitet. Stående inslag vid träffarna var information om aktuella evenemang och beslut av betydelse för folkhälsoarbetet bland äldre, och tips om intressanta artiklar och böcker. Vid tre av nätverksträffarna anordnades studiebesök. De kommuner som besöktes var Emmaboda, Sundsvall och Kristianstad. Vid dessa möten fick nätverkets medlemmar tillfälle att ta del av verksamheten i kommunen, och träffa personer som var engagerade i projektet och representanter för målgruppen. Vid besöket i Emmaboda prövades också kollegial utvärdering, en metod som några kommuner använt för utvärdering av sina verksamheter. Referenser Hellmark, E. & Tykesson, P. 1999. Nätverk och folkhälsoarbete. Tvärsektoriell samverkan på lokal nivå inom folkhälsoområdet. D-uppsats, 10 poäng. Mitthögskolan, Sundsvall.

18 folkhälsoarbete för äldre varför och hur?

folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 19 Resultat och erfarenheter av metodutveckling i tio kommuner Emmaboda kommun Projekt Loket Loket är ett allaktivitetshus som drivs av äldreomsorgen i Emmaboda serviceområde. Loket har också drivits som ett folkhälsoprojekt för att skapa nya och utveckla befintliga mötesplatser för att höja människors livskvalitet, underlätta kvarboende och förebygga omsorgsbehov och ohälsa. Äldreomsorgen har i detta arbete samverkat med primärvården, psykiatrin, Pensionärernas riksorganisation (PRO), Sveriges Pensionärsförbund (SPF), Hyresgästföreningen och andra ideella organisationer. Utgångspunkten för projekt Loket var att alla, oavsett ålder, funktionshinder eller invandrarbakgrund, har behov av att känna sig sedda, hörda och behövda. För att få en ökad livskvalitet är det betydelsefullt att få vara en resurs, som kan dela med sig av sina tankar och erfarenheter och sin kunskap. Syfte Målet för projekt Loket var att skapa generations- och kulturintegrerade mötesplatser i Emmaboda tätort, i samverkan med flera föreningar, hyresgäster och yrkesgrupper. Lika viktiga som aktiviteterna i sig är möten mellan människor, eget ansvarstagande, inflytande och delaktighet. Syftet har också varit att minska generationsklyftor och främlingsfientlighet. Sammantaget leder detta till ökad livskvalitet, ökat kvarboende, minskad risk för ohälsa och fördröjt omsorgsbehov. Metod Projektledaren har informerat berörda yrkesgrupper och föreningar om projektets visioner och möjligheter och anordnat aktiviteter anpassade till deltagarnas intressen. Projektledaren har arbetat för att öka deltagarnas självförtroende, skapa förutsättningar och ge möjligheter till medverkan och delaktighet, vilket lett till att deltagarna tagit mer initiativ och ansvar. Avsikten har varit att projektledaren ska vara motorn i ett nätverksarbete, genom att bidra till att starta aktiviteter som på sikt kan drivas vidare av deltagarna själva. När deltagarna frivilligt tar ansvar för en aktivitet deltar de inte bara för sin egen skull, utan också för att hjälpa andra och för att hålla igång aktiviteten ifråga. Aktiviteterna grundar sig på deltagarnas intresse och ansvar. Deltagarna blir sedda, hörda och känner sig behövda, vilket bidrar till att öka deras livskvalitet. Samverkan med föreningar och yrkesgrupper i samhället har varit en självklarhet från projektledarens sida, men det har inte varit lätt. Särskilt personal inom sjukvården har haft svårt att se vad de kan bidra med och vad de kan vinna på denna samverkan.

20 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? Genomförande Verksamheten har i första hand ägt rum i allaktivitetshuset Loket, som är samlokaliserat med särskilt boende och med en mängd andra verksamheter som ryms i det tidigare ålderdomshemmet. Där finns bland annat kontor, arbetsrum, sammanträdesrum, restaurang, en lägenhet som används för studiecirklar, en lokal för fotvård, lokaler som används av individ- och familjeomsorg, och snickerilokaler och vävstuga. På Loket kan människor träffas. Där kan de möta mammor med små barn, bekanta som kommer för att delta i någon aktivitet eller bekantas bekanta. Till Loket kommer också personalens barn och barnbarn för att delta i aktiviteter som fritidsverksamhet, öppen förskola, mammacafé eller babycafé. Den privatägda restaurangen fyller en viktig funktion. Till restaurangen kommer yrkesverksamma, servicetagare, servicetagarnas gäster och pensionärer. Många matgäster besöker restaurangen varje dag och stannar sedan kvar på Loket för att träffa folk och delta i aktiviteter. Verksamheter Översikt av pågående och tidigare aktiviteter Hobbyverksamhet Vävstuga och snickeriverkstad. Caféverksamhet och träffar IT-, mamma-, pappa-, baby-, bokoch allsångscaféer och singelträffar. Kulturcaféer med invandrare, omsorgsutbildning, datortek m.m. Studiecirklar och föreläsningar Bygdehistorier och caféföreläsningar med olika teman. Studiecirkelverksamhet som anordnats av Vuxenskolan, PRO och kommunen. Motion och umgänge Daglig gymnastik, tipspromenader, stavgång, bordtennis, biljard, ljugarbänk och solarium. Bingo, frågesport och spel Bingo, tidningsläsning, snacka om nyheter, frågesport, kortgäng, fiaspelsgäng och storbingo på söndagar. Övriga aktiviteter Vistrubadur, teaterevenemang, gemensam grillplats, kolonilotter, mannekänguppvisning, gudstjänst, uthyrning av lokaler för privata, fester, informationssluss och konstutställning varje månad. Gymnastiken har funnits sedan projektet startade. I början drevs den av projektledaren, men sedan övertogs ansvaret av två deltagare. 10 15 personer på 55 94 år deltar varje gång. Gymnastiken pågår fem dagar i veckan och varar cirka 25 minuter. Vävstugan var det stort intresse för och alla hjälptes åt. Cirka 15 kvinnor i åldern 55 87 år lärde av varandra och vävningen blev deltagarstyrd. Ibland bjöd de varandra på kaffe samtidigt som de planerade arbetet. Deltagarna var nöjda med att få utöva sitt intresse och samtidigt vara en resurs för andra. Deras sociala nätverk utökades.

folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 21 Singelträffar startades på initiativ av ensamstående kvinnor som saknade sociala nätverk och upplevde dålig livskvalitet. Till första träffen kom cirka 20 personer, hälften av varje kön, i åldrarna 35 90 år. I början var träffen förlagd till Lokets lokaler, men efter ett par träffar flyttade de till Hotellet i Emmaboda. Där fanns det möjlighet att äta middag eller ta ett glas vin och möta lite mer folk. Träffarna pågick i 14 månader. Deltagarna lärde känna varandra och fann i gruppen nya vänner med liknande intressen. Ett par har bildats och en liten grupp fortsätter att träffas. Totalt har ungefär 30 40 personer deltagit i träffarna. Stöttad av projektledaren startade en 70-årig kvinna en liknande grupp i Kalmar. Deltagarna rekryterades via affischer och kom från Öland och Kalmar. De träffade Emmabodagruppen ett par gånger. Att träffarna därefter upphört ska inte ses som ett misslyckande. De har fyllt sin funktion: deltagarna har utvecklat nya sociala nätverk och umgås numera med dem som de har mest gemensamt med. Stavgång var ett önskemål från en kvinna i 85-årsåldern. I samverkan med Korpen startade två grupper och deltagarantalet var stort. Men när en ledare slutade blev bara en grupp kvar. Flera av deltagarna började gå stavgång utan ledare minst en gång i veckan, och församlingshemmet köpte stavar för utlåning. IT-caféet med tre datorer och en skrivare startades. På caféet kan man lära sig att använda datorer. Varje dag besökte cirka 25 personer IT-caféet, ur olika generationer och kulturer. En kvinna i 50-årsåldern praktiserade på caféet genom att undervisa besökare som tidigare aldrig hade använt datorer. Några pensionärer använde e-post i sina kontakter med barn och barnbarn, några släktforskade, betalade räkningar eller lärde sig hur man skriver dokument eller söker information på Internet. Genom denna aktivitet nåddes yngre pensionärer, arbetslösa och många invandrarkvinnor. Informationssluss för anhöriga startades. Den var bemannad tre dagar i veckan 10 12, och drevs i samverkan med Demensanhörigföreningen, pensionärsorganisationerna och Röda Korset. Syftet var att underlätta för anhöriga att finna rätt väg för att få stöd och hjälp. Deltagarna utvecklade även sitt dataintresse och knöt nya kontakter med varandra. Kulturcaféet startades i samverkan med ett projekt för invandrare som omfattade datortek och svenska för invandrare. Pensionärer och personer från omsorgsutbildningen deltog också. De träffades, spelade kubb och drack kaffe tillsammans. Flera av invandrarna fortsatte att komma till Loket och delta i IT-caféet eller spela biljard eller pingis. Detta medförde att flera i samhället numera känner igen och accepterar dem. Konstutställningar var ett uppskattat inslag som anordnades för att försköna arbetsmiljön och locka fler att besöka Loket. Främst var det lokala konstnärer som ställde ut, och utställningarna har lockat nya besökare. Konstnärer har även arbetat med sina verk på plats, något som lett till många trevliga och intressanta diskussioner över generationsgränserna. Dagis startades i lokalerna. Genom barnen, som har olika nationaliteter, möts olika åldersgrupper och kulturer och lär känna varandra. FRO, en frivillig radioorganisation, startades för att locka ungdomar till lokalerna.