Ett yrke inom skogsbranschen Du är fri att välja

Ett yrke inom skogsbranschen Du är fri att välja 1

Många stigar leder till skogsbranschen Arbete räcker till inom den maskinella virkesdrivningen. Det finns arbetsplatser för skogsmaskinsförare och skogsmaskinsmontörer som avlagt yrkesexamen. Eftersom virke skall på väg till förädling behövs också yrkesmän inom fjärrtransporten. Virkesbilschaufförerna är mångsidiga yrkesmän för tunga landsvägstransporter och det finns efterfrågan på deras yrkeskunskap. En yrkesman inom skogsmaskinsbranschen kan, om han så vill, välja arbeten också från andra områden än virkesdrivning. Ett betyg över grundexamen inom skogsbranschen är ett bevis på en yrkeskunskap som kan tilllämpas överallt bland de tunga maskinerna. De skolor som erbjuder undervisning inom skogsmaskinsbranschen har redan länge utvecklat sina tjänster utgående från kunden, d v s den studerande. Resultatet är ett nätverk av skolor, där både unga och vuxna med intresse för maskiner och skog har möjlighet att på olika håll i Finland skaffa sig ett yrke för framtiden i en tekniskt högklassig och inspirerande miljö som på alla sätt stöder studierna. Ett mångsidigt kunnande i skolorna står till ditt förfogande. I denhär tidningen presenteras en del av de studerande, och experter på undervisning och elevvård vid skogsmaskinsskolorna. Bekanta dig med yrkesmännen och med de många alternativen för studier. Välkommen till skogsbranschen! Taisto Arkko Rektor Rovaniemen ammattiopisto, Rovaniemi 2

Maria blev vän med skotaren Maria Pietilä svarar i telefon under en paus i arbetsskiftet. Flickan, som till våren blir proffs inom närtransport av virke från Jämsän ammattiopisto, är ute på en period i inlärning i arbete. Hon har bakom sig en månad i hytten på en skotare. Det känns bra, säger Maria. Det var nog spännande i början av perioden. Jag märkte snabbt att jag lätt kom ihåg det jag lärt mig i skolan. Redan andra veckan kände jag att jag kan och klarar mig. Fastän finslipning av färdigheterna ännu behövs säger hon glatt. Inlärning i arbete är en del av studierna och med tanke på inlärningen är det viktigt att komma ihåg att fråga, säger Maria. Arbetsgivaren ger gärna det blivande proffset råd. En kvinna klarar sig i skogen Det är ännu inte vanligt att se en kvinna som skogsmaskinsförare. Maria berättar att hon känner två kvinnliga kolleger. Hur är det med jämställdheten i skogsbranschen? I skolan är jag för tillfället den enda flickan. Vi är ett bra gäng, där jag är en i gruppen, berättar Maria. Hon tror att en kvinna som kan sitt arbete har lika stor framgång i arbetslivet som män. Maskinerna är bra och i det dagliga arbetet finns det lite fysiskt ansträngande arbetsskeden. Till exempel kan man anpassa tyngre servicearbeten till skiftesbyten och få hjälp av arbetskamraterna. Ett effektivt arbete i skogen kräver mycket planering och ett systematiskt arbetssätt. De är ju saker som en kvinna klarar bra, skrattar Maria. Och tillägger att man måste tycka om utmaningar och man får inte vara mörkrädd. 3

Baijram tränar maskinarbete och språk Mitt främsta mål är yrkesexamen för skogsmaskinsförare. Sen står världen öppen. berättar Baijram Sfraqa Baijram Sfarqa studerar till skogsmaskinsförare i Kuru. Han är inne på andra året och livet går i rätt riktning. Som jordbrukarson har jag ända från liten tyckt om stora maskiner. Jag väntar med iver på att bli färdig och få komma ut i skogsmaskinsarbete berättar den glada unga mannen. Han vet inte riktigt hur länge det kommer att ta innan han får sitt examensbetyg. Vid sidan av yrkesstudierna jobbar Baijram också hårt för att förbättra kunskaperna i finska. I skogsmaskinsförarens arbete krävs ju att man kan kommunicera. Det var ganska svårt det första året, men nu har mina språkkunska- per utvecklats väldigt mycket. Den bästa övningen får man med kompisarna i skolan och på internatet. Och naturligtvis själva studierna säger Baijram. Efter examen är alla dörrar öppna Den tjugoåriga Baijram har redan hunnit bo i flera länder. På färden har han bland annat fått språkkunskaper. Förutom finskan, som redan flyter bra klarar han också tyska och albanska. Har du planer på att använda dina språkkunskaper, Baijram? Finskt knowhow inom skogsmaskinsbranschen har gott rykte i Centraleuropa. Arbete utomlands skulle nog vara intressant. Planer på lång sikt har jag ännu inte. Nu är det främsta målet att få en yrkesexamen konstaterar Baijram. Efter skolarbetet kopplar Baijram gärna av med fotboll. Också andra bollspel intresserar honom. Som en man som tycker om att röra på sig har han också prövat på vinteridrott. Jo, i vintras lärde jag mig skida, skrattar han. Det krävde också arbete, men det gick vägen. 4

Jämställdheten inom skogsbranschen faller Kaisa i smaken. Kaisa kom in på omkörningsfilen till egen bransch Kaisa Vatikka, i 20-årsåldern, från Rovaniemi har bytt bransch. Hon säger också som det är. Jag studerade inom byggnadsbranschen till ett yrke som jag tyckte om. Praktikplats för en kvinna fanns inte nånstans, så jag fick nog och bytte bransch.. konstaterar Kaisa. I skogen är det rediga tag. Både Kaisas pappa och man arbetar i branschen. Den hurtiga kvinnan behövde inte börja sina maskinstudier vid Lapin ammattiopisto helt från början eftersom hon på fritiden har kört skogstraktor. Hon kunde börja som vuxenstuderande och får räkna kunskaperna tillgodo och visar dem genom yrkesprov. Hon började studera i januari 2011 och blev klar på våren 2012. Studierna avslutades med en period inlärning i arbete. Bioenergi garanti för framtiden i hemtrakten Jag valde produktion av bioenergi som inriktningsalternativ. Kaisa tror att arbete finns på det området i och med klimatförändringen. Det är sant. Finland har förbundit sig att öka användningen av bioenergi betydligt under de närmaste åren. Och det betyder att det finns ett stort behov att öka uttaget av energived från skogen. I maskinerna behövs då sådana som kan sin sak. Man får så mycket ur skogen. I avverkningarna kan förutom gagnvirke tas ut toppar, grenar och stubbar för energi, fortsätter Kaisa. Direkt till bioenergi kan man också ta ut både ett och annat. När det finns skogar i närheten och man själv har kunskaperna finns också arbete och en framtid i Lappland, som Kaisa älskar. Jag tänker nog stanna i skogen i framtiden. Under arbetstid kör jag maskin, på fritiden tränar jag hundar och jagar. 5

På krokvägar till skogsmaskinsförare Mari Keränen har ända sedan liten varit i farten. Från det hon var stor som en brandsläckare höll hon till i pappas bilverkstad och passionen för maskiner väcktes. Hon lärde sig genom praktiskt arbete och nu håller hon i gång sin egen bil och vid behov också kompisarnas. Från bilintresset väcktes också Maris drömmar om ett yrke. Efter grundskolan siktade jag på att bli specialmålare, men p.g.a. allergi måste jag avbryta studierna. Sökandet efter ett nytt yrke gick via en ungdomsverkstad. Det var ett bra drag, för via studiebesök hittade jag skogsmaskinsskolan i Taivalkoski. berättar Mari. Skog och motorer i ett lämpligt paket Jag är en friluftsmänska, så maskinarbete i skogen är nog min grej säger Mari. Flickan som är intresserad av maskiner blev förvånad över hur grundligt man gick in på manuellt skogsarbete i början av studierna. Nu har jag kommit så långt i studierna att jag får köra skotare. Nu förstår jag varför man lär sig manuella skogsvårdsarbeten. Man måste också klara av motorsågen. Mari trivs vid motorerna och har alltid trivts ute i naturen. På fritiden håller hon helst på med jakt och fiske. Av idrottsgrenarna slår ishockey och slalom body-pump och spinning med sex- noll. Nej tack till Trängsel-Finland Mari har också tänkt på framtiden efter studierna. Hon kan tänka ig att komplettera sin skogs-maskinsförarexamen med examen för virkesbilschaufför. Hon vill komma uppåt i livet. Mari drar upp riktlinjerna: Om jag flyttar nånstans, så flyttar jag norrut Köpcentras reklamljus ser den här damen helst i bilens backspegel. 6

Målet är en arbetsplats inom egen bransch Huvudmålsättningen för yrkesutbildningen är att den studerande direkt efter skolan skall få arbete inom den egna branschen, säger Pentti Partala, teamledare för skogsmaskinutbildningen vid Jämsän ammattiopisto Pentti är i Rutalahti och handleder en tredjeårs studerande ute på inlärning i arbete i ett skogsmaskinsföretag. Det är en glädje att följa hans arbete. Kvaliteten är bra, virket kommer ut och lagringsplatsen fyller fjärrtransportens krav., säger Pentti. Den studerande blir färdig om ett halvår men arbetar redan med arbetsavtal i företaget. Yrkesprovet i examensdelen närtransport kan redan bedömas, konstaterar en nöjd Pentti. Målmedvetna studier har gett ett gorr resultat. En krävande gren som kräver skicklighet De studerande och arbetsplatserna är alla olika, likaså behovet av handledning. En skogsmaskinförare ansvarar ensam för vad han producerar och för kvaliteten. Det här är ett faktum man får vänja sig med senast under perioden med inlärning i arbete. Man måste vara koncentrerad och alert hela dagen. Det förutsätter att man har ordning i det dagliga livet, tillägger Pentti, sömn, tillräckligt med mat, rätt klädsel och i tid till arbetet. Där har vi en utmaning för många ungdomar. Inlärning i arbete är samarbete I grundexamen för den treåriga skogsmaskinutbildningen är minst 18 studiepoäng inlärning i arbete. En lyckad period är resultat av en gemensam satsning av den studerande, arbetsplatsen och skolan, säger Pentti. Företagen ser en framtida arbetstagare i den studerande. För den studerande är företaget ett fönster till en kommande arbetsplats. Handledaren som representerar skolan ser helheten. Största delen av skogsmaskinstudierna är praktiska arbetsuppgifter. Det lär man sig bäst genom att utföra riktigt arbete i riktig omgivning, klargör Pentti. Pentti Partala är glad över att en lyckad period av inlärning i arbete ger många studerande fast arbete. 7

Järnhård vilja och lagom mycket stöd ger en yrkesman Det bästa sättet att vara säker på att man valt rätt yrke är att vara tillsammans med en skogsmaskinsförare ett par dagar, säger lektor Pekka Pihlajamäki. Han arbetar som ansvarig för specialundervisningen vid skogsskolan i Kullaa. Om den studerande har tillräcklig motivation för skogsbranschen, kan vi ordna studierna så att man får sin examen. Utbildning är ett nödvändigt redskap på vägen till drömyrket. Inlärningssvårigheter är inte ett hinder för att man skall bli en bra skogsmaskinsförare. Studierna Vid Kullaa finns en specialklass för studerande, som t.ex. på grund av dyslexi behöver en mindre grupp, flexibla studiearrangemang och effektivare individuell handledning., berättar Pekka. I yrkesämnena är siktet för en specialstuderande inställt på att man behärskar grunderna och därifrån kan bygga på kunskaperna. Vi kan satsa tid och handledning på det stöd som den studerande behöver. Resultatet blir bl.a. berömliga vitsord, säger en glad Pekka. Specialklasserna har eget skolgångsbiträde. De har samma gruppledare hela studietiden. Tidigt ingripande förhindrar avbrott Alla gruppledare följer noga med sina studerandes framsteg. Om prestationer saknas, funderar man tillsammans med de studerande hur man skall få allt på plats., berättar Pekka. Alla studerande erbjuds möjlighet till specialarrangemang för att reda upp det som släpar efter. Det är också möjligt att studietiden förlängs med ett fjärde år. Speciallärare Pekka Pihlajamäki lotsar sin grupp från början till examensfesten. 8

Studerandes framgång är den bästa belöningen Marjut Liimatta-Luoma och studerande Patrick Malin planerar tidtabellen. Det ser bra ut!. Marjut Liimatta-Luoma vet vad som krävs av den som vill bli en bra skogsmaskinsförare. God hälsa, nöjaktiga betyg från grundskolan och stort intresse för branschen. Med de här kommer man långt! Studiehandledaren Marjut hjälper i de mörka krökarna och korningarna på vägen till yrkesman. Det betyder att man avlägger två yrkesexamina samtidigt. För en studerande på skogsbranschen kunde den andra examen inom t.ex.logistik vara slagkraftig, förutspår Marjut. De studerande funderar på sina mål och val med studiehandledaren. Samarbetet börjar genast när studierna inleds och fortsätter enligt de studerandes önskemål under hela studietiden, berättar Marjut. Vad är viktigast i planeringen av första året? Att rimliga mål sätts upp. Äregirighet är en bra sak, men det lönar sig inte att ställa för stora krav på sig själv. Det känns ju bra att överträffa de egna målen! Och när en studerande lyckas är det den bästa belöningen en studiehandledare kan få. Skogsmaskinsbranschen intresserar Marknadsföring av skolan hör till Marjuts uppgifter. Förfrågningar och studiebesök förekommer ofta, så skogsbranschen intresserar fortfarande, ler Marjut. Förutom grundexamen för skogsmaskinsförare vill Marjut lyfta fram alternativet med dubbelexamen för de studerande, som vill ha större utmaningar i studierna och bredare bas för fortsatta studier. Dubbelexamen är på kommande inom skogsbranschen. Studiehandledning är nätverksarbete Fastän Marjut har en stor andel i handledningen av de studerande mot en examen, arbetar hon inte ensam. Grupphandledarna, lärarna, alla yrkesmän i skolan handleder inom sitt eget område. Vår styrka är ett bra samarbete och ett nätverk, där allas gemensamma mål är att de studerande mår bra och att studierna går framåt 9

Bra studiemiljö Trivsel Apparater och utrymmen är i skick Huset står för Dagliga måltider ger ork Hej! Jag är Harry Harvester Det går bra i skolan! Skyddsutrustning Arbetskläder Internatet Ger studiero och trygg vila Trygghet Fungerande hälsovård Internatslivet övervakas och handle 10

Kunnig personal Modern och trygg inlärningsmiljö Intressanta yrken Undervisning/inlärning Man behöver inte grubbla på problemen ensam Studiekansliet läraren är alltid på en armslängds avstånd Kompisarna är nära både i skolan och på fritiden. Handledning och stöd Se framtiden Studiehandledare kurator Information och tips behändigt Kompetent stöd i dina val rektor Fritidsverksamheten är mångsidig och det finns massor att göra! 11

Skräddarsydd yrkesutbildning Alla studerande är olika. Studiearrangemangen i skogsmaskinskolorna tar i beaktande de individuella inlärningsmetoderna. En nyhet för dig som har varit rädd att t.ex. inlärningssvårigheter skall vara ett hinder för studier till drömyrket: det lönar sig alltid att försöka! Skolorna har utvecklat många metoder för att stöda studierna. När man själv har intresse och vilja, är det möjligt att nå målet. Hur reder man ut de studerandes speciella utmaningar och behov i t.ex. Lapin ammattiopisto? Skolan får bakgrundsinformation från grundskolan om de elever som blivit antagna. Också föräldrarna fyller i en blankett, där man frågar om sådant som är viktigt för studierna, bl.a. hälsan. När studierna inleds intervjuas alla studerande. Med är i allmänhet den blivande gruppledaren, ofta också specialläraren eller annan person inom elevvården. Avsikten med intervjun är att den studerande och skolans personal skall lära känna varandra. I samtalen går man igenom bl.a. den studerandes tidigare skolerfarenheter, motivation för studieområdet och man funderar tillsammans på eventuellt stödbehov. Samtidigt uppgör man tillsammans en personlig studieplan. Stöd och handledning måttbeställda Om den som inleder studierna haft en personlig studieplan i grundskolan, kartläggs hans behov av individuella studiearrangemang speciellt noga. Personalen träffar också föräldrarna. Om det visar sig att det behövs, så uppgörs en personlig studieplan. Vad betyder en personlig studieplan för den studerande? Mycket! Han får stöd i sin studier, t.ex. kan han studera i en mindre grupp. Specialläraren kan ge stöd i klassundervisning eller så kan man anpassa målen. Handledning i studieteknik är en möjlighet. Utgångspunkt för allt och det enda målet är att den studerade når sina egna mål, eller en yrkesexamen. En personlig studieplan kan också uppgöras under studiernas gång. Behov av stöd och extra uppmärksamhet kan bli aktuellt vid t.ex. frånvaro och om man får för många underkända kurser. 12

Tuula på kansliet vet besked och ger råd Jag är verkligen glad när nuvarande och före detta elever ropar hej på vägarna i Kuru och berättar senaste nytt., ler byråsekreterare Tuula Saukko vid Tampereen ammattiopistos enheten i Kuru. Under tre läsår hinner Tuula och de studerande lära känna varandra. Jag träffar skogsbranschens studerande första gången redan första skoldagen. Jag berättar för dem om FPA:s studieförmåner och Matkahuoltos studiekort, berättar Tuula. Genom henne får man också studieintyg och utdrag ur studieregistret. Tuula har svar på alla möjliga praktiska problem. Var finns klassrum 301? Var finns busshållplatsen och när går nästa buss till Tammerfors? Var får man pizza efter klockan sju på kvällen? Hur söker jag studiestöd, när jag fyllt 17? Studerandetjänster är teamarbete Det är en stor skara skogsfackmän som fått sin examen under Tuulas överinseende Hon började arbeta på skogsavdelningens kansli 1982. För närvarande har jag hand om FPA:s studieförmåner för ungefär 200 studerande på ungdomsstadiet. En del av dem studerar vid de tre satellitskolorna. klarlägger Tuula. Dessutom finns det ungefär hundra vuxenstuderande. Riktigt ensam sköter den effektiva Tuula inte hela baletten. Vi har ett bra kansliteam och om det behövs finns hjälp nära till hands. summerar hon. De studerande är trevliga och andan mellan skolans lärare och övrig personal är god. Tuula sänder speciellt varma tankar till de unga som kommer direkt från grundskolan. Den yngsta av mina egna är 17 år. Jag kan väl föreställa mig både den ungas och föräldrarnas tankar och känslor, när barnet far hemifrån ut i världen för att bli vuxen. ler hon. Papi satsar själ och hjärta på arbetet Internatet, Papi, svarar fritidsledare Jari Paappanen i telefon på internatet vid skogsenheten vid Mikkelin ammattiopisto. Klockan är 20 en helt vanlig vardag i Salosaari med kvällsprogram på gång. I bakgrunden hörs ljud av gymnastikskor, så av allt att döma är det spelkväll på gång. För tillfället bor 60 studerande på internatet och Jari sköter om deras boende och fungerar som fritidsledare. Till internatskötarens-fritidsledarens arbete hör mångsidiga uppgifter bland ungdomar i en ålder då de är på väg att lära sig stå på egna ben. Jaris enkla rättesnöre i internatsvardagen är konsekvens och jämställdhet. Klara regler, som man håller fast vid, skapar trygghet. Största delen av dem som kommer till oss för att studera är 16-åriga ungdomar. Utvecklingen är ännu på hälft och de står inför ett nytt skede i livet. Då behövs en vuxen, säger Jari. Både äldre och proffs på fostran behövs i skolan och på internatet. Att bli vuxen är heltidsarbete Huvudgrejen för de unga som bor på internatet under veckorna är att studera till ett yrke. Internatslivet är ändå in- te bara att fördriva tiden mellan skoldagarna. Allt som görs har en fostrande målsättning konstaterar Salosaaris herde. På fredagarna har man stuggranskning före hemfärden. Då ser man till att det skall vara trevlig att komma tillbaka på måndagen. Om sängen är obäddad och det råder fullt kaos i köket, skjuts avfärden upp tills allt är i ordning. Efter skolan finns det mycket att göra på internatet. Från måndag till torsdag är olika aktiviteter på gång, mångsidig motion, skruvande med bilar, utflykter, matlagning och egentligen vad som helst. 13

Många vägar till ett yrke för en vuxen Skogsmaskinsskolorna erbjuder vuxna många möjligheter till ett framtida yrke. Så pass upp alla som överväger att byta yrke eller skaffa sin första yrkesexamen! Jukka Kaikkonen, studiehandledare vid Lapin ammattiopisto, berättar hur man kan finansiera studierna. En vuxenstuderande har i huvudsak tre alternativ att finansiera studierna. Det första är frivillig utbildning, börjar Jukka. Det betyder att studierna finansieras med t.ex. studiestöd, bostadstillägg och studielån. Det andra alternativet är arbetskraftspolitisk utbildning. Den som börjar studera som fullvuxen får arbetslöshetsförmån och matpengar. Läroavtal är det tredje alternativet för vuxenstudier i skogsmaskinskolorna. Det är en fin studieform för en person som arbetar inom skogsmaskinsbranschen, men saknar yrkesexamen, tipsar Jukka. Tack till individuell studieväg Man bor gratis på skolans internat. Till de avgiftsfria, men värdefulla för- Heli är anställd av Taivalkoski kommun och största delen av hennes klienter är andra än studerande inom skogsbranschen. Samarbetet med skogsmaskinskolan är en intressant del av Helis arbetsdag. Jag hör till elevvårdsgruppen. Mitt ansvarsområde i arbetet med de stumånerna hör tre smakliga måltider under skoldagarna. Man kan få stöd för resorna mellan hemmet och skolan. Om en vuxen tar tjänstledigt för studier kan han söka stöd för vuxenutbildning. Feedback från vuxenstuderande inom skogsmaskinsbranschen är verkligen bra. Undervisningen utgår från de studerandes behov och kunskaperna visas vid examenstillfällen. Tidigare avlagda betyg kan räknas tillgodo, så undervisningspaketet kan vara helt individuellt. Vuxna som skaffat sig ett yrke inom skogsmaskinsbranschen placerar sig mycket bra på arbetsmarknaden. I Taivalkoski känner alla Heli Alla som studerar på skogsmaskinsbranschen i Taivalkoski lär känna hälsovårdare Heli Hietala. Fastän man inte under studietiden behöver hjälp vid sjukdomsfall, besöker alla studerande Heli en gång. Jag träffar alla första årets studerande för en hälsogranskning. Vid besöket går vi igenom de fysiska krav som ställs på en skogsmaskinsförare och sådant som har att göra med sömn, att orka och allmänt välmående, berättar Heli. Efter det besöket blir det läkarundersökning. För en som tänker bli skogsmaskinsförare är det viktigt att stöd- och rörelseorganen, isynnerhet ryggen är friska. Det är bra att redan i början av studietiden kontrollera att det finns förutsättningar för en lång karriär i det yrke man valt. poängterar Heli. Ett starkt nätverk stöder den studerande derande är handledning och rådgivning i frågor som gäller hälsa och levnadsvanor. berättar Heli. Till Helis glädje fungerar samarbetet med skolans lärare och personal. Informationen går fram och när en studerande behöver hjälp kan vi tillsammans ingripa mycket snabbt. konstaterar hon. Ett snabbt ingripande i problemsituationer ger en trygg grund för allas arbete Gott humör och arbetsglädje är sådant som Heli diskuterar med de studerande. Vad är det som håller hälsovårdaren själv i gång och på alerten? Jag är aktiv i många olika förtroendeuppdrag, berättar Heli. 14

Just du är viktig Skolpräst-skolkurator är en intressant kombination. Vad går ditt arbete ut på, Samuel Vogel? Jag är präst och vid sidan av församlingsarbetet är jag skolpräst för andra stadiets skolor. Till mitt arbete vid skogsmaskinskolan hör också skolkuratorns uppgifter. Arbetet håller på att hitta sina former. berättar Samuel. Jag är anträffbar på skolan utan tidsbeställning varje torsdag. Jag lyssnar och samtalar. Absolut förtroende hör till den här rollen, man kan komma och diskutera vad som helst med mig. fortsätter han. Det är självklart att Samuel stöder studerande och personal i olika krissituationer. Det hjälper att prata Sökande, stora frågor och att hitta sin plats hör till ungdomstiden. Det är väsentligt att den unga själv gör något av sitt liv och inte bara är åskådare. Framtiden skapas genom arbete och aktivitet Det skulle vara viktigt att lära sig det i unga år. Och att värdesätta sig själv.. säger Samuel. Alla vuxna, som den unga möter, kan stöda utvecklingen av självkänslan. Ensamheten är ett stort problem i hela samhället. Det gäller alla åldrar. Bland trehundra studerande kan det vara svårt att hitta en som är ensam, hur mycket man än vill hjälpa. Därför är det synnerligen viktigt att den som mår dåligt på rund av ensamhet skulle ha mod att själv söka hjälp. När problemet kommer fram, är man redan på väg att hitta en lösning. säger Samuel. Var får du själv styrka i ditt arbete, Samuel? Familjen är viktig för mig. Jag tycker också om mitt arbete och jag gör det av hela mitt hjärta. svarar han. Fånga ögonblicket och skapa ditt eget liv 15

Skolor med skogsmaskinsutbildning Jämsän ammattiopisto Metsäoppilaitoksentie 14, 42300 Jämsänkoski Puh. 040 341 4327 www.jao.fi Etelä-Savon ammattiopisto Metsäkouluntie 10, 50100 Mikkeli Puh. (015) 221 5631 www.esedu.fi Yrkesakademin i Österbotten Kungsgårdsvägen 30 A, 65380 Vasa Tel. 06 324 20 00 www.yrkesakademin.fi Lapin ammattiopisto Jänkätie 1, 96300 Rovaniemi Puh. 020 798 4000 www.lao.fi Pohjois-Karjalan ammattiopisto Valtimo Metsurintie 2 A, 75700 Valtimo Puh. (013) 244 3100 www.pkky.fi Oulun seudun ammattiopisto, OSAO Jokijärventie 2, 93400 Taivalkoski Puh. 010 27 21085 www.osao.fi Länsirannikon Koulutus Oy WinNova Sahalahdentie 57, 29340 Kullaa Puh. (02) 623 7100 www.winnova.fi Tampereen seudun ammattiopisto Metsätie 1, 34300 Kuru Puh. 040 734 9395 www.tredu.fi Redaktion: Päivi Suuniittu Lay out: Kopijyvä Oy 2012 Bilder: Skogsmasskinskolor, skogmaskinstillverkare, Saku Ruusila