KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Kristianstad

Transkript

1 KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Kristianstad

2 INNEHÅLL: 1 GRUNDFAKTA OM PLUSGYMNASIET KRISTIANSTAD HISTORIK, FAKTA, ORGANISATION UTBILDNINGAR ELEVER PERSONAL FINANSIERING OCH ELEVPROGNOS FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE PEDAGOGISK UPPLÄGG, KÄRNVÄRDEN LOKALER SKOLLEDNING LÄRARE OCH FÖRSTELÄRARE ELEVHÄLSA OCH STÖDFUNKTIONER ELEVRÅD OCH ELEVINFLYTANDE ELEVER SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ PLUSGYMNASIET VÅRA KVALITETSBEGREPP Funktionell kvalitet Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet UPPFÖLJNINGAR METODER OCH UNDERLAG FÖR KVALITETSUPPFÖLJNING Interna tillsyner Nationella kursprov Betygsprognoser Betygsuppgifter Enkäter Utvärdering Kvalitetsrapport och Arbetsplan PLUSGYMNASIET KRISTIANSTAD ENHETSSPECIFIKA KVALITETSARBETE 2014/ FOKUSOMRÅDEN LÄSÅRET 2014/ FOKUSOMRÅDE - TYDLIGHET FOKUSOMRÅDE ARBETSRO I KLASSRUMMET FOKUSOMRÅDE MENTORSKAP FOKUSOMRÅDE ELEVINFLYTANDE SAMLAD BEDÖMNING AV VERKSAMHETENS RESULTAT FUNKTIONELL KVALITET Genomförda granskningar Andel elever med gymnasieexamen Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg) Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis) Resultat för introduktionselever Andelen minst godkända betyg (E) samtliga kurser

3 5.1.8 Andelen betyg minst E behörighetsgivande kurser Betygsfördelning Likvärdig bedömning Genomströmning Arbetet med särskilt stöd / extra anpassningar Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier UPPLEVD KVALITET ÄNDAMÅLSENLIG KVALITET SAMMANFATTANDE BEDÖMNING FOKUSOMRÅDEN LÄSÅRET 2015/ FOKUSOMRÅDE STUDIERO OCH STUDIEKULTUR FOKUSOMRÅDE UTVECKLING AV RUTINER KRING APL FOKUSOMRÅDE ÖKAD LIKVÄRDIGHET MED NY MENTORSROLL RESULTATBILAGA

4 1 Grundfakta om Plusgymnasiet Kristianstad 1.1 Historik, Fakta, Organisation Plusgymnasiet i Kristianstad startades 2010 med två olika program. Efter starten så flyttades verksamheten rätt så snart till Föreningsgatan 1 som är en centralt belägen fastighet i Kristianstad innerstad med gångavstånd till butiker, restauranger och galleria. Här fanns då totalt fyra klassrum samt utrymmen för lärararbetsplatser, administration och ledning. I och med det ökande elevunderlaget har skolans lokaler varje år utökats och anpassats efter våra behov. Läsåret 2014/2015 hade skolan sju olika program där flera har olika inriktningar. Förutom klassrum finns det specialsalar för musik, hantverksprogrammet, vård- och omsorg samt naturkunskapssal. Skolan inkluderar också bland annat bibliotek, arbetsplatser för personal och cafeteria. 1.2 Utbildningar Skolan har sedan starten 2010 ökat kontinuerligt gällande elevunderlag, personal och lokaler. Vid slutet av läsåret 2014/2015 fanns det 389 elever på skolan fördelade över totalt sju olika program, där tre program är högskoleförberedande och fyra är yrkesprogram. På skolan fanns även introduktionsprogram där elever som inte blivit behöriga till de nationella programmen läser. Estetiska programmet, inriktning Musik (ESMUS) Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning Beteendevetenskap (SABET) Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning Samhällsvetenskap (SASAM) Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning Medier, information och kommunikation (SAMED) Ekonomiprogrammet, inriktning Ekonomi (EKEKO) Handels- och administrationsprogrammet, inriktning Handel och service (HAHAN) Vård och omsorgsprogrammet (VO) Hantverksprogrammet, inriktning Övriga hantverk med yrkesutgång Hår- och makeup stylist (HVSTY) Barn- och fritidsprogrammet, inriktning Fritid och hälsa (BFFRI) 4

5 Dessutom fanns på skolan tre introduktionsprogram: Preparandutbildning, (IMPRE) Programinriktat individuellt val, (IMPRO) Yrkesintroduktion, (IMYRK) 1.3 Elever Tabellen nedan visar hur skolans elever fördelas över våra programmen gällande både antal och andel samt aktuell könsfördelning. Program Antal pojkar Andel pojkar Antal flickor Andel flickor Elever totalt Andel per program ES 9 37,5% 15 62,5% 24 6,2% SA 31 35,6% 56 64,4% 87 22,4% EK 4 57,1% 3 42,9% 7 1,8% HA 18 23,4% 59 76,6% 77 19,8% VO 26 32,9% 53 67,1% 79 20,3% HV 0 0,0% ,0% 72 18,5% BF 16 37,2% 27 62,8% 43 11,1% Totalt ,7% ,3% ,0% Tabell 1 Elever fördelade på program och kön 2014/2015 Enligt tabell 1 framgår att samhällsvetenskapsprogrammet (SA) var skolans största största program sett till elevantal. En del av förklaringen är att vi erbjöd samtliga tre inriktningar på programmet vilket vi var ensamma om inom vårt närområde. Likaså är intresset stort gällande vård och omsorg (VO) samt handel- och administration (HA). Här har vi etablerat oss som den mest tongivande utbildningsanordnaren i närområdet med många sökande till ett begränsat antal platser. Under de första åren var skolans hantverksprogram (HV) länge det mest dominerande. Från och med läsåret 2014/2015 har vi dock haft en strategi där vi endast erbjuder 16 platser per årskurs trots ett större antal sökande. Vår målsättning är att skapa mindre undervisningsgrupper främst i de praktiska karaktärsämnena samt på detta vis också skapa ännu bättre förutsättning för arbetsplatsförlagt lärande. 5

6 Samma strategi tillämpas också för vårt barn- och fritidsprogram (BF) med inriktningen fritid och hälsa. Detsamma gäller estetiskt program (ES) med inriktningen musik. Här erbjuder vi endast 14 platser per årkurs vilket är en anpassning efter programmets konstruktion och de lokaler vi innehar. Det skapar förutsättningar för ensembler med sju elever per grupp samt möjligheter att genomföra kurser som Musikproduktion och Bruksspel på bästa sätt. Det sjunde och just nu minsta programmet är ekonomiprogrammet (EK) som startades hösten Tabellen innehåller också en könsfördelning över skolans elever. Det framgår tydligt att andelen flickor dominerade på skolan med 73,3 % av elevantalet. Inom hantverksprogrammet var detta extra tydligt då vi ännu inte lyckats attrahera några pojkar till denna utbildning. I övrigt kan denna genusfördelning förklaras främst utifrån programmens karaktär. Vi erbjuder främst utbildningar som leder till kvinnodominerande yrken inom till exempel vård och omsorg, hälsa eller handel. Om vi endast tittar på de högskoleförberedande programmen ser vi en jämnare fördelning mellan könen. I nästa tabell granskar vi elevernas hemkommuner. Kommun Elevantal Andel Kristianstad ,3% Hässleholm 68 17,5% Östra Göinge 45 11,6% Bromölla 21 5,4% Sölvesborg 21 5,4% Hörby 9 2,3% Osby 8 2,1% Tomelilla 5 1,3% Eslöv 4 1,0% Olofström 3 0,8% Höör 2 0,5% Övriga 19 4,9% Totalt ,0% Tabell 2 Antal elever per hemkommun 2014/2015 Kristianstad gränsar till Hässleholms kommun vilket också är den enda större centralorten i vår omedelbara närhet. Här finns utmärkta kommunikationer genom främst en tågresa som tar cirka 20 minuter. Övriga kommuner är ganska små och många av dem saknar egna gymnasieskolor, både i kommunal och 6

7 fristående regi. Elever som kommer från hemkommuner belägna norr och söder om Kristianstad är hänvisade till framför allt buss som transportmedel. Som vi ser av tabell 2 så var knappt hälften av skolans elever från Kristianstad kommun. När vi analyserar på ortsnivå har vi dock många elever från kommunens ytterområden som Åhus och Önnestad jämfört med centrala Kristianstad. Den siffra som utmärker sig mest är att 45 elever är från Östra Göinge, en mindre kommun norr om Kristianstad med Broby som största ort. Från eleverna i Östra Göinge var vi den enskilt mest sökta gymnasieskolan vilket är väldigt roligt. Kristianstad kommun har under överskådlig tid tagit emot en stor andel nyanlända vilket ger en stor mångfald gällande kultur och religion. Ungefär 30 procent av de elever som finns i skolsystemet beräknas ha annat ursprung än svensk. Denna mångfald är tydlig även på vår skola där vi dock ser en skillnad i val av program. Störst andel elever med utländsk härkomst återfinns på samhällsvetenskapsprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet medan intresset är mindre för hantverksprogrammet samt handels- och administrationsprogrammet. I övrigt kännetecknades skolan läsåret 2014/2015 av en väldigt öppen och tillåtande atmosfär där alla stilar och uttryck återfanns och där spridningen gällande socioekonomisk bakgrund var stor. 1.4 Personal I takt med att skolan har utökats gällande elever, personal och lokaler har behovet av organisation och struktur blivit allt viktigare. Skolans ledning bestod av en rektor samt en biträdande rektor. Då skolans rektor under läsåret fick en ledningsfunktion inom Plusgymnasiet AB där han arbetat med andra skolor tillhörande huvudmannen har det under en period saknats cirka 30 procents ledningsfunktion. Detta kommer att åtgärdas till nästa läsår med ytterligare en biträdande rektor för att bibehålla en stark skolledning. Skolans expedition utgjordes också av en administratör samt en socialpedagog som fungerade som samordnare för elevhälsan. Skolan hade totalt 32 lärare där ett mindre antal arbetade deltid. Lärarna var uppdelade i fyra arbetslag som till viss del var sammansatta utifrån programmen. Varje arbetslag hade en Arbetslagsledare (ALA) som varje vecka hade gemensamma möten med rektor och biträdande rektor. Skolan hade under läsåret fyra förstelärare där två var rena karriärtjänster. De två övriga hade tydliga uppdrag som inkluderade utveckling av 7

8 klassrumsledarskapet samt betyg och bedömning. En av skolans lärare tjänstgjorde också till 70 procent som APL-samordnare. På skolan fanns även ett elevhälsoteam, (EHT), som förutom rektor och biträdande rektor bestod av specialpedagog, socialpedagog, kurator, skolsköterska, skolläkare och skolpsykolog. Förutom att ingå i EHT ingick i specialpedagogens uppgifter arbetet kring åtgärdsprogram och extra anpassningar samt information och stöd. Skolsköterskan arbetade främst med hälsosamtal och enklare tillbud. Kurator och socialpedagogens fokus var främst kring elevsamtal och arbetet med närvaro. Skolpsykolog och skolläkare har fungerat som bollplank och stöd till vårt elevhälsoteam. Bland övrig personal återfanns också lokalvårdare, vaktmästare och elevcoach. Skolan hade också under läsåret en bibliotekarie anställd för att driva och utveckla skolbiblioteket. 1.5 Finansiering och Elevprognos Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. 2 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 2.1 Pedagogisk upplägg, kärnvärden Trots att den största delen av undervisningen genomförts i grupp är vår målsättning att den i största möjliga utsträckning ska utgå från individen. Detta innebär att läraren alltid utgår från den enskilda elevens behov och förutsättningar vid undervisning, examination och andra aktiviteter. Likaväl som en elev med svårigheter har rätt till inkluderande stöd så ska de elever som lättare når kunskapsmålen få ledning och stimulans för att kunna nå så långt som möjligt i sin utveckling. Vidare så ska samtliga kurser också genomsyras av programmets examensmål. Lika viktigt som att läraren går igenom kursen innehåll och kunskapskrav är alltså att examensmålen belyses och inkluderas i kursen. Här blir elevens inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer extra viktigt när läraren tillsammans med eleverna kontinuerligt utvärderar sin kurs. 8

9 En viktig del av vår pedagogik är också infärgningen där lärare i olika kurser samarbetar och gemensamt uppnår kursernas mål och innehåll. Framgångsrika exempel finns att hämta från till exempel vårt Vård- och omsorgsprogram eller Handelsprogram. Ämnet Entreprenörskap finns också med i många elevers studieplaner. Det är väsentligt att dessa entreprenöriella förmågor som drivkraft, kreativitet och förmåga att tänka nytt också finns med i allt lärande. Som en del av vårt pedagogiska upplägg har vi också som målsättning att när höstterminen är slut, ska läraren ha arbetat med samtliga av kursens mål på en grundläggande nivå. Detta innebär att det kan finnas elever som redan efter halva tiden nått minst godkända kunskapskriterier vid ett första tillfälle i kursen. Detta upplägg ger oss möjligheter att nå högre kunskapsmål. I all undervisning betonas också vikten av demokrati och människans lika värde. Detta sker genom information, diskussioner och värderingsövningar. Vi arbetar även aktivt med att förebygga diskrimineringar där skolans ordningsregler med ömsesidig respekt är en viktig del. 2.2 Lokaler Då skolan startades 2010 och elevantalet ökat sedan dess har nya lokaler tillkommit succesivt. Miljön får betecknas som modern och fräsch. Undervisningen sker i ändamålsenliga lokaler där alla klassrum har projektor för ljud och bild. Klassrummen är av varierande storlek, avsedda för 18 till 32 elever. Vi arbetar enligt 1:1 modellen, där samtliga lärare och elever har en egen dator. Denna modell fungerar väldigt väl och ger en hög flexibilitet i jämförelse med att arbeta med till exempel datorsalar. Vidare så har alla på skolan tillgång till ett trådlöst nätverk som också uppgraderats under våren, efter bland annat påverkan från skolans elevråd. Vissa program kräver också olika typer av specialsalar. Ett exempel är Estetisk musik som har ensemblesalar samt inspelningsstudio för musikproduktion. Även Hantverksprogrammet har två egna salonger för hår och smink, samt nagelbord. Våra övriga yrkesprogram har också behov av specialutrustning i varierande omfattning. I vissa fall möts dessa behov utanför våra ordinarie lokaler via till exempel gym och idrottssalar för Barn- och fritidsprogrammet. Elevernas schema var jämt fördelat över veckan och läsåret. Skolan hade inte någon egen matsal utan tilldelade eleverna ett matkort som fungerade på åtta olika restauranger inom gångavstånd. Då tanken är att våra elever äter sin lunch 9

10 före restaurangernas ordinarie matgäster så var skollunchen mellan klockan Skolledning Rektor har det övergripande ansvaret för verksamheten med ansvar för personal, arbetsmiljö, ekonomi och kommunikation. Bland biträdande rektors uppgifter återfinns schema, studievägledning, studieplaner, vikarietillsättning, uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete, dokumentation av kvalitetsarbetet och elevmätningar. Varje vecka träffar skolledningen skolans fyra arbetslagsledare (ALA) där sedan mål och riktlinjer förs vidare till lärarna i respektive arbetslag. 2.4 Lärare och förstelärare De flesta av skolans 32 lärare arbetade heltid. Bland de lärare som arbetade deltid fanns exempelvis yrkeslärare inom stylist- och vårdämnena som även arbetade inom respektive bransch. Sammansättning av personalen kan beskrivas som högst varierad, både sett till kön och ålder. Denna spridning i ålder bidrar till god kompetens och erfarenhet. De flesta lärare är legitimerade inom sina ämnen. Samtliga lärare som saknar legitimation har det upprättats en plan för hur denna behörighet ska nås. Tre yrkeslärare har nu påbörjat sin yrkeslärarutbildning och ytterligare en lärare påbörjar kommande läsår. Skolverket redovisar i sin Statistikdatabas, SIRIS, att skolan hade 55 % lärare med pedagogisk högskoleexamen i oktober 2014, se resultatbilaga Diagram 12. En lägre andel jämfört med riket i övrigt. Då de lärare som var under utbildning under 2014/2015 är klara kommer andelen högskoleutbildade lärare vara betydligt högre. En av anledningarna till att inte alla lärare har högskoleexamen är att det på skolan finns lärare som undervisar i yrkesämnen där pedagogisk examen inte är ett krav. Lärarna är uppdelade i fyra arbetslag som delvis är baserade utifrån programmen. Nästan samtliga lärare har också mentorsuppdraget i sina tjänster. Undantaget är två yrkeslärare som arbetar deltid. Skolan hade fyra förstelärare där två av dessa var rena karriärtjänster. De övriga två beskriver kortfattat sitt uppdrag nedan. 10

11 Under mitt år som förstelärare har jag under höstterminen gjort lektionsbesök hos mina pedagogiska kollegor. Till min hjälp hade jag skolinspektionens observationsschema som jag fyllde i under besöket. Efter besöket hade jag feedback/feedforward samtal med pedagogen om hur hen upplevdes under lektionen. Under dessa besök så har jag funnit att vissa pedagoger behöver mer stöttning i både bedömning och klassrumssituationer. Under våren har jag varit mer behjälplig åt mina kollegor gällande bedömningssituationer och matrisarbete. Jag har auskulterat mina kollegor utifrån skolinspektionens observationsschema. Jag har under dessa lektioner antecknat flitigt om allt jag ser och hör. Har sedan sammanställt materialet och haft feedbacksamtal med respektive pedagog. Känner att det varit utvecklande för egen del och hoppas att även kollegorna ser det på samma sätt. Jag har i nästa läge kunnat förmedla goda exempel till övriga samtal. 2.5 Elevhälsa och stödfunktioner Skolans elevhälsoteam bestod av rektor, biträdande rektor, specialpedagog, socialpedagog, kurator, skolsköterska, skolläkare och skolpsykolog. Med undantag för skolläkare och skolpsykolog så träffades elevhälsan en gång varje vecka. För dessa möten fanns en fast dagordning med tydlig uppföljning av elevärenden samt fasta punkter för utveckling av hälsofrämjande och förebyggande insatser. Skolan hade också två elevcoacher varav en en främst var kopplad till två elever med särskilda behov. Nedan beskrivs den arbetsgång som gäller om en lärare har en elev som riskerar att inte nå målen att bli godkänd i aktuell kurs. Det finns här en mall (se nedan) som de följer steg för steg. Mallen är viktig för att säkerställa att extra anpassningar alltid har gjorts innan ärendet skickas vidare till elevhälsan. I ett sådant fall ska det uppdateras i den nätbaserade betygsprognosen att eleven riskerar att inte klara kursen samt att extra anpassningar har gjorts. Exakt vilka anpassningar som genomförts ska också dokumenteras i den blankett som skickas till EHT. Följande arbetsgång används vid extra anpassningar och särskilt stöd: 1. Innan du gör en orosanmälan till EHT gör du som undervisande lärare extra anpassningar för eleven under en kortare tid. Exempelvis: o Tydliga instruktioner både muntligt och skriftligt o Ge eleven tydliga delmål om ni jobbar med en stor uppgift o Tätare avstämningar med eleven 11

12 o Längre tid i provsituationer o Fyll i dokumentet Extra anpassningar, finns på Onedrive, samt markera i betygsprognosen. Känns det fortfarande svårt att få eleven att uppnå kunskapskraven för minst E? 2. Sätt in ytterligare extra anpassningar under en kortare tid. Känns det fortfarande svårt att få eleven att uppnå kunskapskraven för minst E? 3. Fyll nu i Anmälningsblanketten till EHT På blankettens baksida ska framgå vilka extra anpassningar som gjorts. 4. EHT beslutar om pedagogisk kartläggning, ytterligare extra anpassningar, åtgärdsprogram och särskilt stöd eller någon annan insats. EHT tittar på prognosen i måluppfyllelse och beslutar om vidare kartläggning. Kontakta specialpedagog för stöd i kartläggningen. 5. Vid beslut om åtgärdsprogram och särskilt stöd upprättas det av berörd pedagog tillsammans med specialpedagog. 6. Berörd pedagog och specialpedagog följer upp och utvärderar åtgärdsprogram och särskilt stöd samt andra gjorda insatser. Elevhälsans arbete och funktioner utvärderas kontinuerligt under de möten som sker varje vecka. Skolans lärare är med och ger återkoppling dels under arbetsplatsträffar, men också under tiden för råd och stöd som äger rum varje vecka Ansvaret för studie- och yrkesvägledning har under läsåret legat hos biträdande rektor. Uppdraget blir här en naturlig del då biträdande rektor arbetar med elevernas schema och val. Rutiner för skolans vägledningsinsatser ser och såg ut enligt följande; De individuella valen genomförs under våren i årskurs 1 och föregås då av information om vilka kurser som behövs för en godkänd yrkes- och gymnasieexamen samt grundläggande och särskild behörighet för högskola. Under våren i årskurs 2 träffar återigen biträdande rektor samtliga dessa elever för att gå igenom studieplanerna gällande eventuella omval och andra frågor. Alla elevers studieplaner är kompletta med respektive val och omfattar minst 2500 poäng. Vi diskuterar också behörigheter, meritvärden och meritpoäng. 12

13 Biträdande rektor arbetar aktivt med eleverna i årskurs 3. Alla elever är självklart välkomna om de har frågor gällande studie- och yrkesvägledning samt möjlighet att delta i utbildningsmässor. Under hösten så valde ca 70 av 110 elever att följa med biträdande rektor till högskolemässan i Malmö, där ett stort antal högskolor presenterar sina utbildningar. Eleverna kan då också medverka i olika seminarier och få information om utlandsstudier. Under våren arbetar vi också för att hjälpa och informera eleverna med att söka vidare till yrkeshögskola eller högskola. Tillsammans med ett par särskilt utvalda lärare för uppgiften så erbjöds främst eleverna i årskurs 3 att gemensamt öva inför högskoleprovet. Det var en väldigt trevlig och lyckad eftermiddag där syftet var att göra eleverna bättre förberedda inför det stundande provet. 2.6 Elevråd och Elevinflytande Under läsåret har varje klass haft tid på schemat för klassråd tillsammans med en lärare. Tillsammans har de utsett en ordförande och sekreterare samt justerare. Oftast har mötena utgått från den mall som vi använder och som finns som bilaga i skolans likabehandlingsplan. Här har sedan eleverna diskuterat aktuella frågor men även haft möjlighet att prata om till exempel sin arbetsmiljö och elevinflytande. En kopia av det protokoll som har skrivits har sedan lämnats till biträdande rektor av berörd lärare. Varje klass utsåg en representant samt reserv till skolans elevråd. Denna person har som uppgift att i det demokratiska forum som elevrådet utgör kunna föra sin klass talan. Till elevrådsmötena tar varje representant med sig de protokoll som skrivits under klassråden. Elevrådet har som målsättning att träffas cirka en gång i månaden. Detta sker på skoltid och med giltig frånvaro för de representanter som missar lektionstid. I dessa möten deltar oftast också biträdande rektor och ibland någon av skolans pedagoger. Här har vi haft möjligheten att utbilda och öva eleverna i mötesteknik. Vi har också arbetat med stadgar samt lärt eleverna genomföra och fylla i ett årsmötesprotokoll. Här har eleverna valt ordförande och kassör på läsårsbasis. Klassråden och elevrådet är en viktig del i arbetet med elevernas ansvar och inflytande. Vi tycker att denna modell samt förståelsen för hur elevdemokratin fungerar har fungerat väl och utvecklats under läsåret. Det är viktigt att eleverna känner att de har inflytande över sin skolgång och har en påverkan i hur utbildningen genomförs. Exempel på detta är delaktighet i 13

14 kursens planering och vilka examinationsformer som används. För att eleverna ska få en jämn arbetsbelastning har de även kunnat påverka när examineringen ska ske, det vill säga tider för prov och inlämningsuppgifter. I skolans lärplattform Schoolsoft finns ett provschema som användes just för detta ändamål. Just elevinflytande var ett av skolans fokusområden under läsåret. Hur detta arbete bedrivits redogörs för i nästa kapitel av kvalitetsrapporten. 2.7 Elever Avslutningsvis visas elevstrukturen under detta läsår baserat på program och inriktning. Som nämnts tidigare så är ekonomiprogrammet (EK) nystartat. Även inriktningen Media, information och kommunikation på samhällsvetenskapsprogrammet (SA) är ny för året. Då inriktningkurser på samhällsvetenskapsprogrammet får påbörjas först under årskurs två så gör våra samhällselever sitt val av inriktning strax efter jul. Tolv elever valde denna nya inriktning. Antal Program och inriktning elever Barn- och fritid (BF), inriktning fritid och hälsa 42 Ekonomi (EK), inriktning ekonomi 7 Estetiskt (ES), inriktning musik 23 Handel- och administration (HA), inriktning försäljning 76 Hantverk (HV), inriktning hår- och make up stylist 69 Samhällsvetenskapligt (SA), inriktning samhällsvetare 35 Samhällsvetenskapligt (SA), inriktning beteendevetare 39 Samhällsvetenskapligt (SA), inriktning media, information och kommunikation 12 Vård- och omsorg (VO) 78 Preparandutbildning (IMPRE) 4 Yrkesintroduktion (IMYRK) 4 14

15 3 Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet 3.1 Våra kvalitetsbegrepp Plusgymnasiet utgår från tre kvalitetsbegrepp, funktionell kvalitet, upplevd kvalitet och ändamålsenlig kvalitet i arbetet med att följa upp verksamheten i skolan. Begreppen och dess innehåll som redogörs för nedan hjälper oss i arbetet med att fokusera mot mål och anpassa vårt arbete för att eleverna ska få en utbildning med så hög kvalitet dom möjligt Funktionell kvalitet Detta är det grundläggande kvalitetsbegreppet och kopplas till hur väl alla elever når utbildningens mål. Det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Här finns således även mål som behandlar värdegrund och demokratisk kompetens. Upplevd kvalitet Detta begrepp berör hur eleverna upplever utbildningen utifrån de förväntningar och önskemål som finns. Är man som elev nöjd med utbildningen och kan rekommendera den till andra? Ändamålsenlig kvalitet Ett viktigt perspektiv att följa upp är vad som händer efter att man som elev avslutat sin utbildning på en skola inom Plusgymnasiet. På vilket sätt har gymnasiestudierna hjälpt eleven vidare i arbetsliv och/eller under högskolestudier? 3.2 Uppföljningar Nedan beskrivs det årsarbetshjul som låg till grund för de processer som huvudman och skolenhet jobbade med under 2014/2015 och när de följdes upp. Årsarbetshjulet tydliggör för skolan när de lokalt fokuserar på vissa områden och bidrar till att rektor och huvudman har en kontinuerlig dialog med uppföljning av de områden som utvärderas. 15

16 JULI AUGUSTI JUNI Funktionell kvalitet Uppföljning avgångselever Uppföljning samtliga betyg Uppföljning IM-elever Instrumentell kvalitet Uppföljning NP-resultat Instrumentell kvalitet Genomgång av ISP Instrumentell kvalitet Kvalitetsrapport (enhet) publiceras Arbetsplan (enhet) tas fram SEPTEMBER Inlämning av kvalitetsrapport (enhet) Inrapportering UHR, SCB & kommun MAJ Instrumentell kvalitet Undervisningsutvärdering Kvalitetssäkring ISP GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Behörighetsinventering personal Utvecklingssamtal (elev) OKTOBER ARPIL Upplevd kvalitet Uppföljning elevenkät Uppföljning medarbetarenkät Instrumentell kvalitet Utvecklingssamtal (elev) GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Likabehandlings- och värdegrundskartläggning NOVEMBER Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser MARS Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser Ändamålsenlig kvalitet Uppföljning enkät tidigare avgångselever Instrumentell kvalitet Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Instrumentell kvalitet Undervisningsutvärdering Uppföljning NP-resultat DECEMBER FEBRUARI JANUARI 3.3 Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning Interna tillsyner Plusgymnasiet arbetar med kvalitetssäkring genom interna tillsyner. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen. 16

17 Nationella kursprov Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. Betygsprognoser Två gånger årligen genomför skolorna betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut. Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. Enkäter Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat en årlig elevenkät som fokuserar på Studiemiljö, Undervisning och Nöjdhet. Dessutom genomförs elevenkäter som fokuserar på exempelvis likabehandlingoch värdegrundsarbetet på skolan. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. Utvärdering Utöver den kontinuerliga uppföljningen genomförs en utvärdering i juni där personal och rektor analyserar resultatet. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, utvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse. 17

18 Kvalitetsrapport och Arbetsplan Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse näsa läsår. 3.4 Plusgymnasiet Kristianstad Enhetsspecifika kvalitetsarbete 2014/2015 Skolan bedrev ett aktivt kvalitetsarbete som syftar till att höja elevernas kunskapsresultat och uppfylla de mål och krav som finns i läroplan och styrdokument. Inför läsåret hade vi identifierat fyra nya fokusområden som vi ville arbeta extra kring: Tydlighet Arbetsro i klassrummet Mentorskap Elevinflytande Skolans fyra arbetslag tilldelades i början av läsåret var sitt fokusområde som de hade ansvar att driva och utveckla. Detta har varit huvuduppgiften under de möten som varje arbetslag har varje vecka. De anteckningar med förslag och synpunkter som har framkommit har också delats på Onedrive, så att dessa också är tillgängliga för skolans ledning. Varje arbetslag har också var fjärde vecka redogjort för sina diskussioner och framsteg under APT (arbetsplatsträff). Mer information om dessa fokusområden beskrivs längre fram i kvalitetsrapporten. Det är viktigt att allt kvalitetsarbete som genomförs på skolan är mätbart och kan följas upp och utvärderas. Rutinerna för detta följer i princip ett årshjul med återkommande avstämningar och mätningar. Här följer några exempel. I samband med höstlovet vecka 44 görs den första betygsprognosen. Dessa används under utvecklingssamtalen som påbörjas vecka 45. Om en elev har misslyckats i något eller några moment skrivs dessa ned för att göras under den Ta-igen-dag som följer efter utvecklingssamtalen. I november genomförs en enkät med samtliga elever gällande likabehandling. Denna ligger till grund för nulägesanalysen i planen mot kränkande behandling / likabehandlingsplanen. 18

19 I januari genomförs möten med de elever som har eller riskerar få betyget F i minst tre kurser. Under vecka 4-7 så genomförs medarbetar- och elevundersökningar gällande trivsel och nöjdhet. Analys av resultaten av dessa påbörjas i mitten av mars. Under vecka 8 uppdateras betygsprognosen på nytt och följs av utvecklingssamtal enligt samma upplägg som tidigare. I april påbörjas de nationella proven i svenska, engelska och matematik. Under de påföljande planeringsdagarna efter skolavslutningen gör samtliga lärare en analys av sina resultat. De lärare som även genomfört nationella kursprov analyserar eventuella avvikelser mellan slutbetyg i kursen och betyget på kursprovet. Kvalitetsrapporten påbörjas. Här formuleras också de nya fokusområden som vi har enats kring. Dessa är utfallet av allt kvalitetsarbete som beskrivs ovan. 4 Fokusområden läsåret 2014/ Fokusområde - Tydlighet Fokusområdets bakgrund & motiv: Varje läsår genomförs en elevundersökning där eleverna besvarar en enkät med frågor kring områdena Studiemiljö, Undervisning och Nöjdhet. Utifrån resultatet av undersökningen som genomfördes i januari 2014 under området Undervisning identifierades att elever upplevde att många lärare behövde bli tydligare med återkoppling och kommentarer för hur det går för eleverna i respektive kurser. Det var främst följande två frågeställningar/påståenden som gav ett lägre resultat: Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet. Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. 19

20 Mål och syfte: Syftet med fokusområdet Tydlighet var att möta elevernas önskemål om ökad information kring hur det går i de olika kurserna. Ökad användning av Schoolsoft hos undervisande lärare med betoning på feed-forward i anslutning till uppgifter (formativ bedömning) Matriser i Schoolsoft ska användas fortlöpande i kurser Matriserna användas som underlag för bedömning vid utvecklingssamtal Metod och genomförande: Arbetslaget har under läsåret lett flera tillfällen under APT som diskussionsforum. Vid dessa tillfällen har olika områden diskuterats: Vad betyder tydlighet för de olika arbetslagen på skolan? Hur jobbar vi med matriserna på Schoolsoft. Arbete med självskattningsmatriser. De goda exemplen hur kan vi hjälpa varandra. Fortlöpande under läsåret har direktiv från förstelärare i betyg och bedömning och ledning kommit om när och hur matriser skall vara ifyllda för att det skall bli så tydligt som möjligt för både elever och mentorer. Uppföljning & utvärdering: Uppföljningen har skett vid några nyckeldatum, den 24 oktober, 22 december, 10 mars och den 4 maj då Betygsprognos samt ifyllande av matriser i Schoolsoft genomfördes. Den 16 februari genomfördes en Workshop Bedömning för lärande. Resultat: Vid arbetets uppstart hade arbetslaget som var ansvariga för Tydlighet ett annat ingångsvärde än NKI och fokuserade mer på tydlighet inom organisationen. Efter samtal med rektor fastställdes att arbetet skulle utgå ifrån NKI och elevernas uppfattning om hur undervisande lärare kan bli tydligare med elevernas fortlöpande studieresultat och hur de kan arbeta vidare för högre måluppfyllelse. Under året har skolan arbetat för en mer likvärdig användning av Schoolsoft, 20

21 vilket också till stor del har genomförts. Användningen av matriser har skett i betydligt större omfattning än tidigare och på ett mer systematiskt sätt. Slutsatser: Arbetet var i början trögstartat då vi hade olika uppfattning om vad tydlighet innebar och inom vilket organisatoriskt område fokus skulle läggas. Efter samtal med ledningen enades vi om några områden att arbeta vidare med. Arbetet har lett till att användningen av Schoolsoft har ökat, men kan även fortsättningsvis förbättras i form av ökad likvärdighet när det gäller uppgifter, uppföljning av uppgifter och kopplingen till matriserna. De lärare som behärskar formativ bedömning har i större utsträckning varit bekväma i användandet av matriser. Detta skall vi dra nytta av fortsättningsvis genom att i större utsträckning dela med oss av våra erfarenheter, både inom arbetslagen men även under APT. 4.2 Fokusområde Arbetsro i klassrummet Bakgrund och motiv Vårt arbetslag arbetade med att skapa tydligare rutiner och ramar kring studieklimatet i klassrummet. Arbetsro i klassrummet är en mycket viktig faktor för att vi skall nå ökad måluppfyllelse. Att kunna vistas i en lugn arbetsmiljö är enormt viktigt för både pedagogisk personal och elever. Mål och syfte Vår målsättning var att försöka skapa gemensamma förhållningsregler kring klassrumsundervisningen. Denna tydlighet tror vi gagnar strukturen och ordningen i klassrummet. Målsättningen var att alla ska veta vilka regler som gäller. Metod och Genomförande Vi genomförde en enkätundersökning bland eleverna och kom fram till vilka moment/händelser som mest skapade oro i klassrummet. Vi inventerade också lärarnas uppfattningar kring detta med hjälp av en individuell skriftlig 21

22 självskattning. Detta sammanställde vi och kunde konstatera vissa fokusområden för förbättring av studiero. Våra förstelärare, som gjort en mängd klassrumsobservationer, fick också yttra sig om arbetsron i våra klassrum. Uppföljning och utvärdering Återkopplingen kring vår målsättning gjordes muntligt på en arbetsplatsträff. I kollegiet förekom olika åsikter kring vilka gemensamma rutiner som bäst skapar arbetsro. Diskussionerna mynnade sedan ut i rutiner som rektor sammanställt i dokumentet Läraruppdraget. Här återfinns skolans rutiner för god ordning i klassrummet. Detta ser vi som ett steg i rätt riktning även om det finns anledning att vidare följa upp de rutiner vi satt. Resultat Våra diskussioner har aktualiserat ämnet och på så sätt fått visst genomslag. Arbetsron har förbättrats överlag där fler elever upplever ökad studiero. Tydligare regler och rutiner har stärkt många pedagoger i sitt yrkesutövande kring arbetsro. Slutsatser Vi inser också att svårigheten med detta ämnesområde är olikheterna vad gäller definitionen av arbetsro. Det några betecknar arbetsro kan andra beskriva som stökigt. Vi är ändå nöjda med att ämnet arbetsro har lyfts och tagits på allvar. Vi ser fram emot vidareutveckling av vår läraruppdragsbeskrivning. 4.3 Fokusområde Mentorskap Fokusområdets bakgrund & motiv: Under läsåret 2013/2014 var en av frågorna/påståendena vi ställde vid den årliga elevundersökningen Jag är nöjd med det stöd jag får av min mentor. Resultatet var att 76% var nöjda med stödet från mentor vilket vi inte var nöjda med. Mentors roll har varit central i arbetet med att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det är bakgrunden till varför Mentorskapet valdes ut som ett prioriterat arbete under läsåret 2014/

23 En annan motivering till varför det blev ett prioriterat område är att många lärare känner en osäkerhet kring mentorskap eftersom det saknas i lärarutbildningen. Mål och syfte: 1. Alla som arbetar i skola ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. 2. Skolans mål är att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö och aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. 3. Skolans mål är att varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering. Metod och genomförande: Mål 1 - Nytt för läsåret 2014/2015 var att vi schemalade 30 minuter mentorstid per vecka. Mål 1 uppfylls genom dessa träffar då mentorsgruppen samlas tillsammans med mentorn. Under dessa 30 minuter har olika områden behandlats. På våra APT-träffar har vi diskuterat mentorskapet och rollen som det innebär. Vi har delat tankar och idéer om arbetet med mentorselever. Mål 2 & 3 - På mentorstiden gavs även möjlighet till gemensam planering av veckan och individuell planering via ett dokument veckoplanering som finns i Onedrive. På våra APT-träffar har vi diskuterat olika dokument som man kan använda vid mentorstiden som t.ex. veckoplanering. Dessa diskussioner har gjort mentorskapet mer likvärdigt. Under denna tid har vi arbetat fram en gemensam mall för utvecklingssamtal och diskuterat hur dessa ska genomföras. Uppföljning & utvärdering: I samband med utvecklingssamtal har eleven tillsammans med mentor sammanställt eventuella rester i ett dokument som används på Ta-igen-dagen. En uppföljning av elevernas resultat sker också under utvecklingssamtalet då bedömning bearbetas. 23

24 Resultat: 2014 var 76 % nöjda med det stöd som de fick av sin mentor. Resultatet från 2015 års elevundersökning visade att 81 % av eleverna var nöjda med det stöd de fick av sin mentor. Slutsatser: En ökning med 5 procentenheter där eleverna uttrycker att de är nöjda är ett tecken på att mentorskapet har blivit bättre. Vi tror att det fokus vi haft under det gångna läsåret på mentorsuppdraget ökat personalens kunskap vad som förväntas av dem i mentorsrollen. Vårt mål är att eleverna ska vara ännu nöjdare med mentorerna. Av den anledningen kommer vi arbeta vidare och utveckla detta område där fyra mentorer anställts på heltid från och med höstterminen Dessa mentorer kommer bland annat att fokusera på ett socialt ansvar för elevens situation, genomföra mentorssamtal, utvecklingssamtal samt frånvarouppföljning. 4.4 Fokusområde Elevinflytande Fokusområdets bakgrund & motiv: Elevens inflytande på allt från skolans miljö till kursers upplägg är ständigt aktuellt. Tidigare år har elever uttryckt att de inte haft en fullgod insyn i beslutsprocesser och inte kunnat påverka undervisningens utformning i tillräckligt hög grad. Detta har framkommit bland annat under de klassråd som hålls varje vecka. Mål och syfte: Målet med fokusområdet Elevinflytande var att eleven ska ges mer inflytande på kursernas planering och genomförande. Dessutom var syftet att eleven får mer insyn i bedömningsprocessen så att hen på flera konkreta sätt vet hur hen kan förbättra sin måluppfyllelse. Metod och genomförande: Läraren ska genomföra utvärderingar under kursens gång och börja använda olika verktyg för att möjliggöra för eleven att tydligt se progressionen i en kurs. Dessutom ska läraren arbeta med att individanpassa sin undervisning genom att erbjuda flera olika sätt att kommunicera så att alla i elever får möjlighet till inflytande över arbetsmiljö och undervisning. 24

25 Flera olika kommunikationssätt har presenterats, debatterats och använts under året för att förbättra kommunikationen mellan elev och lärare: Metodiken No hands för att genomföra samtal i stor grupp så att alla kommer till tals har lärts ut. Skolan har mer och mer börjat använda Office365 som samarbetsverktyg där lärarna lärt sig att använda bland annat utvärderingsverktyget Excelsurvey för att på ett enkelt och effektivt sätt genomföra utvärderingar kontinuerligt. Exempel på självskattningsmatriser har presenterats och diskuterats och lärare har fått samarbeta inom kurser samt ämnesövergripande för att göra det möjligt för eleven att mer konkret förstå kunskapskraven och få möjlighet att påverka sin lärprocess. Samtal om vad som påverkar eleven av social- och neuropsykologisk karaktär har först för att öka lärarens förståelse och motivation till att förbättra individanpassning av kurserna. Uppföljning & utvärdering: Under de arbetsplatsmötena som genomförts varje måndag har utvärderande samtal skett för att se vilka behov och lösningar som funnits i lärarkollegiet. Resultat: I den stora elevundersökningen som genomfördes 2014 uppgav 79 % att de tycker att personalen på skolan tar hänsyn till deras synpunkter under området Studiemiljö. I motsvarande enkät 2015 hade den siffran marginellt förbättras till 79 %. Slutsatser: När elever får vara med och påverka kursens utformning regelbundet under läsårets gång ökar elevens medvetenhet om kursens innehåll och kunskapskrav vilket gör att bedömningen av kursen sker i samförståelse med eleven. Det blir ingen överraskning för eleven vilken betyg hen får och möjligheten att förbättra sina resultat ökar. Genom kontinuerlig utvärdering får läraren större kunskap om hur kursen kan anpassas till elevgruppen och enskilda individer. Lärarens ökade förståelse för elevernas olika utgångspunkter förbättrar lärarens möjligheter att hjälpa eleven att nå de mål hen har satt upp. Arbetsmiljön i klassrummet blir bättre då olika metoder för kommunikation används och elever får flera möjligheter att framföra sina åsikter och påverka. 25

26 5 Samlad bedömning av verksamhetens resultat Samtliga resultat som redovisas och analyseras i detta kapitel återfinns i sin helhet i bifogad resultatbilaga. 5.1 Funktionell kvalitet Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen. Förutom betyg är det mål som finns angivna i läroplanen och andra styrdokument samt varje programs examensmål. Här finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens Genomförda granskningar Vår uppfattning är att vi har en verksamhet som granskas och utvärderas dagligen utav nästan 400 elever där alla har olika behov och önskemål som vi förväntas uppfylla. Det är alltså inte bara när vi gör elev- och medarbetarenkäter, kursutvärderingar, har föräldramöten, träffar elevrådet eller håller utvecklingssamtal som vår verksamhet testas och synas. Detta sker varje dag när lektioner genomförs, elever deltar i praktik eller en vikarie kommer in och ersätter en ordinarie lärare. Våra elever är i åldrarna år. De har höga krav och förväntningar på att vi ska vara väl organiserade och erbjuda dem en utbildning av högsta klass. Om de skulle anse att så inte är fallet finns det flera olika möjligheter att förmedla detta till oss, allt från att fylla i en blankett för klagomål på verksamheten till att ändra sitt skolval. Under läsåret har vi även granskats utav externa aktörer på ett mer organiserat sätt. Kristianstad kommun har insyn i verksamheten bland annat genom en utsedd representant som besöker skolan. De har också synat oss gällande inspektion från miljö- och hälsokontoret. Vi har även haft en intern granskning ifrån kvalitetsansvariga inom vår koncern AcadeMedia i april Här har vi granskats enligt samma punkter och upplägg som Skolinspektionen använder enligt nedan: 1. Elevernas och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Arbetsplatsförlagt lärande, grundläggande behörighet och introduktionsprogram 4. Bedömning och betygssättning 26

27 5. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling 6. Förutsättningar för lärande och trygghet 7. Styrning och utveckling av verksamheten Den interna granskningen lyfte särskilt fram arbetet med uppföljning av elevernas kunskapsutveckling, att det sker kontinuerligt och i syfte att eleverna utvecklas. APL var ett annat område som lyftes fram som mycket väl fungerande. Generellt var omdömet att skolan har ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete. Sammanfattningsvis har alla granskningar varit positiva och vi har fått mycket beröm och uppskattning för den verksamhet som bedrivs. Självklart finns det dock alltid områden som kan förbättras ytterligare. Detta arbete med framtida fokusområden beskrivs i sista kapitlet av kvalitetsrapporten Andel elever med gymnasieexamen För att en elev ska erhålla en gymnasieexamen ska eleven ha betyg från en utbildning som omfattar minst gymnasiepoäng på ett nationellt program. Det finns två typer av examen, yrkesexamen och högskoleförberedande examen. För båda gäller att eleven har minst betyget E i kurser som motsvarar 2250 poäng. För yrkesexamen gäller även att eleven ska ha minst betyget godkänt i en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng i varje ämne samt betyget E i gymnasiearbetet. Eleven ska också vara godkänd i minst 400 poäng av de programgemensamma kurserna. För högskoleförberedande examen gäller även att eleven minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 300 gymnasiepoäng, engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng, matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng och minst betyget E i gymnasiearbetet. Av de 112 elever som tog studenten så klarade 87 procent att uppfylla villkoren ovan för en gymnasieexamen, se resultatbilaga, Diagram 1. Om vi jämför yrkesprogrammen med de högskoleförberedande programmen så var utfallet ganska lika, 88 respektive 87 procent. Överlag så uppvisar samtliga program ett likartat resultat med undantag av vård- och omsorgsprogrammet (VO) där samtliga elever tog en gymnasieexamen, se resultatbilaga, Diagram 2. Om vi jämför dessa siffror med övriga riket utifrån Skolverkets statistik 2013/14 så var genomsnittet av elever som tog en examen 88,5 procent. Däremot finns en märkbar skillnad i att 91 procent på de högskoleförberedande programmen 27

28 och 84,4 procent på yrkesprogrammen lyckades ta en examen. Denna avvikelse är inte alls lika tydlig på vår skola Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier Skolans fyra yrkesförberedande program är alla olika i sin utformning där eleven själv måste välja till en del av de behörighetsgivande kurserna. För att göra dessa utbildningar så likvärdiga som möjligt så har vi inkluderat kurserna svenska 2 alternativt svenska som andraspråk 2 i våra programplaner. Samtliga elever på de yrkesförberedande programmen måste dock själva välja till kursen engelska 6 i det individuella valet. Samma gäller för kursen svenska 3 alternativt svenska som andraspråk 3 med undantag för vård- och omsorgsprogrammet där dessa elever läser kursen inom sin programfördjupning. Det ska också tilläggas att då skolan garanterar alla elever möjligheten att läsa in de behörighetsgivande kurserna så har eleven ändå rätt att fritt välja kurser på det individuella valet motsvarande 200 poäng. Gällande dessa elever fattas beslut om utökad studieplan. När vi genomför val med elever på de yrkesförberedande programmen märker vi ett stort intresse för att läsa in en behörighet till högskola. Alla elever som initialt söker de kurser som krävs för den grundläggande högskolebehörigheten går dock inte vidare med att läsa kurserna av olika anledningar. Av våra avgångselever detta läsår så klarade nästan hälften (49 procent) att läsa in en denna grundläggande behörighet för högskola, se resultatbilaga, Diagram 3. Även här utmärkte sig vård- och omsorgsprogrammet positivt där 61 procent läste in behörigheten. En del av förklaringen ligger sannolikt i programmets karaktär där flera elever vill ha möjligheten att läsa vidare till sjuksköterska. Jämfört med skolverkets statistik för hela Sverige under 2013/14 så ligger vi här en bra bit över genomsnittet. Den siffran hamnar på 34,8 procent gällande yrkesprogrammen. Det är också viktigt att nämna att de elever på de yrkesförberedande programmen som tog en yrkesexamen (87 procent) har möjlighet att läsa vidare på yrkeshögskola. Här är det endast ett fåtal utbildningar som har krav på mer än en godkänd kurs i svenska och engelska som särskild behörighet. 28