KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Stockholm

Transkript

1 KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Stockholm

2 Innehåll Grundfakta om Plusgymnasiet Stockholm... 4 Historik, Fakta, Organisation... 4 Utbildningar och Elevantal... 4 Elever... 4 Personal... 4 Finansiering... 5 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 6 Pedagogiskt upplägg, kunskaper och värden Lokaler... 6 Skolledning... 6 Lärare och förstelärare... 7 Värdegrundsarbete... 8 Elevhälsa / Arbete med extra anpassningar och särskilt stöd... 8 Arbetsliv och vidare studier... 9 Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och Lärling... 9 Elevråd och elevinflytande... 9 Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet Våra kvalitetsbegrepp Funktionell kvalitet Instrumentell kvalitet Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Uppföljningar Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning Interna granskningar Nationella kursprov Betygsprognoser Betygsuppgifter Enkäter Utvärdering Kvalitetsrapport och arbetsplan Fokusområden läsåret 2015/

3 Fokusområde Ökad studiero Fokusområde Ökad elevdelaktighet Fokusområde Examensmålen Andra kvalitetshöjande insatser Samlad bedömning av verksamhetens resultat 2015/ Funktionell kvalitet Instrumentell kvalitet Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Sammanfattande bedömning Fokusområden läsåret 2016/ Fokusområde Studiero Fokusområdet Ledning, stimulans och extra anpassningar för varje elev Bilaga: Resultatbilaga 2015/

4 Grundfakta om Plusgymnasiet Stockholm Historik, Fakta, Organisation Plusgymnasiet Stockholm startade 2010 och ingår i Plusgymnasiet AB som i dag består av totalt 14 gymnasieskolor, från Sundsvall i norr till Malmö i söder. Plusgymnasiet AB ingår i sin tur i Academedia AB sedan juli Plusgymnasiet Stockholm ligger i Stadshagen, Stockholm med närhet till tunnelbanestationen Stadshagen. Läsåret 2015/2016 fanns fem nationella program samt två introduktionsprogram på skolan. Utbildningar och Elevantal Nationellt program Nationell inriktning Yrkesutgång År 1 År 2 År 3 Hantverksprogrammet Övriga hantverk Hår- och makeupstylist Hantverksprogrammet Övriga hantverk, lärling Hår och makeup stylist Hantverksprogrammet Frisör Frisöraspirant Hantverksprogrammet Övriga hantverk Hudvård Barn- och Fritidsprogrammet Fritid och Hälsa Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskap Ekonomiprogrammet Ekonomi Estetiska programmet Musik 3 11 Totalt Introduktionsprogram - - Yrkesintroduktion 1 Programinriktat individuellt val Elever Skolan rekryterar i huvudsak elever från Stockholms län men även från andra län i Sverige. Bland annat Blekinge och Sörmland. Majoriteten kommer dock från Stockholms stad, Huddinge, Haninge, Botkyrka och Södertälje kommun. Höstterminen 2015 började 170 elever i årskurs 1. Den 1 september 2015 fanns totalt 380 elever på skolan av vilka en övervägande andel, 80%, utgjordes av flickor. Fördelningen av flickor och pojkar mellan utbildningarna var stor. På Hantverksprogrammet var drygt 95% flickor medan det på Barn-och fritidsprogrammet var 70% pojkar. Skolan är mångkulturell där elever med bakgrund från annat land än Sverige utgör en stor andel av skolans elevantal. Skolan hade 46 elever som läste svenska som andraspråk. Personal Under läsåret 2015/2016 var 35 medarbetare anställda på skolan varav 24 arbetade med undervisning. Fördelningen mellan män och kvinnor var så gott som jämt fördelat. Personalen var indelad i tre arbetslag. Två arbetslag med koppling till undervisningen och ett arbetslag för övrig personal. Övrig personal på skolan; 6 personer, arbetade med administration, vaktmästeri, APL- 4

5 utveckling och mentorskap. I skolans elevhälsoteam arbetade 5 personer inklusive rektor. Skolans ledningsgrupp bestod under läsåret av en rektor samt två biträdande rektorer. Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. Inför läsåret 2015/16 hade skolan 99 förstahandssökande och skrev in 150 nya elever i åk 1 på skolan. Inför läsåret 2016/2017 har skolan 111 förstahandssökande. Historiskt har Hantverksprogrammet Stylist varit skolans mest sökta utbildning. 5

6 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Pedagogiskt upplägg, kunskaper och värden Plusgymnasiets ledstjärna är att hjälpa elever och medarbetare att uppnå sin fulla potential. I arbetet mot denna ledstjärna spelar skolans grundläggande värderingar en viktig roll eftersom de syftar till att visa vägen mot en positiv och tydlig kultur på skolan. Våra värderingar gäller för alla på Plusgymnasiet, såväl elever som medarbetare, och är lika enkla som viktiga: Jag bryr mig, Ömsesidig respekt, Tydlighet Vår struktur har under året förtydligats vad gäller extra anpassningar i klassrummet och särskilt stöd, i de fall anpassningarna inte är tillräckliga för att eleven ska nå kunskapsmålen. Under året har stort fokus varit att alla elever ska få den ledning och stimulans de har rätt till för att nå sina mål. 2. Lokaler Skolans verksamhet bedrivs i fina ändamålsenliga lokaler. Samtliga klassrum har projektorer. Särskilda lokaler för samtliga karaktärsämnen är väl anpassade för ändamålet. Plusgymnasiet ser datorn som ett viktigt pedagogiskt verktyg och hjälpmedel i undervisningen. Eleverna som skrevs in på skolan fick låna en dator under sin tid på skolan. Datorn fick de behålla om de gick ut med gymnasieexamen efter sina tre år på skolan. Skolan hade skollunch. En inhyrd leverantör serverade lunch mellan kl Skolledning Utöver rektor, som har huvudansvaret för skolans pedagogiska verksamhet, bestod skolans ledning av biträdande rektorer. De biträdande rektorerna hade personalansvar för skolans lärare och rektor hade personalansvar för övrig personal på skolan inklusive hela elevhälsan. Biträdande rektor 1 ansvarade för Samhällsvetenskapsprogrammet, Ekonomiprogrammet, Estetiska programmet och för Barn- och fritidsprogrammet samt hade ekonomi- och personalansvar för 15 lärare. Biträdande rektor 2 ansvarade för hantverksprogrammet med ekonomi- och personalansvar för 15 lärare. Det fanns tre arbetslag på skolan som leddes av rektor och biträdande rektorer. Arbetslagen träffades en gång per vecka. Varje vecka hade rektor och biträdande rektorer två möten. Det ena möte ägnades främst år aktuella frågor: skolans resultat analyserades och diskuterades kontinuerligt och beslut fattades kring hur skolan skulle förbättra resultaten. På det andra mötet diskuterades skolans långsiktiga arbete. På bägge mötena diskuterades skolans systematiska kvalitetsarbete och handlingsplanen. Skolans rektor skickade ut ett månadsbrev där information om skolan ställning togs upp. Övriga funktioner som informerade genom rektorns månadsbrev var: kurator, specialpedagog, studie- och yrkesvägledare samt biträdande rektorer 6

7 Lärare och förstelärare På Plusgymnasiet Stockholm arbetade 30 lärare. Av dessa var sju lärare inom de yrkesorienterade ämnena. Krav på lärarlegitimation inom yrkesämnena finns ännu inte formellt. En av yrkeslärarna läser på lärarprogrammet och beräknas bli legitimerad under kommande läsår. Övriga sex saknade legitimation men de har samtliga lång yrkeserfarenhet i de ämnena de undervisar i. I de teoretiska kurserna arbetade 23 lärare. 14 av dessa hade lärarlegitimation, medan åtta saknade. Av dessa hade två grundläggande lärarbehörighet men saknade fortfarande enstaka kurs för att få ut legitimation. Av de 34 lärarna var 12 män och 16 kvinnor. Medelåldern för lärarna var 35 år. Lärarna har varit indelade i två arbetslag med varsin ansvarig biträdande rektor. Möten har genomförts varje vecka. Skolverket redovisar i sin Statistikdatabas, SIRIS, att skolan hade 54,6% lärare med pedagogisk högskoleexamen medan motsvarande andel i riket är 78,5%. Följaktligen en låg andel lärare på skolan med pedagogisk högskoleexamen, den har dock ökat från föregående år, se resultatbilaga Diagram 12. Den främsta anledningen till att skolan har en låg andel lärare med högskoleexamen beror på att skolan har många yrkeslärare då vi har många yrkesutbildningar. Vi har fler andel yrkeselever och högre andel yrkeslärare än en genomsnittskola i riket. Då det inte krävs att en yrkeslärare ska ha en högskoleexamen för att undervisa är det den främsta orsaken. Två av dessa har dock en utvecklingsplan där målsättningen är att våra lärare ska ha en lärarlegitimation inom några år. I realiteten kommer detta bli svårt då bristen på främst legitimerade yrkeslärare är ett problem i hela Sverige. När det gäller yrkeslärarna är det dock avgörande att de har hög kompetens inom yrkesområdet de undervisar i för att eleverna ska få med sig de kunskaper som krävs när de går ut i arbetslivet. Fyra personer har varit anställda som heltidsmentorer. Tre lärare har haft försteläraruppdrag: En med fokus på språk, den andra på ämnena inom humaniora (samhällskunskap, religion och historia) och den tredje på hantverkskurser. Deras uppdrag har formulerats sålunda: Du arbetar aktivt med att utveckla undervisningen, bland annat utifrån skolan fokusområden, med språkutveckling och projekt. Du stödjer lärarna i arbetet med att skapa motiverande undervisning och god studiero. Du arbetar aktivt med att se till att samtliga lärare arbetar utifrån samma bedömningsgrund formativt och summativt. Du stödjer och bedömer kollegor i deras utveckling. Du deltar i analys av skolans resultat och ger förslag till förbättringsåtgärder. Du genomför minst två lektionsbesök i veckan. Du stödjer nyanställda genom veckovisa möten om till exempel Schoolsoft, planering, dokumentation. Du deltar i möten med ledningen. Förstelärarnas huvudsakliga uppdrag har inriktats på att i samarbete med lärare utveckla undervisningen och pedagogisk utveckling. 7

8 Värdegrundsarbete Skolans övergripande värdegrundsarbete redovisas i planen mot kränkande behandling och diskriminering som personal, elever och elevhälsa är delaktiga i. Varje höst genomförs en likabehandlings- och värdegrundskartläggning (LoV-enkät) där eleverna får svara på frågor som bland annat avgör trygghetsnivån på skolan, i vilken utsträckning de fått information om skolans värdegrundsarbete samt om de vet vart de skall vända sig om de upplever sig illa behandlade. Underlaget tillsammans med övrig information som samlas in via undervisningen, elevråd osv. ger skolan indikationer på vilka kommande främjande, förebyggande och även åtgärdande insatser som bör vidtas för att främja en trygg miljö för lärande. Om en elev upplever sig illa behandlad eller om det finns annat som framkommer som ger upphov till oro görs en anmälan om kränkande behandling till huvudman. Huvudmannen utreder, via juristkompetens, ärendet vilket resulterar i kortsiktiga åtgärder för att komma till rätta med situationen. Därtill ges förslag på långsiktigt förebyggande och främjande insatser. Elevhälsa / Arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Till läsåret 2015/2016 förstärktes elevhälsoteamet och det sattes ett stort fokus på dess arbete. Funktion 14/15 15/16 Kurator 80% 80% Skolsköterska 60% 60% Studie- och yrkesvägledare 85% 85% Specialpedagog 100% 100% Speciallärare/samordnare 75% 100% Skolläkare Vid behov Vid behov Skolpsykolog Vid behov Vid behov Rektor 100% 100% Tabell 1 visar det fullständiga elevhälsoteamets fördelning. Elevhälsoteamet hade ett ordinarie möte varje onsdag. Skolläkare och skolpsykolog deltog kontinuerligt på elevhälsomöten. Elevhälsans möten var uppdelade i två delar: 1. Aktuella ärenden enligt inkomna anmälningar (beslutsdokument) 2. Hälsofrämjande och förebyggande Utöver detta hade specialpedagogen två drop-in tider där lärare kunde få handledning av specialpedagog. Varje torsdag träffades undervisande team där specifika elever lyftes för diskussion och kollegialt lärande under ledning av specialpedagog. Under vårterminen ersattes detta av ett möte mellan mentorer och lärare. Vidare genomfördes mentorsmöten varje tisdag med specialpedagog, elevhälsoteamsamordnare, mentorer samt biträdande rektorer och rektor. Studie- och yrkesvägledaren arbetade 85% med handledning av elever inom deras respektive program, med val av individuella val för åk 1 och åk 2 samt information för åk 3 om vilka val de kan göra efter gymnasiet både inom vidare utbildning eller yrkeslivet. 8

9 Skolan följer upprättade rutiner för uppmärksammande av elevers behov av särskilt stöd, utredningar och eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. I undervisningen genomförs också stödinsatser i form av extra anpassningar. Skolan arbetar med extra anpassningar genom att diskussioner förs i olika forum om hur extra anpassningar kan göras: på arbetslagsmöte, under diskussioner mellan förstelärare och lärare, mellan specialpedagog och lärare, under lektionsbesök. Under kommande läsår kommer en större satsning i området göras med en webbaserad distansutbildning för alla lärare. Arbetsliv och vidare studier Skolan har en studie- och yrkesvägledaren som arbetade 85%, med handledning av elever inom deras respektive program, med val av individuella val för åk 1 och åk 2 samt information för åk 3 om vilka val de kan göra efter gymnasiet både inom vidare utbildning eller yrkeslivet. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och Lärling På skolan finns yrkesprogram där arbetsplatsförlagt lärande är en del av utbildningen. Under sin utbildning har eleverna 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande (APL). Inom den gymnasiala lärlingsutbildningen genomför eleverna hälften av sin utbildning som arbetsplatsförlagd. Samtliga elever, med något undantag där särskilda skäl förelegat, har under läsåret genomfört planerad APLperioderna eller lärlingsutbildning. Under hösten 2015 genomfördes en tvådagars utbildning i Skolverkets regi om apl med yrkeslärare och skolledning. Elevråd och elevinflytande Elevrådet representerade samtliga program på skolan och träffades en gång per månad. Elevrådet hade en av skolans mentorer med på alla elevrådsmöten. En elev var vald till ordförande med suppleant. Elevrådet hade också valt sekreterare på skolan. Skolledningen deltog på alla möten. Medlemmar ur elevrådet ingick också i den skyddskommitté som finns på skolan. Skyddskommittén hade under läsåret tre möten; på ett av dessa deltog elevrepresentanter. Skyddskommittén genomförde dessutom samt en skyddsrond tillsammans med skyddsombudet. Eleverna på skolan fick vid två tillfällen genomföra kursutvärderingar på utvalda kurser. Resultatet av kursutvärderingarna låg till grund för skolans fortsatta utvecklingsarbete. I januari-februari genomförde eleverna en elevundersökning som mäter elevernas upplevda kvalitet. Resultatet av denna analyserades i skolledningen och med medarbetarna. Därefter diskuterades arbetsron, hur eleverna informeras av undervisande lärare om hur de ligger till och elevernas möjlighet till delaktighet i åk 1 och åk 2. 9

10 I november genomförde alla elever en likabehandlingsenkät. Skolans likabehandlingsgrupp (LBG) analyserade denna tillsammans med skyddskommittén för att förbättra och utveckla skolans arbete för en tryggare arbetsplats att vistas på. 10

11 Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet Våra kvalitetsbegrepp Plusgymnasiet utgår från fyra kvalitetsbegrepp, funktionell kvalitet, instrumentell kvalitet, upplevd kvalitet och ändamålsenlig kvalitet i arbetet med att följa upp verksamheten i skolan. Begreppen och dess innehåll som redogörs för nedan hjälper oss i arbetet med att fokusera mot mål och anpassa vårt arbete för att eleverna ska få en utbildning med så hög kvalitet dom möjligt Funktionell kvalitet Detta är det grundläggande kvalitetsbegreppet och kopplas till hur väl alla elever når utbildningens mål. Det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Här finns således även mål som behandlar värdegrund och demokratisk kompetens Instrumentell kvalitet För att alla elever ska uppnå utbildningens mål inom den funktionella kvaliteten krävs att vi har hållbara och rättssäkra strukturer, processer och arbetssätt som följer författningarna som styr skola. Till exempel ska varje elev ges möjlighet till reellt inflytande över utbildning och undervisning, få likvärdiga betyg samt en undervisning av god kvalitet som ger ledning och stimulans alternativt få möjlighet till extra anpassningar eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen Upplevd kvalitet Detta begrepp berör hur eleverna upplever utbildningen utifrån de förväntningar och önskemål som finns. Är man som elev nöjd med utbildningen och kan rekommendera den till andra? Ändamålsenlig kvalitet Ett perspektiv vi följer upp är vad som händer efter att man som elev avslutat sin utbildning på en skola inom Plusgymnasiet. På vilket sätt har gymnasiestudierna hjälpt eleven vidare i arbetsliv och/eller under högskolestudier? Uppföljningar Nedan beskrivs det årsarbetshjul som låg till grund för de processer som huvudman och skolenhet jobbade med under 2015/2016 och när de följdes upp. Årsarbetshjulet tydliggör för skolan när de lokalt fokuserar på vissa områden och bidrar till att rektor och huvudman har en kontinuerlig dialog med uppföljning av de områden som utvärderas. 11

12 Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning Interna granskningar Plusgymnasiet arbetar med kvalitetssäkring genom interna granskningar. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen Nationella kursprov Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och 12

13 svenska. Resultatet redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse Betygsprognoser Två gånger årligen genomför skolorna betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse Enkäter Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat en årlig elevenkät som fokuserar på Studiemiljö, Undervisning och Nöjdhet. Dessutom genomförs elevenkäter som fokuserar på likabehandling- och värdegrundsarbetet på skolan samt undervisnings- /kursutvärdering. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse Utvärdering Utöver den kontinuerliga uppföljningen genomförs en utvärdering i juni där personal och rektor analyserar resultatet. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, utvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse Kvalitetsrapport och arbetsplan Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse kommande läsår. 13

14 Fokusområden läsåret 2015/16 Under läsårsavslutningen 2015/16 genomfördes en bred analys av skolans måluppfyllelse. Denna analys resulterade i en arbetsplan i vilken ett antal fokusområden lyftes fram som särskilt prioriterade. Dessa fokusområden presenteras kort nedan. Fokusområde Ökad studiero Bakgrund: För att nå hög måluppfyllelse krävs det studiero i klassrummen. Skolan såg vid elevundersökningarna att det fanns brister i detta vilket gjorde att skolan valde det som ett av våra fokusområden. Enkäterna som genomfördes var likabehandlings-, kursutvärderings- och den årliga kvalitetsundersökningen. Mål: Att alla elever ska känna att de har studiero så de kan tillförskaffa sig de kunskaper de behöver för att nå målen för utbildningen (delmål 60%, mål 100%). Metod: Innan skolstart genomförs genomgång av skollagens kapitel 5 med samtlig personal på skolan. Diskussion och beslut vad detta innebär för skolans rutin avseende studiero genomförs med samtlig personal på skolan. Skolledningen informerar elever under augusti och september om skollagens kapitel 5, samt åtgärdstrappa om detta ej följs. Detta genomförs med samtliga klasser via lektionsbesök. Lektionsbesök med fokus studiero genomförs av ledning och förstelärare. Studieron följs upp varje månad med elevskyddsombud/elevråd. Genomgång av skolans ordningsregler samt elevers medverkan och inflytande över nya ordningsregler. Uppföljning i arbetslagen om hur studieron upplevs genomförs varje månad. Biträdande rektorer ansvarar. På studiedagen den 28/9 kommer halva dagen ägnas åt uppföljning och eventuella nya beslut inom fokusområdet studiero. Kollegialt lärande runt lektionsupplägg och lära av varandras exempel. Uppföljning och utvärdering: Uppföljning sker kontinuerligt varje månad på arbetslagsmöten, arbetsplatsträffar, studiedagar, förstelärar-, mentors-, elevhälsomöten samt i rektorsgruppen. Kursutvärderingar i november månad samt analys av resultat för beslut om åtgärder där elever ej uppfattar att det finns studiero. Skolledningen kontrollerar. Resultat: I kursutvärderingar (december och maj) samt i elevenkäten följdes elevernas synpunkter avseende studieron upp. Frågan som mättes var: Min lärare har lyckats skapa en trivsam arbets(studie)miljö: 14

15 HT14: 77% VT15: 76% HT15: 74% VT16: 75% I elevenkäterna VT15 och VT 16 undersöktes frågan Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan, och resultatet blev VT15: 57% VT16: 59% De båda enkäterna har frågeställningar som liknar varandra vilket gör att de skiftande svaren är svårtolkade. Slutsatser: Resultaten ger vid handen att skolan måste fortsätta att arbeta med studieron; såväl för elevernas måluppfyllelse, trivsel och trygghet som för personalens arbetsmiljö. Oavsett om siffrorna är svårtolkade finns det gott om utrymme för förbättring, i synnerhet som området varit prioriterat under året. Däremot har vi inte i följt upp varje månad med elevskyddsombud/elevråd, såsom vi sagt. Under läsåret diskuterade arbetslagen kontinuerligt den rutin som hanterar studieron vid flera tillfällen vilket borde fått upp resultaten mer än vad blivit. Personalen diskuterade i juni 2016 läsårets fokusområden och kunde konstatera att vi i olika forum och kontinuerligt diskuterat studieron, och de rutiner som skulle hantera studieron, men att detta inte räckt. Bland annat framfördes följande synpunkter: En sak som har fungerat, eller som har lett till en positiv förändring, är arbetet med att ta fram gemensamma åtgärder för specifika klasser (elevplacering, insamlade mobiler) Studieron i klassrummet hänger ihop med skolans övriga regler. Vad eleverna gör i resten av skolan påverkar hur studieron är i lektionssammanhang. Bra att ledningen varit runt i klasserna och talat om studiero: Det ger tyngd åt ärendet Mot bakgrund av resultaten och personalens diskussioner, tror vi att vi bland annat måste vidta följande åtgärder: Vi fortsätter att ha studiero som ett fokusområde, eftersom resultaten inte tyder på att vi agerat tillräckligt beslutsamt eller med tillräcklig samsyn. Ledningen aktualiserar med personalen frågan om studiero: på uppstarten och kontinuerligt under året. Personalen måste i större uträckning göra incidentrapporter så att skolledningen får kännedom om och kan åtgärda disciplinära problem. 15

16 Undervisningspolicyn, som stipulerar hur ledningen vill att varje lärare hanterar sin undervisning, förankras, utvecklas och följs upp. Ledningen initierar en mer formaliserad och gemensam lektionsstruktur och upplägg för lärarna tillsammans med lärarna Ledningen gör fler lektionsbesök och ger återkoppling Förstelärarna fortsätter diskutera studiero med sina lärargrupper. Ledningen återkopplar till lärarna vilka disciplinära åtgärder som gjorts och detta inom en vecka. Skolan hjälper eleverna med studieteknik och målbild, så att eleverna får en klarare bild av varför de går på skolan, vad de ska göra och varför. Detta tror vi förbättrar motivationen och studieron. Ledningen uppmuntrar det kollegiala lärandet: Hur gör kollegerna för att uppnå studiero? Vad kan lärare lära sig av att besöka varandra? Ledningen diskuterar resultateten på kursutvärderingarna med enskilda lärare under medarbetarsamtal. Fokusområde Ökad elevdelaktighet Bakgrund: I skolans kursutvärderingar 2014/2015 framgick det att många elever inte kände att de kunde påverka kursernas upplägg. När skolan hade interninspektion uttryckte elever att de inte upplevde att de hade inflytande och delaktighet i kursernas upplägg. Mot bakgrund av detta beslutade skolan att det skulle bli ett fokusområde för kommande läsår. Vi tror att det kan påverka elevernas motivation till sina studier. Vi behöver utveckla skolans undervisningskvalitet och klassrumsledarskap för att det ska motsvara styrdokumentens vilja. Under läsåret 2014/2015 fanns ett elevråd som träffades en gång per månad. Skolan hade dock inte klassråd inlagt på schemat vilket gjorde att det var svårt att sprida det demokratiska arbetet på bredare front. Läsåret 2015/2016 hade alla klasser klassråd varje vecka tillsammans med sin mentor. Mål: Alla elever ska känna att de har en reell möjlighet att påverka sina studier och skolgång (delmål 60% i kvalitetsundersökning februari 16). Detta mäts i frågan Jag tycker att personalen på skolan tar hänsyn till vad vi elever har för synpunkter. Skolan mäter också elevdelaktighet i kursutvärderingar som görs i november och maj. Metod: I augusti under lärarnas uppstartsdagar går ledningen igenom styrdokumentens text när det gäller elevers rätt till delaktighet och inflytande. Varje undervisande lärare ska i sina kursplaneringar dokumentera hur de ska låta eleverna ha inflytande över sin utbildning. Särskilt dokument lämnas till skolledningen. 16

17 Skolledning och förstelärare har delaktighet och inflytande som särskilt kontrollområde vid lektionsbesök. Förstelärarna och ledning gör två lektionsbesök per vecka med uppföljande samtal med läraren. Förstelärare har coachande samtal i anslutning till lektionsbesök med lärare över vad de sett och hur lärare kan utveckla sin undervisning. Skolledningen granskar dokumenten som lärarna skrivit och kontrollerar vid lektionsbesök. Utvecklande samtal ska föras med lärare om hur arbetet kan utvecklas. Detta sker på arbetslagsmöten, undervisande team och individuella samtal kontinuerligt varje månad. Alla klasser kommer detta läsår ha klassrådstid inlagd på schemat varje vecka vilket medför en kanal direkt till elevrådsrepresentant och elevråd. Skolledning ska medverka på alla elevrådsmöten där information om skolan ges och elever tar med sig frågor till klassråd och inflytande i frågor som direkt rör eleverna uppnås. Uppföljning och utvärdering: Kontinuerligt uppföljning sker varje månad i arbetslagsmöten, på arbetsplatsträffar, studiedagar, förstelärarmöten samt i rektorsgruppen. Resultat: Skolan har mätt i vilken mån eleverna känner att de får vara delaktiga i skolans planering i två olika enkäter: När det gäller Kursutvärderingarna har eleverna på frågan Jag har fått vara delaktig i kursens utformning och upplägg svarat: HT14: 59% VT15: 63% HT15: 66% VT16: 70% I Elevenkäten fick eleverna frågan Jag tycker att personalen på skolan tar hänsyn till vad vi elever har för synpunkter, och svarade: VT15: 62% VT16: 63% Slutsatser: En försiktig tolkning ger vid handen att resultaten förbättrats något, men att analysen av inflytandegraden utifrån kursutvärderingarna varierar. Några har fått värden understigande 60 % Lärarnas plan över hur elevinflytandet skulle uppmuntras skickades in i augusti till respektive biträdande rektor men detta följdes inte upp. Personalen diskuterade i juni 2016 läsårets fokusområden och när det gäller elevinflytande framkom bland anat följande synpunkter: Eleverna behöver förstå att delaktighet innebär att få bli lyssnad till, men inte att få bestämma. De kan ha synpunkter på hur kursen genomförs, snarare än vad som ingår. Börja med att få eleverna att förstå HUR de kan vara delaktiga. 17

18 Avsluta alla moment med en inbördes utvärdering, vad eleverna tyckte, vad som var bra och vad som kunde varit bättre. Eleverna får uttrycka hur de vill få information (muntliga presentationer, demos, pappersform, högläsning, instuderingsfrågor). Stäm av mer med eleverna om hur de upplever en viss uppgift eller moment på vägen. Detta är också delaktighet att vi arbetar med det kontinuerligt i olika delar av processen. Vi behöver sitta och diskutera resultaten mera med eleverna, ställa följdfrågor och inte bara skrapa på ytan genom att spekulera i varför vissa resultat är gröna, andra gula etc. Om vi faktiskt behandlar svaren ordentligt med eleverna blir arbetet mer relevant och vi kommer att få fler konkreta förslag från eleverna själva. Eleverna måste få känna sig bekräftade och att någon lyssnar på dem. Även om resultaten förbättrats så finns utrymme till förbättringar, exempelvis: Lärarna diskuterar återkommande med sina elever vad delaktighet innebär: inflytande men inte bestämmande. Ledningen diskuterar resultaten från kursutvärderingarna med enskilda lärare, där graden av elevinflytande visat sig låg. Ledningen diskuterar med lärarna hur elevinflytande i realiteten kan se ut. 3. Fokusområde Examensmålen Bakgrund: I den i mars genomförda interninspektionen framgick det att en för stor andel av eleverna inte visste vad examensmålen för deras program var. Detta gjorde att vi tog med det som ett fokusområde. Vi tror att genom att knyta an till programmets examensmål kan vi öka elevernas motivation för de kurser de läser. Att knyta an till deras intresse gör att vi når högre i måluppfyllelse. Vi strävar efter en ökad förståelse hos eleverna om varför de läser de kurser de läser och hur de är kopplade till det program de läser. Mål: Alla elever känner till sitt programs examensmål och märker av dessa i undervisningen i samtliga kurser. Metod: I augusti under lärarnas uppstartsdagar går ledningen igenom styrdokumenten vad gäller examensmålen. Förstelärarna tar sedan processen vidare med lärarna i att analysera examensmålen och hur detta ska implementeras i undervisningen. Förstelärarna är uppdelade i ämneslagen humaniora, matematik, språk och hantverk. Grupperna analyserar examensmålen utifrån de kurser de har. Samtliga undervisande lärare ska sedan skriva ner på vilket sätt de ska få in examensmålen i deras undervisning. Dokumentet lämnas sedan till biträdande rektorerna för godkännande. Varje lärare ska i uppstarten av deras kurser ta upp examensmålen med eleverna samt prata om hur dessa kan genomsyra kursens upplägg. Eleverna får också ha inflytande i detta. Detta hålls sedan levande under hela kursen upplägg. 18

19 Uppföljning och utvärdering: Uppföljning sker kontinuerligt varje månad i arbetslagsmöten men även i andra forum som arbetsplatsträffar, studiedagar, förstelärarmöten, undervisande team samt i skolledningen. Resultat: Skolan har mätt i vilken mån eleverna känner att lärarna utgår från examensmålen i undervisningen i två olika enkäter. Frågan som eleverna fick svara på i kursutvärderingen: Undervisningen i kursen har i någon mån anpassats till det program jag läser (examensmålen), till exempel genom särskilt utvalt material och/eller arbetssätt. HT15: 71% VT16: 72% Frågan som eleverna fick svara på i elevenkäten: På min skola tydliggör lärarna examensmålen för min utbildning. VT16: 62% En försiktig tolkning ger vid handen att resultaten förbättrats något. Slutsatser: Resultaten ger vid handen att skolan måste fortsätta med att tydliggöra sambandet mellan examensmålen och undervisningen, i synnerhet som området varit prioriterat under året. Även detta område diskuterades av personalen i juni 2016 då följande synpunkter framkom: Eleverna behöver påminnas om tiden efter gymnasiet. Vad krävs om man direkt ska ut i arbetslivet? Vad behöver elever för förmågor för att klara livet på högskolan? Istället för att arbeta med ett för brett område av examensmålen, identifiera ett fåtal punkter som är viktigare än de andra och skapa åtminstone uppgifter kopplade till dessa. I vissa kurser är det svårt att koppla övergripande examensmål till kursens centrala innehåll. Det är viktigt att betona detta och inte överge det vi som lärare är ålagda att undervisa om i kursen enbart för att implementera examensmålen för sakens skull. Skolan kommer att fortsätta att tydliggöra examensmålens koppling till undervisningen. Andra kvalitetshöjande insatser Skolan har på olika sätt arbetat med kvalitetshöjande åtgärder, varav några kort presenteras här: Studiedagar: Diskussioner om gemensam lektionsstruktur, om aktivt lärarstöd, om skolans styrdokument, om vad som kännetecknar en god lektion, hur lärande är ett ömsesidigt och delat ansvar för lärare och eleven, hur skolan hjälper eleverna till större måluppfyllelse och hur vi kan arbeta för att uppfylla läroplansmålen i det dagliga arbetet Elevstöd: Eleverna kan på olika sätt få hjälp med sina kurser: Genom extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen (där specialläraren bistår läraren med råd), på läxläsningstid (matematik, svenska, engelska) och i lärstudion med specialläraren. 19

20 Undervisningspolicy: En formaliserad beskrivning av hur läraren förväntas bedriva sin undervisning har skapat större tydlighet och samsyn. Schoolsoftpolicy: En formaliserad beskrivning av hur läraren förväntas använda skolans lärplattform med lektionsplaneringar, bedömningar och gensvar. Lärare med behov av särskilt utvecklingsstöd: De lärare som haft behov av särskilt stöd och coachning, utifrån sina kursutvärderingar, har fått detta av förstelärare och av de biträdande rektorerna. Kompetensutvecklande insatser: Studiedagar. Besök på Skolforum i november med efterföljande redovisning och diskussion. Enskild kompetensutveckling. Skolverket kurs om arbetsplatsförlagt lärande (Apl) för yrkeslärare. 20

21 Samlad bedömning av verksamhetens resultat 2015/2016 Funktionell kvalitet Andel elever med gymnasieexamen: I resultatbilaga Diagram 1 framgår det att elever som erhöll gymnasieexamen ligger kvar på ungefär samma nivå som föregående läsår. Gymnasieexamen för de högskoleförberedande programmen hamnade på 62 %, medan yrkesprogrammen hamnade på 76%. Totalt för skolan uppnådde 73 % av eleverna gymnasieexamen, att jämföra med 89 % för riket. För de enskilda programmen gäller att andelen elever med gymnasieexamen fördelades så här (Diagram 2) : Barn och fritidsprogrammet: minskat från 100 % till 63 %, 10st elever totalt Ekonomiprogrammet 50 % (inget EK-program förra året), 8st elever totalt Samhällsvetenskapsprogrammet: stigit från 30 % till 71 %, 10st elever totalt Hantverksprogrammen: stigit från 71 % till 78 %, 54st elever totalt Här finns utrymme till förbättring av måluppfyllelsen, (i synnerhet på de högskoleförberedande programmen): Även om det finns flera individuella förklaringar till att elever inte nådde gymnasieexamen (ett fåtal elever saknade/missade enstaka kurser, några sjukskrivna, en fick barn, ett par hade reducerat program) så är det tydligt att flertalet elever saknade eller misslyckades i många kurser och att problemen började redan i ettan. Skolan behöver sätta in åtgärder tidigt för att öka andelen elever med gymnasieexamen. Glädjande tendenser är att på Hantverksprogrammets Hudutbildning klarade alla elever examen och att Samhällsvetenskapsprogrammet ökat till 71 %. Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier: I Diagram 3 i resultatbilagan framgår att andelen elever på yrkesprogrammen som nått grundläggande högskolebehörighet är låg: På Barn och fritidsprogrammet (BF) och Hantverksprogrammet (HV) är det 25 % totalt, vilket är 10 % lägre än rikssnittet. För Barn och fritidsprogrammet är dock andelen lägre än föregående år. Sannolikt upplever flertalet elever att det är viktigare med yrkesexamen än behörighet till högskola. Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg): I Diagram 4 i resultatbilagan framgår att den genomsnittliga betygspoängen för treornas samtliga betyg ökat lite från förra året till 12,7, vilket är något lägre än rikssnittets 14 och Plusgymnasiernas 13,6. När det gäller fördelningen per program så finns variationer men inga klara tendenser. Programmen (Diagram 5) ligger tämligen lika, även om yrkesprogrammen fick något lite högre betygspoäng än de högskoleförberedande programmen och samhällsvetenskapsprogrammet ligger lägst 21

22 Resultaten tycks tyda på att skolans elever inte ligger långt efter rikets när det gäller betygspoäng, vilket är glädjande, samt att eleverna på Hantverksprogrammet kanske är mer motiverade och målmedvetna än eleverna på de högskoleförberedande programmen. Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ligger lägst, med låg intagningspoäng. Slutsatsen är att eleverna till de högskoleförberedande programmen gör ett ickeval när de väljer Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet. Detta har bland annat föranlett skolan att inför nästa läsår göra en särskild satsning på detta program vad gäller profilering, samarbete och motivation. Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis): I Diagram 6 och 7 i resultatbilagan framgår att den genomsnittliga betygspoängen för de treor som nått gymnasieexamen är något högre för skolan yrkesprogram (14,0 ) än för rikssnittet, medan den är lägre för de högskoleförberedande programmen (12,1). Sammantaget ligger skolan på 13,8 vilket är lite lägre än rikssnittets 14,5 och något bättre än tidigare år. Denna positiva trend är resultatet av att vi hade ett starkt fokus på att få eleverna att klara kurser kopplade till gymnasieexamen. Analyser gjordes på individnivå och av mentorerna och pågående prövningar genomfördes under hela läsåret. När det gäller fördelningen per program har Barn och fritidsprogrammet högre än rikssnittet, Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet lägre än rikssnitt och Hantverksprogrammets något lite lägre. Tendensen att de högskoleförberedande programmen ligger lite lägre än yrkesprogram känns igen även här. Resultaten tycks tyda på att skolans elever inte ligger långt efter rikets när det gäller betygspoäng för elever med gymnasieexamen, vilket är glädjande. Andelen minst godkända betyg (E) samtliga kurser: Beträffande andelen elever med minst betyg E (se Diagram 8 och 9) så ligger andelen på 83% för skolan, vilket är ungefär som tidigare år. Högst resultat har Hantverksprogrammet (88 %), Individuellt program undantaget, och Barn och fritidsprogrammet lägst (75%). Samhällsvetenskapsprogrammet har ökat från förra årets 60 % till 78%. Skolan arbetade ned en tydligare struktur kring IMPROelevernas studieplaner som ledde till att vi fick 100% måluppfyllelse i grundskolematematiken. Vi fortsatte att utveckla våra strukturer kring måluppfyllelse, extra anpassningar och särskilt stöd. Fördelningen av betyg ger vid handen bl a att på Samhällsvetenskapsprogrammet har andelen F minskat från 40 % till 22 %, men att de i övrigt inte skett några stora förändringar. Minst andel F återfinns på Hantverksprogrammet (12%), störst på Barn- och fritidsprogrammet (25%). Återigen framgår att Hantverksutbildningarna lyckas bättre med sina resultat. Utmaningen med att öka måluppfyllelsen så att elever når minst E återstår: I åk 1 sattes 137 F i olika kurser, motsvarande 16 %, vilket visar att skolan måste sätta in kraftfulla insatser tidigare. Andelen betyg minst E behörighetsgivande kurser: 22

23 Förutom godkända betyg i minst 2250 poäng är det vissa kurser som eleverna måste ha minst godkänt i. I resultatbilagans Diagram 10 framgår att jämfört med föregående år har andelen godkända betyg i Engelska 5 ökat till 89 %, i Engelska 6 minskat till 68 %, Matematik 1a minskat till 76%, Matematik 1b ökat till 80%, Svenska 1 minskat lite till 93 %, Svenska 2 minskat till 74%, Svenska 3 minskat till 59%, och för Gymnasiearbete A ökat till 84%. Lägst andel godkända betyg återfinns i Svenska 3 (59%)och Engelska 6 (68%). Generellt behöver resultaten förstås förbättras, så att fler elever klarar gymnasieexamen. Det stöd eleverna erbjudits på läxläsningstid i engelska, svenska och matematik har inte utnyttjas i särskilt stor utsträckning i engelska och svenska, varför skolan kanske måste erbjuda hjälp i annan form. Betygsfördelning: Betygsfördelningen uppvisar för programmen liknande utseende som föregående läsår, Diagram 9a och 9b. Det är fortsatt på Samhällsvetenskapsprogrammet som lägst andel högre betyg, A-C, sätts. Dock är det en positiv utveckling på programmet jämfört med 2015 då fler högre betyg, A-C, sätts samtidigt som andelen F minskat kraftigt. Generellt är andelen högre betyg, A-C, på skolan låg. Skolan behöver fortsätta motivera eleverna till högre betyg. Vi fokuserade tidigare på att elever skulle klara minst betyget E men nu behöver vi ställa om vårt fokus för att motivera eleverna till de högre betygsnivåerna. Resultat för introduktionselever: Totalt var det under året 13 elever inskrivna på introduktionsutbildning, alla på Programinriktat individuellt val (IMPRO). Tio elever nådde målet för utbildningen, vilket innebär att de blev behöriga till nationellt yrkesprogram efter att ha fått godkänt betyg i grundskolematematik (Se resultatbilaga Diagram 11). De tre elever som övergick till annan utbildning skrev in sig på annan skola. Instrumentell kvalitet Genomförda granskningar: oktober 2015 genomförde huvudman en intern granskning och områden som granskades var: o Undervisning och lärande o o o o o Extra anpassningar och särskilt stöd Arbetsplatsförlagt lärande, grundläggande behörighet och introduktionsprogram Bedömning och betygssättning Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Förutsättningar för lärande och trygghet 23

24 o o Styrning och utveckling av verksamheten Utveckling av undervisningen Sammanfattningsvis bedömer granskarna att medvetenheten hos all personal om vad skolan behöver åstadkomma för att verksamheten ska vara kvalitativ finns och viljan att åstadkomma detta är stor. Här upplever granskarna att det blivit en stor förändring till det bättre efter vitesföreläggandet från Skolinspektionen( ). Det sker idag ett mer medvetet arbete inom i princip alla områden, det är viktigt att bevara det som fungerar och utveckla det. Förändringsarbete tar tid och Plusgymnasiet Stockholm har utvecklats mycket på två år. För att utvecklingsarbetet ska gå snabbare och även bli beständigt bedömer granskarna att delaktighet och kommunikation mellan skolans aktörer behöver stärkas. Olika aktörer har olika bild om: - vad som görs, - varför saker görs och vem som ansvarar. Rektor har en klar bild av verksamheten, dess struktur och vad skolans mål är. Den tydliga bilden finns inte hos all personal enligt granskarna. Ett ökat kollegialt lärande där diverse pedagogiska diskussioner med bedömning, undervisningsupplägg, extra anpassningar osv borgar för att ge eleverna en mer likvärdig undervisning enligt granskarna. Likabehandling- och värdegrund: Av den elevenkät som genomfördes bland eleverna på skolan i november 2014 framgick det att skolan behövde nya åtgärder och insatser för i sitt likabehandlings- och värdegrundsarbete. 38,8% av dessa ansåg att skolans ordningsregler ej följdes korrekt och 44 % svarade att de ej hade fått inflytande över skolans ordningsregler. 87,1 % visste var de skulle vända sig om de eller någon annan elev på skolan kände sig kränkta, men 24,9 % av skolans elever uppgav att de ej kände förtroende för att skolan tog tag i situationer då de fått information om att en kränkning har inträffat. Utifrån kartläggningen, som gjordes efter likabehandlings-enkäten i november 2014 framstod tre områdes som extra angelägna i det fortsatta arbetet för att komma till rätta med brister och förebygga att kränkningar sker: Se till att vi har en fungerande organisation kring arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Skolan behöver systematiskt och målinriktat koordinera och följa upp arbetet samt se till att all personal har tillräcklig kunskap i ämnet. Vi behöver utveckla och använda skolresurser för att öka trivsel och studieron i skolan. Skolan skall använda elevhälsan som resurs i klassrummen för att öka studieron och trivsel. Vi behöver engagera både elever och skolpersonal i den årliga likabehandlingsarbetet. Se till att alla elever vet vem de ska vända sig till om de själva eller någon annan elev på skolan känner sig illa behandlade på något sätt. Vi måste också se till att eleverna har 24

25 förtroende för att vi i personalen tar vårt ansvar för en trygg, omsorgsfull och likabehandlande skolmiljö. I november 2015 genomfördes detta läsårs likabehandlings-enkät. 253 av cirka 380 elever på Plusgymnasiet Stockholm besvarade enkätundersökningen. Av resultatet, resultatbilaga Diagram 13, framgår att 89 % av eleverna vet vart de ska vända sig till om de själva eller någon annan elev upplever kränkningar på skolan, en positiv ökning på 2%. 79% känner förtroende för att skolan tar tag i situationer när skolan får kännedom att eleven eller någon annan upplever kräkningar på skolan, en glädjande ökning om ca 5 procentenheter. 62% av eleverna känner att de har fått inflytande över skolans ordningsregler. 90 % känner till ordningsreglerna. 92% av eleverna känner sig trygga eller oftast trygga i skolan. 94% känner sig trygga eller oftast trygga i sin klass. 87% känner sig trygga eller oftast trygga med skolans personal. I Resultatbilagans Diagram 13 och 14 presenteras Likabehandlings och värdegrundsenkätens resultat, baserat på sex frågeställningar. Resultaten är generellt rätt höga och också högre än förra året. Resultatet beror på att mentorerna jobbat extra mycket med likabehandling och värdegrund i sina klasser med t.ex. uppföljning av elevenkäten, elevrådet har varit aktivt och haft nära kontakt med skolledningen och lärarna har fokuserat på studiero och delaktighet i sina undervisningsgrupper. Dock kan man bl a konstatera att 13 % känner sig inte trygga med personalen, vilket förstås är för högt, och att denna siffra sjunkit sedan förra året. Vi behöver följa upp resultaten med en djupintervju med klasser eller elevrepresentanter för att få större förståelse för Exempel på synpunkter från personalens diskussioner under utvärderingstiden i juni 2016: Presentera information om likabehandling, värdegrundsarbete, ärenden och skolans arbete i många olika former och sammanhang. Elever som anmält kränkningar kan behöva återkoppling på vad skolan gjort, då kommer förtroendet för skolan att öka. Bekräfta och bemöt elever på ett respektfullt sätt och hänvisa dem vidare till Likabehandlingsgruppen om en elev har uttryckt sig otrygghet i relation till individer i kollegiet. Lägg mer tid på att grundlägga relationer med elever. Om man upprättar en relation med elever finns det fler möjligheter att eleven ska få förtroende för personalen. Vi behöver göra fler saker under läsåret tillsammans med eleverna som inte handlar om bedömning, kunskapskrav etc. Vi behöver umgås mer med eleverna och hitta på gemensamma aktiviteter kopplade till tradition och spex. Likvärdig bedömning: Skolans ambition är att ständigt arbeta mot och säkerställa att likvärdig bedömning och betygssättning sker. I samband med att statistiken för kursprovsbetygen och för kursbetygen blev tillgänglig i juni 2016 (se Resultatbilaga Tabell 1-3) hade lärarna i svenska, engelska och matematik en uppföljning av dessa. Då diskuterades såväl resultaten, tolkningar av dessa och tänkbara lärdomar. 25

26 De generella orsaker till diskrepanser mellan kursprovsbetygen och för kursbetygen som diskuterades var exempelvis att Lärarna använder tiden efter proven att hjälpa eleverna att uppnå de mål som eleven visat brister på provet Elever med svag måluppfyllelse kan frestas att avstå från att delta i (delar av ) de nationella proven, varför det statistiska utfallet blir missvisande Elever underpresterar oftare på nationella prov än under den bedömning som sker kontinuerligt Lärarna över- eller underskattar elevernas kunskaper när det blir dags för betygssättning För svenskämnets del gäller att den största delen elever har fått samma betyg på det nationella provet som de sedan fått på hela kursen. Jämfört med föregående år tycks överensstämmelsen detta år vara högre mellan kursprovsbetyg och kursbetyg i svenska. Inga särskilda tendenser kan utläsas av fördelningen av kursprovsbetygen. Beträffande engelskämnet förekommer skillnader mellan kursprovsbetygen och för kursbetygen både uppåt och nedåt vars förklaring är svår att sia om. Likaså fann gruppen det svårt att förklara varför överensstämmelsen mellan kursprovsbetygen och för kursbetygen var högre föregående år jämfört med aktuellt år. Inga särskilda tendenser kan utläsas av fördelningen av kursprovsbetygen. För matematikämnets del fanns det en tydligare avvikelse mellan kursprovsbetygen och kursbetygen, särskilt för några av de högre kurserna där 100% av eleverna fick högre kursbetyg. Läraren spekulerade i att de olika förmågorna och kunskapskraven nogsamt prövats under kursens gång och att detta givit ett tillförlitligare underlag än ett NP-tillfälle som kan påverkas av tillfälligheter och som inte täcker in alla moment. Detta är dock något som matematiklärarna behöver fortsätta diskutera. Jämfört med föregående år tycks överensstämmelsen detta år vara både högre och lägre mellan kursprovsbetyg och kursbetyg. Inga särskilda tendenser kan utläsas av fördelningen av kursprovsbetygen. Sammanfattande lärdomar inför kommande år ger vid handen att diskussionen och det fortsatta arbetet måste fortsätta om I vilken utsträckning det bör finnas en korrelation mellan kursbetyg och provbetyg och hur den ska uppnås Att kursuppgifter kanske måste vara snarlika dem på NP, så att eleverna inte underpresterar pga. prov-ovana Att lärarna sätter högre betyg än NP ger utrymme för Att samarbete kring uppgifter och bedömning under kursens gång behöver utvecklas Att det är värdefullt att vid sidan om nationella prov ha rikligt med betygsunderlag som komplement Att skolan framför allt måste se till att sambedömning och byte av prov sker i oftare och mer systematiskt Genomströmning: 26