Samtalskväll om Ingmarsö kulturlandskap 27 juli 2017 Vad har Ingmarsös kulturlandskap för värden idag? Hur värderar vi landskapet? Hur behåller vi kulturlandskapet?
19.00-19.10 Visa Christel Hälsa välkomna, projektgruppen presenterar sig 19.10-19.30. IntrodukHon Anna och Kjell. Kjell introducerar om projektet. Anna bakgrund odlingslandskapet 19.30 19.40 Om vad vi sökt för. Djur- och markägaravtal. Christer 19.40-19.50 Vad kostar en kossa? Fårkalkyl. BerHl. 19.50-19.55. Exempel från Svartsjö och Blidö, Husarö. BerHl, Monica, Anna 20.00-20.10 Frågor aw diskutera - workshop 20.10-20.20. Diskussion i storgrupp. Vad har grupperna kommit fram Hll? Har ni frågor om hur Ingmarsö kulturlandskap ska brukas? Summering
Kulturlandskapet vad är det? Kulturlandskap är ett landskap som människor har påverkat på olika sätt. Är landskapet format av jordbruk, bete av boskap talar man om odlingslandskap. Anna Koffman 2017-07-27 Södergårdsgärde slåwervall 2010
Kulturlandskapet vad är det? Byn, 2014 Anna Koffman 2017-07-27
Kulturlandskapet vad är det? Norrgården 2015 Anna Koffman 2017-07-27
Kulturlandskapet vad är det? Norrgården 2012 Anna Koffman 2017-07-27
Kulturlandskapet vad är det? Södergårdsgärde 2012 Höskörd Rolf och Evan Anna Koffman 2017-07-27
Kulturlandskapet vad är det? Det biologiska kulturarvet är förekomst av ekosystem, biotoper, djur- och växtarter som uppstått, utvecklats eller gynnats genom människans nyttjande av landskapet och vars långsiktiga fortlevnad och utveckling förutsätter eller påverkas positivt av brukande och skötsel Vägkant, 2010, mot Norra Bryggan Anna Koffman 2017-07-27
Naturvårdsprojektet Åtgärder för aw bevara och utveckla vårt levande kulturlandskap Landsbygdsstöd 2009-2012 Restaurering Långvarpet Stora Kastet Långvarpet 2010, foto Sivan Månsson
Långvarpet 2010, foto Sivan Månsson Restaurering Långvarpet Stora Kastet
Restaurering Långvarpet Stora Kastet Långvarpet 2010, foto Sivan Månsson
Restaurering Femsund Båtdragets utmarker Femsund 2010
Projekt Ingmarsö kulturlandskap Meningen med projektet är att åker- och betesmarken fortsätter att brukas och att markerna hålls öppna för framtida generationer av öbor. Detta kräver betande djur och engagerade människor. Vi behöver få till en stabil samverkansform med huvudman och utförare som möjliggör samordnad betesdrift på marker hos olika markägare. Landsbygdsstöd 2017-2018 Arbetsgruppen består av Kjell Torlén, Anna Koffman, Christer Erlandson, BerHl Ågren, Monica Hinders, Patrik Hinders, Perry Carlsson, Mia Alonzo, Gunilla Rydback och Björn och Eva Carlson.
Historiska jordbrukslandskapet Äng är åkerns moder Djuren betar på utmarken
Anna Koffman 2017-07-27
Norrgårdens lada 1930tal? Anna Koffman 2017-07-27
BroWöfladen 2013 På BroWö betar djuren på utmarken. Eferbete på slåwervallar. Anna Koffman 2017-07-27
Anna Koffman 2017-07-27 BroWö Tegelbruksudden 2011 På BroWö betar djuren på utmarken. Eferbete på slåwervallar.
Förlust av biologisk mångfald I Sverige har de naturliga öppna eller trädbärande gräsmarkerna minskat från 1,5-2 miljoner hektar vid förra seklets början har Hll cirka 500 000 hektar. SlåWerängar och skogsbete är nästan helt borta. Intensivt jordbruk i områden där produkhonen är lönsam. Nedläggning av jordbruksmark i marginalområden. De två processerna ger liknande resultat - mer homogena landskap och därmed minskat livsutrymme för många arter. Anna Koffman 2017-07-27
Artrikedomen finns inte i åker och kulturbetesmarker utan i kantzonerna och naturbetesmarkerna Anna Koffman 2017-07-27 Södergårdsgärde 2011
Landskapsförändring Ingmarsö Finnhamn 1847 1900 1952 2009 Rasmus Erlandsons ex-jobb 2010
Ingmarsö 1952 Anna Koffman 2017-07-27
Sedan människan under seklens lopp förvandlat praktiskt taget all ler- och sandmark till åkrar och betesmarker, återstår blott grövre morän-, häll-, kärr- och mossmarker samt stränderna till underlag för en till synes naturlig vegetation, och undersöker man denna närmare, finner man snart, att den verkligt naturliga vegetationen nästan helt och hållet inskränker sig till blockhällmarker samt till för människor och boskap svåråtkomliga stränder. Ulf Söderberg 1947 Anna Koffman 2017-07-27
På 1950-talet var det utöver Södergården som brukades av morbror Gustav och morfar Wiktor Ekroth, en rad andra gårdar med djur; August och Viktoria Johansson på Norrgården, Bergmans, Andersson i Båtdraget, Folke Karlson vid Södra, Viktor Andersson på Fridhem, Gösta Norenvik i Norsviken, Birger Björklund på Strömsäng. Lasse Ljungberg hade också djur. Utöver gårdarna hade nästan varje hushåll en egen ko för mjölk till husbehov och en gris som man slaktade till julen. Alla skördade eget hö till den där kon. Alla slog backar och dikeskanter och allt som det gick att få foder från. Rolf Månsson intervju 2011 Anna Koffman 2017-07-27
Anna Koffman 2017-07-27 Rolf Månsson skördar hö vid BroWöfladen på 1950-talet
Tack vare ett halvt sekels brukande på Södergården har Ingmarsös odlingslandskap bevarats. Rolf Månsson skördar hö vid Storträsk 2010
2017 är första året utan kor. Brukande av vallarna och betade gärden fortsätter genom slåtter eller betesputsning. Hö säljs till häst- och fårägarna. Norrgården 2015 Anna Koffman 2017-07-27
Klövsjöfåren kom från Äpplarö Hll Ingmarsö 2010 Klövsjöfåren 2012 Anna Koffman 2017-07-27
Islandshästarna kom Hll Ingmarsö 2009. Anna Koffman 2017-07-27 Brännängen Magnussons hage 2015
Brännängen 2015. Igenväxning sedan fårbete upphörde på 1980-talet.
Gistudden. SlåWeräng på 1800-talet. Hävd upphörde 1950-tal.
Ingmarsö 1952 Ingmarsö 2016 Anna Koffman 2017-07-27
Edö 1952 Mjölkkor Hll in på 1990-talet Edö 2016 Anna Koffman 2017-07-27
Kundnummer: AB5767 Datum: 2017-07-18, kl. 18:05:56 SAM Internet Kartblad: AB1 Ansökan 2017 jordbruksstöd NorrgårdssHfelsen gröna områden 9A 10A Grå områden sköter Rolf Månsson. 11A 13A 6A 2A 1A 8A 5A 4A 3A 7A Anna Koffman 2017-07-27
VärdesäWning av kulturlandskapet på 1800-talet 1847 22 september, protokoll. 8 För delägarna upplästes skifesstadgan, hvarefer Skifesmannen vidare upplyste om säwet aw genom jordarternes jemförande indela ägorne i grader. Under graderingen kommer aw beslutas hvad som skall tagas som Inrösningsjord eller afrösningsjord. Anna Koffman 2017-07-27
Vad har Ingmarsös kulturlandskap för värden idag? Hur värderar vi landskapet? Hur behåller vi odlingslandskapet? Sjöängen vid Norra bryggan, 2010 Anna Koffman 2017-07-27
Norrgårdsdagen 2011 Anna Koffman 2017-07-27
Kalkyl för dikobaserad ekologisk stut-, kvig- och naturvårdsproduktion kr/år för ko + ungnöt Intäkter Vad kostar det aw ha en ko? Kött + stallgödsel 13400 Stöd, miljö- och ekoersättning 15100 Utan pengar inga hagar Särkostnader 1 Foder, strö, diverse, ränta på djur- och rörelsekapital 17200 Intäkter särkostnader 1 = ersättning till arbete, byggnad och mark 11300 Särkostnader 2 Arbete och byggnad 20 kor + ungnöt 11600 Arbete och byggnad 50 kor + ungnöt 8100 Arbete och byggnad 100 kor + ungnöt 6900 Intäkter särkostnader 1 och 2 = ersättning till mark 20 kor + ungnöt minus 300 50 kor + ungnöt 3200 100 kor + ungnöt 4400 Betade hagar förutsätter, förutom miljöersättning och stöd, billig befintlig arbetskraft och byggnad eller stora besättningar med stora arealer billig mark
Vad kostar det aw ha ew får? Table 2. Calculated revenues, costs and profitability in Swedish lamb production with slaughter in late winter, spring and early summer. SEK per ewe in 2006 prices. Cheap existing resources New resources & market prices Number of ewes 50 100 200 100 200 400 800 Revenues Lamb sales 1548 1552 1560 1552 1560 1560 1560 Cull ewe 30 30 30 30 30 30 30 Wool 15 15 15 15 15 15 15 Environmental payment 208 208 208 208 208 208 208 Σ revenues 1801 1805 1813 1805 1813 1813 1813 Costs Ewe replacements 120 120 120 120 120 120 120 Silage 146 146 146 192 192 192 192 Pasture 47 47 47 117 117 117 117 Concentrate 386 386 386 386 386 348 348 Labor 996 728 575 825 652 525 380 Building & bedding 68 68 68 646 511 443 409 Other costs 400 296 243 392 325 289 269 Σ costs 2163 1791 1582 2687 2303 2034 1835 Profitability 362 14 231 873 490 221 22 In Figure 1 the profitability per holding and year is presented for the different flock sizes in the basic case as well as in the sensitivity analyses with 50 % lower costs of new buildings and 1000 SEK per ha and year opportunity cost of arable land. The figure suggests that halved building costs and at least 500 ewes are required for break-even in the case of new resources provided at market prices. Still larger flocks can be profitable if the building costs can be reduced by erecting simple but well functioning constructions or by the possibility of receiving investment subsidies.
Workshopfrågor Vilka värden ger Ingmars kulturlandskap dig? Hur skulle Ingmarsö se ut om det inte fanns djur och jordbruk tror du? Är du beredd aw betala för aw behålla åkrar, hagar och naturbetesmarker hävdade? - Bara på egen mark, eller även på annan mark som du upplever när du rör dig över ön? Hur kan man ta betalt? Är du beredd aw bidra med frivilligt arbete, ex stängsling, djurhllsyn, ingå i projektgrupp och göra administrahva sysslor? Är du intresserad av köpa köw och skinn från betande djur på Ingmarsö? Priset ska vara sådant aw brukarna kan få en inkomst för det arbete som läggs ned.