KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Karlstad

Transkript

1 KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Karlstad

2 Innehåll Grundfakta om Plusgymnasiet Karlstad... 4 Historik, Fakta, Organisation... 4 Utbildningar och Elevantal... 4 Elever... 4 Personal... 4 Finansiering... 4 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 5 Pedagogiskt upplägg, kunskaper och värden... 5 Lokaler... 5 Skolledning... 5 Lärare och Förstelärare... 5 Värdegrundsarbete... 6 Elevhälsa / Arbete med extra anpassningar och särskilt stöd... 6 Arbetsliv och vidare studier... 7 Arbetsplatsförlagt lärande(apl) och Lärling(Stockholm endast)... 7 Elevråd och Elevinflytande... 8 Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet... 9 Våra kvalitetsbegrepp Funktionell kvalitet Instrumentell kvalitet Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet... 9 Uppföljningar... 9 Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning Interna granskningar Nationella kursprov Betygsprognoser Betygsuppgifter Enkäter Utvärdering Kvalitetsrapport och Arbetsplan Fokusområden läsåret 2015/ Fokusområde gymnasiearbete

3 Fokusområde EHT Fokusområde Återkoppling kunskapsutveckling Samlad bedömning av verksamhetens resultat 2015/ Funktionell kvalitet Instrumentell kvalitet Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Sammanfattande bedömning Fokusområden läsåret 2015/ Fokusområde 1 Mål, syfte och krav gentemot eleverna Fokusområde 2 Elevernas delaktighet Fokusområde 3 Förebyggande arbete mot stress

4 Grundfakta om Plusgymnasiet Karlstad. Historik, Fakta, Organisation Plusgymnasiet startade i Karlstad hösten 2011 på Orrholmen som ligger ca 8 minuters gångväg från Centralstationen. Skolan är belägen i ett hus där gymnasieskola har bedrivits förut men vi har fått lokalerna ombyggda så att de ska passa vår undervisning och typ av skola. Skolan ingår i Plusgymnasiet AB som är vår huvudman. Plusgymnasiet AB ägs sedan 2011 av AcadeMedia, Sveriges största utbildningsföretag. Våren 2015 fick vi ett nedläggningsbeslut vilket gör att skolan avvecklas i juni De elever som innan beslutet var antagna på skolan får genomföra sina treåriga gymnasieprogram på skolan. Inga nya elever har antagits. Utbildningar och Elevantal Nationellt program Nationell inriktning Yrkesutgång År 1 År 2 År 3 Hantverksprogrammet Övriga hantverk Hår- och makeupstylist 6 14 Hantverksprogrammet Övriga hantverk Hudvård 3 10 Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap 1 5 Estetiska programmet Musik 14 5 Totalt Introduktionsprogram - - Programinriktat individuellt val 1 Elever Elevgruppen har under läsåret bestått av 11 st pojkar och 48 st flickor. Personal Skolan har inför detta år ändrat organisation för att anpassa till minskningen av elever och personal. Vi har gått från att ha två arbetslag till ett. Vi har fortsatt med att ha ett måndagsmöte och möjlighet till två arbetslagsmöten i veckan. Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. 4

5 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Pedagogiskt upplägg, kunskaper och värden Efter att skolan fått nedläggningsbesked och att vi inte kommer att anta några nya elever så fick det konsekvensen att vi släppte de långsiktiga utvecklingsområdena och fokuserade på allt vi gör bra och på att ge eleverna hög kvalitet i alla delar av utbildningen. Det gjorde vi genom att ha hög delaktighet och bra relationer till eleverna. Tydlighet i strukturen kring utbildningen och kurserna med fokus på förståelse. Tydliga rutiner kring återkoppling och formativ bedömning i kurserna. Snabba med att fånga upp avvikelser och skapa individuell planering, extra anpassningar och särskilt stöd. Lokaler Våra lokaler är anpassade till vår typ av skola och elever. Vi har en stylistlokal som är utrustad med stolar och bord som behövs för att bedriva en bra undervisning, dessutom finns schamponeringsstolar och nagelbord med utsug. I salen finns diskbänk med rinnande vatten. Vi har en hudvårdssal som är utrustad med massagebord, förstoringsglas med lampor, hurtsar. Det finns diskbänk med rinnande vatten. Yrkesprogrammen har en gemensam salong på entréplan för att kunna ta emot externa kunder, vilket gör undervisningen än mer verklighetsnära. Vi har anpassade salar för musikundervisning så som musikstudio, ensemblerum och sångrum. Alla ljudisolerade. I varje klassrum finns det en projektor, en whiteboard. I ett av våra klassrum finns det dessutom an smartboard som först och främst är tänkt att användas till matematikundervisningen. Alla elever och pedagoger har tillgång till personligt IT-stöd i form av dator. Lärplattformen Schoolsoft stödjer lärandet och kommunikationen kring elevernas måluppfyllelse. Internet används i hög grad i undervisningen och läroböcker finns i någon form i alla ämnen och används där de värdefullt främjar undervisningen och stimulerar läsandet. Skollunchen serveras och äts tillsammans med IT-gymnasiet i en gemensam matsal. Skolledning Skolan leds av rektor och en biträdande rektor på halvtid. Gemensamt möte med ledning och personal sker två gånger i veckan. Där delges information mellan personalen och protokoll förs så alla kan ta del av i efterhand. En gång i månaden genomförs APT. Lärare och Förstelärare Att ha behöriga och legitimerade lärare har alltid varit viktigt för oss, men framförallt att ha lärare med hög relationskompetens, bra ämneskunskaper och att de kan leverera en utmärkt undervisning 5

6 anpassad efter elevernas förutsättningar, förståelse och behov. Vi hade under året fyra förstelärare med uppdraget att kvalitetssäkra varje program utifrån examensmålen. Värdegrundsarbete Skolans övergripande värdegrundsarbete redovisas i planen mot kränkande behandling och diskriminering som personal, elever och elevhälsa är delaktiga i. Varje höst genomförs en likabehandlings- och värdegrundskartläggning (LoV-enkät) där eleverna får svara på frågor som bland annat avgör trygghetsnivån på skolan, i vilken utsträckning de fått information om skolans värdegrundsarbete samt om de vet vart de skall vända sig om de upplever sig illa behandlade. Underlaget tillsammans med övrig information som samlas in via undervisningen, elevråd osv. ger skolan indikationer på vilka kommande främjande, förebyggande och även åtgärdande insatser som bör vidtas för att främja en trygg miljö för lärande. Om en elev upplever sig illabehandlad eller om det finns annat som framkommer som ger upphov till oro görs en anmälan om kränkande behandling till huvudman. Huvudmannen utreder, via juristkompetens, ärendet vilket resulterar i kortsiktiga åtgärder för att komma till rätta med situationen. Därtill ges förslag på långsiktigt förebyggande och främjande insatser. Elevhälsa / Arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Skolsköterska, kurator och rektor träffas 1ggr/vecka för EHT-möte. På det mötet tar vi upp aktuella elevärenden och nytillkomna elevärenden som kommer till oss via mentorerna. När de extra anpassningarna inte räcker till görs det en skol- och elevutredning där en pedagogisk kartläggning görs. Det kan också bli aktuellt med en medicinsk utredning som görs av skolsköterska och eventuellt skolläkare. Utifrån resultaten på den beslutar rektor om det ska upprättas ett åtgärdsprogram alternativt skrivas remiss till logoped, BUP eller psykolog (som vi har tillgång till v.b.) för NPutredning. Vi har tillgång till skolläkare för rådgivning och mottagning. Under det här läsåret har det inte varit aktuellt med någon mottagning, däremot har jag som skolsköterska haft kontakt med honom för delegering av läkemedel, utskrivning av läkemedel och rådgivning. Jag har även träffat honom pga att han har haft mottagning på de andra 2 skolorna som jag jobbar på. Skolan följer upprättade rutiner för uppmärksammande av elevers behov av särskilt stöd, utredningar och eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. I undervisningen genomförs också stödinsatser i form av extra anpassningar. Skolan arbetar med extra anpassningar genom att: ge avskalade uppgifter, utskrifter, mallar, stöd för att komma igång, extra tid för uppgifter, muntligt prov, möjlighet att komplettera skriftligt prov med muntligt prov, texter på gult papper, förenklade texter, begreppsförklaring, powerpoints, talsyntes, förberedelsetid, längre genomgångar i förväg på schoolsoft och ljudböcker. 6

7 Arbetsliv och vidare studier Skolan har studie och yrkesvägledare(syv). Denne ansvarar för information om kurser elever kan välja för vidare studier eller som är lämpliga inom ett visst yrkesområde. Vidare har SYV under året genomfört gemensam information, gruppsamtal och individuella samtal med avgångselever i syfte att ge eleverna information och vägledning om eftergymnasiala studier och yrkesliv. Vi har även lånat in ytterligare en SYV för att eleverna ska få ytterligare perspektiv på framtiden. Eleverna har besökt Karlstads Universitets informationsdag om vidare studier. Där deltar många utbildningsanordnare med montrar, information och seminarier. Arbetsplatsförlagt lärande(apl) och Lärling(Stockholm endast) På skolan finns yrkesprogram där arbetsplatsförlagt lärande är en del av utbildningen. Under sin utbildning har eleverna 15 v APL. Yrkeslärare på programmet har gett förslag på de delar i kurserna som lämpar sig att förlägga på tiden för arbetsplatsförlagt lärande. Sedan har rektor fattat beslut om vilka delar som ska förläggas på APL-platser. Vi har kvalitetssäkrat APL-platserna genom att välja platser som kan upprätthåll och säkerställa att eleven har möjlighet att utföra de planerade arbetsuppgifterna. Vi kontaktade APL-handledare innan perioden började för att stämma av vad eleven kan få möjlighet att utföra. Men även en avstämning i hur långt eleven har kommit i sin utbildning. I APL-pärmarna som eleven har tagit med till platsen finns konkreta arbetsuppgifter som eleven klarar av att genomföra. Vi genomförde ett tidigt APL-besök på plats där ett möte skett med handledare, elev och lärare. Här är det viktigt att läraren har ett trepartssamtal där alla får vara med och dela med sig av vad som har gått bra och vad som kan utvecklas. Läraren har en mall med sig för att inte glömma eller tappa något moment i samtalet. Det har funnits en lämplig handledare tillgänglig på arbetsplatsen som har rätt kunskaper och som hjälper eleven framåt. Handledaren och eleven använde sig av en pärm där information finns gällande handledaruppdraget under hela perioden. Vid APL-besök utfördes riskbedömning av platsen, men även ett samtal kring om man har utbildad och utsedd handledare på APL-plasten. En del har tidigare gått handledarutbildningar andra har valt att gå skolverkets utbildning, aplhandledare.skolverket.se, på inrådan från oss. Några har även fått skolverkets utbildning på USB vid besöket. Vi har bett eleven att återkoppla till oss om de inte fått tillräcklig handledning på sin APL-plats eller om något känts fel. Uppföljning och utvärdering har skett efter varje APL-period. Vi ser till att alla elever fullföljt sin APL, i annat fall har vi skapat en individuell plan för hur eleven kan nå målen. 7

8 Elevråd och Elevinflytande Skolan har under det gångna året haft ett elevråd med representanter ur samtliga klasser. Elevrådet har träffats med viss oregelbundenhet, men med målet att sammankalla två gånger per månad. Till nästa år är planen, på grund av det låga elevantalet att ha ett skolråd med samtliga elever och skolledning och berörda lärare. Mycket av elevinflytandet har skett på programtiden som samtliga program haft varje vecka. Här har den mest naturliga kontakten och kommunikationen ägt rum. När det gäller elevinflytande i undervisningen varierar åsikterna mycket mellan olika klasser på skolan. Som helhet har skolan ett ganska lågt indexvärde (59) men det är stor upplevd skillnad mellan olika program och klasser. Artisten 13 har 80 i indexvärde, medan Stylist 13 har 50. När det gäller frågan om möjlighet att kunna påverka innehållet i skolarbetet ligger skolan på 7,0 vilket är på samma nivå som Academedias samtliga gymnasieskolor och högre än Plusgymnasiet nationellt. Detta är självklart en förbättringspunkt för nästa läsår. 8

9 Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet Våra kvalitetsbegrepp Plusgymnasiet utgår från fyra kvalitetsbegrepp, funktionell kvalitet, instrumentell kvalitet, upplevd kvalitet och ändamålsenlig kvalitet i arbetet med att följa upp verksamheten i skolan. Begreppen och dess innehåll som redogörs för nedan hjälper oss i arbetet med att fokusera mot mål och anpassa vårt arbete för att eleverna ska få en utbildning med så hög kvalitet dom möjligt Funktionell kvalitet Detta är det grundläggande kvalitetsbegreppet och kopplas till hur väl alla elever når utbildningens mål. Det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Här finns således även mål som behandlar värdegrund och demokratisk kompetens Instrumentell kvalitet För att alla elever ska uppnå utbildningens mål inom den funktionella kvaliteten krävs att vi har hållbara och rättssäkra strukturer, processer och arbetssätt som följer författningarna som styr skola. Till exempel ska varje elev ges möjlighet till reellt inflytande över utbildning och undervisning, få likvärdiga betyg samt en undervisning av god kvalitet som ger ledning och stimulans alternativt få möjlighet till extra anpassningar eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen Upplevd kvalitet Detta begrepp berör hur eleverna upplever utbildningen utifrån de förväntningar och önskemål som finns. Är man som elev nöjd med utbildningen och kan rekommendera den till andra? Ändamålsenlig kvalitet Ett perspektiv vi följer upp är vad som händer efter att man som elev avslutat sin utbildning på en skola inom Plusgymnasiet. På vilket sätt har gymnasiestudierna hjälpt eleven vidare i arbetsliv och/eller under högskolestudier? Uppföljningar Nedan beskrivs det årsarbetshjul som låg till grund för de processer som huvudman och skolenhet jobbade med under 2015/2016 och när de följdes upp. Årsarbetshjulet tydliggör för skolan när de lokalt fokuserar på vissa områden och bidrar till att rektor och huvudman har en kontinuerlig dialog med uppföljning av de områden som utvärderas. 9

10 Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning Interna granskningar Plusgymnasiet arbetar med kvalitetssäkring genom interna granskningar. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen Nationella kursprov Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse Betygsprognoser Två gånger årligen genomför skolorna betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse Enkäter Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat en årlig elevenkät som fokuserar på Studiemiljö, Undervisning och Nöjdhet. Dessutom genomförs elevenkäter som fokuserar på likabehandling- och värdegrundsarbetet på skolan samt undervisnings- /kursutvärdering. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse Utvärdering Utöver den kontinuerliga uppföljningen genomförs en utvärdering i juni där personal och rektor analyserar resultatet. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, utvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse. 10

11 3.3.7 Kvalitetsrapport och Arbetsplan Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse kommande läsår. 11

12 Fokusområden läsåret 2015/2016 Under läsårsavslutningen 2014/2015 genomfördes en bred analys av skolans måluppfyllelse. Denna analys resulterade i en Arbetsplan i vilken ett antal fokusområden lyftes fram som särskilt prioriterade. Dessa fokusområden presenteras nedan. Fokusområde gymnasiearbete Bakgrund: Analyserna av elevernas gymnasiearbeten visade på att flera elever haft svårigheter med att planera och genomföra sitt arbete i linje med examensmålen på våra högskoleförberedande program. Mål: Målet är att samtliga elevers gymnasiearbete ska nå ett resultat av god kvalitet. Läroplanen säger: Det är skolans ansvar att varje elev på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier [...] (LGY11 kap 2.1 kunskaper) Metod: Metod för att nå målen var att organisera arbetet med gymnasiearbetet på ett sätt som gav eleverna bättre förutsättningar att nå målen. En grupp lärare fick som uppdrag att under året kontinuerligt utveckla undervisningen och stödet till eleverna i gymnasiearbetet. Gruppen följde upp arbetet varje vecka på arbetslagstiden. Uppföljning och utvärdering: Arbetet följdes upp på arbetslagsmöten och genom regelbundna uppföljningar av betygsprognoser under läsåret. Rektor stämde av arbetet månadsvis med ansvariga lärare och medbedömare. Den slutgiltiga uppföljningen och analysen av resultatet av fokusområdet gjordes i samband med utvärderingsseminarier i juni Resultat: 100% av eleverna nådde godkänt i gymnasiearbetet. Arbetet har gett gott resultat där gymnasiearbetena har nått en god kvalitet. Främst har vi nått en jämnare och högre kvalitet. Det handlade mycket om att än mer individanpassa undervisningen för eleverna och tillsätta rätt lärarresurs utifrån behoven och att låta flera lärare kollegialt ta fram rätt handledning till eleven utifrån behov. Slutsatser: Arbetet med att skapa förutsättningar för eleverna att nå högre kvalitet i gymnasiearbetet har slagit ut väl. Vi kommer att fortsätta med att organisera undervisningen och handledningen i gymnasiearbete utifrån mer individanpassning och rätt resurs. Fokusområde EHT Bakgrund: Vid interninspektion framkom synpunkter på att EHT vid Plusgymnasiet i Karlstad arbetade för lite förebyggande och för lite inkluderande. 12

13 Mål: Målet är nu att EHT skall verka mer hälsofrämjande och arbeta förebyggande i allt ifrån värdegrundsarbete till konkret skolarbete. Metod: Vi valde att fortsätta att utveckla vår relationskompetens som vi arbetat med sedan Det har gett en väldigt fin grund och kultur på skolan där eleverna känt sig trygga, sedda och vänskapsband har skapats som sträcker sig över klasser och program. Det vi valde att också satsa hälsofrämjande och förebyggande på var värdegrundsarbete kring kommunikation via sociala medier. Här ville vi främja likabehandling och förebygga kränkningar. Ett material att arbeta med i klasserna kring värderingar och likabehandling togs fram av kurator under hösten tillsammans med eleverna. Därefter kunde lärarna använda materialet i sin undervisning. Under våren hade vi en temadag kring sociala medier med vår nya kurator som också föreläser i skolor i detta ämne. Uppföljning och utvärdering: Arbetet följs upp och utvärderas kontinuerligt under året på arbetslagsmöten. Det följs också upp i vår likabehandlings- och värdegrundsenkät, LoV-enkät. Slutligen redovisas resultatet i 2015/2016 års kvalitetsrapport. Resultat: Ser vi till Skolinspektionens Skolenkät för Plusgymnasiet Karlstad så ligger vi i paritet med andra undersökta skolenheter i Sverige vad gäller argumentation och kritiskt tänkande, och klart bättre när det gäller grundläggande värderingar, delaktighet, ordningsregler, studiero, trygghet, förhindra kränkningar. Något under när det gäller elevhälsa, men jag tolkar svaren där som att många inte enskilt har varit i kontakt med skolsköterska eller kurator. Tittar vi på vår LoV-enkät (Se resultatbilagan Diagram 13 och 14) så ger den ungefär samma resultat som tidigare vilket visar på att skolans värdegrundsklimat är gott. Vår upplevelse på arbetslagsmöten och i samtal med elever på mentorsträffar vittnar om det samma. Slutsatser: Resultaten kring trygghet och studiero är fortsatt bra. Vi har fortsatt goda relationer mellan eleverna och mellan elever och personal. Vi har inte uppmärksammat några kränkningar i klassrum, korridorer eller via sociala medier och vi upplever att alla elever behandlas lika. En kränkning uppmärksammades och hanterades snabbt enligt rutin. Fokusområde Återkoppling kunskapsutveckling Bakgrund: Vid interninspektion framkom att elever upplever att skolan brister i information och tydliggörande av mål, syfte och krav i de olika kurserna. Detta har också eleverna påpekat i enkätundersökningar och i efterföljande analyser. Mål: Målet är att skolan skall utarbeta formativa och konstruktiva rutiner och arbetssätt vad gäller återkoppling till elev i syfte att stärka elevens kunskapsutveckling och bedömningskompetens. Metod: En rutin har tagits fram kring hur alla lärare ska kommunicera till eleverna och vårdnadshavare vi vår lärplattform. Rutinen har processats i arbetslag vid ett flertal tillfällen och den finns att läsa både digitalt och i pärm i varje arbetslagsrum. Rutinen behandlar bl a dokumentering av 13

14 elevernas uppgifter i kurserna, planering av kurserna, provschema, återkoppling på uppgifter, matriser med kunskapskrav knutna till uppgifterna och bedömning. Lärarna har fått fortbildning i formativ bedömning och i hur de på ett coachande sätt kan ge konstruktiv muntlig återkoppling. Uppföljning och utvärdering: Rektor har följt upp arbetet med varje lärare, samt gjort stickprov i klasser. Det har också följts upp i enkätundersökningar. Resultat: Ser vi på Skolinspektionens enkät så ligger vi i denna fråga ungefär på samma resultat som resten av de undersökta gymnasieskolorna i Sverige. Jämför vi det med våra egna undersökningar som skett tidigare så är det en förbättring. Slutsatser: Det har skett en förbättring, men vi ska bli ännu bättre så uppföljningen kommer att intensifieras under kommande år. Viktigt att ha tät uppföljning med elever som då kan beskriva om de får tillräcklig information, rätt information och på rätt sätt. 14

15 Samlad bedömning av verksamhetens resultat 2015/2016 Funktionell kvalitet Andel elever med gymnasieexamen: (Resultatbilagan Diagram 1 och 2) Alla elever på våra två högskoleförberedande program nådde gymnasieexamen. Vilket är bättre än föregående år. Genom ett tätt samarbete med eleverna med snabb och tydlig återkoppling i alla ämnen, samt rätt stöd vid behov ser vi nu ett bra resultat. Relationsbyggande, dialog och flexibel undervisning ses som framgångsfaktorer. 88% av eleverna på yrkesprogrammen nådde gymnasieexamen. Vilket är likvärdigt med föregående år och något bättre än rikssnittet. Vi har även här arbetat tätt med eleverna och med anpassningar och i vissa fall särskilt stöd. De elever som riskerat att inte nå målen har fångats upp. Individuella planer har upprättats och de har erbjudits olika former av stöd. De få elever som inte nådde ända fram har klarat de flesta kurserna med minst godkänt resultat. Tyvärr följde några elever inte den uppsatta planen och uteblev från undervisningen i för stor utsträckning under vårterminen. Skolans ansträngningar att få dem till skolan lyckades inte fullt ut. Resultatet blev att inte alla kunskapskrav kunde säkerställas innan examen. Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier: (Resultatbilagan Diagram 3) 75% av eleverna på yrkesprogrammen fick med sig grundläggande högskolebehörighet. Det är dubbelt så stor andel som föregående år. Det kan delvis bero på ett tydligare SYV-arbete, men sannolikt också på olika målbilder hos eleverna. Vi tar med oss erfarenheterna kring SYV-arbetet till kommande läsår. Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg): (Resultatbilagan Diagram 4 och 5) Vi har bättre snitt än föregående år både per program och totalt. Totalt sett ligger vi något under rikssnittet. Vi kan se en rejäl ökning av betygssnittet på estetprogrammet genom gediget arbete. Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis): (Resultatbilagan Diagram 6 och 7) I denna kategori ser vi en svag förbättring totalt. Det är främst ett gediget arbetet på estetprogrammet som gett resultat. En klass där vi gemensamt har skapat täta relationer vilket skapat en kultur av att hjälpa och stötta varandra. Trots en del svårigheter har alla elever nått målen med goda resultat. Hantverksprogrammen hade en svag tillbakagång i betygspoäng, men vi ligger i paritet med rikssnittet. Andelen minst godkända betyg (E) samtliga kurser: (Resultatbilagan Diagram 8) Här har vi förbättrat oss och vi ligger klart över Plusgymnasiet totalt. Framgångsfaktor har varit att vara snabbfotade och fångat upp elever och gett rätt anpassningar och stöd. Tät kontinuerlig uppföljning av måluppfyllelsen i alla kurser och bättre återkoppling till eleverna. Vi har också lyckats få elever med icke godkänt betyg att läsa om kursen för ett minst godkänt betyg. 15

16 Andelen betyg minst E behörighetsgivande kurser: (Resultatbilagan Diagram 10) Resultaten har här förbättrats. Alla elever i engelska 6, matematik 1a och gymnasiearbete är minst godkända. Andelen godkända i svenska 2 och 3 har ökat. Tyvärr så avslutade tre elever på hantverksprogrammet åk 3 sina studier i juni med betyget F i svenska 3. Två elever har betyget F i svenska 2, men läser nu om kursen för minst godkänt betyg. Betygsfördelning: (Resultatbilagan Diagram 9a och 9b) Fördelningen på enheten 2016 jämfört men 2015 visar att vi minskat andelen betyg F från 9% till 4%. Andelen betyg E, D, C och B har ökat. Men andelen A har minskat från 13% till 7%. Fördelningen är jämnare än tidigare, men med en förskjutning mot betyget E och minskning av andelen A. Vi har arbetat framgångsrikt med att få eleverna att ni minst godkänt resultat, men vi behöver sista året se på hur vi än mer ser till att eleverna når så långt som möjligt. Ser man på fördelningen per program så skiljer den sig. Eleverna på Samhällsvetenskapsprogrammet ligger högst i betygssnitt, estetiska programmet i mitten och hantverksprogrammet mer förskjutet mot E, D och C. Det följer resultatet i betygsnittet. Samhällseleverna hade högst meritvärde när de började på utbildningen och de är också mer studiemotiverade då de planerar vidare studier. Eleverna på estetprogrammet hade mer olika meritpoäng med sig in på programmet, men de har utifrån sina framtidsplaner och med bra stöd nått fina resultat. Hantverkseleverna hade betydligt lägre meritvärde i snitt från grundskolan och de satsade på sina hantverksämnen och nöjde sig med de lägre betygen i gymnasiegemensamma ämnen. Resultat för introduktionselever: Vi hade under 2015/2016 en elev på programinriktat individuellt val. Alla tidigare elever har nått målen och gått vidare till ett nationellt program. Den kvarvarande eleven följer en individuell studieplan, eleven blev inte behörig till nationellt program under läsåret. Målet är att eleven blir behörig i under höstterminen 2016 för att sedan skrivas in på Hantverksprogrammet. Instrumentell kvalitet Likabehandling- och värdegrund: (Resultatbilagan Diagram 12 och 13) Vi har en hög grad av trygghet och studiero på skolan och med tanke på skolans kommande nedläggning så ser jag inte några risker som bör påverka detta negativt, snarare positivt. Färre elever och inga nya elever. Likvärdig bedömning/nationella prov: (Se resultatbilagan tabell 1-3) Vi har under de senaste åren arbetat med att utveckla lärarnas förmåga till formativ bedömning och därmed göra eleverna delaktiga i bedömningen. Vi har i utvärderingar i slutet av läsåret analyserat och processat avvikelser mellan satta kursbetyg och betygsresultat på nationella prov. Här finns dock svårigheter som stör utvecklingen och kontinuiteten. Dels har vi varit en skola i stark utveckling, vi har fått in många nya lärare och nu senast ett nedläggningsbesked. Så, det vi måste fokusera på är 16

17 lärarnas uppföljning och återkoppling till eleverna, och rektors och arbetslags uppföljning av eleverna utveckling mot målen. Samt rektors dialog med lärarna kring deras arbete med eleverna. Andel elever med lika kursbetyg jämfört med betyg på nationella provet har ökat något från förra året. Då det varit ganska få elever i kurserna så kan dock jämförelsetalen bli något missvisande. Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning: Vi har haft tio pågående åtgärdsprogram under det här läsåret. Tre har avslutats. Hur uppföljning ska ske, hur ofta och vem som är ansvarig har dokumenterats i åtgärdsprogrammet, samt att uppföljning skett varje vecka på EHT-möte. Vid behov har åtgärderna även lyfts på arbetslagsmöten som hålls varje vecka. Utvärdering har skett på samtliga ÅP i samråd med elev, förälder (om omyndig elev) mentor och rektor. ÅP har då antingen skrivits om eller avslutats. Extra anpassningar ansvarar varje lärare för i sin undervisning. Läraren ska tidigt ta kontakt med EHT för att få stöd om hen bedömer att en elev är i behov av extra anpassning. Läraren dokumenterar anpassningen och sätter en tid för utvärdering. Dokumentet delas med de andra lärarna, så att de kan ta del av vilka anpassningar som görs. Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier: Det har under året inkommit en anmälan om kränkande behandling. Ärendet är anmält till huvudman som utrett. Skolan har i dialog med elev, vårdnadshavare och ledning för extern personal rett ut ärendet. Personalen blev direkt bortplockad och eleven erbjöds kontakt med kurator. Allt har följt vår rutin. APL: Utifrån hur årets APL, med utgångspunkt från den organisation som beskrivits i kapitel 2.8 har APLperioderna fungerat bra. APL-platserna som eleverna haft har till stor del varit återkommande platser där vi tillsammans med elev, lärare och handledare haft god kommunikation. Vi har löpande arbetat med trepartssamtal under varje APL-period. Under året har vi inte arbetat med ett uttalat lokalt programråd eftersom kommunikationen på skolan utförs löpande. Skolverkets digitala handledarutbildning för APL-handlare har använts som material för utbildning vid trepartssamtalen. De flesta APL-platserna uppskattade formen för utbildning. Däremot är det en fortsatt process att få fler att utföra den digitala APL-handledarutbildningen. Under nästa läsår kommer underlaget som handledaren tar del av kompletteras med information om och länken där man utför den digitala APLhandledarutbildningen. Kvaliteten på APL-perioden förstärks genom att trepartssamtalen förläggs tidigt under APL-perioden. Vid samtalen använder vi ett gemensamt bedömningsunderlag som verkar framåtsyftande i elevens lärprocess, ett underlag som används under hela perioden. Det ger en del av grunden till lärarens slutliga bedömningen i kursen. 17

18 Upplevd kvalitet Studiemiljö: (Resultatbilagan Diagram 14) Jämfört med föregående år visar elevenkäten att studiemiljöindex ligger kvar på motsvarande nivå Eleverna upplever att de behandlar varandra med större respekt än tidigare. Förhoppningsvis är det kopplat till det värdegrundsarbete som genomförts under läsåret och där EHT:s arbete riktats mer mot hälsofrämjande och förebyggande insatser under läsåret. Vilket var ett av våra fokusområden under året. Tyvärr upplever eleverna att personalen i mindre utsträckning tar hänsyn till elevernas synpunkter än tidigare. Något som troligtvis kan kopplas till att antalet lärarbyten varit ganska stort. Skolan ligger klart högre i resultat för frågor rörande studiemiljön än genomsnittet för samtliga undersökta skolenheter i Skolinspektionens skolenkät som genomfördes hösten Undervisning: (Resultatbilagan Diagram 15) Resultaten från elevenkäten 2016 visar att skolan ligger i paritet med andra Plusgymnasier och snittet för samtliga undersökta skolor av Skolinspektionen. Här ser vi att vi behöver utveckla informationen och återkopplingen till eleverna kring deras utveckling mot målen. Elevnöjdhet: (Resultatbilagan Diagram 16) Nöjdhet(NKI), trivselgrad och rekommendationsgrad ligger lägre än föregående år i vår undersökning. Verkar naturligt med tanke på skolans kommande nedläggning. Särskilt rekommendationsgraden. Dock är resultatet klart bättre i Skolinspektionens skolenkät i påståendena; Jag är nöjd med min skola som helhet och Jag skulle rekommendera min skola. Det är i stort sett samma resultat som samtliga skolor i undersökningen har. Vi upplever att eleverna kommit över beskedet om nedläggningen och fokuserar på sina studier. Skolan har tät relation med eleverna och gör dom delaktiga. Ändamålsenlig kvalitet Svarsunderlaget vid undersökningen som genomfördes i december 2015 av Markör var så lågt att det inte finns något redovisningsbart resultat. Sammanfattande bedömning Verksamhetsåret har varit bra med en välfungerande skola. Vi har haft tät relation och dialog med eleverna för göra allt för att de ska utvecklas så bra som möjligt mot målen och ta examen. Förutsättningarna för sista året är förändrade. Vi har nu enbart elever i åk 3 och de är för skolenheten kända utifrån förutsättningar och stöd. Däremot är nästan hela personalstyrkan utbytt till 2016/2017. Det innebär att fokus kommer att vara på kunskapsöverföring, information kring rutiner och tät uppföljning av elevernas utveckling. Rektor kommer att behöva ha mycket tät dialog med lärarna. Lärarnas dialog och uppföljning med eleverna kring deras utveckling kommer att vara väldigt viktig. 18

19 Fokusområden läsåret 2015/2016 Plusgymnasiet i Karlstad fick under våren 2015 ett nedläggningsbesked och avvecklas under läsåren 15/16 och 16/17, d.v.s. de elever som börjat på skolan skall få gå klart sina utbildningar. Det gör arbetet på skolan lite speciellt kring det systematiskt kvalitetsarbetet. Vi kan inte sätta några längre utvecklingsplaner utan får arbeta med kortsiktiga förbättringsområden och vara flexibla och snabbfotade, ha tät kommunikation med eleverna för att fånga upp saker att förbättra och där agera snabbt. Inför detta sista år har vi rekryterat många nya lärare vilket gör att mycket av arbetet kommer vara att få dom att snabbt bli fungerande enligt våra rutiner. Vi lägger extra energi på elevinflytande eftersom enheten nu är relativt liten. Vi har noggrant processat LoV-enkät och Elevenkät(NKI) och tillsett att alla områden fungerar när det gäller trygghet och studiero. Fokusområde 1 Mål, syfte och krav gentemot eleverna Fokusområdets bakgrund & motiv: Vid interninspektion och i enkätundersökning med elever framkom att elever upplever att skolan brister i information och tydliggörande av mål, syfte och krav i de olika kurserna. Mål för fokusområdet: Målet är att alla lärare ska följa rutinen för återkoppling och kommunikation via vår lärplattform, samt att varje lärare senast i slutet av september 2016 ska ha tagit fram en kommunikationsplan tillsammans med eleverna gällande mål, syfte, krav och återkoppling i alla kurser. Planen ska därefter följas och eventuellt uppdateras under hela läsåret. Redovisning: Metoder och genomförande för hur arbetet med fokusområdet under läsåret bedrivs samt uppföljning och utvärdering beskrivs i vår lokala Arbetsplan. Arbetet med fokusområdet kommer att redovisas i 2016/2017 års kvalitetsrapport. Fokusområde 2 Elevernas delaktighet Fokusområdets bakgrund & motiv: Vid enkätundersökning med eleverna framkom att personalen inte tar tillräckligt stor hänsyn till elevernas synpunkter. Mål för fokusområdet: Eleverna ska i långt högre grad känna att skolan tar hänsyn till deras synpunkter. Redovisning: Metoder och genomförande för hur arbetet med fokusområdet under läsåret bedrivs samt uppföljning och utvärdering beskrivs i vår lokala Arbetsplan. Arbetet med fokusområdet kommer att redovisas i 2016/2017 års kvalitetsrapport. 19

20 Fokusområde 3 Förebyggande arbete mot stress Fokusområdets bakgrund & motiv: Personal och elevhälsa märkte en ökad stress och risk för psykisk ohälsa bland sistaårseleverna förra läsåret. Många kände sig allt för hårt pressade av att prestera höga betyg och av osäkra framtidsutsikter efter skolan. Mål för fokusområdet: Att öka tryggheten kring nästa steg efter examen. Att ingen ohälsosam stress uppkommer på grund av skolarbetet. Redovisning: Metoder och genomförande för hur arbetet med fokusområdet under läsåret bedrivs samt uppföljning och utvärdering beskrivs i vår lokala Arbetsplan. Arbetet med fokusområdet kommer att redovisas i 2016/2017 års kvalitetsrapport. 20

21 Resultatbilaga Kvalitetsrapport 2015/2016 Plusgymnasiet Karlstad Andel elever med gymnasieexamen Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Krav för gymnasieexamen för elever på yrkesprogram: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 400p inom de programgemensamma ämnena Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p). 1

22 Diagram 1 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (totalt) 100,0% 100% 95,0% 92% 90,7% 91% 90,0% 90% 89,2% 90% 89% 89,2% 85,0% 86,2% 88% 88% 88% 87% 85% Rikssnitt 2015* ,0% 75,0% Högskoleförberedande program Yrkesprogram Skolan totalt PG totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10. Diagram 2 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (per program) 100,0% 100% 100% 100% 95,0% 90,0% 89,3% 89% 91% 90,2% 90% 89,2% 90% 89% 88% 88% 86,2% Rikssnitt 2015* ,0% ,0% 75,0% ES HV SA Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10. 2

23 Diagram 3 Funktionell kvalitet: Andel elever på yrkesprogram med grundläggande högskolebehörighet 100,0% 90,0% 80,0% 75% 75% 70,0% 60,0% 50,0% Rikssnitt 2015* ,0% 30,0% 31,8% 38% 38% 34,9% ,0% 10,0% 0,0% HV Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10. Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program. Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen. Den genomsnittliga betygspoängen mäts på samtliga avgångselever (d.v.s. elever som antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng) samt på elever med examen. 3

24 Diagram 4 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,0 14,5 13,5 15,0 14,0 14,0 13,6 13,6 13,3 13,3 12,9 12,9 13,1 13,1 13,1 12,8 12,0 10,0 8,0 Rikssnitt 2015* ,0 4,0 2,0 0,0 Högskoleförberedande program Yrkesprogram Skolan totalt PG totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10. Diagram 5 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (per program) 20,0 18,0 16,0 14,0 14,4 15,3 15,1 14,7 14,2 14,0 13,6 13,6 13,3 13,3 12,8 12,9 13,1 13,1 12,0 10,0 8,0 Rikssnitt 2015* ,0 4,0 2,0 0,0 ES HV SA Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10. 4

25 Diagram 6 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,0 15,0 14,0 15,0 14,5 14,5 14,2 13,5 13,5 13,7 13,8 13,9 13,5 13,7 13,7 13,4 12,0 10,0 8,0 Rikssnitt 2015* ,0 4,0 2,0 0,0 Högskoleförberedande program Yrkesprogram Skolan totalt PG totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10. Diagram 7 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (per program) 20,0 18,0 16,0 14,0 14,9 13,4 15,3 15,1 14,7 14,7 14,5 14,1 13,5 13,7 13,8 13,9 13,4 13,5 12,0 10,0 8,0 Rikssnitt 2015* ,0 4,0 2,0 0,0 ES HV SA Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10. 5

26 Måluppfyllelse samtliga betyg Uppgifterna om examensbevis och genomsnittlig betygspoäng avser endast avgångselever. För att följa upp måluppfyllelsen för de elever som tog del av utbildningens första och andra år sammanställer vi också uppgifter om samtliga betyg satta under läsåret. Dels presenteras hur samtliga betyg satta under året är fördelade, dels andelen minst godkända betyg (E) totalt samt i de gymnasiegemensamma ämnen där ett godkänt betyg är en förutsättning för att uppnå kraven för en gymnasieexamen. Diagram 8 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (per program) 100% 98% 98% 96% 95% 95% 95% 95% 95% 96% 94% 93% 92% 90% 91% 90% 92% 92% 89% 2013/ / / % 88% 88% 86% 84% 82% ES HV SA Skolan totalt PG totalt 6

27 Diagram 9a Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (per program) % 90% 12% 9% 1% 14% 13% 5% 15% 80% 13% 21% 13% 70% 60% 23% 26% 17% 26% A 50% 40% 21% 33% 20% 17% 19% B C D E 30% 9% F 20% 25% 22% 28% 31% 27% 10% 0% 5% 5% 10% 9% 8% ES SA HV Skolan totalt PG totalt Diagram 9b Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (per program) % 90% 80% 8% 13% 27% 2% 12% 21% 7% 14% 12% 11% 70% 22% 20% 19% 60% 50% 40% 26% 26% 15% 23% 22% 17% A B C D E F 30% 20% 6% 38% 33% 30% 29% 21% 10% 0% 12% 2% 5% 5% 4% ES SA HV Skolan totalt PG totalt 7

28 Diagram 10 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (EN/MA/SV/GYAR) 100% 90% 80% 97% 95% 100% 100% 94% 88% 84% 80% 93% 86% 98% 96% 94% 90% 91% 91% 88% 78% 92% 100% 100% 70% 67% 60% 50% 40% 30% 2013/ / / % 10% 0% Diagram 11 Funktionell kvalitet: Resultat Introduktionselever 8

29 Nationella prov Här presenteras resultaten av de nationella proven samt överensstämmelsen mellan nationella kursprovsbetyg och kursbetyg. Endast elever som fått ett kursbetyg och betyg på det nationella provet finns med i statistiken. Tabell 1 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg 2015/2016 Skolan totalt 2015/2016 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget Antal genomförda prov Lägre Lika Högre ENGENG % 63% 13% MATMAT02b 5 0% 100% 0% SVESVE % 44% 44% Samtliga ämnen 30 17% 63% 20% 9

30 Tabell 2 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg jmf med föregående år Skolan totalt 2014/2015 jmf 2015/2016 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2014/2015 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2015/2016 ENGENG06 60% 63% MATMAT02b 33% 100% SVESVE01 22% 44% Samtliga ämnen 42% 63% Tabell 3 Instrumentell kvalitet: Betygsfördelning nationella kursprovsbetyg Antal genomför da prov Andel A Andel B Andel D Andel C Andel E Andel F ENGENG % 6% 28% 17% 28% 6% 0% MATMAT02b 5 0% 14% 0% 29% 29% 29% 0% SVESVE01 9 0% 11% 44% 22% 22% 0% 0% Samtliga ämnen 30 9% 9% 26% 21% 26% 9% 0% 10

31 Behörighet (pedagogisk personal) Här presenteras andel lärare heltidstjänster med pedagogisk högskoleexamen. Uppgifterna samlas in 15:e oktober och avser personal som finns på skolan vid mättillfället. Statistiken är hämtad från den nationella statistiken som finns i Siris (Skolverket) Diagram 11 Instrumentell kvalitet: Behörighet (pedagogisk personal) 100% 90% 80% 79% 79% 79% 70% 67% 60% 50% 40% 43% 55% 2013/ / / % 20% 10% 0% Skolan Riket 11

32 Likabehandlings- och värdegrundsarbete (Instrumentell kvalitet) I november genomförs (sedan 2010/2011) en kartläggning av skolornas likabehandlings- och värdegrundsarbete. Kartläggningen görs genom en elevenkät som skattar huruvida eleverna känner sig trygga i skolan, om de har förtroende för man tar tag i situationen om de upplever kränkningar på skolan, att de fått information om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete samt om de vet vart de ska vända sig om de upplever kränkningar på skolan. Resultatet av likabehandlings- och värdegrundsenkäten utgör sedan, tillsammans med lokala kartläggningar, ett av skolans underlag för analys inför upprättandet av det plandokument som färdigställs i januari februari. Diagram 12 Instrumentell kvalitet: Likabehandlings- och Värdegrundsenkät (LoV-enkät) 100% 97% 94% 90% 80% 85% 87% 81% 75% 75% 70% 67% 60% 50% 40% 2014/ / % 20% 10% 0% Jag vet vart jag ska vända mig om jag själv eller någon annan elev upplever kränkningar på skolan Jag har förtroende för att skolan tar tag i situationen om jag själv eller någon annan elev upplever kränkningar på skolan. Känner du till Skolans ordningsregler Jag har fått vara med och diskutera vilka ordningsregler vi har på skolan 12

33 Diagram 13 Instrumentell kvalitet: Likabehandlings- och Värdegrundsenkät (LoV-enkät) 100% 95% 96% 92% 98% 96% 90% 85% 80% 75% 2014/ / % 65% 60% 55% 50% Jag känner mig trygg i min klass? Jag känner mig trygg med skolans personal? Studiemiljö och undervisning Varje år genomförs en elevenkät där eleverna på skolan ges möjlighet att svara på frågor om hur de upplever studiemiljön och undervisningen på skolan. Eleverna anger på en skala 1-10 hur väl påståendet stämmer överens med deras upplevelse. Resultaten ger således ett medelvärde av elevernas sammantagna bedömning av respektive påstående, samt ett index för respektive område (studiemiljö och undervisning). 13

34 Diagram 14 Instrumentell kvalitet: Studiemiljö elev 100% 90% 89% 87% % 70% 60% 50% 40% 30% 75% 77% 72% 73% 70% 67% 63% 67% 65% 59% 60% 59% 57% % 10 10% 0% Jag känner mig trygg i skolan. Personalen ser till att alla blir behandlade med respekt. Eleverna behandlar varandra med respekt Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan. Personalen tar hänsyn till elevernas synpunkter 0 Studiemiljö Index Diagram 15 Instrumentell kvalitet: Undervisning elev 100% % 90 80% 80 70% 60% 50% 40% 30% 54% 65% 62% 55% 50% 65% 63% 64% 61% 59% 59% 55% % 10 10% 0% Lärarna gör så att jag får lust att lära mig mer Lärarna informerar mig om hur det går i skolarbetet Lärarna hjälper mig så att Lärarna gör det tydligt vad det ska gå bra för mig jag behöver kunna 0 Undervisning Index 14

35 Nöjdhet (NKI), trivselgrad och rekommendationsgrad (Upplevd kvalitet) Den upplevda kvaliteten utgår från elevernas egna personliga förväntningar på skolan. I den elevenkät som genomförs årligen (Markör) ställs frågor kring elevernas nöjdhet (NKI), trivsel och i hur hög grad de skulle rekommendera sin skola till någon annan. Resultaten ger ett index för respektive område; Nöjdhet (NKI), trivselgrad samt rekommendationsgrad. Diagram 16 Upplevd kvalitet: Nöjdhet (NKI), trivselgrad och rekommendationsgrad Nöjdhet (NKI 0-100) Trivselgrad (%) Rekommendationsgrad (%) 15