KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Kalmar 2014-2015

KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Kalmar 2014-2015

Innehåll Grundfakta om Plusgymnasiet Kalmar... 3 Historik, Fakta, Organisation... 3 Utbildningar... 3 Elever... 3 Personal... 4 Finansiering och Elevprognos... 5 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 6 Pedagogiskt upplägg, kärnvärden... 6 Lokaler... 6 Skolledning... 7 Lärare och Förstelärare... 7 Elevhälsa och stödfunktioner... 7 Elevråd och Elevinflytande... 8 Elever... 8 Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet... 9 Våra kvalitetsbegrepp... 9 3.1.1 Funktionell kvalitet... 9 3.1.2 Upplevd kvalitet... 9 3.1.3 Ändamålsenlig kvalitet... 9 Uppföljningar... 9 Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning... 11 3.3.1 Interna tillsyner... 11 3.3.2 Nationella kursprov... 11 3.3.3 Betygsprognoser... 11 3.3.4 Betygsuppgifter... 11 3.3.5 Enkäter... 11 3.3.6 Utvärdering... 12 3.3.7 Kvalitetsrapport och Arbetsplan... 12 Plusgymnasiet i Kalmars enhetsspecifika kvalitetsarbete... 12 1

Fokusområden läsåret 2014/15... 13 Fokusområde 100% gymnasieexamen... 13 Fokusområde Förbättrad kommunikation mellan elever och lärare... 14 Samlad bedömning av verksamhetens resultat... 16 Funktionell kvalitet... 16 Upplevd kvalitet... 19 Sammanfattande bedömning... 20 Fokusområden läsåret 2015/2016... 22 Fokusområde Undervisningskvalitet... 22 Fokusområde Delaktighet... 23 RESULTATBILAGA... 25 2

Grundfakta om Plusgymnasiet Kalmar Historik, Fakta, Organisation Plusgymnasiet i Kalmar startade sin verksamhet hösten 2012 och var den 14:e skolan som Plusgymnasiet startade. Skolan är centralt belägen på Norra långgatan 3. Vid uppstart fanns följande program; hantverksprogrammet (med två yrkesutgångar; håroch makeupstylist samt hudvård) samt samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning samhällsvetenskap. Sedan uppstart så har skolan utökats med ytterligare en inriktning på samhällsvetenskapsprogrammet (beteendevetenskap) samt ett nytt program i form av ekonomiprogrammet, inriktning ekonomi. Utbildningar På skolan fanns läsåret 2014/2015 både yrkesprogram och högskoleförberedande program. Utbildningarna var följande: Hantverksprogrammet, Övriga inriktningar - yrkesutgång Hår- och makeupstylist (HVSTY) Hantverksprogrammet, Övriga inriktningar - yrkesutgång Hudvård (HVHUD) Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning Samhällsvetenskap (SASAM) Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning Beteendevetenskap (SABET) Ekonomiprogrammet, inriktning ekonomi (EKEKO) Förutom de nationella programmen fanns det på skolan ett introduktionsprogram, programinriktat individuellt val, (IMPRO). Introduktionsprogram är till för de elever som saknar behörighet till gymnasieskolans nationella program. Elever Skolan bestod av 114 elever och ungefär hälften av dessa elever gick på HVSTY. Skolan har en övervägande del flickor, (över 95%). Skolan har ett stort upptagningsområde och sträcker sig från Karlskrona i söder till Vimmerby i norr samt från Öland i öster till Växjö i väster, ungefär hälften av eleverna kom från Kalmar kommun. Våra elever har olika etniska och socioekonomiska bakgrunder, det går inte tydligt att se något typisk bakgrund för våra elever. 3

Personal På skolan hade vi 12 lärare med varierande tjänstgöringsgrad mellan 20 till 100%. På skolan finns även skolsköterska på 40% samt Studie- Yrkesvägledare på 50%. Vi har haft 6 externa vikarier under året då vi inte på egen hand lyckats täcka upp för varandra vid frånvaro. På skolan har vi haft arbetslagsmöten på tisdagar och onsdagar. På tisdagar har vi framförallt berört pedagogisk utveckling medan onsdagar var tillägnad EHT (elevhälsoteamet) och eventuella elevinsatser. Både extra anpassningar samt särskilda stödinsatser för elever har tagits upp för att informera lärarlaget kring förändringar. 4

Finansiering och Elevprognos Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. 2015 hade Plusgymnasiet 36 förstahandssökande elever den 22 juni. Vid denna tidpunkt fanns det inte några sökande introduktionselever. Sökande 15/16 Antal Flickor Pojkar SA 14 12 2 HVSTY 22 21 1 Totalt: 36 34 2 Det var endast två sökbara utbildningar vid omvalet under 2015, SABET och HVSTY. På grund av för få sökande till EKEKO och HVHUD i det preliminära valet så kommer vi inte ta in elever i årskurs ett hösten 2015 på de programmen. Prognosen för 16/17 är att både ekonomiprogrammet samt hantverksprogrammet med inriktning hudvård och spa kommer att vara öppet igen vilket gör att vi har en prognos som ser ut som följer: Sökande Antal 16/17 EK 5 SA 20 HVSTY 25 HVHUD 6 Summa 56 Sökande Antal 17/18 EK 10 SA 20 HVSTY 25 HVHUD 10 Summa 65 5

Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Pedagogiskt upplägg, kärnvärden Plusgymnasiet i Kalmar har ständigt elevens måluppfyllelse samt välmående i fokus. Det finns en ömsesidig respekt mellan personal och elever på skolan vilket gör att det är en stark sammanhållning mellan samtliga på Plusgymnasiet. Det finns en ständig dialog mellan lärare och elever vilket möjliggör snabba beslutsvägar. Lärarna på Plusgymnasiet arbetar delvis med ämnesöverskridande projekt för att eleverna lättare ska se en röd tråd mellan ämnen samt få en bättre känsla av hur faktorer i omgivningen påverkar varandra. Ämnesövergripande projekt har under året skett i mindre skala men kommer under nästkommande år att utökas och förbättras. Plusgymnasiet i Kalmar arbetar med formativ återkoppling till eleverna i deras kunskapsutveckling. I all undervisning använder vi digitala hjälpmedel och utnyttjar det faktum att samtliga elever har en egen dator. Lokaler Våra lokaler ligger centralt i Kalmar och har under läsåret 2014/2015 utökats med ca 170 kvm till en totalyta av ca 1220kvm. Lokalerna har stora fönster och nyinsatt ventilation. I samtliga salar finns en fast projektor och projektorduk, på skolan finns även trådlöst internet. Förutom vanliga undervisningssalar finns även karaktärssalar i form av en manikyr-, hud och spa- samt en stylistsal. Som elev på Plusgymnasiet får man tillgång till en bärbar dator under studietiden. Skolan har ett samarbetsavtal med Kalmar stadsbibliotek där samtliga våra elever och personal får utnyttja Stadsbibliotekets lokaler och kompetens, i form av t.ex. bibliotekarier osv. Vi har därtill ett eget bibliotek på skolan. Idrott har vi på varierande platser runt om i Kalmar, dock med tyngdpunkt på Wellness gym, cirka 500 meter från skolans lokaler. Genom att använda oss av mer anpassade lokaler så tror vi att det förbättrar elevernas intresse för idrott, friskvård och välbefinnande. Lunch äter vi på Kapten Lindström Bistro, en central restaurang ca 400m från skolan som även erbjuder vegetarisk, laktosfri och glutenfri mat. 6

Skolledning Skolledningen består av en rektor på 100% samt en studieyrkesvägledare på ca 50%. Två fasta mötestider med personalen fanns under läsåret 2014/2015 på tisdagar och onsdagar á 1h per tillfälle. Det var framförallt under tisdagens möte som pedagogiska tankar och processer stod på dagordningen. Lärare och Förstelärare Under läsåret 14/15 så har vi haft 12 pedagoger anställda på totalt 6,6 tjänster. Fyra av dessa lärare saknade en lärarlegitimation, en av dessa lärare undervisade i tyska och är uppvuxen i Tyskland samt har en svensk akademisk bakgrund, de resterande tre är yrkeslärare och mycket kunniga inom de yrkesområden de undervisade i till följd av mångårig yrkeskunskap. Av de fyra lärare som saknade lärarlegitimation var en i färd med att komplettera sitt examensarbete under 2014/2015 för att kunna ta ut sin legitimation. En annan läste in behörighet som hantverkslärare. Skolverket redovisar i sin Statistikdatabas, SIRIS, att skolan hade 72 % lärare med pedagogisk högskoleexamen i oktober 2014, genomsnittskolan i riket hade 79% lärare med högskoleexamen, se resultatbilaga Diagram 12. En av anledningarna till att inte alla lärare har högskoleexamen är att det på skolan finns lärare som undervisar i yrkesämnen där pedagogisk examen inte är ett krav. Ingen förstelärare fanns på skolan under läsåret 2014/2015. Elevhälsa och stödfunktioner På skolan har det under läsåret 2014/2015 funnits; en skolsköterska på 40%, en specialpedagog på 20%. Huvudfunktionen för specialpedagogen har varit individuella möten med elever samt uppföljning av elevärenden och åtgärdsprogram. I det ordinarie elevhälsoteamet (EHT) har även rektor och studie- yrkesvägledare(syv) ingått. SYV var anställd på 100%, med ungefär hälften av tjänsten tillägnad administrativa eller skolledande uppgifter. Specialpedagog, SYV och skolsköterska ingår tillsammans med rektor i EHT-teamet, som träffades på tisdagar för att gå igenom elevärenden. Vid behov fanns även skolpsykolog och skolläkare att kalla in till verksamheten. Skolpsykologen var på plats och hjälpte till i vissa gruppärenden på skolan, skolläkaren har främst fungerat som konsulterande stöd åt skolsköterskan på distans. Kuratorsfunktionen fanns tillgänglig vid behov under läsåret 14/15. 7

Elevråd och Elevinflytande Elevrådets aktivitet har varierat under läsåret. I uppstarten så skapades och leddes elevrådet av studie- yrkesvägledare, men efter önskemål från eleverna så lämnades organiserandet av elevrådet över till dess ordförande och vice ordförande. Elevrådet representerades av en elev från varje klass, som i sin tur valts av sina klasskamrater att föra klassens talan i elevrådet. Elevrådet träffades inledningsvis varannan vecka och förde protokoll över mötena. Det informella elevinflytandet har också varit starkt på skolan, till exempel så har elever i stor mån haft möjlighet att påverka scheman, mat och aktivitetsdagar. Skolans litenhet innebar att elever i stor utsträckning vänt sig direkt till mentor eller rektor och frågan har kunnat hanteras omgående. Elever Skolans elever fördelade sig på skolans utbildningar enligt tabellen nedan. Åk 1 Antal Flickor Pojkar EKEKO 3 1 2 SASAM/SABET 10 9 1 HVSTY 18 18 0 HVHUD 8 8 0 Åk2 Antal Flickor Pojkar EKEKO 4 4 0 SASAM/SABET 9 9 0 HVSTY 14 14 0 HVHUD 6 6 0 Åk 3 Antal Flickor Pojkar SASAM/SABET 11 11 0 HVSTY 22 22 0 HVHUD 5 4 1 Introduktionselever Antal Flickor Pojkar IMPRO (140820) 8 8 0 IMPRO (150612) 4 4 0 Antal Flickor Pojkar Totalt: 114 110 4 8

Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet Våra kvalitetsbegrepp Plusgymnasiet utgår från tre kvalitetsbegrepp, funktionell kvalitet, upplevd kvalitet och ändamålsenlig kvalitet i arbetet med att följa upp verksamheten i skolan. Begreppen och dess innehåll som redogörs för nedan hjälper oss i arbetet med att fokusera mot mål och anpassa vårt arbete för att eleverna ska få en utbildning med så hög kvalitet dom möjligt 3.1.1 Funktionell kvalitet Detta är det grundläggande kvalitetsbegreppet och kopplas till hur väl alla elever når utbildningens mål. Det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Här finns således även mål som behandlar värdegrund och demokratisk kompetens. 3.1.2 Upplevd kvalitet Detta begrepp berör hur eleverna upplever utbildningen utifrån de förväntningar och önskemål som finns. Är man som elev nöjd med utbildningen och kan rekommendera den till andra? 3.1.3 Ändamålsenlig kvalitet Ett viktigt perspektiv att följa upp är vad som händer efter att man som elev avslutat sin utbildning på en skola inom Plusgymnasiet. På vilket sätt har gymnasiestudierna hjälpt eleven vidare i arbetsliv och/eller under högskolestudier? Uppföljningar Nedan beskrivs det årsarbetshjul som låg till grund för de processer som huvudman och skolenhet jobbade med under 2014/2015 och när de följdes upp. Årsarbetshjulet tydliggör för skolan när de lokalt fokuserar på vissa områden och bidrar till att rektor och huvudman har en kontinuerlig dialog med uppföljning av de områden som utvärderas. 9

10

Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning 3.3.1 Interna tillsyner Plusgymnasiet arbetar med kvalitetssäkring genom interna tillsyner. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen. 3.3.2 Nationella kursprov Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. 3.3.3 Betygsprognoser Två gånger årligen genomför skolorna betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut. 3.3.4 Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. 3.3.5 Enkäter Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat en årlig elevenkät som fokuserar på Studiemiljö, Undervisning och Nöjdhet. Dessutom genomförs elevenkäter som fokuserar på exempelvis likabehandling- och värdegrundsarbetet på skolan. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i 11

övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. 3.3.6 Utvärdering Utöver den kontinuerliga uppföljningen genomförs en utvärdering i juni där personal och rektor analyserar resultatet. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, utvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse. 3.3.7 Kvalitetsrapport och Arbetsplan Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse näsa läsår. Plusgymnasiet i Kalmars enhetsspecifika kvalitetsarbete Vid Plusgymnasiet i Kalmar använder vi oss av ett gemensamt måluppfyllelsedokument (MUD). I måluppfyllelsedokumentet finns alla elever representerade. Här registrerar vi vilka extra anpassningar som en elev kan behöva, samt om eleven har något beslut kring särskilt stöd. Dessutom noteras måluppfyllelseprognos, så att rektor snabbt kan få en överblick över elevens förutsättningar att nå upp till de aktuella målen. Rektorn hade även en kontinuerlig uppföljning med huvudman gällande skolans elever. Bland annat skedde månatlig avstämning gällande elevers frånvaro och eventuella individuellt anpassade insatser för elev med frånvaroproblematik. 12

Fokusområden läsåret 2014/15 Skolan hade under 14/15 en tydlig målsättning att ha en hög andel elever som uppnått en gymnasieexamen. Detta långsiktiga och övergripande arbete innefattade områden allt ifrån arbetslagsmöten och den pedagogiska utvecklingen till kommunikation mellan lärare och elev. För Plusgymnasiet i Kalmar så blev årets avgångselever den första kullen som tog studenten från oss och även då de första faktiska resultat för avgångselever att förhålla oss till. Under läsårsavslutningen 2012/13 genomfördes en bred analys av skolans måluppfyllelse. Denna analys resulterade i en arbetsplan i vilken ett antal fokusområden lyftes fram som särskilt prioriterade. Dessa fokusområden presenteras nedan. Fokusområde 100% gymnasieexamen Bakgrund: Då läsåret 2014/2015 är var det första året som skolan hade avgångselever så var det viktigt att se att hela verksamheten var fullt mot att eleverna når en gymnasieexamen. Mål: Att få samtliga elever med en godkänd gymnasieexamen oavsett program och inriktning. Metod: Utveckla samarbetet mellan pedagoger och EHT. Detta tydliggjordes genom att vi fyra gånger per läsår hade grundliga elevgenomgångar för att hjälpa varje elev med kunskapsutvecklingen. EHT träffades en gång varje vecka och lyfte elevärenden och bistod lärare med extra anpassningar, samt arbetade med eventuella särskilda stödinsatser. Ansvarig för detta var Rektor och Studie- och yrkesvägledare. Uppföljning och utvärdering: Uppföljning skedde löpande tillsammans med EHT där framförallt rektor och syv diskuterade elevärenden. Slututvärdering skedde i augusti 2015 då pedagoger och personal var tillbaka på plats i skolan efter sommaren. Resultat: För Plusgymnasiet Kalmar så blev 91% av våra elever på högskoleförberedande program och 95% av våra yrkesförberedande elever som klarade av en gymnasieexamen. Se resultatbilagan för kunskapsresultaten. Slutsatser: Vi nådde inte 100% elever med gymnasiexamen men vi kom relativt nära. Totalt rör det sig om 3 elever som inte nådde en gymnasieexamen, trots flertalet 13

insatser med extra anpassningar och särskilt stöd som tagits fram via åtgärdsprogram så nådde vi inte hela vägen fram. Inför nästa år ska vi än mer fokusera på elever som riskerar att inte nå sin gymnasieexamen, här kommer en utökad tjänst för specialpedagogen att underlätta uppföljningsarbetet och framförallt tydligare identifiera eventuella särskilda stödinsatser. Fokusområde Förbättrad kommunikation mellan elever och lärare Bakgrund: Vi genomför varje år en elevundersökning där vi mäter upplevd kvalitet med fokus mot Studiemiljö, Undervisning samt Trivsel/Nöjdhet. En av frågorna under området Undervisning lyder Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet. I undersökningen som gjordes i januari 2014 så var det 47% som instämde i frågan. Att så få av våra elever anser att lärarna kan tydliggöra hur de ligger till och hur det går för dem i sina studier ansåg vi inte vara acceptabelt. Mål: Att höja andelen elever som upplever att de får god information av lärarna hur det går i skolarbetet till minst 60% 2014/2015 för att sedan öka andelen ytterligare till nästkommande år. Metod: Vi arbetade aktivt med att undervisande lärare skulle informera eleverna i samma form och vara enande hur det ska kommuniceras gällande elevers kunskapsuppföljning i vår digitala plattform Schoolsoft. Att lärarna som undervisar eleverna; även i schoolsoft instruerar vart den relevanta information finns, så att alla elever har tillgänglighet till information även om de av någon anledning varit frånvarande. Vi lade även in kontinuerliga veckodiskussioner kring verktyget i varje klass. Detta gjordes pa den gemensamma klassrådstiden (Plusra d). Ansvariga för detta var samtliga mentorer och ämneslärare. Utvärdering: Skedde kontinuerligt under läsåret av mentorer samt när resultatet från elevundersökningen för 2015 kom. I juni diskuterades resultaten, vad som gått bra och vad som behöver göras för att eleverna ska få den information om sina studier de har rätt till. Resultat: Eleverna upplevde att lärarna blivit bättre på att ge feedback på hur det går för eleverna i skolarbetet vilket tydligt visade sig av elevundersökningen som gjordes våren 2015. (Se resultatbilaga Diagram 16). 14

Slutsatser: Arbetet som gjordes under läsåret gav ett förbättrat resultat och delmålet nåddes. Dock är inte resultatet på en tillräckligt hög nivå för att vi ska vara nöjda med i vilken utsträckning elever får information om hur det går i skolarbetet. Inför nästa läsår ska vi arbeta på den inslagna vägen med fortsatt utbildning i Schoolsoft för både lärare och elever. Även gemensamma riktlinjer kring hur kommunikationen mellan lärare och elev ska se ut. Detta kommer förhoppningsvis att leda till att eleverna vet hur det går för dem och vet vad som krävs för att klara av de uppsatta målen med sin utbildning. 15

Samlad bedömning av verksamhetens resultat Funktionell kvalitet Genomförda granskningar: En interngranskning genomfördes under vårterminen 2015, där framgick det att skolan bedriver ett ambitiöst arbete inom de flesta områdena som granskades. Däremot behöver skolan utveckla systematiken och dokumentationen generellt för att få till ett systematiskt förbättringsarbete. Detta påpekades bland annat gällande APL, elevhälsans arbete och skolans värdegrundsarbete för att skapa en miljö som bygger på respekt och delaktighet. En arbetsplan för ett förbättringsarbete har skapats och det finns konkreta insatser som satts igång för att åtgärda de områden som den interna tillsynen pekade ut som utvecklingsområden. Andel elever med gymnasieexamen: I resultatbilaga, Diagram 2 och 3 redovisas andelen elever som läsåret 2014/2015 lämnade skolan med gymnasieexamen. Det som utmärker sig främst är att 96% av våra elever på hantverksprogrammet erhåller gymnasieexamen medan rikssnittet är 85%. Självklart är det positivt att så många elever tar sin yrkesexamen vilket visar att vi i stor utsträckning ger eleverna det stöd som eleverna behöver. När det gäller samhällsvetenskapsprogrammet ligger vi i paritet med rikssnittet. Då det är första året skolan har elever som tar studenten och elevantalet är ganska litet är det svårt att dra långtgående slutsatser. Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier: Samtliga skolans elever på yrkesprogram går hantverksprogrammet. I resultatbilaga, Diagram 3 kan utläsas att det är 35% av våra elever som tog yrkesexamen med grundläggande högskolebehörighet, något högre än rikssnittet för programmet. Att det inte är högre andel av våra elever med behörighet beror främst på att flertalet elever anser de kurser som krävs för högskolebehörighet är svåra och att de inte har siktet inställt på vidare studier varför de föredrar att istället läsa en yrkeskurs. Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg): I resultatbilagan, Diagram 4 så kan det utläsas att den genomsnittliga betygspoängen för Plusgymnasiet i Kalmar ligger på 13,7. Eftersom att detta är vårt första år med elever som tar examen så finns det inte några siffror från tidigare år att jämföra med. Jämfört 16

med rikssnittet 2014 ligger skolan något lägre, men då vi har så få utbildningar är det mer intressant att jämföra med rikssnitt på programnivå. I Diagram 5 i resultatbilagan framgår att den genomsnittliga betygspoängen på skolan ligger något över rikssnitt för SA och något under för HV. Differensen med rikssnitt är litet. Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis): I resultatbilagan Diagram 6 redovisas den genomsnittliga betygspoängen för skolans elever där examensbevis utfärdades. Liksom när det gäller samtliga avgångsbetyg var snittbetyget något högre för SA och något lägre för HV jämfört med rikssnittet, se Diagram 7 i resultatbilagan. Majoriteten av våra elever på HV har som främsta mål att ta examen medan eleverna på SA siktar mot högre betygssteg för att komma in på högskolan. Det kan vara så att undervisningen på HV är för inriktad mot att eleverna ska klara betyget E och därför kommer de högre betygsstegen i skymundan. Detta är något vi kommer arbeta vidare med under 2015/2016. Resultat för introduktionselever: På Plusgymnasiet i Kalmar så hade vi under 2014/2015 totalt 8 elever som var inskrivna på IMPRO. Av dessa så lyckades fyra nå målet att bli behöriga till nationellt yrkesprogram. En av eleverna läser vidare på IMPRO, en elev kommer att göra ett omsök till annan introduktionsutbildning medan två elever slutförde sin utbildning utan gymnasiebehörighet men med yrkeskurser och APL som förhoppningsvis ökar chanserna till anställning. Vi kommer arbeta vidare med tät uppföljning av våra introduktionselever så att vi än snabbare kan sätta in de åtgärder och eventuellt göra förändringar i individuella studieplaner så att samtliga introduktionseleverna når målen. Andelen minst godkända betyg (E) samtliga kurser: När det gäller samtliga satta betyg så visar Diagram 9 i resultatbilagan att det är en lägre andel betyg med minst E, både för skolan och på våra tre program jämfört med föregående år. En anledning till nedgången beror på att några elever från årskurs 2 valde att byta utbildning, dels nytt program på vår skola och dels till andra skolor. Eleverna slutförde endast kurser som de skulle använda sig av på sitt nya program medan de i flera kurser som de inte behövde på programmet de bytte till inte nådde ett godkänt betyg. 17

Andelen betyg minst E behörighetsgivande kurser: I resultatbilagan Diagram 11 ser vi att flera av de behörighetsgivande kurserna har en negativ utveckling gällande minst godkänt betyg. Framförallt är resultaten i Matematik 1a oroväckande. De kan delvis förklaras av att vi har haft viss rotation av lärare under läsåret vilket kommer kräva att vi ger eleverna möjlighet till att få fortsatt stöd med matematiken. Då det var första året som elever fick betyg i kursen Gymnasiearbete och att det var här 10% som inte nådde betyget E. Vi behöver granska upplägget av kursen, så att vi har tätare uppföljning av hur elevernas arbete fortlöper. Betygsfördelning: I Diagram 10 i resultatbilagan framgår det att det sätts högre betyg på de högskoleförberedande programmen, särskilt på samhällsvetenskapsprogrammet där det vanligaste betyget är A. Orsak till detta är att klassen består av få och högpresterande elever vilket påverkar den procentuella fördelningen. Likvärdig bedömning: I resultatbilagen, Tabell 1 går det att utläsa hur många elever som genomfört respektive prov. I Ma 3b och SVA 1 är det endast en elev som skrivit respektive prov varför det inte är relevant att vidare kommentera att det är 100% av eleverna som fått högre slutbetyg än provbetyg. Generellt har våra elever fått ett högre slutbetyg. Den främsta anledningen till det bedömer vi vara att våra elever inte är bekväma i den situation som det nationella provet utgör. De presterar bättre vid andra examinationsformer än den klassiska tentan. Vi kommer arbeta vidare med, dels likvärdig bedömning men också att se över så att innehållet i undervisningen överensstämmer med det centrala innehållet för kurserna. Det senare behöver vi se över när det gäller främst matematik då det i Tabell 3 i resultatbilagan framgår att det är en mycket stor andel elever som fått betyget F som kursprovsbetyg i olika matematikkurser. Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning: Extra anpassningar sker löpande under läsåret och dessa dokumenteras av lärare i vårt måluppfyllelsedokument, MUD. Dokumentationen ger stöd för andra lärare som kan se vilka extra anpassningar som görs. 18

Skolan hade under 2014/15 6 åtgärdsprogram, samtliga inom HVSTY. Av dessa 6 åtgärdsprogram så var tre stycken pågående åtgärdsprogram sedan föregående läsår och tre av åtgärdsprogrammen upprättades under läsåret. Flertalet av de insatser som var kopplade till åtgärdsprogrammen syftade till att åtgärda ohälsa, att skapa en studiesituation som fungerade för eleven för att möjliggöra att eleven kan nå målen. Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier: Under läsåret har en anmälan om kränkning inkommit. Rektor informerade huvudman som genomförde en utredning. Rektor agerade sedan utifrån utredningen. Inblandade parter hade samtal med rektor/personal och ärendet är nu utagerat. Inga fall av diskriminering kom in under föregående år. Upplevd kvalitet Vid den årliga elevundersökningen besvarar eleverna en enkät som är kopplad till Studiemiljö, Undervisning och Nöjdhet. Studiemiljö: I resultatbilagan, Diagram 15 återfinns de fem frågor som eleverna besvarar gällande Studiemiljö. Upplevelsen av trygghet är relativt god samt att vi påvisar en ökning mot föregående år. Däremot upplever eleverna att de respekterar varandra i mindre utsträckning. Två parametrar som är svåra att få ihop, men som visar att vi behöver arbeta vidare med elevernas förhållningssätt gentemot varandra under läsåret 2015/2016. I arbetet med framtagande av Planen mot kränkande behandling samt ordningsregler kommer eleverna involveras i större utsträckning än tidigare och arbetet med att få till välfungerande elevråd och klassråd blir under läsåret prioriterat. Undervisning: I resultatbilagan Diagram 16 så kan vi se effekten av att vi under läsåret fokuserat mot förbättrad kommunikation mellan lärare och elev, gällande främst lärarnas information till eleverna runt hur det går i skolarbetet. Eleverna upplever även att lärarna är tydligare med vad det är eleverna behöver kunna. Det är fortfarande en bit kvar innan vi är på den nivån som vi önskar och när det gäller lärarnas förmåga att få eleverna att uppleva lust att lära mer är resultatet oroväckande lågt. För att eleverna ska klara gymnasieexamen behöver vi stärka vårt arbete med undervisningen och kunskapsuppföljningen. Vi därför har vi återigen tagit upp detta som vårt fokusområde under 15/16. Elevnöjdhet: Enligt diagram 17 så trivs eleverna ungefär lika väl som föregående läsår, däremot minskade upplevd nöjdhet hos eleverna. En av orsakerna till detta framkom tydligt i samband med huvudmannens interna tillsyn där eleverna markerade sitt 19

missnöje med den höga omsättning av lärare/ vikarier som förekommit under 2014/2015. Under 2015/2016 ska vi försöka se över organisationen av våra egna lärare för att bättre lösa vikariebehovet internt för att om möjligt slippa att använda oss av flera olika vikarier. Sammanfattande bedömning Läsåret 2014/2015 hade vi på skolan för första gången avgångselever. Vi nådde inte 100% elever med gymnasieexamen men det var endast ett fåtal elever som inte nådde en godkänd examen. De förhållandevis få avgångselever skolan hade Vt 15 har i stor utsträckning fått det stöd som krävdes för att nå målen. Vi ser dock att andelen minst godkända betyg minskat. Elever som gick årskurs ett och två under 2014/2015 har därmed med sig kurser där de fått betyget F, vilket vi kommer behöva skapa en organisation kring där vi möjliggör för eleverna att erhålla gymnasieexamen. Med en växande skola har vi en utmaning att organisera skolan så att alla elever får det stöd de behöver. Vi kommer arbeta vidare med att dokumentera och följa eleverna i måluppfyllelsedokumentet, MUD. Implementeringen av MUD har varit lyckosamt då det är ett viktigt verktyg där lärare, elevhälsa och rektor kan följa hur det går för varje enskild elev och som säkerställer att vi skyndsamt sätter in stödinsatser när så behövs. En del av de brister som framkom vid den interna tillsynen tror vi avhjälps under 2015/2016 då användandet av MUD finns med redan från skolstart. Gällande elever som gick programinriktat individuellt val (IMPRO) så hade vi under läsåret 14/15 två elever som trots åtgärdsprogram med insatt särskilt stöd inte nådde hela vägen fram. Vi behöver ha tätare uppföljningar med IMPRO-eleverna så att vi uppmärksammar om den planering eller de insatta stödinsatserna leder till att eleven når behörighet till nationellt gymnasieprogram. Här kommer vi att med hjälp av specialpedagog leda och hjälpa elever med allt ifrån studieteknik till att vara en kontaktperson mellan elev och undervisande lärare. Under året har flera rutiner och arbetsgångar tagits fram som utvecklat en tydlighet mellan lärare och ledning, samt mellan lärare och elever. Studie- och yrkesvägledarens roll har stärkts vilket inneburit en mer aktiv roll både i diskussion med elever, men även i arbetet med elevernas studieplaner. Detta är processer som pågått under läsåret och 20

givit bättre förutsättningar för att eleverna ska kunna nå studiemålen och som vi kommer fortsätta att arbeta med. Måluppfyllelsen i Matematik 1a var mycket låg varför vi behöver göra insatser för att hjälpa de många elever som erhöll betyget F. Att det var så många elever som inte klarade kursen beror främst på viss rotation av lärare. Detta hanterades redan under läsåret och att det nu finns endast en lärare på tjänsten borgar för att de nya eleverna inte ska uppleva samma svårigheter som när två lärare delade på ansvaret. I elevundersökningen så är elevernas omdöme gällande området Undervisning låga. Framförallt gäller det lärarnas förmåga att få eleverna att känna lust att lära sig mer. Vi kommer därför att arbeta särskilt med undervisningskvalitén under kommande läsår. Det innefattar bland annat att arbeta med lektionsstruktur, stärka examensmålen i undervisningen och att arbeta mer med elevernas kunskapsuppföljning. Även om vi under 2014/2015 arbetade extra med att bli bättre i vår kommunikation till eleverna och att nå ut med information av olika slag på ett bättre sätt, så kan vi konstatera att insatserna inte varit tillräckliga. Vi kommer under 2015/2016 att ändra vårt arbetssätt för att nå önskat resultat. Vi kommer att fokusera på att öka elevernas delaktighet i undervisningen och på skolan i allmänhet. För att bibehålla en god måluppfyllelse med hög andel elever som tar gymnasieexamen samtidigt som skolan växer så tror vi att det krävs att skolan stärker kvalitén på undervisningen och att elevernas delaktighet ökar. Av den anledningen kommer dessa områden utgöra skolans fokusområden 2015/2016. 21

Fokusområden läsåret 2015/2016 Fokusområde Undervisningskvalitet Fokusområdets bakgrund & motiv: Mot bakgrund av att eleverna upplever att undervisningen inte ökar i kvalitet utan ligger kvar på en låg nivå och då vi tror att det är en förutsättning för hög måluppfyllelse med hög undervisningskvalitet kommer vi under 2015/2016 fokusera på detta. Framförallt gäller det lärarnas förmåga att få eleverna att känna lust att lära sig mer. Vi kommer därför att bland annat att arbeta med lektionsstruktur, stärka examensmålen i undervisningen och att arbeta mer med elevernas kunskapsuppföljning. Mål för fokusområdet: Eleverna ska uppleva att undervisningen är meningsfull, att lärarna ger det stöd som krävs för att nå målen. Som indikatorer på att arbetet går åt rätt håll kommer vi som delmål ha att öka undervisningsindex från 64 till 75 och för påståendet lärarna gör så att jag får lust att lära mig mer ökar från 50% till 65% Metoder: Lektionsupplägg samt uppgiftsbeskrivningar kommer att följas upp genom lektionsbesök av rektor samt specialpedagog. Varje lärare kommer få två riktade besök. Tydligare fokus på examensmålen i undervisningen för att öka upplevelsen av meningsfullhet. Vid läsårets start lyfter kollegiet examensmålen och hur de ska komma in i undervisningen. Mer struktur av lektioner och lektionsplaneringar. Utveckla mer elevaktiva arbetsformer Tydligare implementering av användandet av matriser vid resultatrapportering 21/9 (studiedag) Implementering hos lärare hur matriser och återkoppling via schoolsoft ska fungera. Utbildning av eleverna hur de ska läsa av och tolka information på schoolsoft (den kommunikationsplattform som finns) där lektionsplanering, kunskapsuppföljning mm läggs in av lärarna. 22

Uppföljning & utvärdering: Uppföljningssamtal med undervisande lärare kring lektionsbesök. Examensmålen följs upp i lärarkollegiet under möten hur vi lyfter in detta i undervisningen. Diskussioner i lärargruppen på mötestid hur vi kan utveckla elevaktiva arbetssätt. Kursutvärderingar i december och i maj. Resultat av elevundersökning 2016 Intern tillsyn av huvudman Redovisning: Arbetet med fokusområdet kommer att redovisas i 2015/2016 års kvalitetsrapport. Fokusområde Delaktighet Fokusområdets bakgrund & motiv: Under läsåret 14/15 försämrade vi oss något gällande hur personalen tar hänsyn till elevernas synpunkter och åsikter. Eleverna upplevde i samma enkät att informationen mellan elev och lärare hade försämrats. Då eleverna dessutom inte upplever någon större lust i undervisningen tror vi att vi behöver stärka elevernas inflytande och delaktighet. Mål för fokusområdet: Målet är att eleverna ska vara involverade i sin skolgång. De ska uppleva att de vet vad som krävs, hur skolarbetet går och vad de ska göra för att utvecklas. Som en indikator kommer vi som delmål ha att öka elevernas upplevelse av påståendet Personalen tar hänsyn till elevernas synpunkter från 65% till 75% samt påståendet Lärarna informerar mig om hur det går i skolarbetet från 61% till 75%. Metoder: Stärka arbetet med skolans klassråd och elevråd. Elever ska involveras på skolnivå vid t. ex. olika undersökningar där är delaktiga vid att analysera resultat. Likabehandlings- och värdegrundsresultaten och den stora elevundersökningen gällande upplevd kvalitet är två undersökningar de ska vara delaktiga i att analysera. I undervisningen ska lärarna mer aktivt se till att eleverna ges möjlighet att vara med i planering av upplägg, innehåll och examinationer. Utveckla och förtydliga kunskapsuppföljning med elever, både digitalt och muntligen. 23

Uppföljning & utvärdering: Kursutvärderingar i december och maj Löpande uppföljning vid mötestillfällen Resultat av elevundersökning 2016 Intern tillsyn Redovisning: Arbetet med fokusområdet kommer att redovisas i 2015/2016 års kvalitetsrapport. 24

Resultatbilaga Kvalitetsrapport 2014/2015 Plusgymnasiet Kalmar

Andel elever med gymnasieexamen Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Krav för gymnasieexamen för elever på yrkesprogram: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 400p inom de programgemensamma ämnena Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p).

Diagram 1 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (totalt) 100,0% 90,0% 91,0% 91% 84,4% 96% 94% 88,5% 88,5% 87% 82% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% Rikssnitt 2014* 2014 2015 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Högskoleförberedande program Yrkesprogram Skolan totalt PG totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec. 2015. Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

Diagram 2 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (per program) 100,0% 95,0% 96% 90,6% 91% 90,0% 85,0% 85,3% Rikssnitt 2014* 2014 2015 80,0% 75,0% HV SA *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec. 2015. Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

Diagram 3 Funktionell kvalitet: Andel elever på yrkesprogram med grundläggande högskolebehörighet 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% Rikssnitt 2014* 2014 40,0% 30,0% 31,1% 35% 34,8% 35% 2015 20,0% 10,0% 0,0% HV Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec. 2015. Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program. Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen. Den genomsnittliga betygspoängen mäts på samtliga avgångselever (d.v.s. elever som antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng) samt på elever med examen.

Diagram 4 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,0 14,6 14,6 13,0 13,3 14,0 14,0 13,7 13,1 12,8 12,0 10,0 8,0 Rikssnitt 2014* 2014 2015 6,0 4,0 2,0 0,0 Högskoleförberedande program Yrkesprogram Skolan totalt PG totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec. 2015. Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

Diagram 5 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (per program) 20,0 18,0 16,0 14,0 13,7 13,3 14,3 14,6 14,0 13,7 12,0 10,0 8,0 Rikssnitt 2014* 2014 2015 6,0 4,0 2,0 0,0 HV SA Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec. 2015. Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

Diagram 6 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,0 15,1 15,1 13,6 13,4 14,5 14,5 13,9 13,7 13,7 12,0 10,0 8,0 Rikssnitt 2014* 2014 2015 6,0 4,0 2,0 0,0 Högskoleförberedande program Yrkesprogram Skolan totalt PG totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec. 2015. Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

Diagram 7 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (per program) 20,0 18,0 16,0 14,0 14,3 13,4 15,1 14,7 14,5 13,9 12,0 10,0 8,0 Rikssnitt 2014* 2014 2015 6,0 4,0 2,0 0,0 HV SA Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec. 2015. Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

Måluppfyllelse samtliga betyg Uppgifterna om examensbevis och genomsnittlig betygspoäng avser endast avgångselever. För att följa upp måluppfyllelsen för de elever som tog del av utbildningens första och andra år sammanställer vi också uppgifter om samtliga betyg satta under läsåret. Dels presenteras hur samtliga betyg satta under året är fördelade, dels andelen minst godkända betyg (E) totalt samt i de gymnasiegemensamma ämnen där ett godkänt betyg är en förutsättning för att uppnå kraven för en gymnasieexamen.

Diagram 9 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (per program) 100% 98% 98% 98% 96% 94% 93% 93% 92% 90% 88% 90% 87% 87% 89% 89% 88% 2013/2014 2014/2015 86% 84% 82% 80% HV EK SA Skolan totalt PG totalt

Diagram 10 Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (per program) 100% 90% 80% 70% 27% 19% 13% 6% 14% 19% 13% 16% 10% 10% 19% 60% 50% 22% 29% 20% 19% 16% A B C 40% 16% 17% D E 30% 20% 10% 0% 12% 16% 27% 32% 23% 11% 16% 7% 13% 13% 12% 12% SA EK HV Skolan totalt PG totalt F

Diagram 11 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (EN/MA/SV/GYAR) 100% 90% 98% 100% 89% 92% 87% 100% 98% 91% 89% 88% 95% 90% 80% 80% 73% 70% 60% 50% 40% 30% 2013/2014 2014/2015 20% 10% 0%

Nationella prov Här presenteras resultaten av de nationella proven samt överensstämmelsen mellan nationella kursprovsbetyg och kursbetyg. Endast elever som fått ett kursbetyg och betyg på det nationella provet finns med i statistiken.

Tabell 1 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg 2014/2015 Skolan totalt 2014/2015 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget Antal genomförda prov Lägre Lika Högre ENGENG05 36 11% 42% 47% ENGENG06 22 5% 18% 77% MATMAT01a 26 0% 65% 35% MATMAT01b 12 0% 17% 83% MATMAT02b 11 0% 18% 82% MATMAT03b 1 0% 0% 100% SVASVA01 1 0% 0% 100% SVESVE01 33 21% 36% 42% SVESVE03 18 11% 33% 56% Samtliga ämnen 160 9% 36% 55%

Tabell 2 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg jmf med föregående år Skolan totalt 2013/2014 jmf 2014/2015 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2013/2014 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2014/2015 ENGENG05 ENGENG06 MATMAT01a MATMAT01b MATMAT02b MATMAT03b SVASVA01 SVESVE01 70% 33% 35% 31% 9% 82% 42% 18% 65% 17% 18% 0% 0% 36% SVESVE03 Samtliga ämnen 53% 36% 33%

Tabell 3 Instrumentell kvalitet: Betygsfördelning nationella kursprovsbetyg Antal genomför da prov Andel A Andel B Andel D Andel C Andel E Andel F ENGENG05 36 3% 17% 33% 25% 17% 6% ENGENG06 22 0% 27% 27% 36% 9% 0% MATMAT01a 26 4% 4% 4% 12% 42% 35% MATMAT01b 12 0% 0% 17% 17% 42% 25% MATMAT02b 11 0% 0% 0% 0% 9% 91% MATMAT03b 1 0% 0% 0% 0% 100% 0% SVASVA01 1 0% 0% 0% 100% 0% 0% SVESVE01 33 0% 15% 21% 39% 24% 0% SVESVE03 18 0% 39% 28% 11% 6% 17% Samtliga ämnen 160 1% 16% 21% 24% 22% 17%

Behörighet (pedagogisk personal) Här presenteras andel lärare heltidstjänster med pedagogisk högskoleexamen. Uppgifterna samlas in 15:e oktober och avser personal som finns på skolan vid mättillfället. Statistiken är hämtad från den nationella statistiken som finns i Siris (Skolverket)

Diagram 12 Instrumentell kvalitet: Behörighet (pedagogisk personal) 100% 90% 80% 70% 72% 79% 79% 60% 50% 40% 46% 2013/2014 2014/2015 30% 20% 10% 0% Skolan Riket

Likabehandlings- och värdegrundsarbete (Instrumentell kvalitet) I november genomförs (sedan 2010/2011) en kartläggning av skolornas likabehandlings- och värdegrundsarbete. Kartläggningen görs genom en elevenkät som skattar huruvida eleverna känner sig trygga i skolan, om de har förtroende för man tar tag i situationen om de upplever kränkningar på skolan, att de fått information om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete samt om de vet vart de ska vända sig om de upplever kränkningar på skolan. Resultatet av likabehandlings- och värdegrundsenkäten utgör sedan, tillsammans med lokala kartläggningar, ett av skolans underlag för analys inför upprättandet av det plandokument som färdigställs i januari februari.

Diagram 13 Instrumentell kvalitet: Likabehandlings- och Värdegrundsenkät (LoV-enkät) 2015 100% 94% 90% 80% 83% 78% 70% 60% 50% 40% 40% 30% 20% 10% 0% Jag har få= informabon om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete Jag vet vart jag ska vända mig om jag själv eller någon annan elev upplever kränkningar på skolan Jag har förtroende för a= skolan tar tag i situabonen om jag själv eller någon annan elev upplever kränkningar på skolan. Känner du Bll Skolans ordningsregler

Diagram 14 Instrumentell kvalitet: Likabehandlings- och Värdegrundsenkät (LoV-enkät) 100% 90% 80% 2% 3% 3% 5% 11% 21% 70% 60% Nej 50% Sällan 40% 84% 71% Ofta Ja 30% 20% 10% 0% Känner du dig trygg i din klass? Känner du dig trygg med skolans personal?

Studiemiljö och undervisning Varje år genomförs en elevenkät där eleverna på skolan ges möjlighet a8 svara på frågor om hur de upplever studiemiljön och undervisningen på skolan. Eleverna anger på en skala 1-10 hur väl påståendet stämmer överens med deras upplevelse. Resultaten presenteras som den andel som har svarat posiavt (7-10) på respekave påstående, samt e8 index för respekave område (studiemiljö och undervisning).

Diagram 15 Instrumentell kvalitet: Studiemiljö elev 100% 100 90% 80% 70% 83% 81% 71% 70% 67% 65% 90 80 70 70 68 60% 50% 40% 30% 53% 48% 58% 58% 60 50 40 30 20 2014 2015 20% 10 10% 0% Jag känner mig trygg i skolan. Personalen ser Bll a= alla blir behandlade med respekt. Eleverna behandlar varandra med respekt Jag tycker a= jag kan få arbetsro i skolan. Personalen tar hänsyn Bll elevernas synpunkter 0 Studiemiljö Index

Diagram 16 Instrumentell kvalitet: Undervisning elev 100% 100 90% 90 80% 80 70% 67% 70 64 64 60% 50% 40% 30% 58% 50% 47% 61% 59% 60% 55% 60 50 40 30 20 2014 2015 20% 10 10% 0% Lärarna gör så a= jag får lust a= lära mig mer Lärarna informerar mig om hur det går i skolarbetet Lärarna hjälper mig så a= det ska gå bra för mig Lärarna gör det tydligt vad jag behöver kunna 0 Indervisning Index

Nöjdhet (NKI), trivselgrad och rekommendationsgrad (Upplevd kvalitet) Den upplevda kvaliteten utgår från elevernas egna personliga förväntningar på skolan. I den elevenkät som genomförs årligen (Markör) ställs frågor kring elevernas nöjdhet (NKI), trivsel och i hur hög grad de skulle rekommendera sin skola till någon annan. Resultaten ger ett index för respektive område; Nöjdhet (NKI), trivselgrad samt rekommendationsgrad.

Diagram 17 Upplevd kvalitet: Nöjdhet (NKI), trivselgrad och rekommendationsgrad 100 90 80 70 65 72 71 71 65 60 60 50 40 2014 2015 30 20 10 - Nöjdhet (NKI 0-100) Trivselgrad (%) Rekommendationsgrad (%)