Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre 2014-01-24 1
Beslut Områdeschefer: 2014-01-24 Ansvar för rutin: TÖS Gäller från och med: 2014-01-24 Gäller till och med:2015-12-31 Ansvar för revidering: Tillsynsansvarig över social omsorg Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre 2014-01-24 2
Rutin gällande skyddsåtgärder för brukare inom äldreomsorgens verksamheter med utgångspunkt i Socialtjänstlagen Styrdokument Socialtjänstlag (2001:453) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU, LVM, och LSS (SOSFS 200:11) Inledning Verksamheter som bedrivs inom ramen för Socialtjänstlagen ska bygga på respekt för brukarnas självbestämmande och integritet. Åtgärder som innebär tvång eller frihetsinskränkningar saknar stöd i gällande lagstiftning och får inte ske inom verksamheten. Verksamheten ska utforma sina insatser utifrån brukarens individuella behov och förutsättningar. Det innebär att det ska finnas tillräcklig bemanning, att personalen har rätt kompetens samt att verksamheten bedrivs i lämpliga lokaler. En skyddsåtgärd kan inte användas för att ersätta personal i något sammanhang. Rutinen grundar sig på Socialstyrelsens direktiv i meddelandeblad, Tvångs och skyddsåtgärder vid vård och omsorg om vuxna. http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/19309/2013-12-34.pdf Syfte Klargöra ett arbetssätt kring skyddsåtgärder som ska bygga på respekt för brukarens självbestämmande och integritet och tillgodose brukarens säkerhet. Till skyddsåtgärder räknas sänggrind, bälte, brickbord, kodlås, larmmatta, rörelselarm samt tvärslå på toalettstol. Samtycke Vid alla skyddsåtgärder som används ska samtycke föreligga och brukarens ställningstagande ska antecknas i social dokumentation. Brukaren har rätt att när som helst återkalla sitt samtycke. Anhöriga, god man eller förvaltare kan inte lämna samtycke för en brukare eller kräva att verksamheten ska använda skyddsåtgärder. En person som på grund av demenssjukdom eller annan funktionsnedsättning inte kan uttrycka sitt samtycke ska få stöd av personal som i sina professioner observerar hur brukaren upplever och reagerar på skyddsåtgärderna. Detta får sedan vara vägledande för ställningstagandet om huruvida samtycke föreligger eller inte. reagerar brukaren med motstånd mot personalens agerande ses detta som att samtycke inte föreligger Individuell bedömning Arbetsgång vid individuell bedömning Då behov av skyddsåtgärder uppstår, vilket kan identifieras av olika professioner, och samtycke från brukaren är tveksamt meddelas detta till enhetschef som ansvarar för att: kalla till teammöte enligt Borås Stads rutin brukarens situation diskuteras på teammöte kartlägga risker som identifierar brukarens behov samt risker som finns i den aktuella situationen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre 2014-01-24 3
kartläggning sker med stöd av Utredningshjälp för ställningstagande till skyddsåtgärder (bilaga). Beroende på vilken typ av skyddsåtgärd som ställningstagandet berör, används frågor inom de områden som anses vara relevanta.( bilaga) utifrån kartläggningen, tillsammans med övriga professioner, göra en gemensam teambedömning för att om möjligt kunna besluta om vilka åtgärder som kan tillämpas och hur uppföljning ska ske Varje profession dokumenterar inom sin journalföring de åtgärder som beslutats och all personal informeras om dessa åtgärder och hur dessa ska tillämpas hos varje brukare. Det skall även dokumenteras när man beslutar om att inte vidta åtgärder och vad det beslutet grundar sig på. Ansvar har enhetschef och social omsorgsansvarig. Det skall även framgå hur samtycke hos brukaren kan upprätthållas. Social dokumentation I dokumentationen vid den individuella bedömningen ska det framgå resultatet av den individuella kartläggning av risker för personen som är gjord vilken åtgärd som vidtagits orsak/syfte till åtgärden vilken information som lämnats till brukaren uppföljningsintervall som ska beslutas individuellt resultat av uppföljning och eventuella nya ställningstaganden respektive yrkeskategori ansvarar för att dokumentation sker enligt gällande rutin utifrån ansvarsområde Larm Generella passagelarm Generella passagelarm kan finnas på verksamheternas boendeformer. En larmanordning på ytterdörren som är kopplad till personalens personsökare signalerar att någon passerar och gör det möjligt att snabbt kunna nå den enskilde brukaren när denne öppnar dörren. Dörren kan också öppnas med viss fördröjning för att möjliggöra att personal kan få kontakt med brukaren. Individuella larm Individuella larm som till exempel larmmattor eller rörelsedetektorer kan användas med brukarens samtycke. Personal kan inte utan enhetschefens medgivande besluta om användande av till exempel larmmatta, även om samtycke föreligger. Rörlig övervakning till exempel mobil sändare kan användas med brukarens samtycke. Beslut ska föregås av en individuell bedömning. Beslut fattas av ansvarig enhetschef tillsammans med övriga professioner. Handlingsplan upprättas för hur och när larmet ska användas. Beslutet dokumenteras i den sociala dokumentationen. Uppföljning ska göras enligt Borås Stads rutin för Social dokumentation i verkställighet. Lås Ytterdörren till en bostad inklusive vård och omsorgsboende kan vara låst, så som det är brukligt i de flesta människors hem. Låset måste vara konstruerat så att brukaren själv kan låsa upp. Om kodlås används ska koden vara väl synlig i anslutning till kodlåset. Kan brukaren av något skäl inte öppna dörren själv måste han eller hon utan dröjsmål få den hjälp som behövs av personalen. Samma förfarande gäller även för grindar på eller utanför boendet. Sänggrind Då risk finns att brukaren faller ur sängen ska en noggrann analys och avvägning göras mellan nyttan kontra risken med användandet av sänggrind. Om brukaren samtycker kan sänggrind monteras i samråd med sjuksköterska/at/sg. Ett alternativ kan vara en låg säng eller ett stötdämpande skydd Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre 2014-01-24 4
nedanför sängen. Även brukarens behov av tillsyn, främst nattetid, ska aktivt bedömas innan beslut fattas om sänggrind. Det skall dokumenteras med beslut om när uppföljning skall ske. Bord och bälte Arbetsterapeut ansvarar för förskrivning, vilket innebär att arbetsterapeuten bedömer när ett bälte/bord kan förskrivas. Bälte/bord kan med brukarens samtycke och i samråd med läkare även användas som skyddsåtgärd Arbetsterapeut kan förskriva ett bälte för positionering och bord för att möjliggöra aktiviteter i vardagen. Nödrätt Vid risk för att brukaren utsätter sig själv för fara till liv eller hälsa kan personal vidta åtgärder som inrymmer någon form av våld eller tvång för att avvärja denna fara, så kallad nödrätt. Nödrätten ska endast tillämpas i undantagsfall och får inte ligga till grund för rutinmässiga ingripanden. Om nödrättsåtgärd tillämpas ska detta dokumenteras i brukarens sociala dokumentation och enhetschef skall särskilt informeras som har ansvar för dokumentation och uppföljning. Bilaga: Checklista Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre 2014-01-24 5
Checklista Utredningshjälp för ställningstagande till skyddsåtgärder Brukarens situation ska analyseras innan ställningstagande görs om vilken skyddsåtgärd som kan vara lämplig. I vilka situationer mår brukaren bra? För att mer strukturerat ta reda på hur brukaren har det under dygnets alla timmar kan dygnsschema för kartläggning av oro vid olika situationer användas. Kan man utöka antalet situationer som brukaren mår bra av? Kan man hitta nya situationer där brukaren mår bra? Hur kommunicerar brukaren? Finns talförmåga kvar? Förstår brukaren vad som sägs? Finns hjälpmedel för att kunna kommunicera Finns språksvårigheter? Vilka andra svårigheter i kommunikationen kan finnas? Varför reser sig brukaren? Har brukaren fått för lite möjlighet att röra sig? Sittanalys och viloanalys Obekvämt sittande? Når ner till golvet? Tryck på sittbensknölar eller svanskota? Tryck i knäveck? Sitter för djupt i stolen? Bra lutning i rygg? Tillräckligt varierande sitt- och liggställning? Sitter brukaren uppe för länge; behov av vila oftare? Vilotiden för lång, vill gå upp tidigare? Är madrassen lagom hård/mjuk? Smärtanalys - orörlighetssmärta Värk i knä av för mycket eller långvarigt sittande eller liggande? Värk i rygg eller annan värk pga. för mycket eller långvarigt sittande eller liggande? Stelhet? Trötthet? Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre 2014-01-24 6
Matintag och toalettbesök Är törstig? Är hungrig? Behöver gå på toaletten? Social och psykisk analys Oro, ångest? (kontraindikation för tvång) Motorisk oro? Hallucination? Aktivitetsanalys Att röra sig är ett effektivt och bra sätt att minska oro och bör alltid vara en första åtgärd då oro uppträder. Brukare som har gångsvårigheter behöver kanske stöd för att kunna känna trygghet vid rörelse, dels rent handgripligt ett levande stöd men också stöd genom att påminnas eller uppmanas till rörelse. Trivs inte i sällskapet? Vill ha sällskap? Meningsfull sysselsättning? Får tillräcklig uppmärksamhet? Har tråkigt? Får stimulans? Är dygnsrytmen bra? Markeras dag/natt? Miljöanalys Är sittplatsen trevlig? Är det lagom varmt/kallt? Kan rörelselarm användas? Bolltäcke? Kan buller och oljud undvikas? Lugnande musik? Taktil massage? Påverkan av läkemedel Kontroll genomförs av legitimerad sjuksköterska tillsammans med Social omsorgsansvarig och övrig personal Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre 2014-01-24 7