Brottberga. Arkeologisk förundersökning och arkeologisk särskild undersökning

Transkript

1 Brottberga Arkeologisk förundersökning och arkeologisk särskild undersökning Västerås 1050:1, Brottberga 6:22, Västerås sn (fd Skerike sn), Västerås kommun, Västmanland SAU rapport 2014:11 Lena Sundin

2 SAU rapporter 2014:11 ISSN SAU 2014 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica Upsaliensis Thunbergsvägen 5B, Uppsala TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens dnr och datum för tillstånd: , , SAU:s projektbeteckning: 2167 Uppdragsgivare: Västerås stad Belägenhet LANDSKAP: Västmanland LÄN : Västmanland KOMMUN: Västerås SOCKEN: Västerås (fd Skerike) FASTIGHET: Brottberga 6:22 RAÄ: Västerås 1050:1 FASTIGHETSKARTBLAD: 66F1i SV KOORDINATER: X , Y HÖJD: m ö h Undersökningen TYP AV UNDERSÖKNING: Arkeologisk förundersökning och särskild undersökning DATUM I FÄLT: UNDERSÖKT YTA: ca 1100 m² KOORDINATSYSTEM: SWEREF 99TM HÖJDSYSTEM: RH2000 INMÄTNINGSSYSTEM: RTK-GPS Personal: Lena Sundin (projektledare), Fredrik Thölin (biträdande projektledare, metalldetektering), Anders Lillen Tresjö (grävmaskinist) Fynd förvaras: I SAUs lokaler i väntan på fyndfördelning Arkivmaterial: Förvaras på SAU OMSLAGSBILD: Enkel skafthålsyxa. Foto: Lena Sundin, SAU. ALLMÄNT KARTMATERIAL: Lantmäteriet Medgivande MS2007/04080 DIGITALA PLANER: Lena Sundin LEKTÖR: Åsa M Larsson TRYCK: Societas Archaeologica Upsaliensis 2

3 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 6 Antikvarisk bakgrund 6 Topografi och fornlämningsmiljö 6 Tidigare undersökningar 8 Undersökningen 9 Metod och genomförande 9 Undersökningsresultat 9 Schakt 9 Anläggningar och kulturlager 11 Fynd 15 Analyser 18 Slutsats och utvärdering 19 Referenser 20 Arkiv och databaser 20 Bilagor 21 Bilaga 1: Schakt 22 Bilaga 2: Anläggningar 23 Bilaga 3: Rutor 25 Bilaga 4: Fynd 25 Bilaga 5: Makrofossil 26 Bilaga 6: Vedart 30 Bilaga 7: 14C 33 3

4 Sammanfattning Med anledning av en planerad utbyggnad av ett gruppboende utförde Societas Archaeologica Upsaliensis en arkeologisk förundersökning samt en arkeologisk särskild undersökning under perioden av den tidigare kända fornlämningen Västerås 1050:1, inom fastigheten Brottberga 6:22, Västerås sn (fd Skerike) och kommun, Västmanland. Uppdragsgivare var Västerås stad. Undersökningsområdet vid förundersökningen var ca 1100 m² stort och låg i sluttningen av en glest trädbevuxen men rikligt stenbemängd moränhöjd belägen mellan 32 och 36 m.ö.h. Vid sökschaktning framkom förhistoriska boplatslämningar i form av kulturlager, gropar och en kokgrop samt fynd av förhistorisk keramik, bränd lera, bearbetad kvarts och brända ben. Vid förundersökningen avgränsades och delundersöktes fornlämningen och detta resulterade i ett ca 200 m² stort undersökningsområde inför den särskilda undersökningen där kulturlagret och samtliga anläggningar undersöktes. Ytterligare en kokgrop samt ett fåtal gropar och stolphål påträffades. Förhistorisk keramik, bränd lera och en enkel skafthålsyxa hittades på platsen. C14-dateringar, fynden, läget och fornlämningar i närområdet pekar på att detta är en boplatslämning från senneolitikum-bronsålder. Betydande delar av fornlämningen är dock skadad av sentida ingrepp i form av recenta nedgrävningar, byggfundament och moderna avfallslager. 4

5 Figur 1. Utdrag ur Terrängkartan med undersökningsområdet markerat. Lantmäteriet Gävle. Medgivande MS2007/ Skala 1:

6 Inledning Societas Archaeologica Upsaliensis har genom beslut av Länsstyrelsen i Västmanlands län utfört en arkeologisk förundersökning ( dnr ) samt en arkeologisk särskild undersökning ( ) inom fastigheten Brottberga 6:22, Västerås sn (fd Skerike) och kommun, Västmanland. Undersökningen utfördes på uppdrag av Västerås stad med anledning av en planerad utbyggnad av ett gruppboende. Undersökningarna utfördes under perioden Antikvarisk bakgrund Topografi och fornlämningsmiljö Undersökningsområdet vid förundersökningen var ca 1100m² stort beläget mellan 32 och 36 m.ö.h. Området låg i söderläge i sluttningen av en större moränhöjd som var glest trädbevuxen men rejält stenig och med berg i dagen. Den centrala delen av ytan utgjordes av en naturlig platåliknande formation. Undersökningsområdet vid den särskilda undersökningen kom att beröra denna centrala del om ca 200m² beläget kring 35 m.ö.h. Området har tidigare varit del av en sommarstugetomt vars hus är rivet. Senare har en mindre lägerplats för det intilliggande gruppboendet påbörjats. Från dessa båda aktiviteter fanns byggfundament, ett staket samt en del virke och bråte på platsen. Terrängen öster om undersökningsområdet bestod mest av höglänt blockig skogsmark. I sydöstra delen fanns bland annat en gjuten husgrund från den tidigare nämnda sommarstugan. Området söder om Lillhäradsvägen bestod delvis av flack åkermark och delvis av skog. I väster och i norr låg gruppboendets lokaler. Det nu bebyggda området i väster bestod tidigare av en flack ängsmark som övergick i ett sankområde kallat Svartmyran (Ählström 2002:3). 6

7 Figur 2. Undersökningsområdet från NV. Foto: Lena Sundin, SAU. Det äldsta skriftliga belägget för Brottberga är från 1371 och platsen omnämns då som Brotaberghum. Den äldsta kartan över området är storskifteskartan från Brottberga var då en by med två skattehemman och ett frälsehemman. Ägorna var stora och i utmarken omnämns sexton torp. Kartan visar att undersökningsområdet ligger mitt i utmarken av Brottberga gårds ägor, strax norr om ett soldattorp Brottbergs torp. Omgivningarna runt undersökningsområdet bestod då av ut- och hagmark och det stora sankområdet Svartmyran finns utritat. På lagaskifteskartan från 1879 verkar Brottbergs torp ha övergivits och undersökningsområdet är delvis uppodlat (Svedberg 1997:9ff). Lillhäradsvägen hade samma dragning som dagens enligt storskifteskartan och den ekonomiska kartan från 1907 (Svedberg 1996:13). Fornlämningsmiljön i närområdet är rik och utgörs av boplatser, gravar och skärvstenshögar. Precis intill ligger Västerås 1050:2 där ett osäkert stolphål påträffades under en utredning 2001 (Ählström 2002). Ca 200 m söder om undersökningsområdet, vid Eriksborg, slutundersöktes en boplats inför byggnationen av Norrleden 1997 (Västerås 645:4). Boplatsen daterades till senneolitikum/äldre bronsålder. Där påträffades bland annat elva långhus (Karlenby et al. 2005:12) och fynd av yxfragment i bergart, en malsten, ett brynefragment i skiffer, keramik samt avslag i flinta, bergart och kvarts. ( Ibid. 2005:5) I närheten av boplatsen finns även ett stenblock med skålgropar (Västerås 645:2). Västerås 643:1 och 677:1 består båda av enskilda runda stensättningar med kantkedjor. Västerås 644:1 är ett gravfält med tre högar och åtta runda stensättningar. Västerås 641:1 och 645:1 består av enskilda skärvstenshögar (FMIS). Flertalet lösfynd av yxor och yxfragment har gjorts i närområdet. Söder om undersökningsområdet (Västerås 645:3) har en bergartsyxa och 6-7 fragment av skafthålsyxor hittats. Västerås 721:2 är ett större område markerat för fynd av två 7

8 skafthålsyxor och vid Västerås 975:1 har en skafthålsyxa i bergart hittats (FMIS). Det finns även uppgifter kring en upphittad skafthålsyxa ca 100 meter öst nordöst om undersökningsområdet (Ählström 2002:3). Vid utredningen för Norrleden hittades ett kulturpåverkat lager, två kvartsstycken och ett fragment av bränt ben (FMIS). Figur 3. Registrerade fornlämningar och fyndplatser i det undersökta områdets närhet. Undersökningsområdet är market med blå linje. Skala 1:5000. Tidigare undersökningar Den nu aktuella lokalen, Västerås 1050:1, påträffades vid en utredning som gjordes av Västmanlands länsmuseum 2001 inför byggnationen av gruppboendet inom Brottberga 6:22. Den för oss aktuella ytan kom emellertid aldrig att bebyggas. Vid utredningen drogs sex sökschakt, varav tre schakt låg innanför vårt förundersökningsområde och tre schakt strax öster om området. I ett av schakten innanför området påträffades tre osäkra stolphål och en stenansamling. Stolphålen var 0,25 0,30 x 0,15 0,20 meter stora och bränd lera och skärvsten hittades i jordlagret ovan anläggningarna. Stensamlingen var oregelbunden och 0,3 x 0,2 meter stor. Ca 20 meter öster om förundersökningsområdet hittades ett osäkert stolphål, 0,2 meter i diam. (Västerås 1050:2). Samtliga schakt och anläggningar 8

9 handritades. Ählströms tolkning av platsen var att den utgörs av boplatslämningar som, i jämförelse med andra liknande boplatser, kan dateras till övergången mellan neolitikum och bronsålder (Ählström 2002:3ff). Undersökningen Metod och genomförande Syftet med förundersökningen var att avgränsa fornlämningen inom arbetsområdet, klargöra fornlämningens omfattning och karaktär samt bedöma platsens bevarandegrad och kunskapsvärde. Syftet med den särskilda undersökningen var att undersöka de lämningar som framkom vid förundersökningen. Inledningsvis söktes undersökningsområdet av med metalldetektor. Därefter gjordes maskingrävda sökschakt där en larvburen grävmaskin med planskopa och rototilt användes. Schakten grävdes skiktvis ned till steril, anläggnings- eller kulturlagernivå under torv- och matjordslagret. Samtliga schakt söktes av med metalldetektor i två omgångar vid var tionde centimeter. Avbaningen följdes sedan av handrensning av ytan. Först och främst drogs sökschakt i det område där utredningens anläggningar påträffades. Vid utredningen handritades schakt såväl som anläggningar och samtliga mättes in manuellt medan vi använde oss av digital inmätning. Dessa olika inmätningar kom att skilja sig åt vilket försvårade lokaliseringen av utredningsschakten. Därefter placerades schakt ut där växtlighet och stenblock tillät maskinschaktning. Schakt, arkeologiska objekt, störningar, grundläggande topografi, fynd och prover mättes in med RTK-GPS. Därefter överfördes och registrerades inmätt dokumentation i Intrasis för att sedan bearbetas i Intrasis Analysis och ArcMap. Fotografering (översiktsbilder, detaljbilder samt arbetsbilder) utfördes digitalt. Samtliga anläggningar undersöktes med skärslev. Den undersökta andelen av enskilda anläggningar uppgick till %. Alla schakt lades igen i samband med fältarbetet. Undersökningsresultat Schakt Åtta sökschakt grävdes under förundersökningen. I tre av dessa framkom det lämningar av förhistorisk karaktär. Samtliga var lokaliserade till den platåliknande centrala delen av undersökningsområdet. Schaktbredden varierade mellan 1,2 6,15 meter och längden mellan 2,8 13 meter. Avsikten var att bana av 15-20% av förundersökningsområdet, vilket motsvarar ungefär m², men på grund av markförhållandena och recenta störningar uppgick den totala schaktade arean till 133 m². 9

10 I norra delen av undersökningsområdet dominerade sentida störningar. Vid byggnationen av gruppboendet har man fyllt ut och förstärkt slänten ned mot husen med sten. Därtill fanns även en stenmur av modern karaktär (delar av muren var byggd av betongspill). Flertalet recenta nedgrävningar påträffades i området och träd såväl som stenblock försvårade framkomligheten med grävmaskin. Tre schakt grävdes i norra delen. Dessa tre samt två schakt från utredningen saknade fornlämningsindikation och därför prioriterades den norra delen bort. Därefter undersöktes den centrala delen av området. På den naturliga platåliknande formationen framkom rester av ett diffust kulturlager samt anläggningar av förhistorisk karaktär i den östra delen. Området längst i öster avgränsades av moränhöjden, vilken bildade en vägg av sten. Den västra delen, i kanten av platån, dominerades av omrörda massor och recenta nedgrävningar. Området längst i väster var även påverkat av byggnationen av vägen samt av ett kabeldike. Därpå undersöktes den södra delen av undersökningsområdet. Kulturlagret påträffades i ett av schakten men i övrigt dominerades den södra delen av omrörda massor, diken och avlopp, recenta nedgrävningar samt ett modernt avfallslager. Området längst i söder var även påverkat av byggnationen av Lillhäradsvägen samt ett kabeldike. Vid behov kunde förundersökningsområdet utvidgas åt sydöst för att undersöka eventuella samband med den intilliggande fornlämningen Västerås 1050:2. Där hittade man under utredningen 2001 ett osäkert stolphål. Övriga två schakt från utredningen, öster om förundersökningsområdet, saknade fornlämningsindikation (Ählström 2002:4). Då undersökningsområdet i sydöst dominerades av recenta störningar, som övergick till den moderna husgrunden och därtill sentida påverkan i dess trädgård, samt att Västerås 1050:2 ej skulle beröras av den kommande byggnationen, beslutades det i samråd med länsstyrelsen att ytterligare undersökningar längre österut ansågs omotiverade i sammanhanget. Det är möjligt att det osäkra stolphålet hör samman med den nu aktuella fornlämningen. Dock verkar relationen dem emellan ha förstörts av sentida ingrepp. Slutligen grävdes under den särskilda undersökningen en sammanhängande yta med maskin där vi först stannade på kulturlagernivå. Kulturlagret avsöktes med metalldetektor och avgränsades i plan genom handrensning. Ytan uppgick till 211 m². Efter undersökning av kulturlagret och anläggningarna schaktades ytan skiktvis ned till steril nivå. 10

11 Figur 4. Översiktsplan med samtliga schakt mot bakgrund av fastighetskartan. Skala 1:500 Anläggningar och kulturlager I utredningsrapporten skriver Ählström att bränd lera fanns i jordlagret ovan de anläggningar som hittades. Han nämner vidare att skärvsten påträffats i ytan av anläggningarna (Ählström 2002:4ff). Vid förundersökningen återfanns detta jordlager vilket vi tolkat som rester av ett kulturlager (AL1353). Lagret var mycket diffust och utgjordes av ett flammigt brungrått lager av lerig silt med små inslag av sot, kol och bränd lera samt enstaka skärvstenar. Lagret var som tjockast centralt på ytan, ca 0,07 m, och tunnades ut mot kanterna till någon enstaka cm. Recenta störningar var också en bidragande orsak till lagrets begränsning. I kulturlagret hittades bränd lera samt keramik av förhistorisk karaktär. Lagret handrensades under den särskilda undersökningen för att få fram dess avgränsning i plan samt för att ta till vara keramik. Tre meterrutor handgrävdes också för att ta reda på lagrets djup och dess karaktär. Kulturlagret kan utgöra rester av ett golvlager då ytan kändes tilltrampad. Lagret skulle också kunna utgöra rester av ett avfallslager som har samband med de anläggningar som hittades på platsen. 11

12 Figur 5. Undersökningsområdet med kulturlagret från SÖ. Foto: Lena Sundin, SAU. På platsen hittades fyra gropar i varierande storlek. De var mellan 0,60-1,20 x 0,70-1,20 meter stora och mellan 0,09-0,14 meter djupa. Fyllningen i groparna bestod av brungrå silt med varierande inslag av sot, kol, skärvsten och bränd lera. I tre av groparna (A388, A398, A1522) hittades fragment av keramik och i en av groparna hittades en enkel skafthålsyxa (A1522). A388 innehöll sädeskorn i form av ett bröd/kubbvete och ett havre samt ett obestämbart ogräsfrö. Två kokgropar upptäcktes på platsen (A704, A1252). Båda var rundade till formen i en storlek av ca 1,20 meter i diam. A704 var 0,28 meter djup och fyllningen bestod av gråbrun sandig silt med inslag av sot, kol, skärvsten och bränd lera. I fyllningen hittades tre fragment av brända ben av oidentifierad art och benslag. A1252 hade ett djup av 0,37 meter och hade en kraftig fyllning av mörkt grå sandig silt med rikligt av sot, kol och skörbrända stenar. I fyllningen hittades ett sädeskorn av obestämt korn. Samtliga gropar och kokgropar syntes i kulturlagret redan vid första avbaningen. Det var dock svårt att avgöra groparnas och lagrets stratigrafiska relation. 12

13 Figur 6. Kokgrop A1252 från SV. Foto: Lena Sundin Under kulturlagret hittades sju stolphål av liknande karaktär varav samtliga undersöktes. De var rundade i plan och hade en skålformad profil. Storleken uppgick till 0,25 0,36 meter i diam. och hade ett djup på mellan 0,08-0,16 meter. Fyllningarna i samtliga stolphål bestod av grå-gråbrun silt med varierande inslag av sot och kol. På grund av deras liknande karaktär bör de ingå i någon form av konstruktion. Den naturligt platåliknande formationen utgör, trots att området är rejält stenigt och med berg i dagen, ett bra läge för en mindre byggnad eller konstruktion. Tillräckligt många stolphål påträffades tyvärr inte inom ytan för att säkert kunna säga något om riktning eller storlek på konstruktionen. Stolphålens karaktär stämmer väl överens med beskrivningen av de stolphål som hittades under utredningen. På grund av bristfällig dokumentation från utredningen, vad gäller schaktens och anläggningarnas placering, är det svårt att avgöra om det de facto rör sig om samma anläggningar. Vid undersökning av platsen där det anläggningsförande utredningsschaktet låg upplevdes marken och kulturlagret som orört och vi återfann inte de anläggningar som dokumenterats under utredningen. På platsen fanns även berg i dagen och ett antal större träd vilket försvårade framkomligheten med maskin. Däremot påträffades som sagt ett antal stolphål och en stenansamling som starkt påminner om utredningens strax sydöst om utredningsschaktet. Där var även kulturlagret omrört vilket skulle kunna härledas till tidigare schaktning med maskin. Det är därför troligt att de handritade utredningsschakten hamnat något fel och att det rör sig om samma anläggningar. 13

14 Figur 7. Översiktsplan av fynd, anläggningar och lager mot bakgrund av fastighetskartan. Skala 1:200 Slutligen konstaterades ett flertal recenta nedgrävningar varav de flesta undersöktes ytligt. Där påträffades bland annat plast, tegel, betong, gummi, metallskrot, vagnshjul och en 5-öring från Ett modernt avfallslager påträffades i undersökningsområdets södra del (A804) där en 25-öring från 1973 hittades. På platsen fanns även nedgrävda betongplintar och byggfästen samt trädgårdsanläggningar för buskar och rabatter och påförda massor. De flesta recenta störningar bör härstamma från den tid då sommarstugan var i bruk och troligen från anläggandet av de intilliggande vägarna samt grävning av kabeldiken för det intilliggande gruppboendet. 14

15 Fynd Yxa En enkel skafthålsyxa i diabas hittades i en av groparna (A1522). Skafthålsyxan är helt slipad med nästintill vass egg. Den har plan botten och en svagt rundad ovansida vilket ger den ett halvrundat tvärsnitt. Längden uppgår till ca 12 cm men nacken är skadad. Skadan har uppstått efter att man gjort borrhålet. Yxan verkar vara återanvänd då nacken bär spår efter nötning. Möjligen kan den ha använts som kil vid klyvning. Enkla skafthålsyxor dateras framför allt till senneolitikum och till första hälften av bronsåldern (Lekberg 2002:84). Per Lekberg har i sin avhandling från 2002 bland annat undersökt de enkla skaftshålsyxornas olika typer och deras kontexter. I korthet hittas oftast korta, hela yxor i gravkontexter medan långa, hela yxor är överrepresenterade i depå- och offerfynd. Yxor hittade på boplatser är i större utsträckning fragmenterade, vilket gör att de tolkats som avfall (ibid 171ff). Yxorna kan ha använts för grövre arbeten i trä, såsom byggnadsarbete, men var också ett prestigefullt föremål, delvis på grund av att den var svår att tillverka (ibid 209f). Figur 8. Enkel skafthålsyxa. Foto: Lena Sundin, SAU. 15

16 Figur 9. Den trasiga nacken. Foto: Lena Sundin, SAU Keramik Samtliga fynd av keramik hittades centralt på ytan och merparten handplockades i samband med rensning av kulturlagret. Tre fragment hittades i tre gropar. Sammanlagt tillvaratogs 20 bitar keramik som tillsammans vägde 88,6 gram. Det finns två typer av kärl bland fynden. Den ena typen är bränd med reducerad syretillförsel och är mörkt svartgrå till färgen. Bland dessa fragment finns en mynningsbit. Fragmenten är mellan 6,5-11,5 mm tjocka och magringskornens storlek uppgår till 5,5 mm. Keramiken är slät på insidan men har en ovanligt grov utsida vilken tolkas vara spår efter någon slags ytbehandling. Den andra typen av keramik är gjord genom oxiderad bränning och har rödbrun färg. Fragmenten är mellan 8,4-10,1 mm tjocka och magringskornens storlek uppgår till 3,5 mm. Keramiken har relativt slät in- och utsida. Båda typerna saknar dekor och hör hemma i perioden bronsålder. 16

17 Figur 10. Mynningsbit. Foto: Lena Sundin, SAU Figur 11. Keramikens grova utsida. Foto: Lena Sundin, SAU 17

18 Bränd lera Tio fragment av bränd lera hittades i framför allt kulturlagret. Leran är hårt bränd men saknar tydliga avtryck vilket gör materialet svårtolkat. Kvarts I en av groparna (A398) hittades ett förarbete till plattformskärna i kvarts. I närheten, i kulturlagret, hittades även ett bipolärt avslag i kvarts. Ben Tre fragment av brända ben hittades i en av kokgroparna (A704). Vikten uppgick till 0,3 gram och benen gick inte att artbestämma (muntl. Emma Sjöling, SAU). Analyser Makrofossil För analys av makrofossil togs prover i kulturlagret, två gropar, två kokgropar och ett stolphål. Förekomsten av botaniska makrofossil i proverna var mycket sparsamma. Sammanlagt hittades tre sädeskorn bröd/kubbvete, havre och obestämt korn samt ett obestämt ogräsfrö. Analyserna av proverna gav därför inte några tydliga svar på platsens eller anläggningarnas användning och funktion (Geark se bilaga 5) Vedart För analys av vedart valdes de båda kokgroparna ut. I A704 hittades kol från björk. Björk har ett högt energiinnehåll och ger mycket glöd. I A1252 hittades kol från asp vilket har ett lägre energiinnehåll (Vedlab se bilaga 6) 14C För 14C-analys plockades kol ut från vedartsproverna. De två kokgroparna daterades till bronsålder, tidsspannet resp f.kr. (Ångströmlaboratoriet se bilaga 7). 18

19 Slutsats och utvärdering Syftet med förundersökningen var att avgränsa fornlämningen Västerås 1050:1 inom arbetsområdet, klargöra fornlämningens omfattning och karaktär samt bedöma platsens bevarandegrad och kunskapsvärde. Vid behov kunde förundersökningsområdet utvidgas åt sydöst för att undersöka eventuella samband med den intilliggande fornlämningen Västerås 1050:2. Syftet med den särskilda undersökningen var att undersöka de lämningar som framkom vid förundersökningen. Resultaten från för- och slutundersökningen visar att det inom undersökningsområdet förekommer boplatslämningar som dateras till senneolitikum-bronsålder. Lämningarna är koncentrerade till en yta om 200m² beläget ca 35 m.ö.h. på en naturlig platåliknande formation. På platsen hittades rester av ett kulturlager, två kokgropar, ett fåtal gropar och stolphål som bör ha ingått i någon form av konstruktion. Förhistorisk keramik, bränd lera och en enkel skafthålsyxa hittades på platsen. Betydande delar av fornlämningen är skadad av sentida ingrepp i form av recenta nedgrävningar, byggfundament och moderna avfallslager vilket försvårar tolkningen av platsen. Västerås 1050:2 kom aldrig att undersökas då den inte skulle beröras av den kommande byggnationen. Boplatslämningarna passar väl in i det direkta närområdets tidigare kända fornlämningsmiljö där bland annat en boplats från senneolitikum-bronsålder undersökts och där flertalet skafthålsyxor hittats. Fornlämningen kompletterar, trots sin ringa storlek och trots sentida störningar, bilden av landskapsutnyttjandet i området under den aktuella tiden. 19

20 Referenser Karlenby, L., Graner, G., Johannessen, A-C., Hem till stenåldersbyn: en boplats från övergången mellan senneolitikum och äldre bronsålder vid Eriksborg och Persbo: Västmanland, Skerike socken, Brottberga 6:12, Brottberga 6:13, RAÄ 645:3 : arkeologisk undersökning. Örebro: Riksantikvarieämbetet Lekberg, P., Yxors liv, människors landskap: en studie av kulturlandskap och samhälle i Mellansveriges senneolitikum. Diss. Uppsala: Uppsala universitet Svedberg, Å., Brottberga: arkeologisk utredning och förundersökning : Brottberga, Skerike socken, Västmanland. Uppsala: Riksantikvarieämbetet Svedberg, Å., Norrleden etapp 2B, delen Mellanskogen väg 66: arkeologisk utredning: S:t Ilians och Skerike socknar, Västerås, Västmanland. Uppsala: Riksantikvarieämbetet. Ählström, J., Brottberga 6:22, tomt 1: Utredning. Brottberga 6:22, Skerike socken, Västmanlands län, Västmanland. Västerås: Västmanlands länsmuseum. Arkiv och databaser FMIS, Digital databas för fornminnesinformation, Riksantikvarieämbetet. 20

21 Bilagor 21

22 Bilaga 1: Schakt Nr Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Area (m²) Anläggningar/Fynd Beskrivning 280 8,8 6,15 0,3 32,19 A388, A398, AL1353, F1, F9 0,0-0,05 Torv/matjord. 0,05-30 Brun lerig silt. I norra delen rikligt med grus och sten. I södra delen AL ,8 1,2 0,2 3,26 0,0-0,10 Torv/matjord. 0,10-0,20 Brun lerig silt. Rikligt med sten och rötter ,5 3 0,35 10,83 0,0-0,10 Torv/matjord. 0,10-0,35 Brun lerig silt med moräninslag. Recent störning ,7 3,5 0,3 17,80 A704, A, 1426, F3, F5-6, F10-11, F13, F17, F19 0,0-0,10 Torv/matjord. 0,10-0,15 Brun lerig silt. 0,15-0,20 AL ,20-0,30 Grå silt, inslag av grus och sten ,3 2 0,3 10,50 0,0-0,10 Torv/matjord. 0,10-0,30 Grå siltig lera. Påförda massor av grusig morän ,3 11, ,2 0,33 27,51 AL1353, F4, F8, F12, F15, 0,0-0,13 Torv/matjord. 0,13-0,30 Brun lerig silt med moräninslag. Recenta nedgrävningar. 0,0-0,10 Torv/matjord. 0,10-0,20 I norra delen AL1353, i södra delen AL804. 0,20-0,33 Påförda massor av grå siltig lera ,4 2,8 0,35 20,07 0,0-0,10 Torv/matjord. 0,10-0,20 I söder AL804. 0,20-0,35 Påförda massor av grå lerig silt. Rikligt med grus och sten. Recenta nedgrävningar ,4 211,10 A704, A1184, A1252, A1462, A1522, A1790, A1800, A1807, A1819, A1829, AL1353, R1397, R1422, R1521, F2, F7, F14, F16, F18 Slutavbaning. 22

23 Bilaga 2: Anläggningar Nr Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Form i plan Form i profil Fynd Undersökt Tolkning Beskrivning Brungrå silt. Inslag av sot, ,75 0,14 Oval Skålformad F1 x Grop kol, skärvsten och bränd lera ,7 0,6 0,14 Oval Skålformad F9, F20 x Grop Brungrå silt. Inslag av sot och kol ,35 0,35 0,04 Rundad Skålformad x Recent nedgrävning 704 1,2 1,2 0,28 Rundad Oregelbunden F19 x Kokgrop Gråbrun siltig lera. Rikligt med rötter. Gråbrun sandig silt. Inslag av sot, kol, skärvsten och bränd lera ,88 0,59 0,15 Oregelbunden Oregelbunden x Stenlyft Gulbrunt grus ,96 0,34 0,1 Oval Oregelbunden x Recent nedgrävning Grå lerig silt. Fynd av tegel ,75 Oval Oregelbunden x Recent nedgrävning 804 0,1 Lager, modernt Brungrå silt. Fynd av tegel och recenta metallföremål. Gråbrun silt. Fynd av tegel, kapsyler, 25-öring från ,36 0,28 Oval Oregelbunden x Recent nedgrävning Matjordsfyllning ,4 0,4 Oval x Recent nedgrävning Matjordsfyllning ,2 1,2 0,12 Rundad Skålformad F14, F16 x Grop Brungrå silt. Inslag av sot och kol ,28 1,2 0,37 Rundad Skålformad x Kokgrop Grå sandig silt. Rikligt med sot, kol och skörbränd sten ,42 0,38 0,12 Rundad U-formad x Recent nedgrävning Brun lera. Inslag av grus. 23

24 Nr Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Form i plan Form i profil Fynd Undersökt Tolkning Beskrivning ,07 F3-6, F8, F10-13, F15, F17, 21 x Kulturlager Grå silt. Inslag av sot, kol, skärvsten, bränd lera ,7 2,15 Oregelbunden Recent störning Omrört material. Rikligt med sten. Fynd av tegel, gummi, 5-öring från ,17 0,9 Oval Recent störning Omrört material. Inslag av sten. Fynd av barnvagnshjul ,36 0,36 0,13 Rundad Skålformad x Stolphål Gråbrun silt. Inslag av sot ,27 0,27 0,13 Rundad Skålformad x Stolphål Grå silt. Inslag av sot och kol ,75 0,75 0,35 Rundad U-formad x Recent nedgrävning Brun silt. Stora stenar ,7 0,5 0,09 Oval Skålformad F2, F18 x Grop Brungrå silt. Inslag av skärvsten ,28 0,28 0,14 Rundad Skålformad x Stolphål Grå silt. Inslag av sot ,26 0,26 0,1 Rundad Skålformad x Stolphål Grå silt. Inslag av sot ,26 0,26 0,08 Rundad Skålformad x Stolphål Grå silt. Inslag av sot ,25 0,25 0,15 Rundad Skålformad x Stolphål Grå silt. Inslag av sot och kol ,29 0,29 0,16 Rundad Skålformad x Stolphål Grå silt. Inslag av sot och kol ,48 1,1 Oregelbunden x Recent nedgrävning Matjordsfyllning ,75 0,88 Oregelbunden x Recent nedgrävning Matjordsfyllning. 24

25 Bilaga 3: Rutor Ruta x y m.ö.h , , ,766 Bilaga 4: Fynd Nr Material Sakord Vikt (g) Antal (st) Gallrat Kontext 1 Keramik Kärl 3, Keramik Kärl Keramik Kärl 1, Keramik Kärl 3, Keramik Kärl 1, Keramik Kärl 10, Keramik Kärl 3, Bränd lera Bränd lera 1, Keramik Kärl 3, Keramik Kärl 3, Keramik Kärl 53, Bränd lera Bränd lera 8, Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera 7, Bränd lera Bränd lera 8, Bränd lera Bränd lera 2, Bränd lera Bränd lera 10, Bergart Yxa 687, Bränt ben Oidentifierat 0, Kvarts Kärna Kvarts Avslag 16,

26 Bilaga 5: Makrofossil

27 Gotlandsresan Uppsala anneli.ekblom@arke ologi.uu.se Geark Konsultation inom geo-arkeologi makrofossil (frö) analys och pollenanalys rapporter 29 GEARK MAKROFOSSILANANALYS BROTTBERGA (VÄSTERÅS 1050:1) VÄSTMANLAND FU. Totalt har 6 prover analyserats ifrån ett par kokgropar, stolpar och från ett kulturlager. Den preliminära dateringen på dessa anläggningar är senneolitikum/bronsålder. Syftet med analysen var att utvärdera proverna potential när det gäller vidare analyser av botaniska makrofossiler samt att med hjälp av det botaniska materialet svara på frågor kring provtagna kontexter användning och funktion. En fullständig lista på analyserade prover presenteras i tabell 1. Metodik och preparering En delmängd (c. 1.8 dl jord) togs ut från varje prov och preparats genom slamning/flotering. Jordproverna vattenmättades och volymbestämdes innan preparering (1 liter vattenmättad mängd). Kaustiksoda tillsattes för att dispergera proverna. Preparering gjordes genom en kombination av slamning och flotering. Materialet sattes i rörelse i en 10 liters hink under det att vatten tillsattes. Principen för denna preparering är att rörelsen får det organiska materialet att lägga sig på ytan av lösningen medan det minerogena sjunker till botten. Lösningen hälls sedan av successivt och sållas genom ett såll med 0,25 mm maskvidd. Denna process upprepas flera gånger tills inget organiskt material längre kan observeras. Proverna analyserades i x förstoring med hjälp av ett stereomikroskop. Bestämningen av fröerna gjordes med hjälp av referenslitteratur Beijerink (1969), Bergren (1969, 1981) Jacomet et al. (1989), Jacomet (1989), Anderberg (1994) och Digital Seed Atlas of the Netherlands (Cappers et al 2006). Resultat Förekomsten av botaniska makrofossil (förutom träkol) i proverna var mycket sparsamt. Endast ett prov, ifrån A 388 innehöll sädeskorn (1 bröd/kubbvete och 1 havre) samt ett obestämbart ogräsfrö. A 1252 innehöll också ett sädeskorn (korn obestämt). Samtliga prover innehöll små till måttliga mängder träkol, men inga

28 benrester eller annat material som kan ge ngn antydan till eventuell funktion eller användning. Den låga förekomsten av botaniska makrosfossil i dessa prover kan troligen förklaras av att provtagna kontexter inte har brunnit eller varit i kontakt med eld och att botaniskt material därför inte har bevarats. Det går därför inte på basis av denna analys att egentligen uttala sig om platsens potential i sin helhet. Inför kommande analyser rekommenderas provtagning av kontexter som utsatts för eldverkan (dvs. utkanten av härdar, ugnar, eller hus som har brunnit), övriga anläggningar bör ges låg prioritet när det gäller provtagning. A-nr P-nr Volym ,9 grop xxx ,1 kokgrop xxx kokgrop xx ,1 kulturlager xx ,1 grop xx ,6 stolphål xxx Tabell 1. Påträffade fröer ifrån förundersökningen i Brottberga kol bröd/kubbvete (Triticum aestivum/compactum) korn obestämd (Hordeum vulg. indet) havre (Avena spp) obestämt frö Referenser Anderberg, A-L Atlas of seeds. Part 4. Resedaceae-Umbifelliferae. Stockholm. Naturhistoriska riksmuseet. Beijerinck, W Zadenatlas der Nederlandsche Flora.. Backhuys & Meesters. Amsterdam. Bergren, G Atlas of seeds. Part 2. Cyperaceae. Stockholm. Naturvetenskapliga forskningsrådet. Bergren, G Atlas of seeds. Part 3. Salicaceae-Cruciferae. Stockholm. Naturvetenskapliga forskningsrådet. Bergman, J., Ekblom, A., Heimdahl, J. (2011) Makrofossilanalys och stratigrafibedömning. I: Lena Beronius Jörpeland, Hans Göthberg, John Ljungkvist, Anton Seiler och Jonas Wikborg (Reds) Återigen i Gamla Uppsala. Utbyggnad av Ostkustbanan genom Gamla Uppsala Uppland; Gamla Uppsala

29 socken; Gamla Uppsala. Hägersten, Uppsala Riksantikvarieämbetet, Upplandsmuseet, Societas Archeologica Upsaliensis Cappers, R.T.J. Bekker, R.M. Jans J.E.A. (2006) Digital Seed Atlas of the Netherlands. Groningen Archaeological Studies , Barkhuis Publishing, Eelde, The Netherlands. Jacomet, S Prähistorische Getreidenfunde. Eine Anleitung zur Bestimmung prähistorischer Gersten und Weizenfunde. Basel. Botaniches Institut der Universität Abteilung Pflanzensystematik und Geobotanik. Jacomet, S, C. Brombacher och M. Dick Archäbotanic am Zürichzee- Ackerbau, Sammelwirtschaft und Umwelt von Neolitichen und Bronze zeitlichen Seefersiedlungen im Raum Zürich. Züricher Denkmalpflege, Monografien 7. Zürich. Orell Füssli. På uppdrag av SAU 2014 Uppsala den 27 januari Geark/Anneli Ekblom

30 Bilaga 6: Vedart

31 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1411 Vedartsanalyser på material från Västmanland, Västerås sn. Raä 1050:1 Adress: Telefon: Bankgiro: Organisationsnr: Kattås 0570/ GLAVA E-post:

32 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport Vedartsanalyser på material från Västmanland, Västerås sn. Raä 1050:1 Uppdragsgivare: Lena Sundin/SAU Arbetet omfattar två kolprov från en undersökning i Västerås. På platsen påträffades ett kulturlager och ett antal anläggningar. Fynd pekar på en datering mot senneolitikum-äldre järnålder. Proverna innehåller kol från asp och björk. Båda proverna kommer att ge tillförlitliga dateringar utan risk för hög egenålder. Björk har högt energiinnehåll och ger mycket glöd vilket ofta har varit eftersträvansvärt. Asp har en lättare ved och lägre energiinnehåll. Analysresultat Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag Utplockat för 14 C-dat Kokgrop 0,2g 0,2g 9 bitar Björk 9 bitar Björk 16mg Kokgrop 1,2g 0,9g 10 bitar Asp 10 bitar Asp 73mg Övrigt Erik Danielsson/VEDLAB Kattås GLAVA Tfn: 0570/ E-post: vedlab@telia.com De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt ålder Asp Populus tremula 120 år Inte så kräsen vad gäller jordmån Lätt och porös ved. Lätt att klyva. Tålig mot röta. Stängselstolpar, båtar takspån För lövtäckt och barkbröd. Björk Glasbjörk Vårtbjörk Betula sp. Betula pubescens Betula pendula 300 år Glasbjörken är knuten till fuktig mark gärna i närhet till vattendrag. Vårtbjörken är anspråkslös och trivs på torr näringsfattig mark. Båda arterna är ljuskrävande. Stark och seg ved. Redskap, asklut, träkol. Ger mycket glöd. Glasbjörk bildar även underarten Fjällbjörk. Förutom veden har nävern haft stor betydelse som råmaterial till slöjd. Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover.

33 Bilaga 7: 14C

34 Uppsala Lena Sundin SAU Thunbergsvägen 5B UPPSALA Ångströmlaboratoriet Tandemlaboratoriet Göran Possnert Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Rum 4143 Postadress: Box Uppsala Telefon: Telefax: Hemsida: E-post: Goran.Possnert@Angstrom.uu.se Resultat av 14 C datering av träkol från Brottberga 2167, Västerås 1050:1, Västerås socken, Västmanland. Förbehandling av träkol och liknande material: 1. Synliga rottrådar borttages % HCl tillsätts (8-10 timmar, under kokpunkten) (karbonat bort) % NaOH tillsätts (8-10 timmar, under kokpunkten). Löslig fraktion fälls genom tillsättning av konc. HCl. Fällningen som till största delen består av humusmaterial, tvättas, torkas och benämns fraktion SOL. Olöslig del, som benämns INS, består främst av det ursprungliga organiska materialet. Denna fraktion ger därför den mest relevanta åldern. Fraktionen SOL däremot ger information om eventuella föroreningars inverkan. 14 Före acceleratorbestämningen av C-inn ehållet förbränns det tvättade och intorkade materialet, surgjort till ph 4, till CO 2 -gas, som i sin tur konverteras till fast grafit genom en Fe-katalytisk reaktion. I den aktuella undersökningen har fraktionen INS daterats RESULTAT Labnummer Prov δ 13 C VPDB 14 C age BP Ua Prov 1. AG704-27, ± 30 Ua Prov 10. AG , ± 30 Med vänlig hälsning Göran Possnert/ Elisabet Pettersson

35

36