er över föremål från Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Max Jahrehorn Rapport februari 2015 K14-74 OXIDER AB
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning. 2 Mål 2 Syfte. 2 Metod 2 Föremålsstatus... 2 Konservering...... 2 Konserveringsrapporter 3 Omslagsbild: Spiral, f.nr 3 samt 2.
Inledning Materialet kommer från Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Föremålen består av järn samt glas. Sammanlagt består fynden av 9 fyndposter. Oxider AB har fått uppdraget att utföra konserveringsarbetet. Följande rapport avser arbetets utförande. Mål Dokumentation av de olika föremålen Konservering av materialet Dokumentation av uppdraget Syfte Det övergripande syftet med konserveringsarbetet är att säkra materialet från fortsatt nedbrytning. Föroreningar avlägsnas tills nivån för ursprunglig yta nås. Metod Varje föremål bedöms individuellt med fokus på läsbarhet och korrosionsgrad. För att säkerställa informationen innan konservering fotograferas materialet och detaljbilder tas på speciella eller komplicerade delar. Konserveringsmetoden väljs efter objektens status samt efter de föroreningar som vidhäftar dess ytor. Metoden skall vara skonsam mot föremålen. Föremålsstatus Föroreningarna och korrosionsprodukterna varierar i materialet, allt från tunt sittande jord till extremt hårda produkter. I många fall är ytorna svåravlästa på grund av krustbildningar. Konservering Föroreningar och korrosionsprodukter varierar över föremålens ytor, ibland tunt men även som tjocka hårda föreningar. I några fall fanns täta, höga krustor. Konserveringsmetoden valdes efter varje enskilt föremål, efter dess specifika status och nedbrytningsgrad. Målet med konserveringen var att avlägsna föroreningar på ett sådant sätt att nivån nåddes till ursprunglig yta om möjligt. Arbetet fram dit var att tillföra så lite kemikalier som möjligt, i kombination med mekanisk rengöring.
Ort/Anläggning: Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Fynd nr: Kons nr: 2 Kontaktperson: Helena Hulth Datum in: 2014-12-04 Datum ut: 2015-02-09 Föremål: Spiral Material: Järn Antal: 1 Mått: Vikt in: 11,28g Vikt ut: 9,91g Foto: Ja Behandling: Föremålets ytor är täckta av föroreningar och underliggande nivå med krustbildningar är relativt jämn. Spiralen före konservering. Pilen markera ett bortfall av en mindre krusta. Spiralen bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av ph 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. 1
Spiralen efter konservering. 2
Ort/Anläggning: Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Fynd nr: Kons nr: 3 Kontaktperson: Helena Hulth Datum in: 2014-12-04 Datum ut: 2015-02-09 Föremål: Spiral Material: Järn Antal: 1 Mått: Vikt in: 19,12g Vikt ut: 14,54g Foto: Ja Behandling: Föremålets ytor är helt täckta av kraftiga föroreningar och underliggande nivå med krustbildningar tycks vara relativt jämn. Spiralen före konservering. Spiralen bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av ph 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. 1
Spiralen efter konservering, dess avslutande spets ser ut att ha varit inpassad i något fäste. 2
Ort/Anläggning: Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Fynd nr: Kons nr: 4 Kontaktperson: Helena Hulth Datum in: 2014-12-04 Datum ut: 2015-02-09 Föremål: Nit, dela av Material: Järn Antal: 1 Mått: Vikt in: 4,47g Vikt ut: 3,69g Foto: Ja Behandling: Niten är helt täckt av tjockare föroreningar, endast dess form kan anas. Niten före konservering. Niten bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av ph 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. 1
Niten efter konservering. 2
Ort/Anläggning: Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Fynd nr: Kons nr: 5 Kontaktperson: Helena Hulth Datum in: 2014-12-04 Datum ut: 2015-02-09 Föremål: Nyckelax, nyckelhål (låsring). Material: Järn Antal: 1 Mått: Vikt in: 1,02g Vikt ut: 0,88g Foto: Ja Behandling: Detaljen är helt täckt av tjockare föroreningar, endast dess form kan anas. Föremålet före konservering. Detaljen bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av ph 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. 1
För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. Detaljen efter konservering. Föremålet påminner starkt om en modern låsring. 2
Ort/Anläggning: Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Fynd nr: Kons nr: 6 Kontaktperson: Helena Hulth Datum in: 2014-12-04 Datum ut: 2015-02-09 Föremål: Fragment, del av holk? Material: Järn Antal: 1 Mått: Vikt in: 19,99g Vikt ut: 17,32g Foto: Ja Behandling: Detaljen har avbrutna långsidor och är svagt välvd. Föroreningar täcker ytorna och underliggande struktur indikerar krustbildningar. Delen före konservering. Delen bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av ph 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. 1
Delen efter konservering. Pilen markerar ett område som är lätt välvt med en svag markerad kant. 2
Ort/Anläggning: Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Fynd nr: Kons nr: 7 Kontaktperson: Helena Hulth Datum in: 2014-12-04 Datum ut: 2015-02-09 Föremål: Nit med bricka Material: Järn Antal: 1 Mått: Vikt in: 8,79g Vikt ut: 6,68g Foto: Ja Behandling: Niten är helt täckt av föroreningar och endast dess form kan skymtas. Niten före konservering. Niten bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av ph 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en 1
ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. Niten efter konservering. 2
Ort/Anläggning: Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Fynd nr: Kons nr: 8 Kontaktperson: Helena Hulth Datum in: 2014-12-04 Datum ut: 2015-02-09 Föremål: Plattare fragment Material: Cu-legering/vitmetall? Antal: 1 Mått: Vikt in: 0,84g Vikt ut: 0,67g Foto: Ja Behandling: Detaljen är fragmentarisk och har lätt uppböjda ytterkanter, någon kant är helt invikt. Föremålet är kraftigt förorenat. Detaljen före konservering. Mekanisk rengöring under mikroskop med dentalverktyg och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 1,5-3% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas. 1
Detaljen är mycket ömtålig och spröd. Ett par mindre kolfragment, hårt sittande mot insidans ytterkant, lämnas. Detta eftersom ett avlägsnande med stor sannolikhet skulle skada föremålet. Fragmentet bedöms vara i det närmaste helt utkorroderad. Detaljfotografier på insidans ringar. Fragmentet efter konservering. På ett par ställen i ytterkanten finns en mycket tydlig profil samtidigt har insidans botten en mängd ringar i varandra. Tillsammans med den vita metallen så kan föremålet se om som om den varit pressad, möjligtvis så är det botten på en tub. Hanteras varsamt! 2
Ort/Anläggning: Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Fynd nr: Kons nr: 9 Kontaktperson: Helena Hulth Datum in: 2014-12-04 Datum ut: 2015-02-09 Föremål: Ringspänne med nål Material: Järn Antal: 1 Mått: Vikt in: 28,02g Vikt ut: 23,17g Foto: Ja Behandling: Spännet är kraftigt korroderat med inslag av högre krustbildningar över ytorna. Området mellan ringen och nålen har tjockare föroreningar. 1
Ringspännet före konservering. Spännet bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av ph 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. 2
Pilen i nedan bild visar ett svagt bandformat mönster, som ringar på nålen. Spännet är mycket kraftigt korroderad och till stora delar existerar endast dess form av korrosionsprodukter. Ringspännet efter konservering. Hanteras varsamt 3
Ort/Anläggning: Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Fynd nr: Kons nr: 12 Kontaktperson: Helena Hulth Datum in: 2014-12-04 Datum ut: 2015-02-15 Föremål: Pärla, tunnformad, gul Material: Glas Antal: 1 Mått: Vikt in: 0,18g Vikt ut: 0,16g Foto: Ja Behandling: Pärlan är välbevarad och har tunna föroreningar, dess centrumhål är fyllt. Pärlan före konservering. Pärlan rengörs med mjuk pensel under mikroskop, samt placeras i avjoniserat vatten för fortsatt rengöring samt urlakning. Under arbetet noterades inget avvikande i centrumhålet eller spår efter glödskal. Dehydrering i steg om 25, 50, 75- och 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Ytskyddas med Paraloid B72 5% i toluen samt lufttorkas. Pärlan efter konservering. 1
OXIDER AB Box 980 39129 Kalmar Telefon: 0722 47 58 58 E-post: max.jahrehorn@oxider.se
Bilaga 7 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1480 Vedartsanalyser på material från Uppland, Väg 288 Alunda-Gimo FU. Adress: Telefon: Bankgiro: Organisationsnr: Kattås 0570/420 29 5713-0460 650613-6255 670 20 GLAVA E-post: vedlab@telia.com www.vedlab.se
VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1490 2014-11-21 Vedartsanalyser på material från Uppland, Väg 288 Alunda-Gimo FU. Uppdragsgivare: Helena Hulth/SAU Arbetet omfattar 12 kolprov från förundersökningar längs väg 288, sträckan Alunda-Gimo. Proverna innehåller kol från sju trädslag, al, asp, björk, ek, en, gran och tall. Det finns risk för hög egenålder vid datering av flera prover. Säkrast datering kommer proverna 4, 13 och 28 att ge. De tre proven från stolphål innehåller alla kol från björk vilket knappast använts till bärande konstruktioner. Björkkolet representerar troligtvis någon annan aktivitet i området. Provet från stolphål A 2798 innehåller även ett fragment kol från tall. Detta kan vara en rest av stolpen men kan också vid datering ge hög egenålder. Provet från stolphålet A2803 innehåller mycket lite kol men det bör räcka till datering. Analysresultat Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag Utplockat för 14 C-dat. 500 2 Brandgrav 0,3g 0,1g 1 bit Tall 1 bit Tall 25mg 2339 3 Härd 0,9g 0,2g 13 bitar Ek 13 bitar Ek 29mg 2588 4 Ugn 3,7g 0,4g 7 bitar Asp 1 bit Asp 17mg Tall 6 bitar 2178 6 Brunn 205,7g 16,9g 30 bitar En 4 bitar En 312mg Gran 20 bitar Tall 6 bitar 2590 13 Härd 14,8g <0,1g 2 bitar Asp 1 bit Asp 4mg Tall 1 bit 2901 14 Grav 0,2g 0,2g 1 bit Tall 1 bit Tall 73mg 3091 15 Grav 0,1g 0,1g 1 bit Tall 1 bit Tall 71mg 2798 17 Stolphål 8,0g <0,1g 4 bitar Björk 3 bitar Björk 18mg Tall 1 bit Tall 3mg 3437 19 Stolphål 4,8g 0,4g 6 bitar Björk 6 bitar Björk 35mg 385 25 Kulturlager 12,5g 0,2g 3 bitar Asp 3 bitar Asp 18mg 4885 28 Kokgrop 51,8g 0,1g 8 bitar Al 8 bitar Al 55mg 2803 29 Stolphål 4,2g 0,1g 1 bit Björk 1 bit Björk <1mg Övrigt Erik Danielsson/VEDLAB Kattås 670 20 GLAVA Tfn: 0570/420 29 E-post: vedlab@telia.com www.vedlab.se
De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt ålder Al Gråal Klibbal Alnus sp. Alnus incana Alnus glutinosa 120 år Klibbalen är starkt knuten till vattendrag. Gråalen är mer anpassningsbar Motståndskraftigt mot fukt. Brinner lugnt och ger mycket glöd. Klibbalen kom söderifrån ca 5000 f.kr. Gråalen vandrar in norrifrån ett par tusen år senare Asp Björk Glasbjörk Vårtbjörk Ek En Populus tremula Betula sp. Betula pubescens Betula pendula Quercus robur Juniperus communis 120 år Inte så kräsen vad gäller jordmån 300 år Glasbjörken är knuten till fuktig mark gärna i närhet till vattendrag. Vårtbjörken är anspråkslös och trivs på torr näringsfattig mark. Båda arterna är ljuskrävande. 500-1000 år 2000 år Växer bäst på lerhaltiga mulljordar men klarar också mager och stenig mark. Vill ha ljus, skapar själv en ganska luftig miljö med rik undervegetation med tex hassel. Anspråkslös, gärna soliga växtplatser Gran Picea abies 350 år Trivs på näringsrika jordar. Tål beskuggning bra och konkurrerar därför lätt ut andra arter Tall Pinus silvestris 400 år Anspråkslös men trivs på näringsrika jordar. Den är dock ljuskrävande och blev snabbt utkonkurrerad från de godare jordarna när granen kom Lätt och porös ved. Lätt att klyva. Tålig mot röta. Stängselstolpar, båtar takspån Stark och seg ved. Redskap, asklut, träkol. Ger mycket glöd. Hård och motståndskraftig mot väta. Båtbygge, stängselstolp, stolpar, plogar, fat. Energirik ved ger mycket glöd. Veden seg och motståndskraftig mot röta. Stängselstolpar, kärl Lätt och lös men ganska seg ved. Ofta rakvuxen. Ganska motståndskraftig mot röta. Stolpar golvbrädor störar lieskaft, korgar Stark och hållbar. Konstruktionsvirke, stolpar, pålar, båtbygge, kärl (ej för mat) takspån, tjärbloss, träkol, tjärbränning För lövtäckt och barkbröd. Glasbjörk bildar även underarten Fjällbjörk. Förutom veden har nävern haft stor betydelse som råmaterial till slöjd. Ekollonen har använts som grisfoder. Trädet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bla Tor. Man talar ofta om 1000-års ekar men de är sällan över 500 år. Den aromatiska veden har använts till rökning av kött och fisk. Den höga åldern uppnås bara i undantagsfall. Bark till taktäckning. Granbarr till kreatursfoder Underbarken till nödmjöl, årsskott kokades för C- vitaminerna. Även som kreatursfoder Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992. Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500. Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover.
Bilaga 9 Gotlandsresan 2 757 54 Uppsala 018-43 20 485 e-mail: anneli.ekblom@arkeologi.uu.se Geark Konsultation inom geo-arkeologi makrofossil (frö) analys och pollenanalys GEARK rapporter 2014, 34 MAKROFOSSILANALYS ALUNDA RAÄ 88:1 SAMT UTREDNINGSOBJEKT 40, 45, 47 OCH 48. FÖRUNDERSÖKNING SAU PROJEKT 2176, 2014. Av Jennie Andersson På uppdrag av SAU har makrofossilanalys utförts på totalt 13 jordprover från Alunda (Raä 88:1 och utredningsobjekt 40, 45, 47 och 48) Östhammars kommun, Uppsala län där en förundersökning utfördes av SAU under perioden 2014-10-13-2014-10-31. Proverna bestod av fyllning från de brandgravar, härdar, diverse nedgrävningar, en ugn/ässja samt en brunn som framkom på platsen. Syftet med provtagning och analys var att plocka ut material för 14 C analys och därefter genom det arkeobotaniska materialet svara på frågor om de aktiviteter som gett upphov till de påträffade anläggningarna och omgivande kontexter. Makrofossilen kan påvisa de från utredningen funna boplatslämningarnas karaktär. I detta fall har platsen kunnat dateras genom de 14 C prover som togs vid undersökningstillfället. Träkol har utplockats från vissa av makrofossilproverna men har ej daterats. Metodik och preparering Analysen utfördes av Jennie Andersson (SAU) under handledning av Anneli Ekblom GEARK. En delmängd (ca 1.8 dl jord) togs ut från varje prov och preparats genom slamning/flotering. Jordproverna vattenmättades genom att 1 liter vatten tillsattes och provet volymbestämdes i en graderad bägare innan preparering. Proverna preparerades sedan i en 10 l hink genom en kombination av slamning och flotation: materialet sätts i rörelse genom att man rör provet kraftigt med medan varmt vatten tillsätts i en kraftig stråle och sedan hälls av i olika omgångar. Rörelsen får det organiska, ofta lätta materialet (träkol och fröer) att flyta upp till ytan och detta material hälls av och fångas upp i ett 0,25 mm finmaskigt såll medan det minerogena och tyngre materialet (stenar, mineraler och möjliga artefakter) sjunker ned till botten. Processen upprepas tills inget organiskt material längre är synligt i hinken och vattnet blivit klarare. Proverna analyserades i 10-40 x förstoring med hjälp av ett stereomikroskop. Bestämning av de funna fröerna gjordes med hjälp av referenslitteratur såsom Beijerinck (1969), Berggren (1969, 1981) Jacomet et al. (1989), Anderberg (1994) och nätatlasen/webbplatsen Digital seed atlas of the
netherlands (Cappers et al 2006), Den virtuella floran (Anderberg och Anderberg) med flera. Okända eller svåra fröer/problematica bestämdes i samråd med Anneli Ekblom. Analys Totalt har det plockats ur 130 fröer ur de 13 makrofossilprover som togs på platsen under förundersökningen. Proverna har tagits både på boplatslägen och i ett av de registrerade gravfält som finns inom undersökningsområdet/vägområdet). Elva av dessa var förkolnade fröer eller fragment av sådana. Av dessa kunde åtta st bestämmas till art medan tre st på grund av fragmenteringsgrad förblir obestämda. Endast två fragment av obestämbara sädeskorn (Cerealea ind.) påträffades och dessa framkom i härden A4885 (lokaliserad till objekt 40). Samtliga makrofossilprover innehöll träkol, dock i varierande mängd beroende på vilken anläggningskategori de tagits ur. I brandgrav A500 som framkom strax norr om högen (A4280) på gravfält Alunda 88:1var förekomsten av träkol sparsam På andra ytor och i andra anläggningstyper, t ex i härdarna A2339, A4885 samt i flera olika kulturlager (bl a de i schakt 2023) var förekomsten av träkol däremot riklig. Ugn och härdar I A2542 (lokaliserad till objekt 45) som tolkats vara en ugn har en hög eldverkan bränt marken i en rödbrun nyans och här var förekomsten av träkol och botaniskt makrofossilt material sparsam då detta förmodligen förbränts helt. Endast två förkolnade fröer framkom. Av dessa kunde den ena identifieras som en måra (Galium spp) medan den andra, vars fragmenteringsgrad var hög, förblir oidentifierad. I de två proverna påträffades istället rikligt med fragment av sintrad och bränd lera samt förkolnat amorft organiskt material (jurpa). Totalt framkom även 63 recenta fröer fördelat på 58 fröer av svinmållatyp (Chenopodium album typ), en eventuell ramsväxt obestämd (cf Polygonatum spp), en obestämd klöver (ev. Trifolium striatum- strimklöver) samt ett obestämt frö. Även i flera av de påträffade härdarna kan eldverkan varit kraftig vilket eventuellt kan förklara de få fynden av förkolnat botaniskt material. I härden A2339 framkom förutom rikligt med träkol, två fragment av obränt ben samt sex recenta fröer av svinmålla, hönsarv (Cerastium caespitosum), klöver (Trifolium spp- obestämd) samt ett recent oidentifierat frö vilket dock liknar en tågväxt (Juncus spp). I kokgropen A4885 framkom som nämnts ovan rikligt med träkol samt de enda två sädeskornen från de undersökta och provtagna kontexterna på platsen. Förutom dessa fynd så framkom här även en mindre mängd mycket fragmenterade obrända ben och tre förkolnade fröer vilka artbestämts till jordrök (Fumaria officinalis), måra obestämd (Galium spp) och två starrväxter obestämda (Carex spp). De recenta fröerna bestod av tre mållor, en fingerört obestämd (Potentilla ind.), två st klöver obestämda (möjligen Trifolium repens alt. T. fragiferum (Vitklöver och Smultronklöver) samt ett frö från vårtbjörk.
Brunn och kulturlager På objekt 45 framkom en tydlig mörkfärgning som tolkas som en brya eller brunn (A2178). Ur denna togs tre makrofossilprover från olika nivåer och totalt påträffades 11 stycken recenta och obrända fröer. I denna kontext har samtliga fröer tolkats vara förhistoriska då anläggningen som alltså tolkats vara en brunn tillsammans med de fuktiga markförhållandena som råder än idag bör ha bevarat makrofossilt material. I proverna påträffades även fragment av obränt trä vilket styrker denna tolkning. Detta utesluter dock inte att även moderna fröer kan förekomma i anläggningen. Dessa obrända "färska" fröer samt en mindre mängd obränt trä och obränt ben (fiskben) förekom främst i provet PM2606 och artbestämdes till: tre st jordrök, två st plister obestämd (Lamium indeterminable), en st ranunkel (Ranunculus ind. ev. cf. Ranunculus scleratus- Tiggarranunkel), en st kransblommig växt obestämd (Lamiaceae ind. ev. Salvia alt. Thymys spp- Salvia/Timjan) en st vårtbjörk (Betula pendula). Vidare var PM2607 helt tomt medan det i PM2608 framkom två eventuella ramsväxter obestämd (Polygonatum ind.). Trots goda bevaringsförhållanden påträffades relativt få fröer i denna anläggning vilket kan ha flera orsaker. De två nästan tomma proverna tyder på att brunnen kan ha haft en kort brukningsperiod och efter detta torkat ut varför material inte bevarats. Provet PM2606 skulle då kunna motsvara den huvudsakliga brukningsfasen (normalt det nedersta lagret/bottenlagret) och de två övriga homogena proverna/lagren kan representera uttorkningsfaser (Ranheden 2007: 112f). Jordrök, ranunkel och de kransblommiga växter som påträffas här trivs på öppen ruderatmark- fält eller trädgård, gärna näringsrik, gödslad och något fuktig sand- eller lermark (Mossberg 1992: 133, 149, 380, 387, 390). Ramsväxter trivs ofta i torrbackar eller berghällar vilket då delvis stämmer in på denna lokal. Vårtbjörken trivs lite överallt - från torrbackar, hagar och ängar till skogar och myrar. (Mossberg 1992: 525, 58). Då björkfröerna sprids lätt med vinden kan vi dock inte vara säkra på att björken vuxit i brunnens direkta omgivning. Bristen på botaniskt material kan även ha med brunnens funktion, konstruktion eller placering på boplatsen att göra. Kanske har den varit ett avsides liggande vattenhål för boskap att dricka ur snarare än en brunn för vattenupptag till hushållet (Hellquist 2007: 140). Den kan ha varit täckt av ett brunnslock som skyddat den från nedsmutsning ovanifrån. Träkolet, de obrända benen och träresterna kan tolkas vara avfall eller del av igenfyllnadslager men då dessa fynd framkom i en relativt liten mängd är det troligt att de hamnat i brunnen oavsiktligt. Brunnar och vattenhål som ligger nära bostadshus eller andra byggnader har en ofta en funktionell koppling (ofta arkeologiskt svårtolkad) till dessa och de präglas ofta av de aktiviteter som äger rum runt omkring, både medvetna och omedvetna handlingar såsom avfallsdeponering/sekundär användning eller igenfyllnad, som medför material av olika slag: födorester, delar av odlingsväxter samt annat hushållsavfall, hantverksavfall och fröer från den direkt omgivande växtligheten (Hellquist 2007: 149f; Ranheden 2005: 113). Brunnar som legat i ett extensivt utnyttjat område tenderar ofta att innehålla en högre andel växter som indikerar bete- och ängsmark medan brunnar som legat nära boningshus och annan bebyggelse ofta innehåller en högre andel odlingsväxter och ogräs (Eriksson 1995: 52f). Träresterna kan givetvis även vara del av en inre brunnskonstruktion eller brunnslock, men mängden trä är för liten för att kunna bekräfta en sådan tolkning. Dock kan brunnens konstruktion och dokumentationen angående lager, utseende med mera vara till hjälp för
tolkningen av detta objekt, då avsaknaden av de typiska växter och dess fröer (sumpfräne, natingar, starr, vass, tågväxter m.fl) man ofta hittar i och runt omkring brunnar och stående vatten inte ger några ledtrådar kring funktion eller datering (Hellquist 2007: 131, 151). De få påträffade fröerna påvisar att marken förmodligen varit frisk till fuktig och näringsrik kulturmark eller betesmark med eventuell närhet till mindre träddungar. De påträffade kulturlagren som var lokaliserade till olika undersökningsytor kan indikera hushållsaktiviteter och att bostadshus kan ha legat nära under någon tidsperiod. Innehållet i dessa prover var träkol, obränt ben samt totalt 30 st recenta fröer av daggkåpa obestämd (Alchemilla ind.), svimålla typ, penningört (Thlaspi arvense), klöver obestämd, ramsväxter obestämd, rosväxter obestämd (Rosaceae ind.), vårtbjörk samt ett obestämt frö. Diskussion I flera av anläggningarna påträffades både förhistoriska och recenta fröer som stämmer väl överens med det samtida markutnyttjandet på platsen. På objekt 48 är marken idag brukad leråker medan den på objekt 40 och 45 till stor del är hag- och betesmark präglad av uppstickande berg/hällpartier.. Här återfinns recenta fröer av arter som klöver, hönsarv och mållor vilka ofta påträffas just i näringsrika miljöer såsom skräp-/ruderat, kulturmark och betesmark. Flera av dem trivs i frisk till fuktig mark och flera av de undersökta ytorna på båda sidor om väg 288 var också mycket fuktiga vid undersökningstillfället, vilket skulle kunna förklara att även ängs- och våtmarksväxter såsom tåg- och starrväxter (Juncaeae spp och Carex spp) funnits här i modern tid. Just dessa saknas i det förhistoriska botaniska materialet medan flera av de övriga arterna är desamma i det förhistoriska såväl som det recenta materialet, trots den stora kronologiska skillnaden, vilket talar för att platsens ekologi kan ha sett någorlunda likadan ut då som nu. Även om materialet är sparsamt så visar brunnskontexten på god potential och liknande kontexter, om de påträffas, bör provtas i en eventuell slutundersökning. Fynden av förkolnat amorft organiskt material i ugnen A2542 är intressant och en elementanalys skulle här kunna svara på vad innehållet består av liksom ge en ledtråd till anläggningens funktion och datering. Ugnen samt den påträffade brunnen och härdarna är intressanta då de bekräftar förekomsten av en äldre boplats på undersökningsområdet och som enligt undersökningsplanen nu kan komma att dateras. Endast en brandgrav/brandlager provtogs för makrofossil vid undersökningstillfället och här framkom 1 recent frö av obestämd art samt en mindre mängd humusmaterial. I denna anläggning grävdes en mindre ruta i dess ytterkant, nära en kantkedjeliknande stenkrets. Vilken potential som finns vad gäller vidare provtagning i denna kontext är svår att uttala sig om på basis av nu undersökta prover. Endast ett mindre fragment av bränt ben (osteoelogiskt bestämt till människa) samt en liten kolfläck framkom. Makrofossilprover bör dock tas på gravfältet då de eventuellt kan belysa gravskick, gravritualer, offergåvor i form av mat samt vilka odlingsväxter som funnits på platsen under nyttjandetiden. De övriga totalt 119 fröer som framkom och som nämnts ovan tolkas vara av recent ursprung då dessa påträffades i andra typer av anläggningar och lager. Platsens potential för vidare provtagning är överlag god trots ett blandat resultat. Tabeller över påträffade och analyserade fröer följer nedan (Tabell 1,2,3).
Anläggningsnr Pm nr Kontext Anl. Beskrivning el. märkning på provpåse/område Volym (ml) Kol Bränd lera Bränt ben Obränt ben Obränt trä Obränt material cf. Fumaria officinalis (Jordrök) Lamiun ind. (Plister obestämd- Cf. Lamium purpureum alt. Macculatum) Lamiaceae ind. (Kransblommiga- obestämd, cf. Salvia spp alt. Thymus spp-ti Ranunculus scleratus (Tiggarranunkel) Betula pendula (Vårtbjörk) Fröer obestämda cf. Polygonatum ind. (Ramsväxter obestämda) Fröer obestämda Totalt antal fröer 2178 2606 Brunn. Obj 45, OS 2095 PM2606 1300 ml x >x xxx xx 3 frag 2 1 1 1 1 9 2178 2607 Brunn. Obj 45, OS 2095 1100 ml xx 0 2178 2608 Brunn. Obj 45, OS 2095 110 ml xx >x xxx 2 2 Tabell 1. Påträffade fröer ifrån förundersökning i Alunda objekt 45. Mängden träkol och botaniskt material har uppskattats enligt följande: x- mkt sparsamt, xx- sparsamt, xxx- måttligt, xxxx- rikligt, xxxxxmycket rikligt. 11
Anläggningsnr Pm nr Kontext Anl. beskrivning el. märkning på provpåse/område Volym Kol Eventuella slaggfragment Sintrad lera Jurpa el. annat amorft förkolnat material Obränt ben Förkolnat material Cerealea ind. (Sädeskorn obestämd) cf. Fumaria officinalis (Jordrök) Galium spp (Måra obestämd) Carex spp (Starr obestämd) Fröer obestämda Recent obränt material Cerastium caespitosum typ (Hönsarv) Chenopodium album typ (Målla obestäm) cf. Gentiana spp (Gentiana obestämd) Potentilla spp (Fingerört obestämd) Trifolium spp (Klöver obestämd) cf. Betula pendula (Vårtbjörk) Fröer obestämda cf. Polygonatum spp. (Ramsväxter) Fröer obestämda Totalt antal fröer 2339 2589 Härd 1080 ml xxxx 2 1 2 2 1 6 2542 Saknas Ugn Rödbränt lager 840 ml x xxxx xxxx 44 1 45 2542 Saknas Ugn NV kanten 900 ml xx 2 >x 1 1 fr. 14 1 1 18 2590 2759 Härd Ca 0,10-0,12 m 1060 ml xx >x >x 1 1 2 4885 4957 Kokgrop Ca 0,10 m 1400 ml xxxx >x 2 fr. 1 2 1 2 1 9 4885 4958 Kokgrop Ca 0,10 m 1140 ml xxx >x 1 fr. 2 1 4 Tabell 2. Påträffade fröer ifrån förundersökning i Alunda objekt 40,45. Mängden träkol, organiskt- och botaniskt material har uppskattats enligt följande: x- mkt sparsamt, xx- sparsamt, xxx- måttligt, xxxxrikligt, xxxxx- mycket rikligt. Där fragmenten av ben gått att plocka ut/är tillräckligt stora anges ibland precist antal. 84
Anläggningsnr Pm nr Kontext Anl. Beskrivning el. märkning på provpåse/område Volym (ml) Kol Bränt ben (bestämt till människa) Obränt ben Förkolnat material Carex spp (Starr obestämd) Cf. Carex muricata ( Mörk snårstarr) Fröer obestämda Recent obränt material Alchemilla spp. (Daggkåpa obestämd) Chenopodium album typ (Målla obestäm) Fumaria officinalis (Jordrök) Rosaceae ind. (Rosväxter obestämd) Thlaspi arvense (Penningört) Trifolium spp (Klöver obestämd) Cf. Trifolium fragiferum cf. Betula pendula (Vårtbjörk) Fröer obestämda Totalt antal fröer Även 1 recent sclerotier (Spor från Rödfiltssvamp) A500 514 Brandgrav Rektangulär stensättning Raä 88.1 1180 ml x 1 1 1 A3437 Saknas Stolphål Objekt 48 1000ml xx 1 1 fr. 1 1 4 R 4453 4457 Ruta Ruta i kulturlager, Obj. 40, AL 385 1020 ml xx xxx 12 2 1 1 16 OS 2023 2659 Kulturlage Schakt-Övre brun nivå ca 0,30 m 1020 ml x x 1 9 1 1 12 1 OS 2023 2660 Kulturlage Schakt-Nedre brunsvart lager ca 0,50 m 1140 ml x xx 1 1 2 Tabell 3. Påträffade fröer ifrån förundersökning i Alunda Raä 88:1, objekt 40,45 och 48. Mängden träkol och botaniskt material har uppskattats enligt följande: x- mkt sparsamt, xx- sparsamt, xxx- måttligt, xxxxrikligt, xxxxx- mycket rikligt. Där fragmenten av ben gått att plocka ut/är tillräckligt stora anges ibland precist antal. 35 Referenser Anderberg, A. & Anderberg, A.L. Den virtuella floran. Elektronisk publikation. Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm. http://linnaeus.nrm.se/flora. (November 2014). Anderberg, A-L. 1994. Atlas of seeds. Part 4. Resedaceae-Umbifelliferae. Stockholm. Naturhistoriska riksmuseet. Beijerinck, W. 1976. Zadenatlas der Nederlandsche Flora. Backhuys & Meesters. Amsterdam. Berggren, G. 1969. Atlas of seeds. Part 2.Cyperaceae.Stockholm. Naturvetenskapliga forskningsrådet. Berggren, G. 1981. Atlas of seeds. Part 3. Salicaceae-Cruciferae. Stockholm. Naturvetenskapliga forskningsrådet.
Cappers, R.T.J. Bekker, R.M. Jans J.E.A. 2006. Digital Seed Atlas of the Netherlands. Groningen Archaeological Studies 4 2006, Barkhuis Publishing, Eelde, The Netherlands. www.seedatlas.nl. (November 2014). Eriksson, T. 1995. Gårds- och utmarksbrunnar på Håbolandet. I: Ullén, I., Ranheden, H.,Eriksson,T. och Engelmark, R. (reds). Om brunnar- Diskussion om brunnar på Håbolandet. Arkeologiska skrifter 12. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV. Stockholm: 39-56. Hellqvist, M. 2007. Brunnen på bosättningen gårdens och omlandets miljö tolkat utifrån insekt analys. I: Land och Samhälle i förändring. Uppländska bygder i ett långtidsperspektiv. Hjärtner- Holdar, E., Ranheden, H., Seiler, A. (reds) Arkeologiska E4 Uppland Studier,Vol. 4. Riksantikvarieämbetet RAÄ UV Mitt. Uppsala: 129-155. Jacomet, S, C. Brombacher und M. Dick 1989. Archäbotanic am Zürichzee- Ackerbau, Sammelwirtschaft und Umwelt von Neolitichen und Bronze zeitlichen Seefersiedlungen im Raum Zürich. Züricher Denkmalpflege, Monografien 7. Zürich. Orell Füssli. Mossberg, B., Stenberg, L. och Ericsson, S. 1992. Den Nordiska floran. Wahlström & Widstrand. Stockholm. Onsten-Molander, A. (red). 2008. Skälby. Bilden av byn växer fram. Fortsatta undersökningar av boplatslämningar från äldre järnåldern. RAÄ 865:2, 951:1 & 1020:1, Västerås 2:42, 2:50, Västerås (f d Lundby sn), Västerås kommun, Västmanland. SAU Rapport 14. Uppsala. Ranheden, H. 1995. Bronsåldersbrunnen i Apalle. I: Ullén, I., Ranheden, H., Eriksson,T. och Engelmark, R. (reds). Om brunnar- Diskussion om brunnar på Håbolandet. Arkeologiska skrifter 12. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV. Stockholm: 29-38. På uppdrag av SAU Uppsala den 1 december 2014 -----------------------------------------Geark/Anneli Ekblom