Regler för arbete med djur och tillträde till djuravdelning vid Karolinska Institutet

Dnr 6792/02-640 Dekanusbeslut nr 2002:71 Regler för arbete med djur och tillträde till djuravdelning vid Karolinska Institutet arna på Karolinska Institutet är områden med begränsat tillträde och endast personer med rätt introduktion och utbildning kan ges tillträde till dessa avdelningar. Ej godkända personer kan endast beträda djuravdelningen i sällskap med behörig person 1, efter överenskommelse med djurhuschef/chefstekniker på djuravdelningen. En personlig introduktion skall genomföras där djuravdelningen visas och tillämpliga delar av checklistan (bilaga A) gås igenom tillsammans med chefstekniker eller motsvarande och handledare/gruppledare. Den nya medarbetaren skall också läsa igenom bilaga B-H och anmälas för att gå utbildning Course in Laboratory Animal Science, (eller likvärdig utbildning) 2 vid första tillgängliga tillfälle 3 Bilagor: A. Checklista vid introduktion B. ens organisation C. Regler/riktlinjer för djurexperimentell forskning vid KI D. Ansvarsfördelning Rådgivande veterinär, Godkänd föreståndare och Försöksledare E. Journalförning F. Organisation av KIs försöksdjursverksamhet G. Förebyggande av försöksdjursallergi H. Intyg om genomgången introduktion 1 Person med tillträde till djuravdelningen som genomgått erforderlig utbildning 2 Avgörs av VetA i samråd med godkänd föreståndare 3 Intyg om genomgången introduktion (bilaga F) skall signeras av deltagande personer och skickas till godkänd föreståndare. När utbildningen i Lab Animal Science är genomgången och godkänd, skickas bevis för detta till godkänd föreståndare

Bilaga A Checklista vid introduktion (kan anpassas efter djuravdelningens rutiner) 1. Genomgång av djuravdelningens organisation 2. Regler för tillträde till djuravdelningen 3. Regler för lämnande av djuravdelningen 4. Larm 5. Beställning av djur 6. Etisk ansökan 7. Hantering av djur a. För varje djurslag som ska hanteras i. Att ta upp, hålla och fixera ett djur ii. Injektioner iii. Blodtappning iv. Avlivning a) Rekommenderad metod b) Möjlig metod v. Anestesi c) Rekommenderad metod d) Möjlig metod 8. Hantering av farliga substanser i samband med försöksdjur a. Cancerogena substanser b. Bioaktiva substanser c. Toxiska substanser d. Allergena substanser e. Flyktiga substanser f. Ev övrigt

9. Statistik a. Ansvar b. Redovisning 10. Övriga rutiner a. Sophantering b. Burhantering c. Skyddskläder

Bilaga B Organisation djuravdelningen Vid 1. Godkänd föreståndare (20 SFS 1988:534) Telefon: E-mail: 2. Ställföreträdande Godkänd föreståndare (20 SFS 1988:534) Telefon: E-mail: 3. Rådgivande veterinär (20 SFS 1988:534) Telefon: E-mail: 4. Chefstekniker Telefon: E-mail: 5. schef Telefon: E-mail: Övrig personal

Bilaga C Regler/riktlinjer för djurexperimentell forskning vid KI (Reviderad bilaga till Riktlinjer för planering, genomförande och dokumentering av experimentell forskning, KI 98, 011204) 1. Tillstånd av Statens Jordbruksverk för verksamheten skall finnas (godkända lokaler, godkänd föreståndare, utbildad djurpersonal). 2. Övriga författningsenliga tillstånd och dokument skall finnas (destinationsavel, försöksjournaler, arbete med genetiskt modifierade organismer, mm). 3. Godkänd etisk ansökan skall innan försöken påbörjas finnas för varje projekt där djurförsök ingår. Gäller även pilotförsök. 4. Vid varje djuravdelning skall finnas skrivna instruktioner för skötsel och hantering av djur, gods, disk, foder, skyddskläder, etc. (s.k. SOPar, -Standard Operating Procedures-). 5. Godkänd föreståndare, eller av denne utsedd person, beslutar om vilka som har tillträde till djuravdelningen. Regler för tillträde skall följas av alla som besöker djuravdelningen. 6. Regelbunden hälsoinventering av försöksdjuren skall utföras. 7. Beställning av djur och ankomst av djur till djuravdelningen skall dokumenteras. 8. För att minska risken för spridning av allergen skall arbetet med försöksdjur bedrivas enligt de föreskrifter som utarbetats av Arbetsskyddsstyrelsen (AFS 1990:11) och av KI. 9. Alla djur (levande preparat från djur) skall kunna identifieras. 10. *Försöksplan skall finnas. Godkänd ansökan om etisk prövning av djurförsök kan ersätta försöksplan 11. *Dokumentation över vidtagna åtgärder skall finnas. Dokumentationen skall bestå av primärdata/rådata och skall vara daterad och signerad. Ändringar i text skall förklaras, dateras och signeras. Vid lagring av primärdata på dator skall dessa vara programmerade så att ändringar som görs kan identifieras. Ändringarna skall dateras och förklaras. Person som gjort ändring skal kunna identifieras. 12.*Dokument rörande forskning, djurskötsel mm skall förvaras i brandsäkra, låsta utrymmen, så att obehöriga ej med lätthet kan komma åt dem. För kvalitetssäkring av dessa punkter fordras person (er) med speciellt uppdrag att inspektera planerade, pågående och avslutade försök samt med rapportskyldighet avseende företagna inspektioner. Sådan verksamhet kan ordnas internt eller externt t.ex. via anslutning till kvalitetssäkringssystem, typ ISO 9000/motsv.

Bilaga D Ansvarsfördelning mellan Rådgivande veterinär, Godkänd föreståndare och Försöksledare vid KI 1. Vid skada eller sjukdom på försöksdjur, som inte är att förvänta p.g.a. försöket, skall rådgivande veterinär kontaktas snarast. 2. Medicinsk eller kirurgisk behandling som inte ingår i godkänd etisk ansökan får endast utföras av rådgivande veterinär eller av denne utsedd person. 3. Etiska ansökningar skall granskas av rådgivande veterinär innan den skrivs under av den godkände föreståndaren. Undantag kan i vissa fall accepteras efter överenskommelse mellan rådgivande veterinär och godkänd föreståndare. 4. Vid överlevnadsförsök som inkluderar större kirurgiska ingrepp eller andra ingrepp med större allmänpåverkan skall försöksledaren, eller av denne utsedd person, finnas tillgänglig tills djuret är fullt återställt. 5. Djur får ej lämnas utan övervakning efter narkos förrän de intagit bröstläge och kan röra sig utan balansstörningar. 6. Vid så kallad återanvändning av djur kan detta ske först efter det att rådgivande veterinär besiktigat djuren och bedömt djuret såsom lämpligt att återanvända(sjvfs 1998:20,5 kap 4 och 5 ). Vid bedömning skall särskilt beaktas att ett djur som har använts i ett försök som har medfört betydande smärta, ångest eller likvärdigt lidande inte får återanvändas

Bilaga E Journalföring (SJVFS 1998:20) Den godkände föreståndaren är ansvarig för att journalen förs och bevaras. Journalen skall bevaras under minst tre år på anläggningen. Individuella journaler skall föras för varje: primat hund katt kanin gris får iller Dessa djurslag skall också vara märkta så att identifikation av varje individ är möjlig Andra ryggradsdjur skall journalföras individuellt eller i grupp. Journalen skall föras löpande och, i tillämpliga delar, innehålla uppgifter om: antal djur art kön identitet enl märkning födelsedatum datum för ankomst till anläggningen namn och adress till leverantör datum för försäljning eller leverans av djur mottagarens namn och adress vidtagna försöksåtgärder skötsel och förvaring av djuren skador eller sjukdomsfall och vidtagna åtgärder avlivning av annan orsak än del av försök djur som dött och orsak

Bilaga F Organisation av Kis försöksdjursverksamhet Samlat ansvar Det samlade ansvaret för KIs försöksdjursverksamhet ligger under Styrelsen för Forskning. Som stöd till Forskningsstyrelsen finns ett Försöksdjursråd. Rådet består av en Ordförande, övriga medlemmar är godkända föreståndare/djurhuschef eller annan intresserad forskare från institutioner med försöksverksamhet, veterinärer och tekniskpersonal från campus, Huddinge sjukhus, Karolinska sjukhuset, Södersjukhuset och S:t Eriks ögonsjukhus. I rådets uppdrag ingår att: 1. Främja försöksdjurens välfärd. 2. Verka för kvalitetssäkring av försöksdjursverksamheten vid KI. I detta ingår bl.a. att ta fram ett regelverk för hur KIs försöksdjursresurser skall användas och handledning i hur arbete med försöksdjur bör bedrivas. 3. Stödja KIs ledning och forskare i försöksdjursfrågor. 4. Bereda förslag till fördelning av fakultetsresurser för försöksdjursverksamhet. Verka för samordning av försöksdjursresurser och att vid behov verka som styrgrupp för KI gemensamma försöksdjursresurser. 5. Arbeta aktivt för att sprida saklig information om djurförsök och vara ett Forum inom KI för diskussion av försöksdjursfrågor. 6. Verka för att främja arbetssituationen för personal som arbetar med djurförsök. 7. Översyn av djurförsök inom utbildning samt aktivt medverka för en belysning av djurförsöksetiska frågeställningar inom KIs grund- och forskarutbildning. 8. Bereda förslag till KIs representation vid Stockholms djurförsöksetiska nämnder. Universitetsledning Styrelsen förgrundutbildning Styrelsen för Forskning Styrelsen för Forskarutbildning Försöksdjursråd

Veterinäravdelningen Veterinäravdelningen, som hör till universitetsförvaltningen, är en resurs för hela KI och har följande sammansättning och uppgifter: Chefsveterinär Professor Konsult i byggoch teknikfrågor Sekreterare Assistent 1. Forskning och utbildning i försöksdjurvetenskap. 2. Utfärda råd och rekommendationer för djuravdelningar och forskare i syfte att höja kvaliteten på KIs djurbaserade forskning samt värna djurskydd och djurhälsa. 3. Teknisk planering av ny eller förändrad djurverksamhet. 4. Kontakt mellan KI och myndigheter och organisationer i försöksdjursfrågor. 5. Informationsspridning till ansvariga veterinärer, godkända föreståndare och djuravdelningar. 6. Stöd till ledning och forskare i försöksdjurfrågor. 7. Medverkan i råd och styrgrupper relaterade till försöksdjursverksamhet. 8. Service till djuravdelningar. Rådgivande veterinär Till varje djuravdelning hör en rådgivande veterinär (20 SFS 1988:534) som finansieras centralt av styrelsen för forskning och vars arbetsuppgifter, förutom de i djurskyddslagen och dess förordningar angivna, är 1. ansvara för djurhälsoprogram; 2. ansvara för djurskydd; 3. rådgivning och anvisningar om hur verksamheten ska bedrivas; 4. rådgivning till föreståndare, forskare och djurvårdspersonal; 5. rådgivning om veterinärmedicinsk behandling av försöksdjur; 6. rådgivning vid utformning av etiska ansökningar till djurförsöksetiska nämnden; 7. undervisning inom ramen för Veterinäravdelningens program; 8. verka för en förbättring av den djurexperimentella verksamheten i samråd med den godkända föreståndaren.

Godkänd föreståndare På varje institution med försöksdjursverksamhet skall det finnas två godkända föreståndare, en huvudansvarig och en ställföreträdande. Prefekten föreslår, efter samråd med KIs chefsveterinär, föreståndare som sedan godkänns av Statens Jordbruksverk. Den godkända föreståndaren skall: 1. Aktivt ansvara för försöksdjursverksamheten vid institutionen. 2. Aktivt ta del av utformningen av ansökningar till den djurförsöksetiska nämnden och därvid beakta om alternativ till djurförsök finns att tillgå. 3. Inhämta synpunkter på djurförsöksetiska ansökningar från den rådgivande veterinären innan den skickas till den försöksdjursetiska nämnden. 4. Ansvara för att försöken genomförs som beskrivits i djurförsöksetisk ansökan. 5. Ansvara för att all forskningspersonal som hanterar försöksdjur har tillräcklig utbildning innan arbetet påbörjas 6. Ansvara för att journaler förs enligt Jordbruksverkets föreskrifter 7. Ansvara för att statistik redovisas årligen till CFN.

Universitetsledning Universitetsförvaltning Veterinäravdelning Institutioner KS S:t Erik Campus SÖS HS CMM S:t Erik ar Neurovetenskap SÖS KFC L4/L5 ar Fys &Farm EG Astrid Lindgrens barnsjukhus CMB Scheele ar MTC

Bilaga G Förebyggande av försöksdjursallergi Arbetsmiljöpolicy för Karolinska Institutet, Dnr 1003/02-204 Övergripande bestämmelser KI har antagit centrala regler för att minska uppkomst av och besvär vid försöksdjursallergier. Dessa regler sammanfattar de obligatoriska krav som följer av arbetsmiljölagen (se sid 4) och har kompletterats med praktiska rekommendationer. Det är prefektens ansvar att dessa regler följs. Det är sannolikt mest effektivt om varje forskningsgruppsledare i praktiken blir ansvarig för att regler efterlevs, t ex genom delegation. De hälsokontroller som rekommenderas nedan tillhör gruppen lagstadgade hälsokontroller och ingår i KI:s avtal med företagshälsovården Previa. De belastar därför ej den enskilda institutionen eller forskargruppsledaren ekonomiskt. I dessa hälsokontroller ingår: allmän läkarundersökning, blodprov med test av specifikt IgE mot olika försöksdjur, allmän screening (Phadiatop) mot de vanligaste luftvägsallergenen samt total-ige för att utröna om det finns andra tänkbara orsaker till eventuella allergiska besvär; vidare lungfunktionstest med spirometer, oavsett om astmatiska besvär föreligger eller ej. Vid negativt blodprov och om misstanke om allergi ändå föreligger görs hudtest (pricktest). KI kommer dessutom att verka för att de djurförsöksetiska kommittéerna vid bevillning meddelar att tillståndet gäller under förutsättning att verksamheten bedrivs så att försöksdjursallergier förhindras i enlighet med regler i arbetsmiljölagen och lokala bestämmelser. Detta är analogt med hur etiska tillstånd beviljas under förutsättning av att nödvändiga tillstånd från läkemedelsverk, strålskyddsinstitut o dyl erhålls. Det innebär en tydlig markering av att allergifrågorna är viktiga. Rekommendationer Rekommendationer för nyanställda som ska arbeta med försöksdjur 1. Utbildning av alla som planerar att hantera försöksdjur (dvs även studenter och gästforskare) innan exponering inträffar. Denna utbildning måste inkludera avsnitt om försöksdjursallergi, med betoning på risker och prevention. Utbildningen för grundutbildningsstudenter kan vara kortfattad och fokuserad på rutiner för att undvika onödig exponering. 2. Demonstration av skyddsmaterial och dragbänkar etc, vilka skall finnas tillgängliga i tillräcklig omfattning.

3. Information om goda laboratorierutiner och lokala regler skall finnas synligt uppsatta på svenska och engelska, samt delas ut vid kvittens av passerkort/nycklar till djuravdelning. 4. Medicinsk undersökning med anamnes, specifikt IgE mot aktuella djurslag samt hudtest; om tidigare astmasymptom även lungfunktionstest. Det förtjänar att påpekas att arbetsgivaren skall erbjuda arbetstagaren läkarundersökning innan arbetet påbörjas (AFS 1990:11, 12; se sid 4). Om personen visar positiva svar mot försöksdjur och stor risk för symptomutveckling alltså föreligger, bör andra arbetsuppgifter rekommenderas. Rekommendationer vid utvecklad försöksdjursallergi För arbetstagaren: 1. Exponeringen bör upphöra eller i alla fall minskas så mycket som möjligt. 2. Diagnos bör fastställas med medicinsk undersökning och behandling bör insättas. Vid astma orsakad av försöksdjur bör den vanliga åtgärden vara byte av arbetsuppgifter. 3. Besvär och ev. läkardiagnos bör meddelas till forskningsgruppsledare och/eller skyddsombud. För arbetsgivaren/forskningsgruppsledaren: 1. Arbetssjukdom/arbetsskada skall rapporteras enligt gällande rutiner. 2. Arbetssituationen skall undersökas: Finns skyddsutrustning tillgänglig? Används den? Uppfyller ventilation och byggnadsstandard de normer som finns? Allmän översyn av arbetsrutiner. 3. Beslut om ev. åtgärder. Rekommendationer för att minska exponeringen för försöksdjursallergen. Man kan minska det totala antalet exponerade personer genom att: 1. Fortlöpande ompröva behovet av försöksdjur för att besvara den aktuella forskningsuppgiften. Målet är reduction, refinement, replacement, dvs försöksdjursanvändandet minskas genom alternativa vetenskapliga metoder, som t ex kräver färre djur, lägre stående djur eller cellkulturer. 2. Koncentrera försöksdjursarbetet på försöksdjursteknikerna, som har särskild kompetens för sådant arbete och mycket gott handlag med djuren. De kan i ökad utsträckning (mot viss kostnad för institutionerna) överta en del av forskningsuppgifterna, såsom sondmatning, injektioner, blodprovstagning, uttag av organ osv. Man kan minska varje individs exponering genom att: 1. Öka användandet av personlig skyddsutrustning, såsom handskar (personer med latexallergi måste dock använda lågallergena handskar), ansiktsmask med P2-filter eller frisk-

luftsmask. 2. Strikt separera djurarbete från annat arbete, inte minst för att skydda de personer som redan är försöksdjursallergiska från onödig exponering. Detta innebär vanligen arbete vid djuravdelning eller i laboratorier som särskilt byggts med hänsyn till att djurförsök ska bedrivas i lokalen. 3. Förbättra en rad arbetsrutiner: tydliga rutiner för hygien, byte av skyddskläder och skor, våttorkning av ytor, användning av innesluten transport av djur och smutsiga burar, användning av automatiserad burtvätt och annan automatik, osv. 4. Förbättra djurhållningen: använda filtertoppburar, ventilerade reoler, skjutbara skärmar i djurrummen, färre djur per rum osv. 5. Minska andelen hangnagare, om det är möjligt från vetenskaplig synpunkt. 6. Förbättra ventilationssystemen: ventilerade burbytesstationer, ventilerade laboratoriebänkar mm. De flesta av dessa åtgärder minskar dessutom risken för infektiös kontamination mellan djuren och mellan människa och djur. Personer som arbetar med gnagare bör inte ha gnagare som husdjur hemma, då det finns risk att överföra smitta från hemmet till arbetsplatsen. Bakgrund Arbete med försöksdjur I Sverige arbetar årligen ca 5000 personer med omkring en halv miljon försöksdjur. Den överväldigande majoriteten utgörs av möss och råttor; därnäst kommer marsvin, kaniner och svin. Karolinska Institutet disponerar 15 godkända anläggningar för försöksdjursverksamhet, varav 8 i SLL:s lokaler inom undervisningssjukhusen. Vid KI används f n ca 50 000 djur årligen, varav ca 95% utgörs av möss och råttor och ca 2% av marsvin. Resten utgörs av kaniner, rundmunnar och svin. Omkring 55 personer arbetar som djurtekniker med den dagliga omvårdnaden av dessa djur. Dessutom utsätts uppskattningsvis nära 1000 personer för mer eller mindre regelbunden exponering för djuren i sitt arbete som forskningspersonal. Omfattning av allergier mot försöksdjur Allergier mot försöksdjur är ett vanligt arbetsmiljöproblem. Omkring en fjärdedel av personer som arbetar med försöksdjur upplever symptom vid arbetet och/eller är sensibiliserade mot försöksdjursallergener. Allergiska symptom från näsan uppträder vanligen först (ca 80% av symptomatikerna), ofta i kombination med ögonsymptom (ca 60%). Uppemot hälften av patienterna utvecklar så småningom även astmabesvär. Det är viktigt, och åtminstone vid symptom mot allergener i arbetslivet teoretiskt möjligt, att ingripa innan astma utvecklas. Då astma utvecklats tycks det ibland inte räcka med att exponeringen upphör, då luftvägarna kan ha förändrats och en generell hyperreaktivitet kvarstår. Hudsymptom är också vanliga: ca 40% av symptomatikerna upplever nässelutslag, mer sällan eksem. Även sällsynta fall av anafylaxi har rapporterats, fr a i samband med bett.

Vanliga allergener De allra flesta försöksdjursexponerade arbetar alltså med gnagare, och av dessa är sensibilisering mot råttor vanligast, omkring dubbelt så vanligt som mot möss. De viktigaste allergenerna från gnagarna består av lipokaliner, proteiner eller glykoproteiner som utsöndras fr a i urinen. Omkring 90% av dem som reagerar på råttor eller möss har specifikt IgE mot dessa allergener. Proteinerna har feromonbärande funktion, och hangnagare utsöndrar upp till 300 gånger högre halter i urinen än hondjur. Dessa allergener återfinns också i saliv och päls. Även andra agens kan ge besvär hos dem som arbetar med försöksdjur, t ex formalin eller latex (från gummihandskar). Riskfaktorer Atopiker löper en 3-5 gångers förhöjd risk att utveckla försöksdjursallergi. Symptomen uppträder vanligen inom de första tre åren av exponering, och snabbare hos atopiker. Tidigare astma eller pälsdjursallergi ger en ytterligare förhöjd risk för försöksdjursallergi. En förvärvad försöksdjursallergi tycks kunna förvärra en befintlig pälsdjursallergi eller hösnuva. Hög exponering för allergener ökar risken för allergiutveckling. Kombinationen av atopi och hög exponering (t ex arbete med hangnagare) ökar risken för försöksdjursallergi mångfaldigt. För redan allergiska personer kan en mycket låg exponering upprätthålla sensibiliseringen. Vad säger lagen? Enligt Arbetsmiljölagen bär arbetsgivaren huvudansvaret för att tillhandahålla en god arbetsmiljö där arbetsförhållandena skall anpassas till människornas förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Detta kan tolkas som att arbetsmiljön skall vara så god att den tredjedel av befolkningen som är atopiker även skall kunna arbeta med försöksdjur. Det är dock tveksamt om det går att skapa en arbetsmiljö som är så god att en pälsdjursastmatiker kan arbeta med djur utan risk. Arbetsgivaren har därför ansvar för att avråda från arbete som innebär uppenbar risk för hälsan för vissa särskilt känsliga personer. Det kan också övervägas om arbetsgivaren bör ha ett generellt ansvar att förhindra eller reducera exponering av atopiker för försöksdjursallergener. Oavsett vilken principiell inställning som intas vad gäller olika riskgrupper skall arbetsgivaren i enlighet med Arbetsmiljölagen tillse att arbetstagaren genomgått nödvändig utbildning och vet hur han/hon ska skydda sig mot risker i arbetsmiljön. Arbetstagaren är å sin sida skyldig att använda skyddsutrustningen och följa de regler som finns för att uppnå en god arbetsmiljö. Enligt arbetarskyddsstyrelsens författningssamling AFS 1990:11 gäller: 3 Arbetet skall planeras och bedrivas så att personalen inte utsätts för onödig kontakt med allergener. 4 Arbetsgivare skall se till att arbetstagare har tillräckliga kunskaper om de risker som arbetet kan medföra. De skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner som behövs för arbetet skall finnas tillgängliga på arbetsplatsen. 12 Arbetsgivare skall erbjuda arbetstagare läkarundersökning innan arbetet påbörjas. Om

arbetstagare får symptom som tyder på allergi skall arbetsgivaren likaså erbjuda läkarundersökning. Arbetstagare som är allergisk eller överkänslig mot någon faktor i arbetsmiljön skall erbjudas periodisk läkarundersökning. Arbetstagare skall få den information och de råd som motiveras av undersökningsresultatet. Idag uppfyller KI till viss del sitt ansvar genom att tillgodose att nyanställd personal får kunskap om risken för allergi vid arbete med försöksdjur. Detta ingår som ett moment vid de obligatoriska kurserna i försöksdjurskunskap. Däremot är det osäkert i vilken utsträckning exponerade studenter och gästforskare tar del av denna information i tid, eftersom bestämmelserna endast anger att den obligatoriska utbildningen skall vara genomförd inom två år efter att djurarbetet påbörjats. Läkarundersökning ingår inte idag i rutinerna, vare sig vid nyanställning eller i samband med periodisk uppföljning av allergiker. Sporadiskt söker sig personer med symptom spontant till företagshälsovården. Det kan finnas risk att personal med symptom inte vågar undersöka sig, om de tror att de vid fastställd allergi kan komma att behöva sluta. Detta är olyckligt, och det måste därför finnas klara anvisningar för hur personer med allergi skall behandlas. I vissa fall bör de som så önskar kunna arbeta vidare, med användande av skyddsutrustning och med periodisk medicinsk uppföljning. I andra fall bör arbetsgivaren avråda från vidare arbete med försöksdjur och ge arbetstagaren andra arbetsuppgifter. Ansvarsfördelning vem har ansvar för personer, skyddsutrustning och lokaler? Samtliga personer som avlönas av KI har KI ansvar för, och detta inkluderar även KIanställda vid enheter på universitetssjukhusen. I det senare fallet kompliceras ansvarsfrågorna av att personalgrupper kan vara anställda både av KI och SLL. Anvisningar om vart den enskilde anställde bör vända sig i arbetsmiljöärenden bör finnas tillgängliga. För personal inom KI Campus har Akademiska hus ansvar för lokalerna (ventilationsfrågor o dyl). Locum har ansvaret inom SLL. I frågor om skyddsutrustning och praktiska åtgärder kan den aktuella institutionens skyddsombud och arbetsmiljögrupp vara behjälpliga. För blandade forskargrupper med anställda både vid SLL och KI har former för samverkan utarbetats (se Samordning av arbetsmiljöfrågor KI Dnr 4707/97 PA). Enligt beslut i arbetarskyddsstyrelsen 1997-12-22 (14R 3655/97) som svar på skrivelse från Lunds universitet, omfattas även studenter av arbetsmiljölagens krav vad gäller förebyggande av försöksdjursallergier. Det var dock oklart om kravet på läkarundersökning skulle gälla för studenter inom grundutbildningen, och arbetarskyddsstyrelsen stannade för uppfattningen att denna bestämmelse i allmänhet ej var tillämplig på studenter.

Bilaga H Jag har läst bilaga B-G till Regler för arbete med djur och tillträde till djuravdelning vid KI. I samband med visningen av djuravdelningen har checklista (bilaga A) gåtts igenom och jag har tagit del av och förstått alla gällande regler och föreskrifter. Signatur: Namnförtydligande Utbildning i försöksdjursvetenskap Datum Vi har deltagit vid introduktion till djuravdelningen av ovanstående person, Stockholm den Handledares/gruppledares 4 signatur: Namnförtydligande: Samt beträffande vissa avdelningar Chefsteknikers signatur: Namnförtydligande: Originalet skickas till godkänd föreståndare Kopia till djurhuschef/chefstekniker 4 Vid introduktion av doktorand, gästforskare eller student skall handledaren och/eller gruppledaren underteckna ovanstående dokument och närvara vid introduktionen