Arkeologisk förundersökning i Sölve 2018 Sölvesborgs socken, Sölvesborgs kommun

Transkript

1 Rapport 2019:1 Arkeologisk förundersökning i Sölve 2018 Sölvesborgs socken, Sölvesborgs kommun Carl Persson och Mikael Henriksson 1

2

3 Rapport 2019:1 Arkeologisk Förundersökning i Sölve 2018 Arkeologisk Förundersökning i Sölve 2018 Raä 128 och 129. Sölvesborg socken Sölvesborgs kommun Blekinge län Carl Persson och Mikael Henriksson 3

4

5 Blekinge museum Borgmästaregatan Karlskrona Växel: vardagar 8-16 Reception: Blekinge museum Omslagsfoto: Spänne från 1100 tal. Foto: Max Jahrehorn Lantmäteriverket, Gävle. Dnr i2018/00107, LMV.

6 Arkeologisk Förundersökning i Sölve 2018 Innehåll Bakgrund och syfte 8 Fornlämningsmiljö 9 Metod 9 Resultat 10 Raä Raä Diskussion och värdering 15 Bilagor 16 Administrativa uppgifter 16 Källor 17 Bilaga C-dateringar 18 Bilaga 2 - Fyndlista 20 Bilaga 3. Fynd på planritning (Raä 129) 21 Bilaga 4. Vedartsbestämning 22

7

8 Bakgrund och syfte Inför en planerad utvidgning av Sölve industriområde (figur 1) har Blekinge museum utfört en mindre förundersökning. Förundersökningen har föregåtts av länsstyrelsebeslut ( ) och är utförd i enlighet med 2 kap. 13 KML. Syftet med undersökningen har varit att skapa ett underlag för Länsstyrelsens fortsatta hantering av ärendet. Den arkeologiska förundersökningen har bekostats av Sölvesborgs kommun. Föreliggande förundersökningar har berört två ytor (Raä 128 och 129, Sölvesborg sn) (figur 2) med en sammanlagd yta av cirka m 2. Hela förundersökningsytan bestod av åkermark. Vid tidigare arkeologiska insatser har fornlämningsspår från olika förhistoriska skeden kunnat konstateras inom området. Fynd och anläggningar har dock inte kunnat ge någon tydlig bild av bebyggelseutvecklingen inom området i sin helhet (Alering 2013; Pajusi 2015). Förundersökningen är utförd med begränsade ekonomiska resurser varför föreliggande rapport rymmer få tolkande moment. Figur 1. Förundersökningsområdet utmärkt med röd punkt på översiktskarta.

9 Figur 2. De två förundersökningsområdena samt de grävda schakten markerade på ortofoto. Fornlämningsmiljö För en omfattande beskrivning av fornlämningsmiljön och tidigare utförda arkeologiska insatser hänvisas till den arkeologiska utredning som utfördes av Åsa Alering (2013) inför planläggandet av Sölve företagsområde Det kan dock i detta sammanhang noteras att enligt 1806 års storskifteskarta är förundersökningsområdet beläget på Sölve bys inägomark cirka 500 meter NO om bytomten. Via Regia (kungsvägen) löpte cirka 100 meter NV om förundersökningsområdets nordvästligaste del. Metod Undersökning utfördes inledningsvis genom schaktning med traktorgrävare. Fynd tillvaratogs vid avbaning och relevanta anläggningar inmättes och undersöktes med skärslev. Grävda anläggningar och antikvariskt relevanta sektioner dokumenteras genom skalenliga ritningar, övrig

10 dokumentation skedde genom fotografering med digitalkamera. Efter att schaktning utförts, med huvudsakligen negativt resultat, undersöktes ytorna genom metalldetektering av medlemmar från Carlskrona detektorteam. Detekteringsinsatsen samordnades av Thomas Hasselberg. Denna del av undersökningen avvek från undersökningsplanen. Insatsen föranleddes av en vilja från Blekinge museum och länsstyrelsen att prova samarbetsformer mellan amatör-detekterare och professionella arkeologer. Det kan i sammanhanget noteras att det inte fanns något som innan undersökningen tydde på att metallföremål av värde skulle kunna påträffas. Undersökningen var dessutom av en sådan begränsad omfattning att professionellt utförd metalldetektering inte var aktuell. Slutligen så påträffades inga spår av förhistoriska aktiviteter vid schaktningen som skulle kunnat motivera metalldetektering. Den utförda metalldetekteringen var således ur alla perspektiv en extraordinär insats som inte motiverades av de arkeologiska förutsättningarna eller de uppnådda resultaten. Resultat Raä 129 Vid avbaning i det västra förundersökningsområdet påträffades enstaka skadade härdar omedelbart under ploggången. Dessa lämningar bedömdes ha litet antikvariskt värde. I den västra delen av området förekom lera direkt under ploggången varför denna del inte prioriterades. Höjden i detta område var cirka 0,8 m ö h. Den östra delen präglades av en förekomst av sand under ploggången, höjden i området var cirka 2,5 m ö h. Även om topografin inte indikerade något tydligt boplatsläge bedömdes förekomsten av sand och höjden över havet som intressant ur ett stenåldersperspektiv. Utifrån de rådande förhållandena kunde förekomsten av boplatser som överlagrats vid Ancylustransgressionen (ca f Kr.) eller Littorinatransgressionen (ca f Kr) (Björk m fl 2014:36) inte uteslutas. För att undersöka om så var fallet utfördes djupschaktning ned till ett djup av 1,5 2 meter där silt/lera påträffades (figur 3). I schakt 7 påträffades en mörkfärgning cirka 0,75 meter under markytan (figur 2 och 4). Vid rensning påträffades i anslutning till mörkfärgningen enstaka mindre kolbitar och ett välbevarat avslag av kristianstadflinta (fnr 49). Avsaknaden av skörbränd sten gjorde att anläggningen inte säkert kan bestämmas som en härd. Trots intensiv handrensning av området påträffades inga ytterligare flintor. Efter att området rensats grävdes schaktet ned ytterligare cirka 0,45 meter varvid en tämligen tydlig härd med skörbrända stenar kunde ses i profilkanten (figur 4). Vid rensning av profilen tillvaratogs ett kärnfragment med ett tydligt stickelavslag av sydskandinavisk flinta (fnr 50). Trots att nivån med anläggningen rensades åt väster påträffades inga ytterligare fynd eller anläggningar. Som framgår av figur 4 kunde inte anläggningarna och fynden relateras till en tydlig stratigrafi utan påträffades mitt i den orange/vita sanden. Fynden föranledde ytterligare djupschaktning i det sandiga området men några ytterligare boplatslämningar påträffades ej (figur 3 och 5). I fält noterades stratigrafiska likheter med de preboreala fynden från Lussabacken norr (Björk m fl 2014:88ff). Kolprover av tall (bilaga 4) från de båda anläggningarna daterades vilket visade att de stammade från skilda tidsperioder (bilaga 1). Anläggning AH 1 daterades till

11 BP (Ua-59417). Datering infaller under en period där kalibreringskurvan är flack vilket medför en osäkerhet när det gäller den exakta dateringen (figur 5). En datering till f Kr skulle medföra att boplatsen legat i anslutning till stranden efter att Ancylustransgressionen avslutats. Detta då strandlinjen mellan F Kr varierar mellan 0 och 0,5 m ö h. Anläggning AH 2 daterades till BP (Ua-59418), också denna tidperiod präglas av en flack kalibreringskurva men en datering till cirka är sannolik. Vid denna tid passerar ancylustransgressionen 0 m ö h och det förefaller troligt att även denna datering emanerar från en strandmiljö. Båda dateringarna, och därmed boplatsfynden, skall alltså sannolikt förstås i en ur ett marint perspektiv. Den äldre dateringen relaterar till Ancylussjöns transgression och den yngre till dess regression (Björk m fl 2014:36). Eftersom inga ytterligare lämningar påträffades vid schaktning är sannolikt boplatslämningarna ytmässigt begränsade. Vid undersökning med metalldetektor påträffades två blyplomber (fnr 8/9) och ett kopparmynt från 1673 (fnr 35)(figur 3) Figur 3. Schakt och markförhållanden inom Raä 129. De preboreala härdarna markerade med H1/2 (jmf figur 4). Röda punkter markerar metallfynd (blyplomber och ett mynt).

12 Figur 4. AH 1 och två med relevanta höjder. Foto mot VNV. (Foto: Carl Persson) Figur 5. Profil från djupschaktning i schakt 9 (jmf figur 2). Under den vit/orangea sanden förkom grå silt som i botten övergick i lera. Tumstocken är fullt utfälld och är 2 meter. Foto mot V. (Foto: Carl Persson)

13 Figur 5. Kalibrerade 14 C-dateringar från AH 1 och 2. Raä 128 Vid schaktning i det nordvästliga området (Raä 128) påträffades inget av antikvariskt intresse. Matjordslagret var tämligen tunt och hela området var plöjt i botten. Undergrunden bestod av morän och grus/sand. Området bedömdes alltså efter avbaning som helt utan antikvariskt värde. Efter att denna bedömning gjorts uppläts området för detektering av medlemmar i Carlskrona detektorteam. Detekteringen utfördes under några dagar av två till tre personer. Insatsen avslutades när detekterarna bedömde att de inte kunde påträffa några ytterligare fynd. Vid detekteringen påträffades 45 metallfynd som inmättes och tillvaratogs (figur 6 samt bilaga 2 och 3). Ett urval av metallfynden konserverades (bilaga 5). Det arkeologiska uppdragets begränsade rapporttid om 16 timmar, tillät av förklarliga skäl endast en ytterst översiktlig fyndgenomgång. Det är därför förstås önskvärt att fördjupade analyser av materialet kommer till stånd i framtiden. Som framgår av fyndlistan (bilaga 2) var den kronologiska spännvidden stor. Det äldsta fyndet utgjordes av en bältesprydnad från bronsålderns period IV (fnr 3)(figur 6 och 7 samt bilaga 6). Fyndet var i mycket gott skick trots att det påträffades i ploggången. Föremålets ornamentik förefaller innehålla inläggningar av harts (Inga Ullén, SHM muntligen ). För att säkerställa huruvida fyndet kunde härröra från en depå eller en grav, utvidgades schaktet i efterhand vid fyndplatsen utan att några ytterligare fynd gjordes. Till de mer exceptionella fynden hör även ett djurhuvudformat spänne (fnr 1) (figur 6 och 8 samt bilaga 5). Sådana spännen, i detta fall av Anders Carlssons Typ 7:10, förefaller på Gotland normalt placeras in i framskridet 1100-tal (Carlsson 1983 resp. muntligen ). Sannolikt finns det bland de övriga fynden ytterligare fragmentariska, förhistoriska föremål. Bland fynden från historisk tid bör särskilt nämnas ett beslag/en platta av kopparlegering, prydd med ett krönt, delvis förgyllt ankare med tross (fnr 4). Föremålet har rimligen suttit fast på tjockare tyg eller läder. Kronan är sannolikt brittisk till formen och kan då troligen tidsmässigt knytas till Napoleontidens tidiga 1800-tal (Marcus Bernhardsson, Sölvesborgs bibliotek muntligen ). Åren utgjorde Hanö bas för den Engelska flottans aktiviteter i Östersjön (Werdenfels 2006). Mot bakgrund av detta faktum är det rimligt att anta att beslaget härrör från ett bälte, en väska eller en uniformsdel tillhörigt en förbipasserande engelsk soldat från denna tid. Bland övriga fynd från historisk tid finns även ett flertal mynt, blyplomber och blykulor, vilka på mer eller mindre säkra grunder kan tidsfästas till intervallet till 1900-tal.

14 Figur 6. Detektorfynd från Raä 128 markerade med röda punkter. Figur 7. Bältesprydnad från bronsålderns period IV (fnr 3). (Foto: Max Jahrehorn)

15 Figur 8. Djurhuvudformat spänne från 1100-tal (fnr 1). (Foto: Max Jahrehorn) Diskussion och värdering Den arkeologiska förundersökningen resulterade i att två härdar och några bitar flinta från Raä 129 kunde dateras till cirka samt f Kr. Båda faserna av bosättning har sannolikt relaterat till Ancylussjöns transgression respektive regression. Det finns få dateringar i Skandinavien från första halvan av preboreal tid varför boplatslämningarna, trots dess begränsade fyndinnehåll, har ett betydande vetenskapligt värde. Då djupschaktning utfördes utan att ytterligare lämningar påträffades bedöms dock lämningarna som alltför begränsade för att motivera fortsatta arkeologiska insatser. Erfarenheterna från E22-projektet och denna förundersökning visar dock tydligt på vikten att djupschakta även om sanden ter sig som steril. Uppenbarligen är vit/orangea, tämligen kompakta, sandavlagringar med otydliga (eller osynliga) markhorisonter typiska lämningar från denna tid. Även om nästan allt organiskt material försvunnit kan dessa platser vara synnerligen välbevarade. Vid eventuella fortsatta arkeologiska insatser i närområdet bör förekomsten av boplatslämningar från preboreal tid beaktas. Den utförda metalldetekteringen av Raä 128 visade tydligt på den traditionella exploateringsarkeologin begränsningar. Förundersökningsområdet bedömdes inte från början ha en hög arkeologisk potential. Näraliggande gravar saknades och ur ett topografiskt perspektiv var boplatsläget måttligt bra. Av dessa skäl utfördes den arkeologiska undersökningen med begränsade resurser och med måttliga ambitioner. Då inga fynd eller anläggningar påträffades kan sökschaktsgrävningen sägas ha bekräftat den arkeologiska förförståelsen. Metalldetekteringen avslöjade dock en helt annan bild av området. Såväl det djurhuvudformade spännet från 1100-talet som bältesprydnaden från bronsålderns period IV måste sägas vara ovanliga arkeologiska fynd. Huruvida det rör sig om fynd som ursprungligen emanerar från boplatser eller gravar är oklart. Eftersom området är hårt plöjt och undersökt genom både detektering och schaktning förordas

16 inga ytterligare arkeologiska insatser. Vid eventuella fortsatta arkeologiska insatser i närområdet bör metalldetektering utföras. Sammantaget kan det konstateras att de arkeologiska lämningarna var betydligt rikare och mer varierade än vad som förväntades. Såväl metallfynden som de preboreala boplatslämningarna påträffades genom att annan metodologi än sedvanlig matjordsavbaning användes. Förundersökningen har således tydligt påvisat vikten av metodologisk flexibilitet vid det arkeologiska fältarbetet. Huruvida metalldetekterare utan arkeologisk utbildning bör delta i exploateringsarkeologiska insatser råder det olika meningar om. I föreliggande fall har insatserna inte gjorts på bekostnad av professionella insatser. Utan insats av medlemmarna i Carlskrona detektorteam skulle ingen detektering ha utförts över huvud taget. I detta fall var insatserna entydigt positiva ur ett vetenskapligt och antikvariskt perspektiv. Samarbeten mellan yrkesverksamma arkeologer och amatörer måste dock alltid utgå från fornlämnarnas potential och de frågeställningar som styr de antikvariska insatserna. Bilagor Bilaga 1. 14C-dateringar. Bilaga 2. Fyndlista. Bilaga 3. Planritning (Raä 129). Bilaga 4. Vedartsbestämning. Bilaga 5. Konserveringsrapport. Bilaga 6. Beskrivning av bältesprydnad från bronsålderns period IV Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Blekinge museum dnr: BM Undersökningstid: Mars 2018 Tidsåtgång: 14 timmar fältarbete Personal: Carl Persson och Mikael Henriksson Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: N , E Dokumentation: Mätdata och digitala fotografier förvaras på Blekinge museum. Fynd: Blm 29291:1-50 Kartanvändning: LMV Ärende i 2014/00931, LMV 2015.

17 Källor Alering, Å Arkeologisk utredning inom Sölve företagsområde Sölvesborgs socken och kommun, Blekinge. Blekinge museum rapport 2013:5, Smålands museums rapport 2013:3. Björk, T., Henriksson, M., Persson, C. & Åstrand, J (red.) Lussabacken norr: boplatslämningar från mesolitikum, neolitikum, bronsålder och järnålder : särskild arkeologisk undersökning 2011, Ysane socken, Sölvesborgs kommun i Blekinge län. Karlskrona: Blekinge museum Carlsson, A Djurhuvudformiga spännen och gotländsk vikingatid. Text och katalog. Stockholm Studies in Archaeology. Stockholm. Pajusi, A Sölve 23:3. Arkeologisk förundersökning Sölvesborgs socken, Sölvesborgs kommun, Blekinge län. Blekinge museum rapport 2015:15 Werdenfels, Åke Engelska flottan och Hanö Blekingeboken (84), s. [46]-95

18 Bilaga C-dateringar

19

20 Bilaga 2 - Fyndlista Fnr Fält-ID Kontext Typ Material Vikt Ant Anmärkning (g). 1 Nr 363 Matjord Raä 128 Spänne Cu-leg 12 1 Djurhuvudformat 2 Nr A3 Matjord Raä 128 Mynt Cu-leg 25 1 Norge, Fredrik VI. 4 Skilling Courant Nr 369 Matjord Raä 128 Bältesprydnad Cu-leg 20 1 Fragment av. Montelius period IV. Inläggning möjligen av harts. 4 Nr 7 Matjord Raä 128 Bältesplatta? Cu-leg 25 8 Delvis förgylld. 5 Nr 14 Matjord Raä 128 Blyplomb Pb 7 1 Schönebeck 6 Nr 10 Matjord Raä 128 Blyplomb Pb 6 1 John Wahlbergs ångkvarn Kristianstad 7 Nr 13 Matjord Raä 128 Blyplomb Pb 7 1 John Wahlbergs ångkvarn Kristianstad 8 Nr 13 Matjord Raä 129 Blyplomb Pb 7 1 Schönebeck 9 Nr 5 Matjord Raä 129 Blyplomb Pb 10 1 Malmö 10 Nr 365 Matjord Raä 128 Bleck Cu-leg 1 1 Fragment. Ornerat 11 Nr 9 Matjord Raä 128 Bältessölja Cu-leg Nr A2 Matjord Raä 128 Del av spänne? Cu-leg 2 1 Fragment. Delvis ornerat 13 Nr 22 Matjord Raä 128 Bokspänne? Cu-leg 3 1 Ornerat 14 Nr 366 Matjord Raä 128 Sölja Cu-leg Nr 23 Matjord Raä 128 Bältessölja Cu-leg Nr 371 Matjord Raä 128 Metallfragment Cu-leg < Nr 378 Matjord Raä 128 Sölja Fe Nr 379 Matjord Raä 128 Metallfragment Fe/Cu-leg Nr 1 Matjord Raä 128 Kula Pb Nr 18 Matjord Raä 128 Kula Pb Nr 2 Matjord Raä 128 Kula Pb Nr 4 Matjord Raä 128 Kula Pb Nr 370 Matjord Raä 128 Kula Pb Nr 362 Matjord Raä 128 Bleck Cu-leg Nr 15 Matjord Raä 128 Bältessölja Cu-leg Nr 364 Matjord Raä 128 Bältessölja Cu-leg Nr 375 Matjord Raä 128 Bleck Cu-leg 2 1 Perforerat 28 Nr A1 Matjord Raä 128 Smälta Cu-leg Nr 374 Matjord Raä 128 Klämma? Vitmetall Nr 372 Matjord Raä 128 Fingerborg Cu-leg Nr 21 Matjord Raä 128 Ljusstake Cu-leg 32 2 Fragment av svarvad bottendel. 32 Nr 373 Matjord Raä 128 Ljusstake? Cu-leg 11 1 Skruvnyckel? 33 Nr 380 Matjord Raä 128 Knapp Cu-leg Nr 368 Matjord Raä 128 Mynt Cu-leg 4 1 Ulrika Eleonora. 1 öre kopparmynt Nr 24 Matjord Raä 129 Mynt Cu-leg 6 1 Karl XI. 1/2 öre kopparmynt Nr 12 Matjord Raä 128 Mynt Ag 1 1 Karl XI. 1 öre silvermynt Saknas Matjord Raä 128 Mynt Cu-leg 4 1 Danmark, Christian X. 5 öre 38 Nr 20 Matjord Raä 128 Smälta Cu-leg Nr 19 Matjord Raä 128 Bleck Cu-leg Nr 3 Matjord Raä 128 Fingerring Cu-leg Nr 11 Matjord Raä 128 Knapp Cu-leg Nr 17 Matjord Raä 128 Knapp Cu-leg Nr 376 Matjord Raä 128 Spik/Nubb? Cu-leg Nr 367 Matjord Raä 128 Bältessölja Cu-leg Nr 377 Matjord Raä 128 Knapp Cu-leg Nr 361 Matjord Raä 128 Knapp Cu-leg Nr 360 Matjord Raä 128 Knapp Cu-leg Nr 8 Matjord Raä 128 Knapp Cu-leg AH 1 Raä 129 Avslag Flinta 0,5 1 K-flinta 50 AH 2 Raä 129 Avslag/stickel Flinta 44,4 1 S-flinta

21 Bilaga 3. Fynd på planritning (Raä 129)

22 Bilaga 4. Vedartsbestämning

23 Konserveringsrapporter över föremål från Sölve 13:1, 23:3, FU 2018 Max Jahrehorn Rapport september 2018 K OXIDER

24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning. 2 Mål 2 Syfte. 2 Metod 2 Föremålsstatus... 2 Konservering Konserveringsrapporter 3 Omslagsbild: Djurhuvudformad fibula, f.nr 363.

25 Inledning Materialet kommer från Sölve 13:1, 23:3, FU Föremålen består av cu-legeringar samt bly. Sammanlagt består fynden av 11 fyndposter. Oxider har fått uppdraget att utföra konserveringsarbetet. Följande rapport avser arbetets utförande. Mål Dokumentation av de olika föremålen Konservering av materialet Dokumentation av uppdraget Syfte Det övergripande syftet med konserveringsarbetet är att säkra materialet från fortsatt nedbrytning och öka läsbarheten. Föroreningar avlägsnas tills nivån för ursprunglig yta nås. Metod Varje föremål bedöms individuellt med fokus på läsbarhet och korrosionsgrad. Konserveringsmetoden väljs efter objektens status samt efter de föroreningar som vidhäftar dess ytor. Metoden skall vara skonsam mot föremålen. Föremålsstatus Föroreningarna och korrosionsprodukterna varierar i materialet, allt från tunt sittande jord till något hårdare produkter. I vissa fall är ytorna svåravlästa på grund av krustbildningar eller föroreningar. Konservering Föroreningar och korrosionsprodukter varierar över föremålens ytor, ibland tunt men även som tjocka hårda föreningar. Konserveringsmetoden valdes efter varje enskilt föremål, efter dess specifika status och nedbrytningsgrad. Målet med konserveringen var att avlägsna föroreningar på ett sådant sätt att nivån nåddes till ursprunglig yta om möjligt. Arbetet fram dit var att tillföra så lite kemikalier som möjligt, i kombination med mekanisk rengöring. 2

26 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K Ort/Anläggning: Sölve 13:1, 23:3, FU 2018 Fynd nr: Kons nr: A2 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: Datum ut: Föremål: Beslag Material: Cu-legering Antal: 1 Mått: Vikt in: 2,32g Vikt ut: 2,31g Foto: Ja Behandling: Föremålet är lätt förorenat och dess brottyta är av äldre datum. Undersidan är något ojämn och detta härrör troligen från dess tillverkning. Beslaget före behandling. Föremålet rengörs mekaniskt under mikroskop med dentalverktyg och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 1,5% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas. 3

27 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K Föremålet efter konservering. 4

28 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K Ort/Anläggning: Sölve 13:1, 23:3, FU 2018 Fynd nr: Kons nr: A3 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: Datum ut: Föremål: Mynt Material: Cu-legering Antal: 1 Mått: Vikt in: 24,84g Vikt ut: 24,79g Foto: Ja Behandling: Myntets ytor täcks av tunna föroreningar och dess präglade sidor är tydliga. En vid lägre krustbildning är synlig och några punkter med inslag av koppar(ii)klorid. Myntet före konservering. 5

29 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K Myntet rengörs mekaniskt under mikroskop med dentalverktyg och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 1,5% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas. Myntet efter behandling. 6

30 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K Ort/Anläggning: Sölve 13:1, 23:3, FU 2018 Fynd nr: Kons nr: Se nedan Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: Datum ut: Föremål: Plomb Material: Cu-legering Antal: 5 Vikt in: Se nedan Foto: Ja Behandling: Plomberna har ytor som är likartade med varierande föroreningar, dessa är något kraftigare kring text och i ornamentik. På flera av plomberna är dess mellanrum helt fyllt. Nr 5. Vikt in: 9,75g. Nr 10. Vikt in: 6,22g. Skada på ytterkanten. Nr: 13. Vikt in: 7,72g, 7,41g. Nr 14. Vikt in: 7,42g. 7

31 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K Nr 10. Detaljfotografi på ett inneslutet snöre. Snöret frigörs och lufttorkar samt märks 10:A. Mekanisk rengöring under mikroskop med trästicka och pensel. På ett par ställen längst ytterkanterna går det att öppna en spalt mellan plattorna. Plomben nr 10 har ett fragmentariskt snöre mellan halvorna medan de övriga plomberna med spalt har inget avvikande. Då plombernas yttre form endast existerar i det tjocka oxid skiktet skulle ett avlägsnade av detta medföra informationsförlust. En kortare behandling med 2,5% NaOH med följande urlakning. Föremålen placerades i en lösning med H 2 SO 4, (15 droppar/l), ph blir 2,5 i 40 min samt fortsatt urlakning med kranvatten. Dehydrering i 95%-ig etanol samt kontrollerad torkning. Ett tunt lager med MCW användes som ytskydd. Plomberna efter konservering. Nr 5. Vikt ut: 9,57g. Nr 10. Vikt ut: 5,91g 8

32 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K Nr 13. Vikt ut: 7,55 7,21g Nr 14. Vikt ut: 7,20g 9

33 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K Ort/Anläggning: Sölve 13:1, 23:3, FU 2018 Fynd nr: Kons nr: 7 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: Datum ut: Föremål: Militär beteckning Material: Cu-legering, förgyllning Antal: 1 Mått: Vikt in: 15,43g Vikt ut: 15,10g Foto: Ja Behandling: Beslaget är lätt förorenat dock något kraftigare i linjer och under ankaret. Framsidan har ett större genomslag ner till brunröd metall. Mindre stukningar är synligt kring undersidans kanter. Beslaget före konservering. Föremålet rengörs mekaniskt under mikroskop med dentalverktyg och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 10

34 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K ,5% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas. Förgyllningen på ankarets högre ytor ser ut att vara nötta. Beslaget efter konservering. 11

35 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K Ort/Anläggning: Sölve 13:1, 23:3, FU 2018 Fynd nr: Kons nr: 9 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: Datum ut: Föremål: Sölja Material: Cu-legering Antal: 1 Mått: Vikt in: 3,33g Vikt ut: 3,31g Foto: Ja Behandling: Föremålet är lätt förorenat, något kraftigare i dess fördjupningar. Söljans axel ser något sliten ut, möjligtvis från en tornes nötning. Söljan före behandling. Pilen markerar ett nött område. 12

36 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K Söljan rengörs mekaniskt under mikroskop med dentalverktyg och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 1,5% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas. Föremålet efter konservering. 13

37 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K Ort/Anläggning: Sölve 13:1, 23:3, FU 2018 Fynd nr: Kons nr: 22 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: Datum ut: Föremål: Beslag, hake Material: Cu-legering Antal: 1 Mått: Vikt in: 2,98g Vikt ut: 2,96g Foto: Ja Behandling: Föremålet är lätt förorenat, något kraftigare i dess ornamentik. Framsidan har ett genomslag och här syns en brunröd metall. Undersidan har flera horisontala linjer troligen från dess tillverkning. Beslaget före behandling. Pilen markerar mindre skador. 14

38 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K Föremålet rengörs mekaniskt under mikroskop med dentalverktyg och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 1,5% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas. Beslaget efter konservering. 15

39 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K Ort/Anläggning: Sölve 13:1, 23:3, FU 2018 Fynd nr: Kons nr: 363 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: Datum ut: Föremål: Djurhuvudformad fibula Material: Cu-legering Antal: 1 Vikt in: 12,42g Vikt ut: 12,32g Foto: Ja Behandling: Fibulan är välbevarad och ytorna lätt förorenade, något kraftigare på dess insida och i dess mönster. Höger öra har en mindre skada och en tunn repa fortsätter från den en bit ner på höger sida. Svaga indikationer på koppar(ii)klorid är synligt. Fibulan före konservering. 16

40 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K Fibulan rengörs mekaniskt under mikroskop med dentalverktyg och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 1,5-3% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas. Fibulan efter konservering. 17

41 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K Ort/Anläggning: Sölve 13:1, 23:3, FU 2018 Fynd nr: Kons nr: 365 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: Datum ut: Föremål: Fragment Material: Cu-legering Antal: 1 Mått: Vikt in: 0,88g Vikt ut: 0,87g Foto: Ja Behandling: Föremålet är lätt förorenat och dess brottytor är av äldre datum. Fragmentet före och efter konservering. Föremålet rengörs mekaniskt under mikroskop med dentalverktyg och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 1,5% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas. 18

42 OXIDER AB Box Kalmar Telefon: E-post:

43 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K Ort/Anläggning: Sölve FU 2018 Fynd nr: Kons nr: 369 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: Föremål: Spets, bältesplatta/ tutuli Datum ut: Material: Cu-legering Antal: 1 Mått: Vikt in: 20,64g Vikt ut: xxxg Foto: Ja Behandling: 1

44 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K

45 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K Massan har ett svagt metalliskt utseende och påminner om niello. 3

46

47 Rapportserie 2019 Blekinge museum 2019:1 Arkeologisk förundersökning i Sölve Sölvesborgs socken, Sölvesborgs kommun.

48