Beskriv aktiviteterna för åtgärden samt när ni planerar genomföra dem
|
|
- Viktoria Danielsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 E-postformulär Föreningens eller organisationens namn Stiftelsen Ingmarsö Norrgård och Skola Organisationsnummer Kontaktperson Förnamn Efternamn E-post Telefon Kort bakgrund till varför ni söker miljöbidrag Stiftelsen driver verksamheten Ingmarsö Kulturlandskap med syfte att bevara Ingmarsös vackra jordbrukslandskap och förhindra att kulturmarkerna växer igen. Bidrag har erhållits från Leader Stockholmsbygd för stängsling och reparation av taket på Norrgårdens ladugård för att denna ska gå att använda för att ha får i vintertid. Bidraget omfattar dock inte medel till iordningställande och installationer i ladugården vilket är nödvändigt. Beskriv vad ni söker bidrag för och vad ni vill uppnå (syfte och mål) Stallet i ladugårdens undre våning har inte använts för djur på många år och ett nytt golv behöver gjutas samt vatten och el behöver dras in. Inredning behöver byggas. Motivera förslaget De får som finns i dag på Ingmarsö har inget permanent vinterviste. Djuren har hittills inhysts provisoriskt i växthus mm. Om vi får ett permanent djurstall som är större än tidigare kan vi ha en rationell djurhållning och utöka djurantalet vilket är nödvändigt för att kunna hålla markerna öppna. Beskriv aktiviteterna för åtgärden samt när ni planerar genomföra dem I dag är endast delar av golvet gjutet i betong, resten är jordgolv. Nytt golv ska alltså gjutas. Det saknas vattenoch elanslutning som ska installeras. Inredning i form av kättar ska byggas. Åtgärderna är tänkta att genomföras under hösten Sida 1
2 E-postformulär Redovisa kostnaderna för åtgärden ni söker bidrag för samt hur pengarna ska användas Framdragning av vatten och elektricitet: kr Ledningsschakt: kr Gjutning av nytt betonggolv, material: kr Inredning i stallet, material: kr Totalt: kr Golv och inredning utförs med eget ideellt arbete. Beskriv hur ni planerar att utvärdera hur åtgärden bidrog till syfte och mål Vi kommer att utvärdera hur det nu större antalet djur har förbättrat Ingmarsös kulturlandskap. Har ni sökt eller fått ytterligare medel för insatsen ni söker för nu? Ja Nej Övriga kommentarer (Försökte bifoga fler filer men det verkar som det bara går med en) Sida 2
3 INGMARSÖ KULTURLANDSKAP delprojekt Verksamhetsbeskrivning Innehåll Beskrivning Mål Bakgrund Projektorganisation Långsiktig organisation Stiftelsens åtagande Förankring Åker och betesmark Djurmängd Djurstall Personalresurs Samarbete mellan öar Projekt steg 1 Finansiering Risk- och möjlighetsanalys Bilaga 1 Deltagare i arbets- och referensgrupp Bilaga 2 Långsiktig vision Beskrivning De öppna markerna riskerar att växa igen på grund av för få betande djur. Projektet ska bidra till att den åker- och betesmark som i dag finns på Ingmarsö fortsätter att brukas av djurhållare på Ingmarsö och att markerna hålls öppna för framtida generationer av öbor. Kompetens och struktur för denna landskapsvård ska byggas upp i god tid innan det sker en märkbar nedtrappning av Ingmarsös nu verksamma bondgård För att långsiktigt möjliggöra en rationell djurhållning i syfte att upprätthålla det öppna jordbrukslandskapet krävs initialt investeringar i jordbruksutrustning och stängsel samt reparation av ladugård och vägavsnitt, som vi nu söker stöd till. I projektet kommer en långsiktig samverkansform att byggas upp med huvudman och utförare i syfte att möjliggöra samordnad betesdrift på marker hos olika markägare. Mål Målet med det långsiktiga projektet är att den åker- och betesmark som i dag finns på Ingmarsö fortsätter att brukas av djurhållare och att markerna hålls öppna för framtida generationer av öbor. Detta kräver djur och engagerade människor på ön. Se vidare bilaga 2. Målet med detta första delprojekt är att få igång ett organiserat samarbete mellan yngre djurhållare som startat upp sin djurhållning på Ingmarsö relativt nyligen och markägare med igenväxningshotade betesmarker, att erbjuda en ladugård för fårskötsel i mindre skala och ta 1
4 fram en ansökan för gårdsstöd och miljöersättning för flera av de marker som ingår i projektet (alternativt få fram en förberedd ansökan). Stiftelsen behöver lära sig att söka gårdsstöd och miljöersättning för betesmarker, samordna djurhållare och ta in djurhållare som landskapsvårdsentreprenörer. Stiftelsen ska bygga upp en fungerande organisation för att samordna landskapsvård på Ingmarsö. Bakgrund Ingmarsös jordbrukslandskap har under flera hundra år varit i stort sett oförändrat. Ängarna har betats och åkrarna har brukats med växelbruk. De senaste 50 åren har Ingmarsös nuvarande bonde förtjänstfullt brukat de flesta markerna. Ingmarsös bondgård har börjat trappa ned. Antalet nötkreatur har minskat från 16 st år 2010 till 6 st år Ingmarsös kulturlandskap riskerar att växa igen på grund av för få betande djur. Åren bedrev Ingmarsö byalag ett projekt för betesrestaurering av dessa marker med stöd av UROSS Leader. Träd och buskar avverkades på marker som brukats på 60-talet. Betesmarkerna stängslades med fasta stängsel. De har sedan betats med inlånade nöt från Brottö Gård och får från djurhållare på Ingmarsö varvid markerna åter öppnats. Ingmarsös nuvarande bonde får jordbruksstöd för Långvarpet på en knapp ha. Projektorganisation Hösten 2013 bildades en arbetsgrupp för att säkra att dagens brukande kommer att fortsätta. Grunden är insikten att djurhållning och jordbruk behövs för landskapsvården på hela ön. Arbetsgruppen består av 4 personer med en referensgrupp på 7 personer med olika kompetenser, varav sju sysslar med djurhållning i mindre skala. I projektorganisationen finns både bofasta och fritidsboende samt både företagare och personer som arbetar ideellt för bygden och naturen Till projektgruppen knyts de verksamma bönderna på Ingmarsö och Brottö för kompetensöverföring. Projektet är underställt Ingmarsö Byalag, som är en ideell förening som ska verka för bästa utveckling av gemensamma intressen på Ingmarsö inom områden som inte hanteras av andra föreningar på ön. Långsiktig organisation År 2006 bildades stiftelsen Ingmarsö Norrgård och Skola med Österåkers kommun och Ingmarsö byalag som stiftare. Stiftelsens fastighet Ingmarsö 1:5 är taxerad som näringsfastighet med jord och skogsbruk. Byalaget har beslutat att stiftelsen, som har både gård och operativ verksamhet, ska vara huvudman och samlande kraft för att hålla jordbrukslandskapet öppet och organisera betet på den mark som Ingmarsös nuvarande bonde inte sköter. Stiftelsens åtagande Stiftelsen åtar sig att vara en samlande kraft och via skrivna avtal föra över utförandeansvaret på djurhållarna. 2
5 Stiftelsen - arrenderar för en symbolisk summa markägares betes- och/eller åkermark. - söker jordbruksstöd, främst s.k. miljöersättning för betesmark och andra relevanta miljöersättningar från Jordbruksverket. - skriver avtal med djurhållarna som, under det 5-åriga åtagandet, åtar sig att beta all den mark som får jordbruksstöd. - samordnar betesaktiviteter mellan olika djurhållare. - prioriterar tillsammans med djurhållarna vilka marker som i första hand ska betas. - utser en person som agerar skiljedomare när olika intressenter inte är överens. Förankring Alla boende på Ingmarsö, såväl fastboende som fritidsboende, är automatiskt medlemmar i Ingmarsö byalag. Byalaget tar emot frivilliga bidrag, som dock inte är ett villkor för medlemskap. De boende har ett stort förtroende för Byalaget som genom åren även har upparbetat ett gott samarbete med kommunledningen. Genom den breda referensgruppen kommer många personer med olika infallsvinklar direkt till tals i projektet. Utöver de två markägare som är med i referensgruppen har hittills ingående diskussioner hållits med ytterligare två markägare, vilka har visat sig vara mycket positiva till projektet. Den enkätundersökning som har genomförts visar att många är intresserade av att projektet genomförs. Under sommaren kommer projektgruppen tillsammans med Byalaget att ha ett informationsstånd på Ingmarsödagen, som är den stora gemensamma aktiviteten på ön. Genom fotomontage kommer man att visa hur det kommer att se ut på ön om betet upphör. Dessutom kommer man att inbjuda till informationsträffar i öns bygdegård och genomföra fältvandringar där betesmarkerna besöks och syftet med projektet diskuteras. Åker och betesmark Total areal på Ingmarsö är ca 32 ha, varav 16 ha åker och 16 ha betesmark. Lantbrukaren brukar sedan årtionden förtjänstfullt en stor del av denna areal. Av de återstående 12 ha betesmark anses det realistiskt att få betesstöd för ca 10 ha. Djurmängd En blandad boskap håller landskapet öppet på bästa sätt, varför en kombination av traditionella nötkreatur/highland Cattle/Angus tillsammans med får och hästar vore att föredra. Lantbrukaren har i år dragit ned på antalet djur och har nu endast 6 nötkreatur på sin mark året om och ytterligare 6 kalvar på sommaren. För närvarande finns 10 får och 5 hästar på den övriga marken året om. 3
6 Djurstall Det finns i dag ingen ladugård på Ingmarsö som uppfyller dagens krav på djurhållning. Fåren hyses för närvarande över vintern i ett växthus vilket måste betraktas som en mycket tillfällig lösning. Hästägaren har vinterstall för sina djur, och lantbrukaren har ett mindre djurstall för lösdrift. Norrgårdens ladugård kan, trots att den inte är rationell, användas för får i mindre skala om ventilation installeras. Ladugårdens stomme har restaurerats genom praktisk utbildning på byggnadsvårdsläger tillsammans med Svenska byggnadsvårdsföreningen och med ekonomiskt stöd från Riksantikvarieämbetet genom Länsstyrelsen. Personalresurs driver genom sitt företag Ö-tölt hästverksamheten. driver tillsammans med och fårverksamheten. Samarbete mellan öar På Ulviks gård på Möja finns ett modernt djurstall med plats för över hundra får. Gården har besökts och möte har hållits med Henry Tengvall, som har varit med och skapat gården, för att diskutera ett samarbete mellan öarna. Denna gård har fått nya arrendatorer som vi ännu inte har träffat. För att öka betestrycket på Ingmarsö vill vi hyra sommarfår från Möja. När detta kan ske och hur många vi kan få, får kommande diskussioner visa. Från fall till fall kan även några nötkreatur lånas in från Brottö gård även om denne lantbrukare inte vill ingå något formellt avtal. Samarbete sker även med liknande verksamheter på öarna Svartsö och Äpplarö. Projekt steg 1 Projektet kommer att drivas genom en serie projektmöten med arbets- och referensgruppern. Projektet innehåller följande moment: 1. Reparation av ladugårdens tak på Norrgården. Taket är mycket dåligt och det regnar in. För att kunna använda ladugård och loge för djurhållning måste taket repareras. Dessutom behöver det raserade snedtaket över traktorplats byggas upp. 2. Reparation av vägstycke En stor del av betesmarken ligger på den sydöstra delen av Ingmarsö. För att komma dit måste man passera ett vägparti som är helt raserat och tillhör Norrgården. Denna väg måste repareras. 3. Stängsling Stängsel för en längd om 2,5 km behövs för de hagar som ännu inte har fasta stängsel. Dessutom behövs ett antal grindar av olika utförande för att boende och det rörliga friluftslivet ska kunna passera hagarna utan besvär och utan att grindarna av misstag lämnas öppna. 4
7 4. Maskiner och redskap Ett antal maskiner och redskap behövs för att möjliggöra en rationell drift. En mindre traktor med frontlyft och lastbrygga behöver införskaffas liksom en vagn för att transportera vatten till betesmarkerna. Röjsågar behövs för att hålla efter kraftigare växtlighet. Även en utfodringshäck och en balhylsa behövs. 5. Markberedning Hjälp från nuvarande bonde med plöjning och harvning behövs för att restaurera vissa marker som är på väg att växa igen. 6. Organisation och samordning I Stiftelsen Norrgårdens regi, ska projektet bygga upp en fungerande organisation som säkrar att betesmarker som inte brukas av Ingmarsö bondgård blir hävdade. Idén är att Stiftelsen ska ansvara för att arrendera och söka miljöersättning för betesmarker som ligger spridda hos olika markägare och att Stiftelsen tecknar avtal med entreprenörer i djurhållning. 7. Affärsplan En affärsplan tas fram för fårskötselföretag (ett företag skapas) som syftar till att få igång företag för landskapsvård och försäljning av naturbeteskött och skinn. 8. Kommunikationsinsatser Under somrarna kommer projektgruppen tillsammans med Byalaget att ha informationsstånd på Ingmarsödagen som är den stora gemensamma aktiviteten på ön. Dessutom kommer man att inbjuda till en informationsträffar i öns bygdegård. Fältvandringar dit alla intresserade bjuds in kommer att göras där betesmarkerna besöks och syftet med projektet diskuteras. 9. Administration och ekonomi Utöver arbets- och referensgruppernas egen tid behövs konsulthjälp för ekonomiredovisning. Finansiering Utöver bidrag från Leader Stockholmsbygd kommer egen tid att investeras. Framtidsanalys Risker: Formen för relationen mellan huvudman och brukare (åtaganden, fördelning av kostnader etc.) blev inte tydlig och attraktiv. Problem och osämja uppstår. Förebyggande åtgärd: Planera noga och var öppen med att diskutera olika negativa scenarier. Djurhållningen är utformad på ett sådant sätt att de ur naturvårdsperspektiv mest prioriterade markerna för beteshävd inte hävdas. Djurhållningen bidrar inte (eller inte i tillräcklig omfattning) till lokalt kretslopp med foderproduktion. Mycket vinterfoder 5
8 köps in från fastlandet eller andra öar. Djurhållningen baseras i hög grad på stödutfodring. Förebyggande åtgärd: Var noga med förutsättningarna och revidera verksamheten, inte bara ekonomin, varje år. Möjligheter: Efterfrågan på kött och skinn ökar liksom det allmänna positiva omdömet, vilket gör det möjligt att restaurera ytterligare gamla betesmarker och eventuellt även skogsbete. Odlingslandskapets biologiska mångfald bevaras och utvecklas. Arbetstillfällen skapas för djurhållning och turistverksamhet. Kött och skinn lokalproduceras och närslaktas samt säljs till de boende på ön. Turistnäringen utvecklas genom hästridning och den positiva inverkan boskap har på besökare. Genom fler turistaktiviteter skapas förutsättningar för nya paketeringar av upplevelser för besökare. De boende ser så positivt på boskapsverksamheten att många är villiga att lämna ett frivilligt bidrag antingen som en arbetsinsats med djuren eller som ett ekonomiskt bidrag. 6
9 Bilaga 1 Detaljerad beskrivning av deltagare i arbetsgruppen och referensgruppen. Arbetsgruppen, som är, har hela sitt liv haft anknytning till Ingmarsö genom att familjen har fritidshus på ön. är yrkesverksam ekolog och arbetar med skötselplaner, naturinventeringar och ekosystemtjänstkartläggningar i naturvårds- och exploateringsuppdrag. har arbetat ideellt med naturvård och bygdefrågor på Ingmarsö i många år, bl.a. i föreningen Norrgårdens Vänner och i två UROSS Leader-projekt: Ingmarsö Naturvårdsprojekt, som syftade till att restaurera betesmarker, och projektet Brottö Ingmarsö Finnhamn friluftskarta. och på Ingmarsö. Medlem i styrelserna för Ingmarsö Byalag och Stiftelsen Ingmarsö Norrgård och Skola (Norrgårdsstiftelsen). är och har arbetat som byggprojektledare med vårdlokaler. på Ingmarsö sedan Ingår sedan bildandet 2006 i styrelsen för Norrgårdsstiftelsen. Har som lägerledare drivit byggnadsvårdsläger för Svenska byggnadsvårdsföreningen tillsammans med Norrgårdstiftelsen på Ingmarsö i 6 år och med Statens Fastighetsverk i 2 år. är yrkesverksam inom. på Ingmarsö sedan Var med och bildade Ingmarsö Byalag 1997 och satt fram till 2013 med i dess styrelse, under åren som ordförande. Ingår sedan 2014 i styrelsen för Norrgårdsstiftelsen. Ordförande i Västra Femsunds Tomtägareförening, Ingmarsö, sedan Deltog ideellt som projektledare i Ingmarsö Naturvårdsprojekt, ett UROSS Leaderprojekt, under tiden är yrkesverksam inom snickeri- och inredningsbranschen. Adjungerad till arbetsgruppen på Ingmarsö och sedan 5 år djurhållare med får. är yrkesverksam inom mediebranschen och har arbetat som projektledare/producent/personalchef inom MTG-koncernen. Referensgruppen, på Ingmarsö. Hyr sommarfår från Ulviks gård på Möja. på Ingmarsö. Driver företaget Ö-tölt med islandshästar. Driver även bed & breakfastverksamheten åt Norrgårdsstiftelsen. på Ingmarsö och sedan 5 år djurhållare med får. är yrkesverksam i och på Ingmarsö. 7
10 , se ovan. på Ingmarsö och sedan 5 år djurhållare med får. är yrkesverksam som sjöbefäl inom handelsflottan. på Ingmarsö och markinnehavare i egenskap av arrendator. Driver företaget. Har varit djurhållare med får. på Ingmarsö och sedan 5 år djurhållare med får. är och yrkesverksam 8
11 Bilaga 2 Långsiktig vision Visionen för detta projekt är att den åker- och betesmark som finns i dag på Ingmarsö fortsätter att brukas av djurhållare på Ingmarsö och att markerna hålls öppna för framtida generationer av öbor. Detta uppnås med engagerade människor och djur året om på Ingmarsö, eftersom gödsel måste återföras till jorden. Den biologiska mångfalden har bibehållits och utökats. För att beta all mark på ön behövs 75 får eller en blandning av får/nöt/häst motsvarande detta betestryck. En rationell ladugård på 250 kvm avpassad för denna djurmängd enligt Hushållningssällskapets ritning finns uppförd på Norrgården, och den nuvarande ladugården och logen används som komplement till den nya. Den erhållna gödselmängden räcker för att ekologisk bruka åkrarna med växelbruk mellan vall och spannmål. Samarbete finns mellan öarna Ingmarsö, Brottö, Äpplarö, Svartsö och Möja för att hjälpa varandra att på ett praktiskt, ekonomiskt och ekologiskt sätt driva jordbruk och hålla markerna öppna på de olika öarna. Öborna ser fördelarna med de öppna landskapen och står i kö för att köpa de köttlådor som säljs lokalt efter slakt på ö-slakteriet Tavastboda på Värmdö, dit djuren transporteras av sina ägare i ett lugnt tempo. Ingmarsö har en ung bonde som kan leva på verksamheten eller flera deltidsarbetande. De som driver turistverksamhet på ön skapar olika upplevelsepaket tillsammans med djurhållarna och ökar sin omsättning med hästridning, kosläpp, ladugårdsbesök och den positiva inverkan boskap har på besökare. Detta ger en gynnsam atmosfär som får flera unga från Ingmarsö att flytta tillbaka hem efter skolgång på fastlandet. Detta drar till sig fler unga familjer, och skolans framtid är tryggad. Ingmarsö är en livskraftig ö med stor framtidstro. Som positiva effekter skapas arbetstillfällen för vidareutveckling inte bara av köttprodukter utan även av grönsaker och hantverk. Norrgårdsstiftelsen är den samlande kraften för det öppna landskapet under Ingmarsö Byalag. Det har blivit allmänt accepterat av öborna att man lägger ett frivilligt bidrag till djurhållningen på samma sätt som man betalar den tvingande vägavgiften. Ingmarsö har skapat sin egen lilla skärgårdsstiftelse som tillhandahåller de förutsättningar som behövs för att en ung man eller kvinna ska kunna bli bonde utan att ha ärvt en gård. 9
Ingmarsö Kulturlandskap Informationsbrev oktober/november 2018
Ingmarsö Kulturlandskap Informationsbrev oktober/november 2018 Hej Bäste Ingmarsövän Här kommer uppdaterad information om arbetet med att hålla Ingmarsös åker- och betesmarker öppna och vackra, ett till
Välkommen till Västergården på Hjälmö
Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen
Nominering - Årets miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:
Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden
Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde
PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet
PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet Maria Hoflin, Upplandsstiftelsen Tommy Lennartsson, Upplandsstiftelsen, Centrum för Biologisk Mångfald Avgörande för miljömål i odlingslandskapet:
NATUR- BETES- PROJEKT. WWFs NATURBETESPROJEKT. Långsiktiga effekter av 25 års arbete
NATUR- BETES- PROJEKT WWFs NATURBETESPROJEKT Långsiktiga effekter av 25 års arbete Inledning LANTBRUKAREN VIKTIGAST OCH MEST SÅRBAR Mellan åren 1990 och 2015 har Världsnaturfonden WWF arbetat med lantbrukare
Skötsel av våtmarker och dammar 2017
2017-07-18 Skötsel av våtmarker och dammar 2017 Du kan få miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar. Syftet är att förbättra våtmarker och dammar som redan finns. Våtmarker och dammar kan vara
Arrendegård, Grinda Gård i Grinda naturreservat
Upphandling 1 (6) Datum 2015-09-10 Arrendegård, Grinda Gård i Grinda naturreservat Skärgårdsstiftelsen äger 16 jordbruk som arrenderas ut. Ett tiotal av dessa är små jordbruk på öar i skärgården. Jordbrukens
Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017
2017-07-18 Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017 Du kan få miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Syftet är att öka arealen betesmarker och slåtterängar, och utveckla
Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik
Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer
Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?
Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020? Ett rikt odlingslandskap Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig
Du söker åtagande för fäbodar i SAM Internet. Läs mer om hur du söker ett åtagande.
Fäbodar 2018 Du kan få miljöersättning för att sköta fäbodbete. Syftet är att bevara ett fäbodbruk som förstärker och bevarar landskapets karaktär och dess biologiska mångfald. Åtagande för fäbodar Om
FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun
SLUTRAPPORT Datum 2010-05-10 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun Ur förordningen
Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas.
Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas. 1. Namn på projektet: Mooseum 2. Kontaktperson för projektet (projektledare):
Datum Om tillstånd för viss djurhållning... enl 16 Djurskyddslagen Hästhållning ANSÖKAN. Säffle kommun 661 80 SÄFFLE ANSÖKAN OM TILLSTÅND AVSER
Teknisk service/miljöenheten 1(6) ANSÖKAN Datum Om tillstånd för viss djurhållning... enl 16 Djurskyddslagen Hästhållning Skickas till: Teknisk service/miljöenheten Säffle kommun 661 80 SÄFFLE ANSÖKAN
En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald
En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald Johan Wallander Lisa Karlsson Miljöanalysenheten, Jordbruksverket Vi ska prata om: Varför det behövs en strategi Hur vi har gått till
Kompensationsstöd 2015
Kompensationsstöd 2015 Här finns den information som gällde för kompensationsstödet 2015. Namnet på ersättningen är ändrat till kompensationsstöd. Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till
Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista
Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Startande av gårdsbutik Journalnummer: 2009-2821 Kontaktperson,
Ett åtagande innebär att du åtar dig att sköta din mark enligt vissa villkor i 5 år. Du utför då den miljötjänst som du kan få miljöersättning för.
2017-07-18 Vallodling 2017 Du kan få miljöersättning om du odlar fleråriga slåtter-, betes- eller frövallar på åkermark utanför de områden där det är möjligt att söka kompensationsstöd. Syftet med miljöersättning
CSA Community Supported Agriculture PROJEKT I HSSL/HALLAND
CSA Community Supported Agriculture PROJEKT I HSSL/HALLAND HSSL/Halland Omställning - till ett fossiloberoende samhälle Hållbar landsbygdsutveckling - Hållbara bygder Levande landsbygd rikt föreningsliv,
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,
Vilka stöd finns att söka?
För en levande, smart och hållbar landsbygd Vill du starta eller investera i ett företag på landsbygden? Vill du tillsammans med andra utveckla bygden där du bor? Då kan du söka företagsstöd och projektstöd
Samtalskväll om Ingmarsö kulturlandskap 27 juli 2017
Samtalskväll om Ingmarsö kulturlandskap 27 juli 2017 Vad har Ingmarsös kulturlandskap för värden idag? Hur värderar vi landskapet? Hur behåller vi kulturlandskapet? 19.00-19.10 Visa Christel Hälsa välkomna,
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Sju Gårdars mjölk Journalnummer: 2008-6160 Kontaktperson, (namn,
Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara
Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet
Projektansökan. Projekt: Upptäck Gräsön - ökad kunskap och upptäckarglädje. Kommunens projektansvarige. Övriga kontaktpersoner
Projektansökan Projekt: Upptäck Gräsön - ökad kunskap och upptäckarglädje Län Uppsala län Kommun Östhammar Kommunens projektansvarige Kommunens projektansvarige Camilla Andersson Postadress Östhammars
Att anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha 1 stödrätt.
2017-07-18 Stödrätter 2017 En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha en stödrätt. Stödrätterna gäller för all
Handläggare Datum Ärendebeteckning Mats Begnert KS 2018/ Rev
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Mats Begnert 2018-08-15 KS 2018/0755 0480-450 084 Rev. 2018-12-18 Kommunstyrelsen Medborgarförslag om att kommunen arrenderar ut en del av den mark Kalmar
Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet
Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare
SAM E-postadress
Du ska skicka eller lämna blanketten till SAM 2011 Person-/organisationsnummer Telefonnummer Mobiltelefonnummer Faxnummer Gör din ansökan i SAM Internet i stället - enkelt och snabbt! www.jordbruksverket.se/saminternet
INNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRER BEHÖVS FÖR ATT UTVECKLA DALSLANDS HÖGA NATURVÄRDEN
INNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRER BEHÖVS FÖR ATT UTVECKLA DALSLANDS HÖGA NATURVÄRDEN Sammanfattning av innovationsseminarier i Dalsland våren 2017 Magnus Ljung, SLU, och Lars Johansson, Länsstyrelsen Ett
SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen
SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse
Via länken hittar du också information om hur du får tag på Miljöhusesyn som broschyr.
2017-07-18 Tvärvillkor 2017 Du som söker gårdsstöd, miljöersättningar och några andra jordbrukarstöd måste följa tvärvillkoren för att få full utbetalning av dina jordbrukarstöd. Genom att följa tvärvillkoren
Sammanställning av Frågeformulär till innehavare av permanenta rovdjursstängsel
1 (9) 7-1 18-888-7 NATUR- OCH KULTURMILJÖENHETEN Sammanställning av Frågeformulär till innehavare av permanenta rovdjursstängsel 1. Vilket/vilka år fick du bidrag från Länsstyrelsen till permanent rovdjursstängsel?
skärgårdsstiftelsens pärlor
skärgårdsstiftelsens pärlor Lena Nyberg Lena Nyberg Vd SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN Syfte och stadgar Skärgårdsstiftelsen ska verka för att bevara skärgårdens egenart, naturvärden och landskapsbild och samtidigt
"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun
"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter
Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt arrangemang eller tidssekvens. Karl-Ivar Kumm
Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt arrangemang eller tidssekvens Karl-Ivar Kumm Silvopasture i Nya Zeeland Lammkött + snabbt högkvalitativt talltimmer
Miljöersättning för våtmarker
Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(22) Texten är från 2010-03-12 Artikelnummer JS6001 Version 2 Miljöersättning
SLUTRAPPORT Bilaga till ansökan om slututbetalning inom Leader
SLUTRAPPORT Bilaga till ansökan om slututbetalning inom Leader Slutrapporten är ett dokument som ska ge en bra överblick över ert projekt för läsare som inte har annan information om projektet. Den ska
Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista
Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Ola Petersson ägare till
Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar
Sida 1 av 5 Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Den här checklistan är till för dig som har gått in i ett nytt åtagande för betesmarker och slåtterängar 2017 eller har ett åtagande
Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker
Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?
Du kan göra skillnad - bli en av oss.
Du kan göra skillnad - bli en av oss. Vi värnar om den svenska ängen Naturbeteskött i Sverige är en ideell förening som arbetar för att fler bönder ska producera och fler konsumenter ska köpa, certifierat
Gård på ostört läge, 7,6 ha
Gård på ostört läge, 7,6 ha OSBY BJÖRKERÅS 1:6 Välarronderad fastighet på ostört läge mellan Osby och Älmhult. Total areal om ca 7,6 ha varav ca 5 ha skog och 2 ha betesmark. Gedigen och renoverad bostadsbyggnad
Stödrätter för gårdsstöd 2016
1(7) Stödrätter för gårdsstöd 2016 Här finns den information som gällde för stödrätter 2016. En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha
EN VISION FÖR FEJAN COMMUNITY PLANNING WEEKEND. Rapport 12 september 2015 EN VISION FÖR FEJAN
EN VISION FÖR FEJAN COMMUNITY PLANNING WEEKEND Rapport september 2015 EN VISION FÖR FEJAN Fastighetsägare och lokala näringsidkare på Fejan deltog i rundvandringar och workshops under En vision för Fejan
Landsbygdsprogrammet
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive
Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26
Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)
ÖVERTAGANDE av SAM-ansökan och åtagande 2017
Observera att ansökan om utbetalning sker i SAM-ansökan 07! Gäller övertagandet ett helt jordbruksföretag överlåtaren har lämnat in SAM-ansökan ska blanketten komma in till länsstyrelsen i övertagarens
Kommunala nötkreatur. i Ludvika kommun. Ludvika kommun ludvika.se
Kommunala nötkreatur i Ludvika kommun Ludvika kommun 0240-860 00 ludvika.se Bakgrund Ludvika kommun har mindre än en procent jordbruksmark. I takt med att kommunen får allt färre jordbrukare och betande
Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?
Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är
Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista
Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Wallby Gård, Eva och Johan
Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro
_xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande
11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP. Sara Overud Wissman och Pär Eriksson
RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP Sara Overud Wissman och Pär Eriksson FÖRFATTARE Sara Overud Wissman och Pär Eriksson OMSLAGSFOTO Sara Overud Wissman PRODUKTION OCH LAYOUT Upplandsstiftelsen KONTAKT UPPLANDSSTIFTELSEN
Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista
Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens
Miljöersättning för bruna bönor på Öland
Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna
projekt roslagshagar
projekt roslagshagar C M Y CM MY CY CMY K Interreg_skargarden.pdf 15.2.2005 18:19:39 Tack till alla som bidragit till finansieringen av projekt Roslagshagar! Innehåll Ett fungerande samarbete 3 Vad bidrar
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om ansökan om företagsstöd
Dnr 2009-7034 Sarah Tronët Värmdö, november 2010. Ö-hästarna 2010 - en förstudie
Ö-hästarna 2010 - en förstudie Dnr 2009-7034 Sarah Tronët Värmdö, november 2010 Ö-hästarna 2010 - en förstudie 1 Slutrapport för förstudien Ö-hästarna 2010 1. Sammanfattning Arbetet visar att det finns
Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?
Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är
PM - underlag för sökande till nytt arrende för Tyresta gård
1 PM - underlag för sökande till nytt arrende för Tyresta gård STIFTELSEN TYRESTASKOGEN NATURVÅRDSKONSULT AB EKOLOGIPLAN AB 2013-09-19 1 2 PM Innehåll: 1. Bakgrund om gården 2. Utarrendering 3. Vad ingår
Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.
Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Natur- och kulturvårdare Sonny Pettersson Sund, Kavarö Söderön
Vi har den här perioden tre insatsområden livskvalitet, service och entreprenörskap.
Leader Sjuhärad LLU Vårt uppdrag enligt EU är att bidra till EUs 2020-mål om en smart, hållbar, inkluderande tillväxt. Det innebär att alla ansökningar skall prövas ur ett hållbarhetsperspektiv och att
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Arbetsplan för N2000-området Horsvik SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131
Dnr (anges vid skriftväxling) 512-1506-2017 Ändringshistoria Datum Version Ändrad av Ändringar 2015-08-12 1 Mari Nilsson Skapat dokument Beskrivning av objektet Syfte och mål Div redigeringar Kartor Ny
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista
Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Stall Stackebo Journalnummer: 2009-3818 Kontaktperson,
SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND
SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND 24 februari 2009 Till Jordbruksverket Att Carl Johan Lidén 551 82 Jönköping Samt per mail till jordbruksverket@sjv.se Anpassning av landsbygdsprogrammet 2007-2013, med anledning
En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha en stödrätt.
1(5) Stödrätter 2015 Här finns den information som gällde för stödrätter 2015. En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för
PROTOKOLL. Stationsgatan 12, klockan
Uppsalạ 1 (5) Datum: 2017-04-06 Plats och tid: Stationsgatan 12, klockan 17.30-20.10 Ledamöter: Maria Gardfjell (MP), ordförande Markus Lagerquist (M), vice ordförande Jens Nilsson (S) Rafael Waters (S)
Återskapande av kulturmarker/ utveckling av friluftsområde i Kräppladalen, Rågsved
Återskapande av kulturmarker/ utveckling av friluftsområde i Kräppladalen, Rågsved Slutrapport nr B39 november 2009 *H O _- PH EXPLOATERINGS Vjjf ^ KONTORET > I Diarienummer för ursprunglig ansökan:
AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh 2018-11-20 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-23 1 Kartlägga och föreslå insatser för pollinering Regeringsuppdrag 2018 Naturvårdsverket
Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård
Unikt boende Hyresrätter i Västerviks skärgård Bo i hyresrätt året runt på Hasselö! För dig som vill stanna kvar i skärgården även när sommaren är slut kan detta bli verklighet. Genom ett unikt projekt
Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?
Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa
Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård
Unikt boende Hyresrätter i Västerviks skärgård Bo i hyresrätt året runt på Hasselö! För dig som vill stanna kvar i skärgården även när sommaren är slut kan detta bli verklighet. Genom ett unikt projekt
ETT MARKÄGAREDRIVEN PROJEKT. Katrine Möller Sörensen, projektledare
ETT MARKÄGAREDRIVEN PROJEKT Katrine Möller Sörensen, projektledare FÖRENINGEN Tullstorpsån Ekonomiska Förening 2009 Styrelsen, 7 markägare Vattenreglerings samfällighet Dikningsföretag Markägare inom
Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel
Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Gården Efterkalkyler ska beräknas för en gård som ligger utanför kompensationsområde och bedriver ekologisk dikalvsproduktion där betesdriften huvudsakligen
Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne
Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning
10 Stöd till stängsel mot rovdjur
STÖD TILL STÄNGSEL MOT ROVDJUR KAPITEL 10 10 Stöd till stängsel mot rovdjur En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 baserad på uppgifter fram till och med den 3 april 2018 Uppföljningen
Örnanäs. Skånes första kulturreservat
Örnanäs Skånes första kulturreservat Om kulturreservatet Örnanäs Läge: Osby kommun, ca 9 kilometer nordost om Sibbhult och 9 kilometer söder om Lönsboda. Se karta. Yta: 70 hektar land Länsstyrelsen är
Anvisning till blanketten
Anvisning till blanketten Ansökan miljöinvestering - fast ersättning 2014-2020 Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du när du ska söka stöd till miljöinvesteringar med fast ersättning
Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan
Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten Företagsstöd - affärsplan? Söker du tagsstöd måste du i
Slutrapport Kulturella odlingslandskapet i Tynderö
Sid1/6 Slutrapport Kulturella odlingslandskapet i Tynderö 1. Uppgifter om projektet Journalnummer: 2009-6188 Projektnamn: Kulturella odlingslandskapet i Tynderö Stödmottagare: Tynderö Bygdegårdsförening
Sammanställning rådgivare/handläggare
Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63
Slutrapport. för Förstudie till projektidén. Sågmyra får får
Slutrapport för Förstudie till projektidén Sågmyra får får Innehållsförteckning Försättsblad... 1 Innehållsförteckning... 2 1. Vilket projekt redovisar du?... 3 2. Vilka personer kan svara på frågor om
Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?
Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa
VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP
Världsarvet Södra Öland VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP HANDLINGSPLAN 2015-2016 Foto: Mårten Svensson SÖDRA ÖLAND ODLINGLANDSKAP - ETT VÄRLDSARV! Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne
Landsbygdsprogrammet 2007-2013
Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och
Nominering Årets Leader
Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:
Leadercheck. A Sökande. Namn och adress Föreningen kultur i obygden
Leadercheck A Sökande Namn och adress Föreningen kultur i obygden E-post: borjeaxelsson@telia.com Organisations/personnummer 12295-472 Telefonnummer 325-332 Mobil 7-3116264 Fax Kassör Börje Axelsson B
Utvecklingsplan för kulturreservatet
Plan Diarienummer 435-7663-2014 Utvecklingsplan för kulturreservatet Lillhärjåbygget 2014 November 2014. Omslagsbild Lillhärjåbygget från förr samt nutid under både sommar och vinter. Foto: Länsstyrelsen
Slutrapport för projektet
1 (7) Slutrapport för projektet Gamla Kyrkvägen från Hunghult till Seglora Datum: 214-6-25... Journalnummer: 211-8 Projekttid: 213-6-3 214-6-3. Kontaktpersoner i projektet: Donald Gunnarsson, 77-25 3 52,
Alvesta Skatelövs Prästgård 1:1
Alvesta Skatelövs Prästgård 1:1 PM/beskrivning för arrendeintressenter av arrendestället på del av Alvesta Skatelövs Prästgård 1:1 Fastighet Arrendet omfattar del av prästlönefastigheten Skatelövs Prästgård
11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen:
1(9) Tvärvillkor 2015 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2015. Det finns lagar och regler som bidrar till att bevara jordbruksmarken i gott skick. De finns för att förbättra miljö för
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten