Nyanlända kvinnor som företagare

Nyanlända kvinnor som företagare - en rapport om affärsnätverk och betydelsen av stödjande insatser för att fånga in potentiella företagare Framtagen av Sofia Tahko i dialog med Larissa Godlewski, verksamhetsledare på Resurscentrum för kvinnor i Stockholms län oktober 2015

Innehållsförteckning 1 Syfte..s.3 2 Problembild...s.3 2.1 Företagande bland utrikes födda kvinnor och män.... s.3 2.2. Summering av problembilden...s.4 2.3 Nuläge ett jämställdhetsperspektiv.. s.4 2.4 Betydelsen av nätverk...s.6 3 Vad är ett affärsnätverk.....s.7 3.1 Politiska åtgärder... s.7 4 Stödsystem för företagare.. s.8 5 Nyanländas bild av företagande i Sverige.. s.10 5.1 Överblick över affärsnätverk för kvinnliga företagare..s.11 6 Kulturella och kreativa näringar...s.13 7 Avslutande diskussion....s.14 8 Käll- och litteraturförteckning.....s.15 Rapporten är framtagen av Sofia Tahko i dialog med Larissa Godlewski, verksamhetsledare på Resurscentrum för kvinnor i Stockholms län, inom ramen för Tillväxtverkets verksamhetsbidrag Resurscentra för kvinnor 2013- Slutsatserna i rapporten baseras på den nya kunskap som kom fram via genomförda aktiviteter, t.e.x. dialog- och frukostmöten med berörda aktörer (politiker, rådgvningsaktörer, AF, SFF), med och för nyanlända potentiella företagare samt delvis på erfarenheter från projektet Nätverk för nyanlända potentiella företagare och företagare som mötesplats och kunskapsarena som Resurscentrum för rysktalande kvinnor Berus drivit, med stöd av MUCF. Syftet med projektet har varit att genomföra en förstudie om det finns intresse hos målgruppen nyanlända kvinnor att starta nätverk samt att sprida information till politiker och myndigheter för att öka kunskapen om varandras behov, intressen och möjligheter för att starta nya. För mer information kontakta Sofia Tahko (sofia.tahko@floragatan.se) eller Larissa Godlewski (rrcstockholmlarissa@gmail). RRC Stockholms län: rrsstockholmslan@gmail.com 2

1 Syfte Resurscentrum för kvinnor i Stockholms län (RRC Stockholms län) har initierat en kartläggning av goda exempel, det vill säga insatser som visat sig vara framgångsrika i fråga om att öka sysselsättningen bland utrikes födda och nyanlända kvinnor. 1 Denna rapport fokuserar på företagande och entreprenörsfrämjande insatser och är en form av nulägesrapport, som är skriven i dialog med Larissa Godlewski (verksamhetsledare vid RRC Stockholms län). Syftet med rapporten är tvåfaldigt. Rapporten fördjupar sig dels inom området affärsnätverk. Antalet kartläggningar som gjorts beträffande affärsnätverk för nyanlända kvinnor är få till antalet, trots att affärsnätverk har stor potential när det kommer till att förbättra arbetsmarknadssituationen för utrikes födda. Det andra syftet, som är nära kopplat till det första, är att identifiera och diskutera vilken form av stöd som målgruppen behöver, att diskutera vilka möjligheter och svårigheter som nyanlända kvinnliga företagare ställs inför samt att lyfta fram exempel på hur olika aktörer mer effektivt kan stödja kvinnligt företagande. I samband med detta kommer också olika metoder som prövats för att fånga upp och nå kvinnor som vill driva företag att lyftas fram. Huvudfrågan är: vilka insatser behövs idag och i framtiden? Syftet är att presentera nya perspektiv och komma med ny kunskap som är användbar för personer som arbetar med företagsstödjande aktiviteter i någon form. Detta är ett område med stora förbättringsmöjligheter. Det kan röra sig om kommuner som önskar utveckla sin verksamhet för att nå nya grupper av potentiella företagare, såsom utrikes födda kvinnor. Det är viktigt att stärka kännedomen och kunskapen om att kvinnor och män har olika förutsättningar i fråga om att starta och driva företag, samt att bidra med kunskap kring utrikes föddas arbetsmarknadssituation. Utrikes födda kvinnor är en marginaliserad grupp, med stor potential, som är viktig att lyfta fram. Den information som presenteras i rapporten kan således fungera som underlag och inspiration i samband med att olika entreprenörsfrämjande insatser planeras. Det är viktigt att aktörer som arbetar med olika former av rådgivning riktad till företagare, vidgar sitt perspektiv. Rapporten berör även frågeställningar som är relevanta för bidragsgivare, t.ex. stiftelser och aktörer i privat sektor, som finansiellt vill stödja små företag, det lokala näringslivet och främja innovation och nytänkande och som önskar utöka sin rekryteringsbas t.ex. med utrikes födda entreprenörer. 2 Problembild 2.1 Företagande bland utrikes födda kvinnor och män Företagandet tenderar att vara lägre bland yngre personer och bland vissa grupper av utrikesfödda kvinnor. 2 Andelen utrikesfödda kvinnor som driver och äger företag är lägre än motsvarande siffror för inrikes födda personer, även om vi jämför med gruppen utrikesfödda män som bedriver näringsverksamhet. Bland utrikes födda kvinnor är det framför allt personer födda i Nordamerika, andra EU-länder, Oceanien och forna Sovjetunionen som driver företag. Kvinnliga företagare med utländsk bakgrund har i 1 Med utrikes född åsyftas en person som är född utanför Sveriges gränser. Nyanländ används om de människor som varit folkbokförda i landet i 0-4 år. En person med utländsk bakgrund kan antingen vara utrikes född eller född i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Rapport 2014:4. Välkommen in? Utrikes födda kvinnor på den svenska arbetsmarknaden och som företagare. Länsstyrelsen Stockholm, s.7. 2 Rapport 2014:4. Välkommen in? Utrikes födda kvinnor på den svenska arbetsmarknaden och som företagare. Länsstyrelsen Stockholm, s.3. 3

genomsnitt lägre löner än inrikes födda personer som bedriver näringsverksamhet. Detta hänger i viss mån samman med att utrikes födda personer oftare driver företag inriktade på traditionella låginkomstyrken såsom restaurangbranschen. 3 Det är intressant att sätta dessa uppgifter i relation till statistik som visar att kvinnliga och manliga företagare inte får lika stor del av samhällets resurser. Det företagsstöd som finns att tillgå från statligt håll är inte jämnt fördelat mellan män och kvinnor utan färre kvinnor får sin ansökan beviljad, trots att överlevnadsgraden bland nystartade företag inte skiljer sig åt nämnvärt mellan företag startade av män respektive kvinnor. 4 2.2 Summering av problembilden Utifrån RRC Stockholms län och Berus arbete och erfarenheter kan följande lista göras, som kortfattat summerar problembilden: Utrikes födda kvinnor förknippas traditionellt inte med entreprenörskap och målgruppens potential som företagare förbises därför lätt. Utrikes födda kvinnor är inte involverade i olika nätverk. Det saknas mötesplatser för nyanlända kvinnor med intresse för företagande. Många nyanlända upplever att de stödsystem som finns är svåröverskådliga och komplexa och att de inte vet vem de ska vända sig till för få hjälp. Det system för företagsstöd som finns idag är inte anpassat efter målgruppens specifika behov och det saknas resurser för anpassat arbete riktat mot utrikes födda kvinnor. Det behövs en ny typ av stödstruktur. Det finns med andra ord ett kunskapsglapp i systemet i förhållande till målgruppens behov. 5 2.3 Nuläge ett jämställdhetsperspektiv 2015 valde ca 8.800 personer som beviljats uppehållstillstånd under det gångna året att flytta till en annan kommun än den de först bosatt sig i. Alla störst var utflyttningen från storstäderna Stockholms och Göteborg. 6 För att möjliggöra en fortsatt god tillväxt i Stockholmsregionen är det viktigt att identifiera faktorer som möjliggör och försvårar boende i regionen, avseende t.ex. jobbmöjligheter och tillgången till kollektivtrafik och sjuk- och hälsovård. I fråga om att skapa sysselsättning är det viktigt att underlätta och förenkla processen med att starta och driva företag. Det tar i genomsnitt fem år eller längre för nyanlända kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. 7 Nyanländas kompetens och erfarenheter måste tas tillvara mer effektivt. Genom nyföretagande skapas automatiskt nya arbetstillfällen. Många av de personer som årligen beviljas uppehållstillstånd i Sverige är företagare och entreprenörer i grunden och har lång erfarenhet av att bedriva affärsverksamhet i sina 3 SOU 2012:69. Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden, s.93. 4 2013. Pilotutlysning inom kvinnors företagande. Länsstyrelsen i Stockholms län, s.1-2. 5 Godlewski, Larissa; verksamhetsledare Resurscentrum för kvinnor i Stockholms län, intervju 15/10-6 Holender, Robert. Nyanlända flyttar från storstäderna. Dagens Nyheter. 15 oktober. 7 Landell, Elin. 2012. Nyanlända kvinnor får sämre stöd för etablering. Dagens nyheter. 23 oktober. 4

hemländer. Många önskar fortsätta på samma spår och vill driva företag även i Sverige. 8 Det är viktigt att dessa människor ges så goda förutsättningar som möjligt att lyckas som företagare i Sverige. Samtidigt är det viktigt att uppmuntra nyanlända som saknar denna förkunskap att våga starta företag. Nyanlända som företagare är en i många delar outnyttjad resurs. Här finns oupptäckt och marginaliserad potential att ta till vara på 9. Nyföretagande är en viktig källa till både regional utveckling och som skapare av nya affärslösningar och idéer. Det är viktigt att betänka att många goda idéer inte förverkligas om vi inte har ett företagsvänligt klimat, detta förutsätter i sin tur att vi är medvetna om att olika grupper har olika förutsättningar i fråga om att starta företag och att vi har en målsättning att stödja dessa människor med riktade insatser. Kommuner och andra aktörer arbetar aktivt med dessa frågor och en stor grupp nyanlända önskar starta företag. Det som är problemet är själva matchningen mellan grupperna mellan aktörer som arbetar med att stödja företagare och som försöker nå ut med information om hur man startar företag och personer som har både idéer och kompetens, men som av olika anledningar inte nås av dessa insatser. Det finns således ett intresse från båda parters sida att skapa bättre kanaler för kommunikation. Det handlar om att finna nya vägar för kommunikation och att fånga upp potentiella företagare. Affärsnätverk är intressanta utifrån detta perspektiv. Vad som däremot kommer framgå av rapporten är att det inte finns affärsnätverk i dagsläget som riktar sig till nyanlända kvinnor. Det finns särskilda nyföretagarcenter som erbjuder rådgivning. Dessa gör en stor insats i fråga om att hjälpa potentiella och etablerade företagare. Ett problem i sammanhanget är att nyföretagarcentren ofta kommer in relativt sent i processen, d.v.s. när det redan finns en färdig affärsidé och affärsplan och när företagare redan kommit en bit på vägen att starta upp en affärsverksamhet. Det som saknas idag är organisationer och aktörer som erbjuder stöd i ett tidigt skede av processen som står för både inspiration, kompetensutveckling och mobilisering. 10 Utifrån RRC:s samtal med olika nyföretagarcenter, SFF etc. vet vi att de inte har resurser att utvidga sina tjänster till målgruppen nyanlända potentiella företagare. 11 Därför är det intressant att lyfta fram affärsnätverk. Det är därför en angelägen uppgift att undersöka hur affärsnätverk är utformade, undersöka vilka affärsnätverk som finns för kvinnliga företagare och att diskuteras deras potential för gruppen utrikes födda kvinnor. Affärsnätverk kan beskrivas som en metod för att hantera och lösa många av de problem som potentiella företagare kan ställas inför t.ex. i fråga kunskapsluckor och ett alltför litet yrkesrelaterat kontaktnät. Detta blir ett sätt att sporra entreprenörskap och innovation och att koppla samman eldsjälar med goda idéer. 8 Nilsson, Ulrika. Företagsutbildning med fokus på svenska och nätverkande. Resurscentrum för kvinnor i Stockholms län. 26 augusti. 9 Lenardt, Gra. Invandrarkvinnors nätverkande banar vägen till ett avlönat arbete. Resurscentrum för kvinnor i Stockholms län. 6 oktober. 10 Godlewski, Larissa; verksamhetsledare Resurscentrum för kvinnor i Stockholms län, intervju 15/10-11 Ibid 5

2.4 Betydelsen av nätverk Som redan konstaterats, prioriteras vissa sektorer och aktörer i samhället medan andra hamnar i skymundan. Det finns olika strukturer i samhället som utifrån t.ex. kön, ålder och etnicitet påverkar människors liv olika. 12 Utrikes födda kvinnor saknar ofta egna nätverk och befinner sig i en isolerad miljö. Detta medför att kvinnorna bara har begränsad tillgång till olika former av stöd och kunskapshöjande insatser som skulle göra det lättare för dem att etablera sig i arbetslivet och bli entreprenörer. 13 Många nyanlända kvinnor, som är drivna och som har innovativa affärsidéer, saknar idag en plattform där de kan interagera med andra kvinnor och företagare. De har dessutom svårt att söka medel för att vidareutveckla sina idéer eftersom inte tillräcklig information når fram till dem. Därför går många innovativa idéer till spillo, vilket i sin tur är en stor förlust för samhället i fråga om t.ex. arbetstillfällen. 14 Det handlar om att stärka kvinnors ekonomiska oberoende och ställning, vilket förutsätter att kvinnor kan driva företag på lika villkor som män. 15 Det handlar också om att dra nytta av kvinnornas kompetens och kreativitet och omvandla detta till en tillgång. 16 En inkluderande arbetsmarknad är en av de enskilt viktigaste faktorerna för en lyckad integration. För att möjliggöra ett snabbt inträde på den svenska arbetsmarknaden för nyanlända är det viktigt att utrikes födda kvinnor har tillträde till både formella nätverk, i form av exempelvis Arbetsförmedlingen, och nätverk av mer informell karaktär. 17 Affärsnätverk kan fylla en viktig funktion i detta avseende, som en mötesplats som sammanför kvinnor med olika erfarenheter och som tillhandahåller ett forum för utbyte av idéer, kunskap och tjänster. Därigenom kan olika typer av tjänster och uppdrag förmedlas mellan de personer som ingår i nätverket. Det finns ofta olika barriärer som ställer upp hinder för människor som önskar driva företag och försörja sig som egenföretagare. Det är inte ovanligt att nyanlända potentiella företagare inte känner till hur det svenska regelverket kring företagande är utformat och upplever att det är svårt att sätta sig in i alla regler och bestämmelser. Affärsnätverk kan fungera både kunskapshöjande och erbjuda mötesplatser för nätverkande och inspiration kvinnor emellan. I slutbetänkandet för Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare (AKKA-utredningen) konstateras att: För att öka företagandet bland i synnerhet utrikes födda kvinnor, räcker det [ ] inte att adressera barriärerna vid starten utan också stödstrukturer för den löpande driften av företaget är viktigt. 18 12 Lenardt, Gra. Invandrarkvinnors nätverkande banar vägen till ett avlönat arbete. Resurscentrum för kvinnor i Stockholms län. 6 oktober. 13 Ibid 14 Ibid 15 Godlewski, Larissa; verksamhetsledare Resurscentrum för kvinnor i Stockholms län, intervju 15/10-16 Ibid 17 SOU 2012:69. Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden, s.21. 18 Ibid, s.94. 6

Affärsnätverk nämns inte specifikt i fråga om de stödstrukturer som skulle behövas. Men det är möjligt att tänka sig att arbetsrelevanta nätverk, såsom affärsnätverk, kan tjäna ett sådant syfte. Affärsnätverk är relevanta både för etablerade företagare som önskar utveckla verksamheten och för dem som vill starta upp en affärsverksamhet. Tanken med affärsnätverk är att de ska möjliggöra kompetensutveckling, samtidigt som ett utbyte av tjänster och idéer kan äga rum och nya affärskontakter knytas. Deltagarna möts under jämlika former. Företagare kan även lättare komma i kontakt med finansiärer och nås av information om hur man ska finansiera sin verksamhet, t.ex. de möjligheter som finns i fråga om att söka starta-egetbidrag. En stor andel av alla anställningar och tjänster i Sverige förmedlas inte via Arbetsförmedlingen, utan via personliga kontakter. Detta missgynnar särskilt utrikes födda personer och ger dem inte samma ingångar till arbetslivet eftersom de sällan har ett lika utbrett yrkesrelaterat kontaktnät och nätverk som inrikes födda. 19 Detta kan även vara en försvårande faktor för utrikes födda personer som önskar starta och driva företag: Det finns [ ] en viktig skillnad mellan företagaren som är född i Sverige och den som är utrikesfödd och det är bristen på affärsnätverk [ ] Hälften av landets utrikesfödda företagare säger sig helt sakna ett nätverk [ ] 20 I en enkätundersökning som den s.k. AKKA-utredningen genomförde med kommunernas arbetsmarknadsenheter, pekades tillgången till nätverk ut som den tredje viktigaste faktorn (efter kunskaper i det svenska språket och kompetens/utbildning som är efterfrågad på den svenska arbetsmarknaden) för att få nyanlända i arbete. 21 Från politiskt håll har man insett betydelsen av nätverk och Stockholms stad har drivit och stöttat flera projekt med denna inriktning. Yrkeskompis var t.ex. ett projekt som skulle sammanföra nyanlända och yrkesverksamma stockholmare inom olika branscher för att möjliggöra ett utbyte av kunskaper och erfarenheter. 22 Traditionellt sett har dessutom fler manliga än kvinnliga företagare deltagit i olika nätverkskapande aktiviteter. Företagsvärlden präglas i hög utsträckning av manliga nätverk som det är svårt för kvinnliga företagare att komma in i. Detta medför i sin tur kvinnliga företagare, i jämförelse med sina manliga kollegor, inte haft samma tillgång till olika informations- och beslutskanaler. 23 3 Vad är ett affärsnätverk? Som redan framgått, är nyföretagande ett effektivt sätt att ta till vara nyanländas kompetens, samtidigt som det främjar innovation och nytänkande i och med att nya produkter och tjänster når marknaden. 24 Affärsnätverk har potentialen att stärka nyanländas möjligheter att förverkliga sina idéer. 19 SOU 2012:69. Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden, s.107f. 20 http://www.ifs.a.se/varannan-kommun-ser-egna-brister-i-insatser-for-invandrarforetagen/ 21 SOU 2012:69. Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden, s.140. 22 2012. Från nyanländ till nyanställd på väg mot ett Stockholm i världsklass. Rapport till Etablering Stockholms slutkonferens den 3 oktober 2012. Arbetsmarknadsförvaltningen, s.11. 23 Lenardt, Gra. Invandrarkvinnors nätverkande banar vägen till ett avlönat arbete. Resurscentrum för kvinnor i Stockholms län. 6 oktober. Godlewski, Larissa; verksamhetsledare Resurscentrum för kvinnor i Stockholms län, intervju 15/10-24 2013. Pilotutlysning inom kvinnors företagande. Länsstyrelsen i Stockholms län, s.1-2. 7

Genom denna form av interaktion kan kvinnor få upp ögonen för de möjligheter som finns i fråga om att utveckla en hobby till en affärsverksamhet och kan bolla idéer med andra kvinnor som har erfarenhet av att driva företag eller som befinner sig i samma situation. Kvinnornas personliga nätverk stärks, nya referensramar kan skapas och man kan få stöd och hjälp, vilket i sin tur främjar både yrkesmässig och personlig utveckling 25. Utbytet kan handla om att hitta en person med relevanta kunskaper för att utföra ett uppdrag inom ens eget företag och på motsvarande vis bistå andra personer med hjälp. Uppdrag och tjänster kan på detta sätt förmedlas mellan de personer som ingår i nätverket. Detta blir ett sätt för många att komma in och etablera sig på arbetsmarknaden. Det finns allt från rikstäckande affärsnätverk till mindre lokala nätverk. De flesta nätverken har karaktären av större organisationer och sammanslutningar som är organiserade utifrån en specifik bransch (t.ex. IT). Stora affärsnätverk är ofta organiserade i flera mindre grupper, vars deltagare träffas med jämna mellanrum. Många nätverk fokuserar också på kunskapsförmedling och tillhandahåller seminarier på olika teman, t.ex. inom affärsutveckling. Det är även vanligt med mentorprogram, som kopplar samman nya företagare med erfarna företagare, och olika former av coaching. Affärsnätverk kan fungera som en slags informella tjänsteförmedlare genom att uppdrag förmedlas mellan dem som ingår i nätverket. Inom ramen för olika affärsnätverk kan kvinnor mötas för att bolla idéer, utbyta kunskap om företagande och få hjälp med att utveckla en hobby till en fungerande affärsmodell. Deltagarna kan också delta i olika kompetenshöjande aktiviteter och utbildningar. Affärsnätverk kan fungera som en informationskälla för målgruppen, samt vara en kommunikationskanal för andra aktörer gentemot målgruppen. Det är viktigt att nå potentiella entreprenörer på deras arenor 26. 4 Stödsystem för företagare Det finns ett nät av aktörer idag som erbjuder olika former av rådgivning och stöd till företag. Det finns ett omfattande stödsystem som är anpassat till företags olika behov och faser och som täcker in coachning, inspiration, finansiering och kontakter. Men det kan vara svårt att navigera i detta system, till och med för erfarna inrikes födda företagare. 27 Det är få företagsstödjande insatser som riktar sig till nyanlända kvinnor och som är anpassade efter målgruppens särskilda behov. Bland de aktörer som arbetar med diverse företagsstödjande aktiviteter finns en utbredd uppfattning om att man riktar sig till alla potentiella och etablerade företagare, men få satsar specifikt på grupper som av olika skäl inte nås av information och insatser i samma utsträckning som andra grupper i samhället. SFF (Svenska för Företagare) utgör ett undantag. 28 25 Lenardt, Gra. Invandrarkvinnors nätverkande banar vägen till ett avlönat arbete. Resurscentrum för kvinnor i Stockholms län. 6 oktober. https://www.skane.se/upload/webbplatser/r_centrum/dokument/n%c3%a4tverkskatalog%20n%c3 %A4tet30aug05.pdf 26 Godlewski, Larissa; verksamhetsledare Resurscentrum för kvinnor i Stockholms län, intervju 15/10-27 Ibid 28 Ibid 8

Botkyrka kommun erbjuder utbildningen SFF inom ramen för kommunens vuxenutbildning. 29 Fördelen med detta initiativ är att kommunen enkelt kan fånga in nyanlända som är i kontakt med den reguljära SFI-undervisningen och bidra med inspiration kring företagande. 30 Förutom språkundervisning får eleverna lära sig mer om den svenska företagskulturen, nätverka och knyta kontakter med myndigheter, företagare och andra relevanta aktörer. Eleverna får kunskaper i hur man utvecklar en affärsplan och tar fram en budget, samt undervisningen i hur regelverket för företagande är utformat: Det är nödvändigt för att eleverna ska lyckas så bra som möjligt med sin affärsverksamhet. Det är stora skillnader. Exempelvis är den administrativa processen oftast betydligt längre i Sverige än vad de är vana vid. Leif Sejneryd, rektor på Botkyrka vuxenutbildning. Personer som föreläst på utbildningen vittnar om att många elever särskilt efterfrågar undervisning i hur det svenska skattesystemet är uppbyggt samt hur inbetalningen av skatt och moms ska gå till. Med jämna mellanrum bjuds företrädare för olika yrkesnätverk in: Vi pratar om vad som är viktigt att tänka på när de bemöter kunder, samarbetspartners och leverantörer. Det kan handla om hur man presenterar sig, vilken samtalston man ska använda och vad olika gester betyder. Det kan tyckas vara ytligt i sammanhanget med kan få konsekvenser för affärerna om de inte stämmer överens med de svenska koderna. Ali Hallal, president för yrkesnätverket Rotary i Tumba. 31 Affärsmötet Internationella frukostar samt konceptet Tid för lunch är ytterligare två exempel på initiativ som är tänkta att främja företagande bland utrikes födda. Här är det dock inte kommunen som är initiativtagare, utan aktörer från privat sektor. Internationella frukostar startade sin verksamhet i Karlstad 2013 och samlar tio gånger per år entreprenörer, företagare med utländsk bakgrund, myndigheter och olika organisationer. Upplägget är sådant att en organisation bjuds in för att presentera sin verksamhet. Deltagarna kan sedan gemensamt samtala kring frågor, t.ex. hur man bygger upp en framgångsrik affärsverksamhet. En kortare utbildning arrangeras inriktad på exempelvis exportfrågor. Initiativtagarna till Internationella frukostar arbetar aktivt med att få en så stor bredd som möjligt på deltagare och föreläsare, både i fråga om kön, bransch och etnicitet. Det har blivit väldigt spännande möten. Svenska företagare har inte så mycket kontakt med företagare med utländsk bakgrund och utländska företagare har många gånger inget kontaktnät alls eftersom de kan vara relativt nya i Sverige.- Sebastian van den Bergen företagsrådgivare på IFS. Tid för lunch är ett koncept som går ut på att sammanföra en nyanländ person med en politiker, företagare eller myndighetsperson för samtal över en lunch. Initiativtagare till projektet är Camilla Hemlin, från Coachföretaget Karriärkonsult. Genom att kontakta Arbetsförmedlingen, kommunen och SFI har det varit möjligt att finna nyanlända med 29 Nilsson, Ulrika. Företagsutbildning med fokus på svenska och nätverkande. Resurscentrum för kvinnor i Stockholms län. 26 augusti. 30 Godlewski, Larissa; verksamhetsledare Resurscentrum för kvinnor i Stockholms län, intervju 15/10-31 Nilsson, Ulrika. Företagsutbildning med fokus på svenska och nätverkande. Resurscentrum för kvinnor i Stockholms län. 26 augusti. 9

intresse för företagande och entreprenörskap. Tanken är att försöka få till en bra matchning värdefulla kontakter kan knytas som kan leda till jobb och deltagarna kan utbyta tankar om sina erfarenheter av arbetsmarknaden i Sverige. 32 5 Nyanländas bild av företagande i Sverige Det är intressant att lyfta fram hur utrikes födda kvinnor själva ser på möjligheterna i fråga om att starta och driva företag i Sverige. RRC har låtit genomföra en enkätundersökning på detta tema, där följande frågor lyftes: - Vilken form av stöd och information skulle göra det lättare för nyanlända att ta steget till att starta företag? - Vilken kunskap har nyanlända om affärsnätverk? - Kan bristande tillgång till affärsnätverk utgöra en försvårande faktor för nyanlända som önskar starta företag? Enkäterna genomfördes i samband med tre tematräffar, till vilka bl.a. nyanlända som visat intresse för de starta-egetaktiviteter som RRC erbjuder bjöds in. Den bild som framträder när man går igenom svaren är att en stor andel av de nyanlända kvinnor som RRC talat med helt eller delvis saknar ett yrkesrelaterat kontaktnät. Bara ett fåtal av kvinnorna har ett kontaktnät i form av etablerade kontakter med andra företagare och potentiella företagare. På frågan om vad som ligger bakom önskan att starta ett företag skiljer sig svaren åt. Det kan handla om att ta vara på de erfarenheter man har i fråga om företagande från hemlandet, förverkliga en affärsidé eller att man ser företagande som en chans att komma in på arbetsmarknaden. Det finns stora kunskapsluckor i fråga de krav som ställs på företagare i Sverige, vilket framgår av följande citat man vet inte vad som krävs utbildning, erfarenhet, jobb. En stor andel av de tillfrågade säger sig inte ha tillräcklig kunskap om företagande för att kunna starta ett företag och vet heller inte vem de ska vända sig till för att få information. Detta framgår av svar som med kompisar på arbetsplatsen, vet inte vem jag ska tala med och bara kompisar, jag vet inte vem jag ska tala med, på frågan om de talat med någon om att de vill starta upp ett företag. Viktiga källor till information om företagande som nämns av de intervjuade är: att rådfråga bekanta med kunskap, myndigheter som Skatteverket och Arbetsförmedlingen, ideella organisationer som tillhandahåller utbildningar i socialt företagande, samt att själva söka upp information på Internet. Ett fåtal av de tillfrågade känner även till att Arbetsförmedlingen erbjuder stöd i form av starta eget-bidrag och att det finns särskilda mässor för potentiella företagare. På frågan om vad som skulle underlätta och förenkla processen med att starta företag, nämner ingen av de tillfrågade specifikt affärsnätverk, men många av de aspekter som nämns är sådana som affärsnätverk sysslar med. Detta framgår av svar som möjligheter till möten och hitta några likatänkande kompanjoner, nätverk med svenskar och nyanlända företagare, rådgivning och studiebesök och personlig erfarenhet från någon. På frågan om de känner till något affärsnätverk som riktar sig till kvinnliga företagare svarar en överhängande majoritet av de tillfrågade, att de inte vet vad ett affärsnätverk är för något och att de inte vet hur de ska gå till väga för att komma i kontakt med ett nätverk. Efter att ha blivit informerade om hur nätverk arbetar, har många visat intresse för att komma i kontakt med ett. 32 Nilsson, Ulrika. Internationella mötesplatser en viktig del i företagandet. Resurscentrum för kvinnor i Stockholms län. 27 augusti. 10

Ytterligare en fråga som berördes i enkäterna är hur organisationer, myndigheter och andra aktörer på bästa sätt ska nå ut med information till nyanlända. I svaren nämns kanaler som sociala nätverk som Facebook, webbsidor, kyrkan, i samband med språkundervisning (SFI) och olika mässor och events. En annan aspekt som berördes var vikten av att gå ut med lättförståelig information på olika språk. Sammanställning av svar på frågan När har man störst motivation till att starta eget 1-3 år i Sverige Efter 3 år i Efter 5 år i Efter 10 år i Annat Sverige Sverige Sverige 19 % 22 % 26 % 14 % 7 % Siffrorna ovan visar att det är viktigt med satsningar som främjar företagande bland såväl nyanlända som personer med utländsk bakgrund som bott i Sverige en tid. Många av de nyanlända kvinnor som RRC talat med har en önskan om att driva företag, men säger sig sakna tillräcklig information och kunskap om hur de ska gå till väga för att möjliggöra detta. En svårighet i sammanhanget är att den information som myndigheter tillhandahåller upplevs som svårläst och krånglig och inte anpassad efter nyanländas kunskaper i det svenska språket. Svaren visar på behovet av både motivations- och inspirationsaktiviteter inom företagande och entreprenörskap för nyanlända. Det är också viktigt att insatserna sätts in i ett tidigt skede för att öka motivationen till att starta upp en affärsverksamhet. 33 Svenskt Näringsliv presenterar i rapporten Att starta eller inte starta företag det är frågan resultaten av en internetbaserad enkät som personer som sökt rådgivning hos Stockholms NyföretagarCentrum besvarat. Följande siffror kan belysa intressanta fakta. 69 % av alla som besvarat enkäten anger att de skulle starta upp en affärsverksamhet om de hade tillgång till mer coaching och rådgivning. Bland utrikes födda potentiella företagare är siffran ännu högre (75 %). Det finns också ett direkt samband mellan hur stor andel som fått rådgivning vid NyföretagarCentrum och hur många som faktiskt gått vidare och startat upp ett företag. 60 % av de dem som fått rådgivning vid ett tillfälle har startat ett företag, medan motsvarande siffra för dem som fått rådgivning vid sex eller fler tillfällen är 82 %. 34 Ytterligare en intressant aspekt som studien lyfter är att potentiella företagare med utländsk bakgrund, i högre utsträckning än inrikes födda företagare, anger att byråkrati och regelverk är en faktor som försvårar företagande i sådan grad att de är rädda för att starta upp ett företag. 35 En stor andel av de personer som besvarat enkäten nämner även kapitalbrist (44 %) som en viktig faktor till varför de inte startat ett företag. 36 5.1 Överblick över affärsnätverk för kvinnliga företagare Detta avsnitt ägnas åt en överblick över existerande affärsnätverk som fokuserar på kvinnliga företagare. Det finns ett stort antal nätverk, med olika syfte och inriktning. Något som emellertid står klart efter en skärskådning av dessa nätverks verksamhet och inriktning är bristen på nätverk som riktar sig till kvinnor med utländsk bakgrund. Det 33 Resurscentrum för kvinnor i Stockholms län. Första tidens möjligheter. Sammanställning av undersökningen potentiella företagare bland nyanlända. 34 Frycklund, Jonas & Fölster, Stefan. 2007. Att starta eller inte starta företag det är frågan. Resultat av en undersökning av dem som sökt råd hos Stockholms NyföretagarCentrum. Svenskt näringsliv, s.2,9. 35 Ibid, s.8. 36 Ibid, s.2. 11

finns nätverk för kvinnliga entreprenörer som arbetar inom branschområdet kreativa och kulturella näringar (t.ex. AKKA-gruppen som finns i södra Sverige), men inga nätverk som sammanför nyanlända kvinnor som är intresserade av att starta och driva företag med denna inriktning. Flertalet kommuner har på sin hemsida en särskild sektion för Näringsliv och listar även företagarföreningar och olika slags affärsnätverk. Informationen om kvinnonätverk är dock bristfällig. Värmdö kommun listar bl.a. Värmdö Företagarförening, Företagarna Skärgården och Sanshams företagarförening på sin hemsida 37. Många Nyföretagarcenter samlar användbara länkar på sina hemsidor, men även här saknas information om kvinnliga nätverk. Nyanlända kvinnor som önskar starta företag möter ofta barriärer och svårigheter på vägen som inrikes födda kvinnor inte behöver tackla. Nätverk som enbart fokuserar på kvinnliga företagare kan missa att lyfta den typen av frågeställningar. Nedan följer en lista med exempel på affärsnätverk som kopplar samman kvinnliga entreprenörer. BPW Stockholm (Business and Professional Women): har till syfte att sammanföra kvinnliga företagare samt att skapa opinion kring frågor med koppling till kvinnors villkor och ställning i arbets- och samhällsliv. BPW vill skapa förutsättningar för att kvinnor bättre ska kunna utnyttja sina kunskaper och erfarenheter i arbetslivet, för att på detta sätt uppnå en jämställd arbetsmarknad. 38 Walk and Talk: riktar sig till entreprenörer som vill nätverka, hitta affärsmöjligheter, samarbeten, diskutera [ ] idéer och få stöta och blöta dina funderingar med andra driftiga människor. 39 Shenet: är ett affärsnätverk som riktar sig till kvinnliga akademiker som innehar en beslutsposition (antingen som anställd i ett företag eller i det egna företaget). Shenets medlemmar träffas ungefär en gång i månaden. 40 Women in Progress: tillhandahåller bl.a. styrelseutbildningar, coaching och mentorskap i syfte att synliggöra och utveckla kvinnliga företagares kompetens. I fråga om coaching erbjuds bl.a. chefscoaching och karriärcoaching. Affärsnätverket bedriver även opinionsbildning. 41 Matrona: är ett affärsnätverk som startades 2009. Nätverkets syfte är tvåfaldigt, förutom att knyta samman kvinnliga företagare för affärer så läggs mycket fokus på socialt ansvarstagande: Samtidigt som vi gör business vill vi ge tillbaka något gott till världen [ ] vi genomför därför då och då insamlingar för ett gott syfte och ändamål. 42 Womentor: riktar sig till kvinnliga chefer som arbetar inom IT- och telekombranschen. Affärsnätverket tillhandahåller ett särskilt ledningsutvecklings- och mentorprogram i syfte att stödja kvinnliga chefer och utveckla deras kompetens som ledare. 43 37 http://www.varmdo.se/naringslivocharbete/foretagstodochradgivning/natverkochprojekt/natverkforfor etagare.4.28a80d9d13dcb0f021b412.html 38 http://www.bpw.se/om-oss/ 39 http://www.stoltkommunikation.se/blogg/stolt-natverksskola-del-4-valj-ratt-natverk 40 http://www.shenet.nu/omshenet.html 41 http://womeninprogress.se/om-oss/ 42 http://www.matronanatverken.se/?page_id=2 43 http://womentor.se/om/ 12

Business in Heart: är ett affärsnätverk som vänder sig till kvinnliga företagare och som har verksamhet i Stockholm, Göteborg och Uppsala. Varannan vecka arrangeras gruppmöten med olika föreläsare. Både medlemmar och icke-medlemmar är välkomna till föreläsningarna och de utbildningar och mingelevents som Business in Heart håller i. Målsättningen är att ge kvinnor möjlighet att genom kvalitativt nätverkande utöka sina kontaktnät och därigenom förändra, förenkla och förbättra sin affär och karriär. 44 Affärsnätverket KRAFT: KRAFT står för Kvinnligt Regionalt Affärsmässigt Företagande och är ett affärsnätverk som i första hans vänder till kvinnor i olika chefspositioner i Östergötland. Nätverket arbetar med frågor kopplade till styrelsearbete, företagsledning och ledarskap och frågeställningar som kan intressera kvinnliga företagsledare, egenföretagare och styrelseledamöter. Diskussioner och erfarenhetsutbyte är två viktiga ledord och med jämna mellanrum bjuds personer in till nätverket för att leda diskussionerna. 45 6 Kulturella och kreativa näringar Idag är det framför allt inom små företag (företag med 0-49 anställda) som nya arbetstillfällen skapas. Små företag sysselsätter i dag ca 45 % av samtliga sysselsatta i Sverige. 46 En bransch som är intressant att lyfta fram är kreativa och kulturella näringar. Denna bransch omsätter uppskattningsvis 300 miljarder kr per år, vilket motsvarar ungefär 5 procent av BNP. 47 Tillväxtverket har definierat kulturella och kreativa näringar som företag som drivs av individer som utifrån egna kreativa idéer fritt skapar kultur, eller kulturbaserade tjänster och produkter, som andra vill köpa. Hit räknas företag som specialiserat sig på slöjd och konsthantverk, upplevelsebaserat lärande och design och formgivning etc. 48 Detta är ett område som ligger nära många kvinnors vardagsliv och erfarenheter och som därför kan fungera som inspirationskälla till företagande och entreprenörskap. 49 Kulturella och kreativa näringar en sektor på frammarsch där det skett en snabb ökning av såväl omsättningen som antalet sysselsatta. Det är en sektor som befinner sig i gränslandet mellan privat och offentlig sektor och mellan tjänsteproduktion och industri. 50 En majoritet av alla företag som startas av nyanlända kvinnor idag startas inom denna bransch. 51 Genom att koppla samman utrikes födda företagare inom kulturella och kreativa näringar, t.ex. via olika affärsnätverk, kan intressanta samarbeten komma till stånd och nya verksamheter skapas vid en korsbefruktning av olika områden t.ex. konsthantverk, 44 http://businessinheart.se/om-affarsnatverket/vision-mission-och-vardegrund/ 45 http://www.ostsvenskahandelskammaren.se/article.aspx?m=2440306&a=2440340 46 http://entreprenorskapsforum.se/forskning/thulins-tabeller/smaforetag-och-framtida-sysselsattning/ 47 Motion 2014/15:1382. Kulturella och kreativa näringar 48 http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/naringslivsutveckling/kulturellaochkreativ anaringar/omkulturellaochkreativanaringar.4.2601af041445394dddc7be.html 49 Godlewski, Larissa;verksamhetsledare Resurscentrum för kvinnor i Stockholms län, intervju 15/10-50 Ibid 51 Ibid 13

pedagogik utifrån utrikes födda kvinnors egna traditioner och erfarenheter, leksaksproduktion, barnkläder. 7 Avslutande diskussion Det är bekymmersamt att en så liten andel av de utrikes födda kvinnor som RRC talat med, har varit i kontakt med ett affärsnätverk eller känner till inriktningen på verksamheten. Utrikes födda kvinnliga företagare har sällan ett lika etablerat nätverk omkring sig som inrikes födda näringsidkare. Detta kan ses som en fråga om både jämställdhet och integration. En fördel med affärsnätverk är att de kan fungera som en informations- och kommunikationskanal och koppla samman kvinnor med andra företagare och relevanta aktörer, såsom organisationer och myndigheter. Detta är också i hög grad en jämställdhetsfråga. Det handlar om att ge kvinnor samma förutsättningar som män i fråga om att försörja sig som egenföretagare. Det framgår även att det finns särskilt behov hos målgruppen, till exempel i fråga om tillgången på språkanpassad och lättförståelig information. Många av de tillfrågade i RRC:s studie känner inte till vem/vilken aktör de ska vända sig till för att få information om företagande i Sverige, samtidigt som de upplever att mycket av den information som finns att tillgå på exempelvis myndigheters hemsidor är alltför avancerad. Både myndigheter, beslutsfattare och näringsliv skulle behöva utveckla nya kanaler för att upptäcka och fånga upp nyanlända potentiella företagare. Den kartläggning av affärsnätverk och stödfunktioner som gjorts i denna rapport, visar att det idag saknas utarbetade metoder för att tillvarata nyanländas kompetens och entreprenörskap i större skala. Det finns visserligen initiativ på kommunal nivå som har nyanlända som målgrupp, men långt ifrån alla kommuner erbjuder denna möjlighet. Det skulle behövas fler liknande initiativ, men också att inställningen till och kunskapen om affärsnätverk ökar så att t.ex. kommunen ser affärsnätverk som ett verktyg i arbetet med målgruppen och att man utvecklar nya arbetssätt utifrån detta tänk. Botkyrka kommun erbjuder utbildningen Svenska för Företagare (SFF) inom ramen för den kommunala SFI-undervisningen. Därigenom kan kommunen enkelt komma i kontakt med personer som är inskrivna i SFI och informera om denna möjlighet. Här får eleverna också möjlighet att träffa företrädare för myndigheter och affärsnätverk. Det är viktigt med denna typ av uppsökande aktiviteter eftersom många nyanlända inte vet vem de ska ta kontakt med för att få information och kunskap om processen att starta företag. Ytterligare ett exempel på detta är konceptet Tid för lunch, här har personer inskrivna i bl.a. Arbetsförmedlingen och SFI kontaktats med en förfrågan om att delta. Detta visar också att samverkan mellan olika aktörer kan få gynnsamma effekter i fråga om att främja utvecklingen av entreprenörskap hos nyanlända. I fråga om stödstrukturer, skulle det behövas ett tydligare fokus och en satsning på branscher, såsom kulturella och kulturella näringar och tjänste- och servicesektorn, inom vilka många nya företag startas av just kvinnor. 52 Det är viktigt att underlätta för nyanlända att komma i kontakt med befintliga nätverk samt att ta steget till att själva bygga upp affärsnätverk utifrån gruppens specifika behov. Det behövs en röst som kan lyfta målgruppens behov och problematik. En intressant frågeställning att lyfta är om 52 Godlewski, Larissa; verksamhetsledare Resurscentrum för kvinnor i Stockholms län, intervju 15/10-14

affärsnätverk kan fylla en sådan funktion, då många existerande affärsnätverk tagit på sig en opinionsbildande roll och driver olika frågor, såsom företagande på lika villkor. Det finns stora fördelar förknippade med att etablera affärsnätverk i kommuner där en stor andel av befolkningen är utlandsfödda. Nyanlända kan därigenom enklare föra en dialog med myndigheter och det lokala näringslivet. I och med detta kan de förmedla sina intressen och behov vidare till makthavare och lufta idéer. Samtidigt kan kvinnorna få kontakt med andra utrikes födda kvinnor som startat företag. 53 Siffror från Svenskt Näringsliv belyser att tillgången till rådgivning och coaching har stor betydelse för personer som har tankar om att starta upp en affärsverksamhet och som önskar komma vidare i processen. När det kommer till att stödja företagande bland utrikes födda kvinnor, är det särskilt viktigt att rådgivningen kan möta gruppens särskilda behov (t.ex. att man behöver rådgivning redan i uppstartfasen av ett företag) och att informationen är språkanpassad. 8 Käll- och litteraturförteckning 2012. Från nyanländ till nyanställd på väg mot ett Stockholm i världsklass. Rapport till Etablering Stockholms slutkonferens den 3 oktober 2012. Arbetsmarknadsförvaltningen. 2013. Pilotutlysning inom kvinnors företagande. Länsstyrelsen i Stockholms län. 11 augusti. http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/sitecollectiondocuments/sv/naringsliv-ochforeningar/naringslivsutveckling/pilotutlysning%20131120.pdf (citerad 2015-10-19) Frycklund, Jonas & Fölster, Stefan. 2007. Att starta eller inte starta företag det är frågan. Resultat av en undersökning av dem som sökt råd hos Stockholms NyföretagarCentrum. Svenskt näringsliv. Godlewski, Larissa; verksamhetsledare Resurscentrum för kvinnor i Stockholms län, intervju 15/10- Rapport 2014:4. Välkommen in? Utrikes födda kvinnor på den svenska arbetsmarknaden och som företagare. Länsstyrelsen Stockholm. Resurscentrum för kvinnor i Stockholms län. Första tidens möjligheter. Sammanställning av undersökningen potentiella företagare bland nyanlända. Riksdagstryck SOU 2012:69. Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden. Motion 2014/15:1382. Kulturella och kreativa näringar. Artiklar Holender, Robert. Nyanlända flyttar från storstäderna. Dagens Nyheter. 15 oktober. Landell, Elin. 2012. Nyanlända kvinnor får sämre stöd för etablering. Dagens Nyheter. 23 oktober. Lenardt, Gra. Invandrarkvinnors nätverkande banar vägen till ett avlönat arbete. Resurscentrum för kvinnor i Stockholms län. 6 oktober. http://www.rrc-stockholmslan.se/invandrarkvinnorsnatverkande-banar-vagen-till-ett-avlonat-arbete/ (citerad 2015-10-19) Nilsson, Ulrika. Företagsutbildning med fokus på svenska och nätverkande. Resurscentrum för kvinnor i Stockholms län. 26 augusti. http://www.rrc-stockholmslan.se/foretagsutbildning-medfokus-pa-svenska-och-natverkande/ (citerad 2015-10-19) Nilsson, Ulrika. Internationella mötesplatser en viktig del i företagandet. Resurscentrum för kvinnor i Stockholms län. 27 augusti. http://www.rrc-stockholmslan.se/internationella-motesplatser-enviktig-del-i-foretagandet/ (citerad 2015-10-19) Webbsidor Aoun, Maroun. Varannan kommun ser egna brister i insatser för invandrarföretagen. ISF. http://www.ifs.a.se/varannan-kommun-ser-egna-brister-i-insatser-for-invandrarforetagen/ (citerad 2015-10-19) Business and Professional Women Sweden. BPW Sweden. http://www.bpw.se/om-oss/ (citerad 2015-10-19) 53 Godlewski, Larissa; verksamhetsledare Resurscentrum för kvinnor i Stockholms län, intervju 15/10-15

Business in heart. Vision, mission och värdegrund. http://businessinheart.se/om-affarsnatverket/visionmission-och-vardegrund/ Entreprenörskapsforum. Småföretag och framtida sysselsättning. http://entreprenorskapsforum.se/forskning/thulins-tabeller/smaforetag-och-framtida-sysselsattning/ (citerad 2015-10-19) Forssén, Maria. Shenet. http://www.shenet.nu/omshenet.html (citerad 2015-10-19) Matrona. Matrona & Patrona. http://www.matronanatverken.se/?page_id=2 (citerad 2015-10-19) Region Skåne. Kvinnors nätverk i Skåne. https://www.skane.se/upload/webbplatser/r_centrum/dokument/n%c3%a4tverkskatalog%20n%c3 %A4tet30aug05.pdf (citerad 2015-10-20) Stolt kommunikation. Stolt nätverksskola del 4. Välj rätt nätverk. http://www.stoltkommunikation.se/blogg/stolt-natverksskola-del-4-valj-ratt-natverk (citerad 2015-10- 19) Tillväxtverket. Om kulturella och kreativa näringar. Senast ändrad 11 februari http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/naringslivsutveckling/kulturellaochkreativa naringar/omkulturellaochkreativanaringar.4.2601af041445394dddc7be.html (citerad 2015-10-19) Värmdö kommun. Nätverk för företagare. Senast publicerad 5 februari http://www.varmdo.se/naringslivocharbete/foretagstodochradgivning/natverkochprojekt/natverkforfore tagare.4.28a80d9d13dcb0f021b412.html (citerad 2015-10-20) Women in Progress. Om oss. http://womeninprogress.se/om-oss/ (citerad 2015-10-19) Womentor. Affärsnytta genom jämställdhet. http://womentor.se/om/ (citerad 2015-10-19) Östsvenska handelskammaren. Affärsnätverket KRAFT. http://www.ostsvenskahandelskammaren.se/article.aspx?m=2440306&a=2440340 (citerad 2015-10-20) 16