Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Relevanta dokument
Vårt dagliga bröd hur klarar vi det? Lisa Sennerby Forsse, SLU. Presentation vid Kungl Vetenskapsakademin. 10 mars 2010

"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".

de biologiska naturresurserna och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, samverkan med det omgivande samhället.

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Nya värdekedjor i skogen

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Vårt ansvar för jordens framtid

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

Svensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Tillsammans kan vi få Europa att växa.

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala

Höga livsmedelspriser

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

bruka utan att förbruka

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Klimat och ekosystem i förändring

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Christl Kampa-Ohlsson

Konkurrens mellan matoch energiproduktion

Hur äter vi hållbart?

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

S som i samverkanslektor. Sara Brännström, samverkanskoordinator

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna?

Vad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren

Beslut om skogen förankrade i vetenskap och praktik. Presentation Almedalen 30 juni 2015 Rektor SLU Lisa Sennerby Forsse

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Utlysning av projektmedel

Affärsmodeller för framtida bioekonomi, olika utvecklingsspår och strategier

Bioplaster. Fakta och siffror

Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

WHO 2017: Tobacco and its environmental impact

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Energimyndigheten.

Hållbar intensifiering och klimatsmart produktion

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Det här är SLU Alnarp

Vad är ett hållbart jordbruk?

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

SLU och Samverkan i Sverige och i Världen. Johan Schnürer, professor i mikrobiologi Vicerektor för samverkan

Framtidsbilder för svenskt jordbruk Rapport från scenariostudier

Värderingar om den hållbara maten

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

LTV-fakultetens strategi

SLC:s miljöprogram UTKAST

hållbar affärsmodell för framtiden

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

Landsbygdsprogrammet

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Transkript:

Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med det omgivande samhället. 1

Vision SLU är ett världsledande universitet inom livs- och miljövetenskaper Det blir allt trängre på jorden. Ökad konkurrens om marken -mat - foder -fiber - energi - natur/miljö - urbanisering 2

Globala utmaningar - Befolkningsökning - Pandemier/zoonoser - Livsmedelskriser - Markanvändning - Vatten - Energi - Genetiska resurser - Klimatförändringar - Konsekvenser för produktion och miljö - Anpassning och motverkande åtgärder - Source: http://www.optimumpopulation.org/opt.earth.html 3

Source: http://www.cces.ethz.ch/agsam2009/panels/agsam2009_keynote_head.pdf SLU bedriver forskning bl a inom. Bästa möjliga markanvändning med hänsyn till olika behov Hållbara produktionssystem och ekonomiska möjligheter för jord- trädgårds- och skogsbruket Miljöeffekter av olika odlings- och skötselsystem i den gröna sektorn Växtförädling och bioteknik/husdjursgenetik Råvara och ersättningsprodukter för olja och kol 4

Markanvändning globalt Totalt finns 1,5 miljarder ha odlingsbar mark i världen under plog. Cirka 3 miljarder ha används härutöver till boskapsskötsel (80 milj ha i EU) 10,5 miljarder hektar är skog, kalmark mm 10-1515 miljoner ha används för produktion av bioenergi, vilket motsvarar 0,7-1,0 procent av åkerarealen. Produktiviteten minskar e annual growth rate (%) 6 5 4 3 2 maize rice wheat Averag 1 0 1963 1967 1971 1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 Source: World Development Report 2008. 5

Påverkan på produktionen av klimatet Förväntad effekt på matgrödor 1990-2080 (%förändring) Globalt 0.6 to 0.9 Industriländer 2.7 to 9.0 Utvecklingsländer SydOst Asien SSA 3.3 to 7.2 18.2 to 22.1 3.9 to 7.5 Latin Amerika 5.2 to 12.5 Source: Adapted from Tubiello and Fischer 2007. Allt fler går hungriga Hungersiffrorna ökade med 75 miljoner, mellan 2003-0505 1100 (millions) >1 bil. 1000 900 800 700 WFS target 600 500 Data source: FAO 2006, 2008, 2009. 6

Mat från land och vatten Över 98 % av världens produktion av mat sker i terrestra system, resten är akvatiskt producerat Livsmedelsbehovet ökar.. 80% av framtidens tillväxt måste ske på mark som redan används Största delen av livsmedlen måste produceras där de konsumeras Begränsad potential för expansion av jordbruksmark, utom i Sydamerika och Södra Afrika Bevattningen måste öka för att möta behovet av livsmedel 7

Att öka produktiviteten per arealenhet är den stora utmaningen! Med mindre vatten och mindre negativ påverkan på miljön! Hur? 'World agriculture cannot be sustainable without science-based technology ' - Per Pinstrup-Anderson, Professor of Food, Nutrition and Public Policy, Cornell University Näringsinnehållet - den enskilt viktigaste markbördighetsfaktorn Uttag av näring med skörden måste kompenseras för att skördenivån långsiktigt skall kunna upprätthållas Kväve kan hämtas ur luften genom kvävefixerande växter men tillförsel av övriga ämnen måste balansera skördeuttagen 8

Växtförädlingens möjligheter Resistensegenskaper (sparar biodiversitet) it t) Insekter Svamp Nematoder Avkastningshöjande egenskaper (sparar vatten, näring) Tolerans mot torka Tolerans mot försaltade jordar Bättre kväveutnyttjande ttj Kvalitetsegenskaper (bidrar till bättre hälsa, lagring) Vitaminer, spårämnen Industriella egenskaper Djurhälsa och djurskydd 9

Global fattigdom, djurhållning och klimatförändring Forskning och utvecklingsstöd kan ge: - Bättre djurhälsa - Bättre djurraser - Bättre utfodring Detta ger Högre Produktivitet, dvs mindre foderåtgång per kg producerat kött, mjölk eller ägg. 40-50 liter per dag Vilket i sin tur ger en Mer Inkomst för den fattige bonden och Mindre Klimatpåverkan per kg producerad mat 4-5 liter per dag SVENSKT VATTENBRUK mat och miljö hand i hand Ett samarbete mellan Göteborgs universitet och SLU 10

Sveriges energitillförsel Biomassa Biobränsle vattenkraft Hydro kärnkraft* Nuclear kol, gas mm Olja olja Inhemsk biomassaproduktion Skogsbruket idag: ca 94 TWh - potential: 124 TWh Avfall och torv idag: 5 TWh - potential: 18 TWh Jordbruket idag: ca 1 g TWh - potential: 32 TWh 11

Politik för global utveckling (PGU) Världsbankens World Development Report för 2008, visade tydligt att jord- och skogsmark har en strategisk roll för både klimat och utveckling Utvecklingsländerna kommer att drabbas av merparten av skadorna av klimatförändringarna. SLU:s kärnverksamheter som jordbruk, skogsbruk, djurhållning och landsbygdsutveckling har en tydlig bäring på PGU eftersom majoriteten av världens fattiga lever på landsbygden Världsbankens rapporter visar att SLU:s kompetensområden är av största betydelse för den globala utvecklingen. Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Future Agriculture livestock, crops and land-use Ett forskningsinitiativ för hela SLU 12

Med SLU nu och i framtiden.. Med SLU nu och i framtiden. Tack för uppmärksamheten. 13