Framtidens gymnasium MÅLDOKUMENT FÖR TINGSHOLMSGYMNASIET Kommunfullmäktiges beredning för lärande Slutdokument 121128
ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR TINGSHOLMSGYMNASIET 1. Tingsholmsgymnasiet är det självklara förstahandsvalet för våra ungdomar eftersom utbildningarna har hög kvalitet och skolan är en attraktiv arbetsplats för elever och personal. 2. Tingsholmsgymnasiet tillgodoser alla elevers individuella behov av ledning och stimulans för att de skall fullfölja sina studier 3. Tingsholmsgymnasiets elever fullföljer sin utbildning och lämnar skolan med gedigna och bestående kunskaper som direkt leder till jobb och/eller högre utbildning. De är ansvarskännande och socialt väl fungerande medborgare 4. Tingsholmsgymnasiet är uppmärksammat för sitt kreativa tänkande när det gäller samverkan med grundskola och andra kommunala verksamheter, högskola, näringsliv samt kultur- och föreningsliv 5. Tingsholmsgymnasiets lokaler är trivsamma och ändamålsenliga och utnyttjas dag- och kvällstid av elever och andra medborgare som ett utbildnings- och kulturcentrum 6. Tingsholmsgymnasiets ledningsorganisation är anpassad till verksamhetens nuvarande och framtida behov 1. Mål och vision Utifrån resultatet av medborgardialogen samt efter egna överväganden föreslår beredningen ovanstående övergripande mål för framtidens gymnasieskola i Ulricehamns kommun. För att skapa en ökad delaktighet föreslår beredningen att Tingsholmsgymnasiets elever och personal framtar ett förslag till formulering av vision som behandlas av kommunfullmäktige tillsammans med slutbehandlingen av detta måldokument. 2. Uppdraget Beredningen för lärande fick uppdraget i april 2012 att arbeta fram vision och ett måldokument för Tingsholmsgymnasiet. Måldokumentet skall efter behandling och antagande i kommunfullmäktige utgöra underlag för framtagande av ett handlingsprogram i kommunstyrelsen. 2
Till uppdragsbeskrivningen var bifogat en PM, daterat 2012-03-27, från förvaltningen som beskriver bakgrunden till uppdraget. Förutom detta har beredningen som underlag också använt den konsultutredning (2011) om Tingsholmsgymnasiets framtida utveckling som låg till grund för beslut om besparingar genom minskning av programutbudet. När det gäller Vuxenutbildning, SFI och Gymnasiesärskola har beredningen valt att avgränsa dessa från aktuellt uppdrag. I bilagan till detta måldokument finns underlag med kommentarer till beredningens ställningstagande. 3. Gymnasieskolan - allmänt Den skollag som trädde i kraft 1 juli 2011 jämställer i stort fristående och offentliga gymnasieskolor. Det finns 18 nationella program i gymnasieskolan, 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. Alla program är treåriga. Efter ett yrkesprogram ska eleverna vara väl förberedda för yrkeslivet och utbildningen ska hålla hög kvalitet och leda till skicklighet i yrket. Det ska vara möjligt att direkt påbörja en yrkesbana efter utbildningen. Alla elever har också möjlighet att uppnå grundläggande högskolebehörighet under gymnasieutbildningen. För att uppnå detta krävs att eleven väljer kurser som ger grundläggande högskolebehörighet. Efter ett högskoleprogram ska eleverna vara föreberedda för högskolestudier. Dessutom finns fem introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till ett nationellt program. På vissa skolor finns utbildningar som avviker från det nationella programmen: särskilda varianter, olika riksrekryterande utbildningar och nationell godkända idrottsutbildningar. Förutom att gymnasieutbildningen ska ge en god grund för yrkesverksamhet eller fortsatta studier säger skollagen också att den ska ge en god grund för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. 4. Tingsholmsgymnasiet nuläge Totalt finns nio valbara nationella program på Tingsholmsgymnasiet. Både yrkes- och högskoleförberedande. Det finns också ett introduktionsprogram. Tidigare fanns det elva nationella program på skolan men ett beslut 2011 innebär att Estetiska programmet och Barn- och fritidsprogrammet nu är under avveckling. Tingsholmsgymnasiet har ett skidgymnasium som är certifierat av Svenska skidförbundet som nationell idrottsutbildning, NIU. Skolan har också certifiering som Teknikcollege som innebär att man har tekniska utbildningsprogram där samverkan sker mellan kommun, utbildningsanordnare och näringsliv för att öka kvaliteten och anpassa utbildningen till industrins framtida behov. Planering pågår även för ett Vård- och omsorgscollege. Totalt går ca 580 elever på Tingsholmsgymnasiet, varav ca 35 elever är från andra kommuner. Vid senaste antagningen, höstterminen 2012, var det 63% av ungdomarna i Ulricehamns kommun som valde Tingsholmsgymnasiet. 3
Till skolområde Tingsholm hör, förutom ungdomsgymnasiet, också vuxenutbildning, gymnasiesärskola, SFI (svenska för invandrare) samt musikskola. Den totala verksamheten är indelad i fem olika ansvarsområden som var och ett leds av en rektor. En av rektorerna har också det övergripande ansvaret som verksamhetschef. 5. Resultat av medborgardialog och beredningens slutsatser Beredningen har genomfört medborgardialog med många olika målgrupper, t ex elever (9:or, nuvarande och f d gymnasieelever), näringsliv, föreningsliv, högskola, lärare, skolledning, kommunala tjänstemän/chefer m fl. Vi har även inhämtat synpunkter från allmänheten vid vår- och höstmarknader på Stora torget. Genom den omfattande medborgardialogen har vi fått en bra bild av verksamheten på Tingsholmsgymnasiet. Medborgardialogen har också visat att det finns ett stort engagemang och intresse för gymnasieskolans utveckling i Ulricehamn. I bilaga till detta måldokument finns en sammanfattning i punktform av de slutsatser som beredningen formulerat, och ställer sig bakom, och som utgår från resultatet av de synpunkter som inhämtats från medborgardialogen. Beredningen för lärande Birgit Andersson (FP) Beredningsledare Jan Forsman (S) Vice beredningsledare Lotta Bäckström (M) Martin Berg (M) Mikael Dahl (C) Marie Pettersson (C) Ingvar Kärrsmyr (KD) Ingvor Carlander (MP) Brita Coutinho (V) 4
BILAGA TILL MÅLDOKUMENT FRAMTIDENS GYMNASIUM Del 1. Beredningens slutsatser från medborgardialog 1. Tingsholmsgymnasiet behöver utveckla verksamheten och lärmiljön för att öka attraktionskraften i en allt mer konkurrensutsatt situation. 2. Den viktigaste framgångsfaktorn för att elever skall välja Tingsholmsgymnasiet i första hand är att utbildningarna håller en mycket bra kvalitet i jämförelse med konkurrerande skolalternativ och att en forsknings- och utvecklingsorienterad kultur skapas på skolan. Sida 5Tingsholmsgymnasiet skall bli känt som kvalitetsskolan! 3. Redan idag är skolans resultat bra ur ett nationellt perspektiv vilket visar att det i dag är bra kvalitet på undervisningen. Tingsholmsgymnasiets lärare har ett allmänt omdöme om sig att vara kompetenta och engagerade. Det är dock viktigt för skolan att aktivt fortsätta satsningen på bättre kvalitet för att behålla/stärka positionen. Man måste våga satsa mer aktivt på lärarna t ex att hitta lösningar som innebär färre administrativa uppgifter samt att kunna erbjuda bra ekonomiska anställningsvillkor. Målet är att Tingsholmsgymnasiet skall bli känt som en attraktiv arbetsplats där de bästa lärarna vill arbeta. 4. I de nu befintliga programmen skall ambitionen vara att öka antalet studerande. De som söker till motsvarande program i en annan kommun skall beredas plats i sin hemkommun. Erfarenheten visar att ungdomar kan ångra val av gymnasieskola på annan ort och då måste det vara möjligt att göra tillbakaval. 5. För att bli mer konkurrenskraftig behöver satsningar göras på områden som t ex IT och fler språkval. 6. Ledningsorganisationen behöver ses över och anpassas till verksamhetens nuvarande och framtida behov. Beredningen anser bl a att det personella och pedagogiska/visionära ledningsansvaret behöver delas upp. 7. För att skolan skall uppnå sina framtida mål behöver satsning göras för att tillgodose elevers individuella behov av ledning och stimulans så att de får den hjälp de är berättigade till. 8. En framgångsfaktor för arbetet med framtidens gymnasium är att man ökar inflytandet för lärare och elever. Verksamheten behöver se över hur intern och extern kommunikation fungerar och hur ansvaret för denna skall fördelas. Ett förslag är att det upprättas en kommunikationsplan. 9. Gemenskapsfrämjande aktiviteter och kunskapsutbyte mellan programmen om olika framgångar mm kan höja arbetsglädjen och öka stoltheten på skolan. Rutiner för aktiviteter och kunskapsutbyte mellan de olika programmens lärare och elever bör finnas. 5
10. För att Tingsholmsgymnasiet ska bli förstahandsvalet för flera ungdomar i kommunen behöver samverkan mellan utbildningsstadierna förstärkas t ex genom utbyte på lärar- och elevnivå för kännedom om de förväntningar som finns när gymnasiestudierna börjar. Elevbesök med spännande lektioner på Tingsholmsgymnasiet kan äga rum redan på mellanstadiet och utvecklas på högstadiet. Elever från årskurs 1 på gymnasiet kan besöka sina högstadieskolor och berätta om sina erfarenheter (de har kompisar kvar i åk 9!). En volontärsplats för en ungdom som gått ut Tingsholmsgymnasiet kan vara en möjlighet för att komma igång med samverkan mellan utbildningsstadierna. 11. Ett annat viktigt utvecklingsområde för att öka attraktionskraften är att skapa en större mångfald av aktiviteter och ett rikare föreningsliv för eleverna på skolan. Det är i detta sammanhang angeläget att på olika sätt försöka upprätthålla ett aktivt musik- och kulturliv. 12. En förutsättning för positiv utveckling av framtidens gymnasium i Ulricehamn är att skolan integreras mer i samhället och blir mer känd bland medborgarna. Det finns förutsättningar för Tingsholmsgymnasiet att utvecklas till ett centrum för utbildning och kultur för bredare målgrupper där lokalerna utnyttjas även utanför ordinarie skoltid. 13. Tingsholmsgymnasiet behöver utforma nya kontaktnät för att stärka och utveckla samverkan med högskolorna, näringslivet och föreningslivet. Ett förslag är att representanter från näringslivet, högskolor och föreningslivet bildar en referensgrupp/samrådsgrupp på Tingsholmsgymnasiet för att inspirera till fortsatt utveckling av skolan. 14. Det är viktigt att skolan vidareutvecklar sina internationella kontakter såväl inom Europa som med övriga världen. Detta kan bl a bidra till att stärka elevernas kunskap om och förståelse för livsvillkor i andra delar av världen. 15. Kontakterna med representanter för olika delar av kommunens näringsliv visar ett starkt förtroende för kommunens gymnasieskola. Möjligheter till praktikplatser och lärlingsutbildningar finns. Det finns en öppenhet att ta emot lärare på studiebesök. Man är medveten om att lärarna är nyckelpersoner i att marknadsföra kommunens företag som framtida arbetsplatser för sina elever. Kännedomen om arbetsförhållanden och kunskapskrav inom många företag är emellertid liten hos många lärare (framför allt inom de studieförberedande programmen) och kan med företagarnas goda vilja öka väsentligt. Många av företagen i kommunen arbetar på exportmarknaden och de internationella kontakterna är många. NUAB är en viktig aktör i denna utveckling. 16. Marknadsföringen är en viktig del av Tingsholmsgymnasiets arbete med att kunna locka ungdomar att söka till sina utbildningsprogram. En plan för marknadsföring behövs. Det gäller t ex att lyfta fram och göra extra reklam för områden där skolan utmärker sig positivt. Viktigare än påkostade reklamkampanjer anser vi är hur elever på högstadiet upplever Tingsholmsgymnasiet i sina kontakter, vid studiebesök, informationsträffar, öppet hus m.m. Många elever i årskurs 9 har påtalat den uppenbara skillnaden i hur andra skolor är proffsigare i sättet att ta emot sina 6
potentiella kunder och att skolpersonalen där visar större stolthet än sina kollegor på Tingsholmsgymnasiet. 17. Att marknadsföra Tingsholmsgymnasiet som en attraktiv gymnasieskola med kvalitetsstämpel är hela kommunens ansvar; NUAB skall vara en aktör, föreningslivet kan vara en annan, kommunen som arbetsgivare en tredje. De bästa ambassadörerna för skolan är nöjda ungdomar som går eller har gått på Tingsholmsgymnasiet! 18. Tingsholmsgymnasiets lokaler behöver anpassas efter genomgång av olika behov och göras mer trivsamma för olika ändamål och verksamheter. Enligt skolpersonal finns det t ex en brist på grupprum/samtalsrum. Personalen har många goda idéer om hur Tingsholmsgymnasiet kan utvecklas/byggas om till ett kulturellt centrum för alla invånare. En spännande idé är att lägga tak över innegårdarna och utnyttja dem i undervisningen och vid andra evenemang. Vidare kan bild-, musik- och teatersalar samt utrustning utnyttjas till att skapa föreningsverksamhet utanför lektionstid och på kvällstid. 7
BILAGA TILL MÅLDOKUMENT FRAMTIDENS GYMNASIUM Del 2. Avgränsning av uppdraget Underlag med kommentarer rörande Vuxenutbildning, SFI, Kvalificerad yrkesutbildning och Gymnasiesärskola på Tingsholmsgymnasiet VUXENUTBILDNING, SFI, KVALIFICERAD YRKESUTBILDNING På Tingsholmsgymnasiet finns en snabbt växande vuxenutbildning med i dagsläget 550 studerande inom olika nivåer och studieformer (SFI, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, distansutbildningar, yrkesutbildningar, särvux). Vuxenutbildningen får en allt större funktion både nationellt och kommunalt och har en stor betydelse för många invånare i vår egen kommun, men det saknas en politisk vision och politiska mål för verksamhen. Utvecklingsmöjligheterna är omfattande; här följer några exempel på frågeställningar som beredningen vill lyfta fram och som behöver belysas ytterligare på tjänstemannanivå: - Vilken omfattning ska den grundläggande vuxenutbildningen ha (dvs utbildning som motsvarar åk 1-9 i grundskolan) när det gäller utbudet av ämnen, lärarledd undervisningstid och behovet av specialpedagogiskt stöd för att motsvara det behov som finns bland kommuninvånarna? Många ungdomar som hoppat av skolan saknar grundläggande kunskaper för att klara studier på gymnasienivå. För att inte skapa ytterligare ett studiemisslyckande måste deras baskunskaper i kärnämnena svenska, engelska, matematik, historia och samhällskunskap befästas ordentligt inom den grundläggande vuxenutbildningen. En hel del personer med invandrarbakgrund har fått en mycket bristfällig skolgång i sitt hemland (somliga ingen alls!) Dessa behöver starta matematikundervisningen från åk 1 och börja läsa svenska som andraspråk inkl de andra kärnämnena på en nivå som motsvarar låg- och mellanstadiet för att senare kunna tillgodogöra sig någon form av yrkes- eller vidareutbildning. - Vilket behov finns att få studera på den grundläggande vuxenutbildningen med försörjningsstöd? CSN beviljar lån och bidrag för studier inom den grundläggande vuxenutbildningen 4-5 terminer. För att uppnå målen i den nioåriga grundskolan räcker ofta inte den korta studietiden för vuxna med utländsk bristfällig studiebakgrund utan man tvingas avbryta studierna. - Hur utvecklas samverkan med Arbetsförmedlingen när det gäller SFI? - Hur utvecklas yrkesinriktad SFI-undervisning? Samverkan med företag i kommunen? Ambitionsnivån är hög inom SFI:s lärarkår i vår kommun och det engagemanget behöver tas till vara på olika sätt. - Vilka behov av och möjligheter finns till Yrkesvux? 8
- Finns det behov av Kvalificerade Yrkesutbildningar/Yrkeshögskoleutbildningar (YH) inom kommunen? I så fall inom vilka näringsgrenar? Finns det kompetens, tid och tillräcklig samverkan med företag för att formulera ansökan till Yrkeshögskolan? Finns det kompetens att driva utbildningen om ansökan beviljas? Beredningen gör bedömningen att vuxenutbildningen har en stark utvecklingspotential i kommunen och att dess möjligheter för vidareutbildning av medborgarna inte har tagits tillvara fullt ut. En av orsakerna kan vara att ledningsfunktionen har bytts ut mycket ofta. Med den omfattning och bredd som vuxenutbildningen har och kan få krävs en skolledare som inte behöver dela sitt engagemang mellan ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen. - Hur ska Särvux utvecklas? De drygt 20-talet studerande får en undervisningstid på 3-5 timmar/vecka. Timmarna är mycket uppskattade, vare sig det gäller svenska, datorkunskap, musik eller matematik. Hur kan samverkan utvecklas mellan boende, arbetsplats och särvux? Finns det behov av nya arbetsplatser för vuxna med utvecklingsstörning där Särvux kan vara den naturliga parten i kompetensutvecklingen? Finns det behov av yrkesinriktad särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå? GYMNASIESÄRSKOLAN En ny gymnasiesärskolereform träder i kraft läsåret 2013/2014. Denna kommer att få konsekvenser för verksamheten på Tingsholm. Ett tjänstemannaförslag är under beredning att de elever som vill läsa ett nationellt program ska få göra det i en annan kommun eftersom elevantalet är alldeles för lågt (5-7 elever) för att kunna erbjuda det utbud av nationella program som reformen kräver. Beredningen anser att utvecklingen inom hela särskoleverksamheten i kommunen bör följas noggrant. Enligt de uppgifter som beredningen fått minskar antalet elever som är inskrivna i grundsärskolan markant. I vissa årskurser finns det inga elever alls. Detta kan betyda att det finns barn med olika grad av utvecklingsstörning i grundskolan. Dessa har behov av särskolepedagogik men undervisas och har krav på måluppfyllelse enligt grundskolans kursplaner. Får dessa elever (och lärare) det stöd de behöver? Vilka behov har dessa elever när de ska börja gymnasiet? Beredningens uppfattning är att utvecklingen inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan bör följas noggrant både på tjänstemanna- och politikernivå så att lämpliga insatser kan sättas in när behov uppstår. 9