KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Norrköping

Transkript

1 KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Norrköping

2 Innehåll Grundfakta om Plusgymnasiet Norrköping... 4 Historik, Fakta, Organisation... 4 Utbildningar och Elevantal... 4 Elever... 4 Personal... 5 Finansiering... 5 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 6 Pedagogiskt upplägg, kunskaper och värden... 6 Lokaler... 6 Skolledning... 6 Lärare och Förstelärare... 7 Värdegrundsarbete... 7 Elevhälsa / Arbete med extra anpassningar och särskilt stöd... 8 Arbetsliv och vidare studier... 9 Arbetsplatsförlagt lärande (APL)... 9 Elevråd och Elevinflytande... 9 Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet Våra kvalitetsbegrepp Funktionell kvalitet Instrumentell kvalitet Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Uppföljningar Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning Interna granskningar Nationella kursprov Betygsprognoser Betygsuppgifter Enkäter Utvärdering

3 3.3.7 Kvalitetsrapport och Arbetsplan Fokusområden läsåret 2015/ Fokusområde: Examensmål i fokus Fokusområde: Extra anpassningar och särskilt stöd Fokusområde: Studiero Samlad bedömning av verksamhetens resultat 2015/ Funktionell kvalitet Instrumentell kvalitet Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Sammanfattande bedömning Fokusområden läsåret 2015/ Fokusområde Gymnasiearbetet på samhällsprogrammet i fokus Fokusområde: Studiero Fokusområde: Examensmålen

4 Grundfakta om Plusgymnasiet Norrköping. Historik, Fakta, Organisation Plusgymnasiet AB startade sin verksamhet 2008 då man öppnade två skolor, en i Göteborg och en i Uddevalla. Året därpå, 2009, öppnade man tre skolor till varav en i Norrköping. 2014/2015 fanns det 15 skolor runt om i landet, från Malmö i söder till Sundsvall i norr. Under 2012 blev Plusgymnasiet en del av AcadeMedia. AcadeMedia är Sveriges största friskolekoncern. Skolan i Norrköping är centralt belägen och har nära till buss- och tågkommunikationer. Det som kännetecknar skolan är moderna och ändamålsenliga lokaler, en varm och trygg stämning men framförallt en undervisning som når alla. Utbildningar och Elevantal Nationellt program Nationell inriktning Yrkesutgång År 1 År 2 År 3 Hantverksprogrammet Övriga hantverk Hår- och makeupstylist Hantverksprogrammet Frisör Frisöraspirant Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskap 12 0 Samhällsvetenskapsprogrammet Öppen ingång 20 Vård- och omsorgsprogrammet Totalt Introduktionsprogram - - Preparandutbildning 5 Programinriktat individuellt val Elever På skolan gick det vid terminsslut 273 elever, se tabell i avsnitt 1.2. Majoriteten av skolans elever var flickor, 86%, och en mindre andel av eleverna kom från akademikerhem. Övervägande delen av eleverna kom från Norrköpings kommun, men ca 20% av eleverna kommer från Nyköping och Katrineholm. En stor andel av eleverna på skolan har sedan tidigare skolår svårt för sig i vissa ämnen och många elever var i behov av stödinsatser. 4

5 Personal Skolan leddes av en rektor som till sin hjälp hade en biträdande rektor. Skolans lärare var uppdelade i fyra arbetslag, varje arbetslag leddes av en arbetslagsledare. På skolan arbetade även en specialpedagog, en studie- och yrkesvägledare, en skolsköterska, en kurator, två vaktmästare och lokalvårdare samt en elevassistent. Skolan hade även tillgång till skolläkare och psykolog. Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. 5

6 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Pedagogiskt upplägg, kunskaper och värden På Plusgymnasiets utgår vi från våra värderingar i vårt pedagogiska arbete, Tydlighet, Ömsesidig respekt och Jag bryr mig. Våra värderingar konkretiseras genom att vi kontinuerligt arbetar med stöd och stimulans, examensmål och att överbygga språkliga barriärer. Med stöd och stimulans menar vi anpassningar som gör i klassrummen varje lektion för att varje elev ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Viktigt att förtydliga är att dessa anpassningar är en naturlig del av undervisningen, inte speciella åtgärder. Vidare arbetar skolan med att synliggöra examensmålen i undervisningen, vilket går in under värderingen "Tydlighet". Många av skolans elever har språkliga hinder i undervisningen och detta är ett föremål för anpassning i klassrummen. Ett sätt skolan har arbetet med detta är genom ordlistor, förtydliganden och positiv förstärkning. Pedagogiken på Plusgymnasiet Norrköping präglas av en tro på att alla elever kan klara av gymnasiet. Mycket resurser läggs på de elever som uppvisar störst specialpedagogiskt behov. En viktig del av pedagogiken är elevhälsoteamet, vilka fungerar som ett nav i utredning av elever. Främst utgår detta från specialpedagogen. Lokaler Skolan infinner sig i rymliga, moderna och ljusa lokaler om 2400 kvm som är anpassade till skolans verksamhet. Utöver bibliotek och klassrum för de gymnasiegemensamma ämnena, eller traditionellt mer teoretiska ämnena, har skolan salar anpassade för de yrkesutbildningar som bedrivs på skolan. På vård- och omsorgsprogrammet har skolan ett metodrum för att kunna göra praktiska vårdrelaterade övningar och på hantverksprogrammet finns det två frisörsalar och tre stylistsalar. Alla salar är utrustade med modern teknisk utrustning och alla elever har en egen dator med en rad olika hjälpprogram för att ge dem bästa möjliga förutsättningar att nå sina mål. Lärarna ger en modern undervisning som bygger på den senaste forskningen. Skolans idrottsundervisning bedrevs i WorldClass lokaler som ligger i skolans närhet. Eleverna åt mat på restaurang Enoteket som även den ligger i skolans närhet. Skolledning På skolan fanns en rektor som är ansvarig för skolan. Till sin hjälp hade rektor en biträdande rektor. Skolans ledningsgrupp bestod av rektor, biträdande rektor och fyra arbetslagsledare. Biträdande rektor hade delegerat ansvar för elevhälsan på skolan. Varje arbetslagsledare hade till uppgift att förmedla ut information till sina arbetslag från ledningsgruppen. Arbetslagsledaren hade även till uppgift att förmedla information från arbetslaget till ledningsgruppen. Arbetslagsledaren stämde varje vecka av hur medlemmarna i arbetslaget mår och flaggar upp för ohälsa till rektor vid behov. 6

7 Lärare och Förstelärare Totalt sett arbetade 36 personer på skolan och av dessa var 24 lärare. I tabell 2.1 nedan framgår att anställda lärare tillsammans omfattade 19,5 heltidstjänster. Vi hade en stor spridning i ålder på våra lärare, från 25 år till 67 år. Alla lärare sitter med i var sitt arbetslag förutom de lärare som undervisare i moderna språk. De lärare som undervisar i moderna språk har ingen möjlighet att sitta med i något arbetslag då deras tjänsteunderlag på skolan inte tillräckligt stort. Tabell 2.1 Antal/Procent Personal totalt 36 Lärare 24 Övrig personal 12 Antal pedagogtjänster 19,5 Övrig personal 6,15 Antal pedagogtjänster per 100 elever 7,2 Behöriga lärare där skolverket ställer dessa krav 90% Män 42% Kvinnor 58% Alla lärare som undervisade i teoretiska ämnen är behöriga eller är under pågående lärarutbildning. Åtta av lärarna på skolan undervisade i praktiska ämnen. Två av dessa var behörig lärare och två är under pågående utbildning. Till hösten kommer ytterligare tre lärare att påbörja sin yrkeslärarutbildning. Skolverket ställer inget krav på att lärare i praktiska ämnen ska vara utbildande lärare. De ska ha relevanta kunskaper i de ämnen som de undervisar i och ha pedagogisk kompetens. Våra lärare i de praktiska ämnena har mångårig yrkeserfarenhet inom de ämnen de undervisar i och har under sin anställning hos oss fått utbildning/stöd inom det pedagogiska området. Under läsåret 2015/16 hade skolan fyra förstelärare. Deras uppgift var att gör lektionsbesök hos övriga lärare och stötta dem mot att utvecklas i sitt lärande. De har även varit ansvariga tillsammans med rektor att bedriva fortbildning i linje med de fokusmål som skolan hade. Under detta läsår har skolan gått över till att koncentrera mentorskapet hos några få lärare, sk heltidsmentorer. Det syftade till att minimera antalet arbetsuppgifter för lärarna på skolan men även att dessa heltidsmentorer skulle kunna utveckla en högre kvalitet på mentorskapet. Värdegrundsarbete Skolans övergripande värdegrundsarbete redovisas i planen mot kränkande behandling och diskriminering som personal, elever och elevhälsa är delaktiga i. 7

8 Varje höst genomförs en likabehandlings- och värdegrundskartläggning (LoV-enkät) där eleverna får svara på frågor som bland annat avgör trygghetsnivån på skolan, i vilken utsträckning de fått information om skolans värdegrundsarbete samt om de vet vart de skall vända sig om de upplever sig illa behandlade. Underlaget tillsammans med övrig information som samlas in via undervisningen, elevråd osv. ger skolan indikationer på vilka kommande främjande, förebyggande och även åtgärdande insatser som bör vidtas för att främja en trygg miljö för lärande. Om en elev upplever sig illabehandlad eller om det finns annat som framkommer som ger upphov till oro görs en anmälan om kränkande behandling till huvudman. Huvudmannen utreder, via juristkompetens, ärendet vilket resulterar i kortsiktiga åtgärder för att komma till rätta med situationen. Därtill ges förslag på långsiktigt förebyggande och främjande insatser. Elevhälsa / Arbete med extra anpassningar och särskilt stöd På skolan finns ett elevhälsoteam (EHT) som träffas en gång per vecka. EHT:s syfte är att vara delaktig i skolans arbete och att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för eleverna. Särskilt fokus riktas mot de elever i särskilt utsatta situationer, hantera konflikter, bistå vid utredningar, elevkonferens och åtgärdsprogram. EHT består av biträdande rektor, skolsköterska, specialpedagog, skolkurator, skolpsykolog och heltidsmentorer. Skolpsykolog och skolläkare kallas in vid behov. Rektor deltar i möten vid behov. Det förs protokoll för varje möte. Lärare kan lämna ett ärende till EHT och EHT kallar även lärare till mötet när det finns behov. På mötet diskuterades pågående och nyinkomna elevärenden. Ärendena varierar mellan t.ex. kränkningsärende, elev i behov av särskilt stöd, om psykisk eller fysisk ohälsa eller en elevs höga frånvaro. Återkoppling till undervisande lärare sker på klasskonferenser eller muntligt. Skolan följer upprättade rutiner för uppmärksammande av elevers behov av särskilt stöd, utredningar och eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. I undervisningen genomförs också stödinsatser i form av extra anpassningar. Elevhälsan involveras i ett tidigt skede med extra anpassningar. Alla åk 1 elever gör ett läs- och skrivförståelsetest tillsammans med skolans specialpedagog och åk. 2 gör även en uppföljning av läs- och skrivförståelsetestet. EHT får även en överlämning från tidigare skola på elever med behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Specialpedagogen gör pedagogiska kartläggningar med eleverna där det framkommer vilket behov eleven har av extra anpassningar och särskilt stöd. Den inkomna informationen om elevernas behov av extra anpassningar och särskilt stöd lyfts sedan på klasskonferenser samt i ett Måluppfyllelsedokumet på OneDrive. Undervisande lärare har även möjlighet att få individuell handledning av specialpedagog för att komma vidare. Om extra anpassningar har getts inom ramen för undervisningen och det finns skäl för att sådana anpassningar inte är tillräckliga anmäls detta skriftligt till rektor. Därefter lyfts ärendet i EHT och en utredning görs för att se om det föreligger ett behov av särskilt stöd eller ej. Om det föreligger behov av särskilt stöd upprättas ett åtgärdsprogram av mentor tillsammans med specialpedagog, elev och vårdnadshavare. EHT och mentor ser till att undervisande lärare och andra berörda får ta del av de 8

9 åtgärder som eleven har rätt för att klara sin undervisning. Uppföljning av åtgärdsprogram görs av mentor och undervisande lärare tillsammans med leven och vårdnadshavare. Åtgärdsprogrammet avslutas vid slutliga utvärderingen och vid behov upprättas ett nytt åtgärdsprogram. Uppföljing eller avslutande av åtgärdsprogram görs skriftligt till rektor Arbetsliv och vidare studier Studie- och yrkesvägledare, SYV, har funnits tillgänglig under hela läsåret och har arbetat med vägledning och information. SYV har ansvarat för att informera om elevernas individuella val i årskurs 1 och 2, samt om vägar vidare till studier och arbetsliv i årskurs 2 och 3. På de yrkesförberedande programmen har eleverna genom det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) naturligt kontakt med arbetslivet. SYV har genomfört vägledningssamtal med eleverna i årskurs 3. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) På skolan finns yrkesprogram där arbetsplatsförlagt lärande är en del av utbildningen. Under sin utbildning har eleverna 15 veckors APL. På skolan finns det tre APL-samordnare som har det övergripande ansvaret för respektive yrkesutbildning. APL-samordnarna kontaktar arbetsplatserna och informerar om kontaktuppgifter, schema, arbetstider, försäkring och handledardokument. Handledardokument har utformats för att tydliggöra lärandemålen under APL-perioderna. Dokumenten finns till stöd för verksamheterna för att planera elevens lärande och utveckling. Underlaget är kopplade till Skolverkets examensmål och kunskapskrav. Inför kommande APL-period ges eleverna möjlighet till eget inflytande och förberedelse. Riskbedömningar och kvalitetssäkring av APL-platserna utförs löpande under läsåret. Kvalitetssäkring av verksamheterna görs i samråd med lokala samverkansråd. Till viss del anskaffas APL-platser genom lokalt samverkansråd. Vid besök tydliggörs handledardokumentet för handledaren och elev. En halvtidsbedömning görs tillsammans med lärare, handledare och elev. Vid det tillfället utvärderas den gångna APL-tiden och en handlingsplan utformas med nya lärandemål utifrån handledardokumentet. I slutet av APL-perioden görs en slutbedömning. Utvärdering sker efter avslutad APL. Utvärdering ligger som grund för uppföljning och vidare kvalitetssäkring. Elevråd och Elevinflytande För att främja elevernas rätt till elevinflytande har det på skolan under året funnits ett elevråd. Elevrådet bestod av en representant från varje klass på skolan. Dessa representanter tar med sig information från respektive klass klassråd som hölls cirka en gång i månaden. Utifrån dessa representanter har det valts en ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassör. Elevrådet har 9

10 under året haft fokus på frågor som rör likabehandling, skolmaten, elevaktiviteter, uppehållsytor etc. Skolans elever har även ett inflytande i kursernas upplägg och innehåll tillsammans med undervisande lärare. På skolan fanns även åtta stycken elevskyddsombud. De jobbade med frågor som rör elevernas arbetsmiljö på skolan. 10

11 Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet Våra kvalitetsbegrepp Plusgymnasiet utgår från fyra kvalitetsbegrepp, funktionell kvalitet, instrumentell kvalitet, upplevd kvalitet och ändamålsenlig kvalitet i arbetet med att följa upp verksamheten i skolan. Begreppen och dess innehåll som redogörs för nedan hjälper oss i arbetet med att fokusera mot mål och anpassa vårt arbete för att eleverna ska få en utbildning med så hög kvalitet dom möjligt Funktionell kvalitet Detta är det grundläggande kvalitetsbegreppet och kopplas till hur väl alla elever når utbildningens mål. Det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Här finns således även mål som behandlar värdegrund och demokratisk kompetens Instrumentell kvalitet För att alla elever ska uppnå utbildningens mål inom den funktionella kvaliteten krävs att vi har hållbara och rättssäkra strukturer, processer och arbetssätt som följer författningarna som styr skola. Till exempel ska varje elev ges möjlighet till reellt inflytande över utbildning och undervisning, få likvärdiga betyg samt en undervisning av god kvalitet som ger ledning och stimulans alternativt få möjlighet till extra anpassningar eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen Upplevd kvalitet Detta begrepp berör hur eleverna upplever utbildningen utifrån de förväntningar och önskemål som finns. Är man som elev nöjd med utbildningen och kan rekommendera den till andra? Ändamålsenlig kvalitet Ett perspektiv vi följer upp är vad som händer efter att man som elev avslutat sin utbildning på en skola inom Plusgymnasiet. På vilket sätt har gymnasiestudierna hjälpt eleven vidare i arbetsliv och/eller under högskolestudier? Uppföljningar Nedan beskrivs det årsarbetshjul som låg till grund för de processer som huvudman och skolenhet jobbade med under 2015/2016 och när de följdes upp. Årsarbetshjulet tydliggör för skolan när de lokalt fokuserar på vissa områden och bidrar till att rektor och huvudman har en kontinuerlig dialog med uppföljning av de områden som utvärderas. 11

12 Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning Interna granskningar Plusgymnasiet arbetar med kvalitetssäkring genom interna granskningar. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen. 12

13 3.3.2 Nationella kursprov Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse Betygsprognoser Två gånger årligen genomför skolorna betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse Enkäter Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat en årlig elevenkät som fokuserar på Studiemiljö, Undervisning och Nöjdhet. Dessutom genomförs elevenkäter som fokuserar på likabehandling- och värdegrundsarbetet på skolan samt undervisnings- /kursutvärdering. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse Utvärdering Utöver den kontinuerliga uppföljningen genomförs en utvärdering i juni där personal och rektor analyserar resultatet. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, utvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse Kvalitetsrapport och Arbetsplan Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse kommande läsår. 13

14 Fokusområden läsåret 2015/2016 Under läsårsavslutningen 2014/15 genomfördes en bred analys av skolans måluppfyllelse. Denna analys resulterade i en Arbetsplan i vilken ett antal fokusområden lyftes fram som särskilt prioriterade. Dessa fokusområden presenteras nedan. Bakgrund: Fokusområde: Examensmål i fokus Under läsår 2014/2015 genomfördes en interninspektion från huvudman där det framgick, via intervjuer med elever, att undervisningen inte var tillräckligt inriktad mot examensmålen, samt att eleverna upplevde att lärarna inte samarbetade i tillräckligt hög grad mellan olika kurser. Därutöver framkom kritik gentemot att det inte togs tillräcklig hänsyn till att elever går på olika program i de gymnasiegemensamma kurserna. Denna bild förstärktes av de kursutvärderingar som eleverna skrev under slutet av vårterminen 2015, då 32% av eleverna inte ansåg att tillräckligt fokus fanns på examensmålen i undervisningen. Mål: Läroplanskoppling: Undervisningen i skolan utgår från och omfattar examensmålen för respektive nationellt program samt ämnesplaner. (16 kap. 6 skollagen, Förordning om examensmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 2010:14, 4 kap. 1 gymnasieförordningen, Lgy 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.1. Kunskaper) Metod: Arbetet påbörjades i augusti 2015, då två av skolans förstelärare anordnade en pedagogisk utvecklingsdag med examensmålen i fokus. Under denna fick pedagogerna arbeta fram olika tematiska områden med koppling till examensmålen på respektive program. Dessa teman skulle vara vägledande i planeringen av samtliga kurser under läsåret. Utöver detta inledande arbete anordnades ytterligare pedagogiska utvecklingsdagar under läsåret, där pedagogerna gavs möjlighet att samplanera vid skapandet av uppgifter, för att på så vis tydliggöra infärgningen och den röda tråden gentemot examensmålen. Uppföljning och utvärdering: Arbetet utvärderades via en jämförelse av de sammanställda kursutvärderingarna från föregående och innevarande läsår. Denna jämförelse gjordes i juni av två av skolans förstelärare. Därutöver har uppföljningsmöten mellan förstelärarna och rektor skett löpande under läsår 2015/2016. Resultat: Jämförelsen mellan kursutvärderingarna visar på en viss förbättring detta läsår. Under läsår 2015/2016 är det 71% av eleverna på Plusgymnasiet i Norrköping som anser att undervisningen har 14

15 anpassats till det program de läser. 23% anser att det görs till viss del, medan endast 6% anser att det inte görs överhuvudtaget. Slutsatser: Via arbetet har det skapats en större samsyn bland pedagogerna hur man kan få in examensmålen i undervisningen i respektive kurs. Detta har skapat en god grund för fortsatt arbete under nästa läsår. Utfallet när det gäller elevernas syn kring frågan visar en marginell förbättring och med anledning av detta behöver pedagogerna framöver bli än tydligare med att verbalisera och tydliggöra på vilket sätt de tematiska områdena grundar sig i just examensmålen för respektive program. Fokusområde: Extra anpassningar och särskilt stöd Fokusområdets bakgrund & motiv: I samband med ovan nämnd interninspektion framgick, via intervjuer med lärare och elevhälsa, att det finns en otydlighet i ärendegång och blankettrutin ( F-varning och Orosblankett ). Utöver detta ansågs det att ett stort ansvar läggs på mentor, samt att det finns oklarheter vem som har ansvaret kring uppföljning och utvärdering av ett åtgärdsprogram. Vidare framkom det i intervjuer att elevmöten genomförs, men det finns oklarheter kring ärendegång. Det finns även oklarheter kring ansvarsfördelning mellan rektor och biträdande rektor eftersom en delegation saknas. Därutöver framgick det via kursutvärderingarna, som genomfördes under slutet av vårterminen 2015, att 26% av eleverna inte ansåg att lärarna lyckades individanpassa undervisningen i tillräcklig grad. Läroplanskoppling: Ansvariga på skolan utreder elevens behov av särskilt stöd skyndsamt, om det visar sig att det stöd som getts i form av extra anpassningar inte är tillräckligt för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. (3 kap. 8 skollagen) Visar utredningen att en elev är i behov av särskilt stöd ges eleven sådant stöd (3 kap. 8 9 skollagen; Lgy 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.6 Rektorns ansvar) När det gäller särskilt stöd följs insatta åtgärder upp och utvärderas. (3 kap. 9 skollagen) Mål för fokusområdet: Mål: att samtliga elever ska få det stöd de behöver. Utöver detta ska lärarna få kunskaper och verktyg till att i högre grad kunna individanpassa sin undervisning. 15

16 Metoder: För att nå våra uppsatta mål organiserade skolan arbetet med individuella anpassningar på ett sätt som skulle ge eleverna bättre förutsättningar att nå sina mål. Även denna drevs av två av skolans förstelärare i två basgrupper, i samarbete med EHT och rektor. Arbetet skedde fortlöpande under läsåret med regelbundna avstämningar i samband med de pedagogiska utvecklingsdagarna. Därutöver togs externa föreläsare in, med spetskompetens inom frågan. Dessutom kommer skolan ha tre heltidsmentorer som, tillsammans med skolans specialpedagog, kommer att upprätta åtgärdsprogram. Uppföljning & utvärdering: Målsättningen följdes upp genom regelbundna uppföljningar i samband med de pedagogiska utvecklingsdagarna. Därutöver skedde avstämningar mellan förstelärarna och rektor på reguljär basis. Som mätinstrument användes de kursutvärderingar som eleverna skrev två gånger under läsåret att användas. Slutsatser: Skolans omorganisation med en specialpedagog på heltid och tre heltidsmentorer har varit ett lyckat koncept för att öka arbetet kring anpassningar och särskilt stöd. Två av skolans förstelärare har även tillsammans med specialpedagogen arbetat fortlöpande under året på pedagogiska utvecklingsdagar med anpassningar, ett inkluderande förhållningssätt och särskilt stöd. EHT har också valt att göra en lathund för ärendegången vid anmälan om en elev befaras vara i behov av särskilt stöd och vem som är ansvarig för vilka delar i flödet samt implementerat detta med berörd personal. Specialpedagogen har även lagt ner stort arbete med att ansöka om tilläggsbelopp till de elever som är i behov av särskilt stöd i form av elevassistent. Detta har resulterat i ett ökat stöd för dessa elever. Nästa steg under kommande läsår är att säkerställa att eleverna verkligen får det stöd som den behöver i praktiken, i klassrummet. En diskussionsdag kring detta är inplanerad under uppstartsdagarna i augusti. Efter det kommer skolans specialpedagog ha individuell handledning med lärarna på skolan för att ge dem kunskap och verktyg för att kunna individanpassa undervisningen och för att lärarna ska ha möjlighet att lyfta elever som de har haft svårt att nå. Skolan har även valt att schemalägga veckovisa mötestider där elev/klass ärenden kan lyftas efter behov. Fokusområde: Studiero Fokusområdets bakgrund & motiv: Via elevrådet framgick det under läsår 2014/2015 att eleverna på skolan inte ansåg att de behandlar varandra med respekt, vilket även framgick via den årliga elevenkäten om upplevd kvalitet där endast 55% av eleverna svarade att de behandlar varandra med respekt. Resultatet från elevenkäten (läsår 2014/2015) visade därutöver att 48% av eleverna inte upplevde att de kunde få arbetsro i skolan. (se resultatbilaga Diagram 15) Läroplanskoppling: Varje elev ska få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Varje elev ska möta respekt för sin person och sitt arbete. Eleverna ska bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Detta ska syfta till att 16

17 grundlägga en positiv inställning till lärande och att återskapa en sådan inställning hos elever med negativa skolerfarenheter. Skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och på framtiden. Skolans mål är att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, och visa respekt för den enskilda eleven och ha ett demokratiskt förhållningssätt. Läraren ska klargöra skolans normer och regler och hur dessa är en grund för arbetet, och tillsammans med eleverna diskutera och utveckla regler för arbetet och samvaron i gruppen. Mål för fokusområdet: Målet är att samtliga elever ska behandla varandra med respekt, samt att elevernas upplevda arbetsro ska öka. Metoder: För att nå målen arbetade vi med att stärka klassrumsledarskapet och dels tydliggöra den röda tråden i undervisningen. Därutöver genomfördes lektionsbesök, av rektor och förstelärare, med efterföljande samtal. Målet med dessa besök och utvärderande samtal var att stärka klassrumsledarskapet. Den röda tråden behandlades via en ökad fokus på examensmålen i samtliga kurser. Genom att göra ämnesstoffet mer verklighetsanpassat, få till ett ännu bättre samarbete mellan lärare, öka individanpassningen, samt tydliggöra examinationsuppgifterna för eleverna, så avsågs ävenledes den upplevda arbetsron öka. När det gäller respektfullt beteende eleverna emellan, så hade skolan från och med hösten 2015 fyra heltidsmentorer. Dessa arbetade med likabehandlingsfrågor utifrån olika perspektiv, bland annat värderingsövningar. Uppföljning & utvärdering: Målsättningen följdes upp och utvärderas genom elevenkäten om upplevd kvalitet, samt kursutvärderingarna, som genomfördes under läsår 2015/2016. Slutsatser: Utfallet är något svårutvärderat vad gäller elevernas upplevda studiero. Tydligare är det om eleverna upplever att de behandlar varandra med respekt. Här har siffran sjunkit markant till att endast 43% upplever att de behandlar varandra med respekt. Resultatet på frågan om eleverna upplever att de får arbetsro i elevundersökningen uppvisar ett liten ökning för antalet elever som inte anser att arbetsron är tillfredsställande, 52%. I kursutvärderingen som gjordes i april/maj 2016 återfinns en frågeställning där eleverna svarar på om lärarna skapat en god studiemiljö och där 20% av eleverna som anger att de inte anser tycker att det är en god studiemiljö. Självfallet är vi inte nöjda med resultaten gällande studiemiljö då vi tror att en bra studiemiljö bidrar till att elevernas måluppfyllelse. Frågan om studiero kommer att ges fortsatt fokus under läsår 2015/2016 (se punkt 6.2). 17

18 Samlad bedömning av verksamhetens resultat 2015/2016 Funktionell kvalitet Antalet elever som tog examen och läste på programmen barn-och fritidsprogrammet(bf, 1 elev) och naturvetenskapsprogrammet(na, 2 elever) utgjordes endast av enstaka elever som läste fjärde året. Dessa elever är de sista som går utbildningarna då det inte tagits in elever från 2013 och framåt. I resultatbilagan finns elevernas resultat med för de båda programmen men då de är så få är underlaget inte statistiskt representativt varför resultaten för BF och NA inte är kommenterade nedan. Andel elever med gymnasieexamen: I resultatbilagan Diagram 1 och 2 kan utläsas att andelen elever som erhållit gymnasieexamen läsåret 2015/16 ligger på samma nivå som föregående läsår, 89%. Elever på yrkesprogrammen tar examen i betydligt högre utsträckning än rikssnittet, däremot är andelen elever som tar examen på SA en bra bit under rikssnittet. Trots olika insatser från skolan för att möta elevernas behov på SA lyckades vi inte ge det stöd de behövde för att klara en gymnasieexamen. Dock slår siffran högt då det endast var 14 elever på SA som gick ut gymnasiet i juni. Att det var ett relativt stort antal elever av de 14 eleverna som inte nådde examen ger ett stort statistiskt genomslag. Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier: Diagram 3 i resultatbilagan visar hur många av eleverna som valt att läsa till grundläggande högskolebehörighet. Många av de elever som läser på vård- och omsorgsprogrammet hade som mål när de började hos oss att de skulle bli behöriga till att söka vidare till sjuksköterskeutbildning. De är 91% som har lyckats med detta och det är 32 procentenheter högre än riksgenomsnittet. Eleverna på hantverksprogrammet är inte alls lika intresserade av att läsa in den grundläggande högskolebehörigheten. Dock har 39% lyckats med detta och det är 7 procentenheter över rikssnittet för ett hantverksprogram. Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg): I resultatbilagan, Diagram 5 återges hur betygspoängen är fördelade per utbildning på skolan. På HV och VO kan vi se att det varit en konsekvent ökning de senaste tre åren. Det tror vi bland annat beror på att det arbete som vi har lagt ned på att ge lektionerna tydliga ramar och vårt sätt att fler elever som är i behov av stöd får rätt hjälp börjar ge resultat. Meritpoängen på SA ligger i linje med eller en bit under meritpoängen på VO och HV vilket är ovanligt för riket. Det tror vi beror på att medelmeritpoängen som eleverna har med sig från högstadiet ofta är lägre än på yrkesprogrammen. Det är även ca 25% av eleverna som tidigare gått preparandutbildning hos oss som senare fortsätter på SA och de har generellt svårt att klara av en examen. 18

19 Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis): I Diagram 6 och 7 kan betygspoängen för alla elever som erhöll gymnasieexamen utläsas. Här ligger meritpoängen på SA på samma nivå som riket. Tidigare, ovan, går det att utläsa att det är flera elever på SA som inte klarar av examen. Dock har de elever som klarar examen betyg som kan jämföras med riket. Vi ser ofta i våra SA klasser att det är två delar i klassen, en studiemotiverad och en mindre studiemotiverad del. Meritvärdena på yrkesprogrammen har ökat de senaste tre åren. Även här borde det kunna relateras till vårt arbete med att flera elever får de anpassningar som de har behov av. Andelen minst godkända betyg (E) samtliga kurser: I resultatbilagan, Diagram 8 i tabellen kan man utläsa andelen minst godkända betyg för samtliga kurser som gått under året. I statistiken återfinns även de elever som har hoppat av under året. Då vi under året haft ett antal elever som valt att sluta sina gymnasiestudier där antalet kurser med betyget F varit högt är det en del av förklaringen till att vi totalt sett har färre andel godkända betyg. Andelen betyg minst E behörighetsgivande kurser: Som man kan se i resultatbilagan, Diagram 10 är det fyra kurser som sticker ut från de övriga. Det är gymnasiearbetet, matematik 1a, 1b och svenska 1. När det gäller gymnasiearbetet kunde vi konstatera att det var främst på SA som eleverna hade svårt att klara kursen på grund av de tyckte att den var för svår. Detta tar vi med oss till kommande läsår och gör ett annat upplägg som vi tror ska nå alla elever. De kommer att få tydligare ramar för hur de ska lägga upp sitt arbete. Under punkt 6.1 diskuteras gymnasiearbetet vidare. I kursen matematik 1a så är det bara resultaten från en av skolans tre klasser som har avslutat kursen. Att två av klasserna inte har avslutat kursen beror på att deras lärare gick bort under läsåret och det var svårt att finna en ny lärare. Det gjorde att rektor beslutade att förlänga deras kurs. I den klassen som resultaten grundar sig på att eleverna har låga meritpoäng med sig från högstadiet men framförallt har de svaga förkunskaper i ämnet matematik. Detta har gjort att resultaten har sjunkit detta läsår. I kursen matematik 1b så har dessa elever både högre meritpoäng och bättre förkunskaper med sig från högstadiet. Läraren har även valt att lägga upp kursen på ett annorlunda sätt än tidigare vilket har gett ett positivt resultat. Dessa delar har gjort att medelbetyget för kursen har stigit jämfört med tidigare år. Att fler elever inte har klarat minst godkänt i Sv1 beror på att flera elever borde ha fått möjligheten att läsa SVA1 istället för Sv1. Dock har flera elever fått erbjudandet om att läsa SVA 1 men valt att läsa Sv1 istället. Inför läsåret 2016/17 har skolan lyckats anställa en lärare i svenska som andra språk. Detta borde kunna ge ett högre resultat. Betygsfördelning: Det som utmärker sig i diagram 9a är att ca 39 % av alla betyg som sätts på skolan är E. Det beror på 19

20 att många elever är nöjda med att klara betyget E i samtliga kurser. Andelen F på SA sticker också ut. Det beror på att vi inte har lyckats nå en stor del av eleverna. Likvärdig bedömning/nationella provresultat: För att få likvärdig bedömning på skolan har lärarna vid flera tillfällen under året diskuterat vad som krävs för att få ett betyg utifrån de kunskapskrav som finns. De har i många ämnen tagit hjälp av skolverkets bedömningsportal. En annan jämförelsepratameter är i de kurser där det finns nationella prov. Nedan kommenteras tabell 1-3 Svenska Resultaten visar fyra större differenser. Möjliga anledningar till den bristande korrelationen kan vara att kurserna är planerade att arbeta med relevanta förmågor under hela läsåret, inte bara fram till de nationella proven. Därtill mäter inte nationella proven i svenska 1 och 3, samt svenska som andraspråk 1 och 3, alla kunskapskrav i kurserna, vilket bör tas i beaktning vid tolkning av resultaten. Dock bör en så pass bristande korrelation vara grund översyn av kursernas upplägg kommande läsår. I kursen Svenska som andraspråk 3 är samtliga kursbetyg högre än provbetyget. Då det endast är tre elever föranleder det dock inte några åtgärder i nuläget. Matematik Resultaten visar att ingen elev har fått ett lägre betyg än nationella prov-resultatet. Detta då matematikprovet är utformat mer likt en prövning på kursen. Resultaten visar även en stor andel slutbetyg som är högre än resultatet på Nationella provet. Detta gäller framförallt för de elever som skrivit F på de nationella proven men fått ett E i slutbetyg. Denna negativa korrelation kan knytas till att kursen ej är avslutad efter det nationella provet och eleven därför har möjligheten att göra prövningar för att uppnå de olika kunskapskraven. I tabell 3 går det att utläsa att ingen klarade av minst betyget E på NP i Ma2a och att endast 20% klarade sig i Ma2b. Många av dessa elever var mycket nära att klara gränsen för E och alla elever hade som mål att bara klara kursen för att den är behörighetsgivande till utbildningar som de vill söka vidare till efter gymnasiet. De hade heller inte med sig fördjupande kunskaper från ma1a och b. Det bör även lyftas att matematiklärarna på skolan ansåg att årets nationella prov både var svårare och bedömdes hårdare än tidigare år. Engelska I engelska 5 och 6 finns sex stycken kunskapskrav som skall testas, där inget väger tyngre än något annat. Tittar man på antalet kunskapskrav i kursen täcker nationella provet hälften av dessa. Tre kunskapskrav testas inte alls genom det nationella provet, vilket givetvis förklarar varför elevens slutbetyg kan visa både högre och lägre än betyget på provet. Dessutom följer inte provbetygets sammanvägning reglerna för betygsättning i kurserna. Många av våra elever är även obekväma i den tentamensform som nationella provet ges, till exempel på grund av koncentrationssvårigheter. Deras förmågor kommer ofta fram på andra sätt. Detta gör att resultaten i engelska 5 och engelska 6 sticker ut. 20

21 Resultat för introduktionselever: Under året var det totalt 22 elever inskrivna på något av våra introduktionsprogram. Det var sex elever som gick Preparand(IMPRE) varav 4 elever blev behöriga till att söka ett nationellt program och alla valde att fortsätta på samhällsvetenskapsprogrammet på vår skola. En av de sex valde att byta skola och en har bytt till Programinriktat individuellt val(impro). 12 av 16 IMPRO-elever blev behöriga till nationellt program. Dessa har alla valt att söka vidare till den programinriktning som de har gått på under året på vår skola. (Se resultatbilaga Diagram 11) Instrumentell kvalitet Genomförda granskningar: April 2015 gjorde huvudman en interninspektion på skolan. Denna granskning utgår från samma bedömningsområden som den skolinspektionen gör då de genomför en regelbunden tillsyn av skolor. Syftet med den interna granskningen är att granska skolans systematiska kvalitetsarbete och att resultatet för granskningen ligger till grund för skolans fortsatta utvecklingsarbete. Den interna inspektionen visade generellt att skolan fungerar väl. Det som pekades ut som utvecklingsområden var bland annat; att lärarna i högre utsträckning behöver jobba mer mot examensmålen på de olika programmen på skolan. Vidare behöver skolan höja kvalitén på åtgärdsprogram, koppling mellan utredning, behov och åtgärd behöver bli tydligare, att lärarna håller en jämnare kvalitet som säkerställer att eleverna får det stöd de behöver samt att uppföljning av åtgärdsprogrammen verkligen sker i den omfattning som de ska. Till hösten 2016, den 6 sep, har Skolinspektionen en planerad granskning på skolan. Likabehandling- och värdegrund: Det förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling utgår från genomförd kartläggning och analys kring vilka risker man ser i verksamheten. I resultaten, se Diagram 13 och 14 i resultatbilagan, från LoV-enkäten framkom det i årets enkät att 26 % (61 elever) upplever att de inte fått information om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete och det var 13% (31 elever) som inte kände till var man ska vända sig om man själv upplever kränkning eller ser någon annan bli kränkt på skolan resulterade detta i en ökning från tidigare år. I årets kartläggning visade det sig även att 20 % inte upplever att skolan tar tag i situationen om någon känner sig kränkt eller diskriminerad vilket är en ökning från förra årets kartläggning där motsvarande siffra var 12 %. Utifrån genomförd kartläggning framkom även att en stor majoritet av eleverna, i år liksom förra året, känner sig trygga i skolan och i sina klasser. I årets enkät framkom att 93 % upplevde sig trygga på i sin klass. Överlag gör vi bedömningen att skolans arbete för att främja likabehandling och skapa goda förutsättningar för trygghet och lärande på skolan fungerar väl. Den mest signifikanta förändringen från föregående års resultat av LoV-enkäten är att andelen elever som upplever att de varit med vid framtagandet av ordningsregler sjunkit. Här får vi bättra oss till hösten

22 Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning: Under detta läsår har skolan haft en specialpedagog på skolan på heltid. Specialpedagogen har tillsammans med mentor varit ansvariga för upprättandets av skolans åtgärdsprogram, ÅP. Det har medfört en högre kvalitet på dessa än tidigare. Det har även medfört att undervisande lärare har fått större kunskap om hur de ska nå eleven som har ett ÅP. Specialpedagogen och skolans förstelärare har jobbat med personalen med att ge dem större kunskap om extra anpassningar och särskilt stöd och hur de ska använda dessa i praktiken i klassrummet. Se vidare under avsnitt 4.2. Specialpedagogen har även ansökt om extra tilläggsbelopp hos kommunen för att en elev som är i behov av elevassistent ska få tillgång till detta. Detta har gjort att fyra elever har fått tillgång till elevassistent. Under året har skolan upprättat åtta ÅP. Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier: Under året har det inkommit ett flertal anmälningar om kränkande behandling och trakasserier. Skolan har snabbt tagit tag i dessa och gjort en anmälan till huvudmannen. Skolan har gjort en utredning tillsammans med huvudmannen av de anmälningar som kommit in och därefter upprättat en handlingsplan för att det inte ska ske igen men framförallt att se till att utsatt elev för den hjälp som den behöver. Handlingsplanen följs upp och utvärderas av utredaren och utsatt elev/personal. De vanligaste kränkningarna består i att eleverna kränker med ord, kroppsspråk eller blickar i skolans lokaler men även att det skriftliga kränkningar på sociala medier både på och utanför skoltid. En plan för att förebyggandet av den här typen av kränkningar finns i årets plan mot diskriminering och kränkande behandling. APL: Samtliga elever på de yrkesförberedande programmen på Plusgymnasiet Norrköping har erbjudits en APL-plats inom aktuellt yrkesområde. Elever i särskilda behov har erbjudits undervisning utifrån lärandemål och kunskapskrav på skolan. För elever som riskerar att inte uppnå målen för APL utformas individuella handlingsplaner för hur målen skall uppnås. Inför kommande läsår kommer APL-samordnarna att arbeta för att utveckla kommunikationen mellan skolan och verksamheterna. Vi ska arbeta att med att implementera APL i andra kurser för att erbjuda eleverna flera lärandemöjligheter. Upplevd kvalitet Studiemiljö: Jämfört med resultaten från 2015 så går resultaten åt fel håll, vilket framgår i resultatbilagan Diagram 15. Framförallt upplever fler elever att trygghet och studieron har minskat. Detta upplever vi som problematiskt då det var ett av årets fokusområden. Förklaringen till detta är inte helt enkelt att analysera utifrån enkäten. En möjlig förklaring kan vara att vi genom att sätta fokus på dessa frågor har medvetandegjort området och därigenom fått fler elever att tänka på och analysera sin studiemiljö. Förklaringen kan också vara att vi helt enkelt har misslyckats i vår strävan att skapa en tryggare miljö. 22

23 Oavsett vad resultatet beror på visar det på vikten av att även fortsättningsvis lyfta dessa frågor och ta resultaten på allvar. Därför bör studiemiljö och trygghet även fortsättningsvis vara ett prioriterat fokusområde. Undervisning: Precis på samma sätt som gäller studiemiljön visar enkäten på ett vikande resultat. Även här är det svårt att ge en säker analys av resultatet. Upplevelsen från personalens sida är att undervisningen har utvecklats på skolan. Såväl genom kollegialt lärande, exempelvis vid planerade lektionsbesök där skolledning och förstelärare ger tydlig feedback på lärarnas arbetsmetoder, som aktivt arbete med att skapa en röd tråd genom undervisningen med en tydlig koppling till examensmålen. Det kan vara så att detta arbete ännu inte har fått fullt genomslag, men vår bestämda åsikt är att vi genom att fortsätta arbeta på ungefär samma sätt på längre sikt kommer kunna vända siffrorna och skapa en positiv trend i elevernas upplevelse av undervisningen. Dock behöver arbetet intensifieras och hela tiden utvärderas för att se om arbetet leder i rätt riktning. Elevnöjdhet: Även på detta område visar enkäten vikande resultat. Om detta beror på att elevernas förväntningar på skolan höjts eller om det helt enkelt är så att den produkt vi erbjuder har blivit sämre är omöjligt att läsa ut av elevenkäten. Den upplevelse vi har är dock att vi lyfter och arbetar med rätt fokus att att det är viktigt för långsiktigt bra resultat att fortsätta på den inslagna vägen trots en, som vi tror, tillfällig svacka. Det skall också betonas att årets lägre upplevda resultat jämförs med 2015 års relativt höga resultat års resultat sticker ut sett över tid. Självfallet är det en besvikelse att vi inte kan ligga kavar på samma nivå när det gäller den upplevda kvalitén. Vi ser dock inte att resultatet på något sätt är alarmerande och vi behöver självfallet jobba vidare med studiemiljön och, undervisning, stärka de områdena så bör även trivseln och nöjdheten också öka. Ändamålsenlig kvalitet Svarsunderlaget vid undersökningen som genomfördes i december 2015 av Markör var så lågt att det inte finns något redovisningsbart resultat. Sammanfattande bedömning Inför läsåret 2015/16 hade vi tre fokusområden, examensmålen i fokus, extra anpassningar och särskilt stöd och studiero. Vi har lagt ned mycket tid på att introducera detta i våra rutiner. Inför läsåret införde vi även att tre tjänster skulle vara ansvariga för mentorskapet på skolan och att lärarna enbart skulle fokusera på sin undervisning. Tidigare har lärarna jobbat mot examensmålen men inte varit tydlig i sin kommunikation angående detta mot eleverna. Under året har lärarna varit mer noggrann med att visa för eleverna varför de jobbar med det kunskapsinnehåll som det gör samt visat, visuellt, vilka examensmål som de jobbar mot. I de kursutvärderingar som eleverna har gjort anser 71% av eleverna att undervisningen har 23

24 anpassats till det program som de läser. Dock finns det inga siffror att jämföra med från tidigare år men under nästkommande läsår jobbar vi mot att siffran ska bli högre. Arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd har varit lyckat under året. Två av skolans förstelärare har tillsammans med specialpedagogen har fortlöpande arbetet med pedagogiska utvecklingsdagar under året. Här har det gått arbetat med att visa på olika sätt hur en lärare kan anpassa undervisningen för den enskilda eleven under en lektion och hur lektionerna ska speglas av ett inkluderande förhållningssätt. Det har gett en positivt resultat och lärarna menar att de fått tydliga verktyg på hur de ska arbeta. Nästa steg under kommande läsår är att säkerställa att eleverna verkligen får det stöd som den behöver i praktiken, i klassrummet. En diskussionsdag kring detta är inplanerad under uppstartsdagarna i augusti. Efter det kommer skolans specialpedagog ha individuell handledning med lärarna på skolan för att ge dem kunskap och verktyg för att kunna individanpassa undervisningen och för att lärarna ska ha möjlighet att lyfta elever som de har haft svårt att nå. Arbetet med studieron har inte gett den effekt som vi förväntat oss. Här kommer vi inför nästa läsår angripa detta på ett annat sätt än tidigare. Vi kommer att bli noggrannare med att eleverna ska lära känna varandra mycket bättre i början av läsåret. Introduktionen av våra ordningsregler kommer att påbörjas mycket tidigare och personalen kommer innan terminsstart jobba fram tydliga rutiner för hur de ska agera i klassrummet om eleverna bryter mot reglerna. Rektor kommer även i högre utsträckning ringa hem om en elev bryter mot reglerna. Kurator och mentorer kommer även att jobba med likabehandlingsövningar mer frekvent under året. Att införa heltids -mentorsskap har varit lyckat. EHT och rektor upplever att fler elever får mer hjälp av sin mentor än tidigare. De har även kunnat jobba med sina elever när det uppstått incidenter på ett mer intensivt sätt än tidigare. Måluppfyllelsen på skolan ligger på samma nivå som under förra läsåret, 89%. Vad gäller andelen som erhåller examen så klarar 96 % av eleverna på yrkesprogrammen en examen vilket är 10 procentenheter högre än rikssnittet. På det högskoleförberedande programmet har vi dock utmaningar inför kommande läsår där vi måste öka andelen elever som når examen. En satsning som vi därför gör under kommande läsår är att fokusera på gymnasiearbetet på samhällsvetenskapsprogrammet. (Se 6.1) 24