Arbetsplan Jakobsbergsskogens förskola 2015/2016

BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Skolområde Syd, Jakobsbergsskogens förskola Karlstad 2015-06-16 Förskolechef Jenni Gunnberg, 054-540 30 37 jenni.gunnberg@karlstad.se Arbetsplan Jakobsbergsskogens förskola 2015/2016 1

Arbetsplan för Jakobsbergsskogens förskola Skollagen föreskriver att det ska finnas en planering, uppföljning och utveckling av utbildningen på enhetsnivå (4 kap 4$). Planeringen är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet är att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls (4 kap 5$). Här presenteras föreskriven planering enlig 1. Skollagen som utgår från skollagen, läroplanen och andra nationella mål, samt 2. Barn-och ungdomsnämndens verksamhetsplan 2015. Den delen av planeringen har sin grund i kommunens styrmodell och målstruktur. Arbetsplanen för Jakobsbergsskogens förskola utgår från den struktur som finns i Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010. I planeringen finns också utgångspunkter från andra föreskrifter (nationella mål). Vidare finns den planering integrerad som uppdras åt förskoleenheterna i verksamhetsplan 2015, beslutad av barn-och ungdomsnämnden i Karlstad. Det är förskolechefen som beslutar om arbetsplanen. Medarbetarna deltar i framtagandet av arbetsplanen. Vårdnadshavarna deltar via möten de inbjuds till. Arbetsplanen utvärderas Kontinuerligt under arbetsåret Under särskilda möten eller planeringsdagar I samband med kommunens kund och brukarundersäkningar (KBU) Jenni Gunnberg Förskolechef Jakobsbergsskogens förskola 2

Vision Lekglädje, Kunskapsglädje och Livsglädje! Presentation Jakobsbergsskogens förskola ligger i den natursköna stadsdelen Sommaro i Karlstad kommun. Vi har en bra inomhusmiljö med nya fräscha lokaler och en stor härlig gård som uppmuntrar till lek, utforskande och lärande. Alldeles intill förskolan ligger skogen som inbjuder till naturupplevelser och motoriska utmaningar i en rofylld miljö. Vi är en förskola med fem avdelningar fördelat på ca 18 pedagoger. Vi har valt att jobba åldersindelat eftersom vi tror på att förskolans miljö är en viktig del av barnens trivsel, utveckling och lärande. Miljön ska vara trygg, utmanande, inspirerande och tillgänglig för alla åldrar. Miljön anpassas allt eftersom barnen utvecklas och när de byter avdelning möts de av nytt material och nya utmaningar. Vi tror på att en anpassad miljö ger självständiga barn med en god självkänsla. Vi ser en möjlighet för barnen att få fler kompisar i samma ålder. Vi arbetar i roterande arbetslag vilket innebär att när barnen byter avdelning följer i möjligaste mån en känd pedagog med för att skapa trygghet hos barnen. På vår förskola ska alla känna sig välkomna. Ett gott bemötande och goda relationer är viktigt för oss. Genom vårt förhållningssätt och genom att vara närvarande och lyhörda pedagoger skapar vi trygghet i barngrupperna. Förskolans läroplan och barns inflytande löper som en röd tråd genom hela verksamheten. Utifrån barnens intressen jobbar vi i olika teman/projekt som väver in läroplanens olika delar; identitet, språk, kommunikation, matematik, natur/teknik, skapande, normer och värden. Vi arbetar med modern teknik som lärplatta, platt-tv och projektorer för dokumentation, reflektion och lärande. I våra teman/projekt vill vi uppmuntra barnens nyfikenhet, kreativit och lust att lära. Under sina år hos oss ska barnen få rika möjligheter till att uppleva, upptäcka och utveckla. Lingonet och Hallonet 1-2 år Uppleva Barnen får uppleva med hela kroppen och alla sinnen. Fokus på språk/kommunikation och motorik. Hjortronet 3-4 år Upptäcka Blåbäret 2-4 år Vi väcker barnens nyfikenhet att upptäcka. Fokus på naturvetenskap, teknik och matematik. Nyponet 5år Utveckla Vi utvecklar vidare utifrån barnens intressen, kunskap och tidigare erfarenheter. Fokus på estetiska lärprocesser (bild, form, drama, dans och lek) och läs och skrivförberedande, Bornholmsmetoden. 3

Bilagor Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Dokumentation av barns utveckling och lärande samt överenskommelse Planeringsunderlag Aktivitetsplanering Inskolningsrutin Övergång mellan förskola-skola-fritidshem Prioriterade mål förskolechef Årshjul; systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Pub Årshjul; systematisk arbetsmiljö Ledardeklaration Krisplan För att se bilagor får Du/Ni kontakta pedagoger eller förskolechef på Jakobsbergsskogens förskola. Prioriterad kompetensutveckling 2015/16 för förskolan IT-verktyg i form av sajter Systematiskt kvalitetsarbete- planera, målformulera, reflektera, analysera, utveckla. Pedagogisk dokumentation Organisera och strukturera för PUT Genus Naturvetenskap och teknik Barnhälsoteam/nätverk Prioriterade utvecklingsområden på avdelningarna Lingon: Identitet och självständighet Hallon: Teknik Hjortron: Naturvetenskap och teknik genom konstruktion Blåbär: Normer och värden Nypon: Matematik genom estetiska lärprocesser Uppföljning och utvärdering: Uppföljning på resultatdialog ht 2015 Delutvärderas i januari 2016 samt utvärderas i juni 2016 4

Del 1 Arbetsplanen Normer och värden Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg individens välbefinnande och utveckling. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra skall stödjas. (Läroplan för förskolan 98/10) Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande strävansmål: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. (Lpfö sid. 8) Se Bilaga: Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling På vår förskola värnar vi om goda relationer och ett gott bemötande. Alla ska känna sig välkomna, bli lyssnade på och våga uttrycka sin åsikt. Alla vi vuxna på förskolan är goda förebilder genom att vi visar att vi har roligt tillsammans, att vi har en trevlig ton och ett positivt förhållningssätt gentemot varandra, barn och vårdnadshavare. Vi skapar trygghet i barngrupperna genom att vara närvarande där barnen befinner sig och är uppmärksamma på vad de leker och hur de förhåller sig till varandra under hela dagen på förskolan. På så vis kan vi hjälpa, stötta och utmana barnen i deras sociala samspel. Vi för en kontinuerlig dialog med barnen om hur man är en bra kompis. Vi ger barnen förutsättningar och möjlighet till eget ansvar genom att lita på barnens egen förmåga. Vi skapar en VI-känsla i huset genom gemensamma traditionsfirande och gemensamma aktiviteter. Vi stänger och öppnar förskolan tillsammans och leker ute 5

på vår gemensamma gård. Allas barn är allas ansvar och vi hjälper varandra över avdelningsgränserna. Vi tar tillvara på barnens nyfikenhet och frågor om andra länder och andras språk och ser våra modersmålslärare som en stor tillgång i det arbetet. Vi lånar och köper in böcker som tar upp ämnen om genus, HBTQ och olika kulturer. Vi har en tillåtande miljö där vi utgår ifrån och tar tillvara på alla barns likheter och olikheter. Det innebär att miljön där barnen befinner sig är trygg och utmanande på samma gång. Att det finns material i barnens höjd som de själva kan ta del av utan att behöva fråga och att det materialet är anpassat utifrån den åldersgrupp som finns på avdelningen. Hjortron och Blåbär (2-4 år) arbetar med olika figurer och sagor för att förtydliga sitt värdegrundsarbete. Genom förskolans närhet till skogen lär vi oss att värna om vår natur och miljö. Uppföljning och utvärdering: Uppföljning kontinuerligt under året. Utvärdering av gamla samt upprättande av ny Likabehandlingsplan i september. Vi utvärderar genom: Barnintervjuer Observationer/iakttagelser Utvecklingssamtal Dagliga samtal med vårdnadshavare Föräldramöte KBU Kommunens gemensamma värdegrund Kommunens gemensamma värdegrund fungerar som en kompass för hur arbetet ska utföras. Värdegrunden riktar sig till medarbetarna. Kärnan i värdegrunden är: Vi är till för Karlstadsborna Vi ser framåt och utvecklar vår verksamhet Vi genomför vårt uppdrag med engagemang Vi är en kommun i gott skick Vi når goda resultat Vi följer kommunens servicegaranti och erbjuder plats inom fyra månader. Vid behov beviljas utökad närvarotid för de barn som behöver. Vi bemöter alla familjer med respekt. KBUenkäternas resultat och det systematiska kvalitetsarbetet ligger till grund för utvecklingen av verksamheten. Vi har fyra hela dagar per år för systematiskt kvalitetsarbete; januari, maj och augusti och september. 6

Vi har ordning på ekonomin genom regelbundna resultatuppföljningar; förskolechefskolområdeschef. Vi har ordning på dokument så som arbetsplaner, planeringsmodeller, krisplaner och likabehandlingsplaner som följs upp och utvärderas regelbundet. Vi genomför vårt uppdrag med engagemang genom vår vilja till att ständigt utveckla verksamheten till det bättre utifrån barngruppens intresse och behov, viljan till fortbildning och att ta del av nya vetenskapliga rön samt vårt positiva förhållningssätt till uppdraget. Uppföljning och utvärdering: Sker dels via kommunens kund- och brukarundersökning, ledar och medarbetarundersökning, dels via vårt bokslut. Utveckling och lärande Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. (Läroplan för förskolan 98/10) Helhet allsidighet/identitet: Förskolan ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande strävansmål: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Pedagogerna på förskolan har ett positivt förhållningssätt där vi lyfter fram det enskilda barnets förmågor. Vi uppmuntrar barnen till självständighet genom ett tillåtande klimat där man vågar prova och känner sig trygg med att lyckas och misslyckas. Vi lyfter fram och tar tillvara varandras likheter och olikheter. Vi delar in barnen i smågrupper där det enskilda barnet får mer utrymme. Vi uppmärksammar de olika kulturer och språk som finns på avdelningarna. Vi uppmuntrar och stöttar barnen att lösa konflikter, samarbeta och hjälpa varandra. 7

Hälsa/rörelse: Förskolan ska erbjuda barnen en väl avvägd dagsrytm och miljö. Såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra aktiviteter ska vägas samman på ett balanserat sätt. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet såväl som inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjligheter till lek och aktiviteter i planerad miljö och naturmiljö. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla verksamheten. Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande strävansmål: Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Vi strävar efter att vistas mycket i skogen som ligger alldeles intill förskolan. Skogen erbjuder både motoriska utmaningar och ett inre välbefinnande. Vi har en stor gård som utmanar barnens motoriska utveckling och som lockar till lek och rörelse som t.ex. hinderbana och klättervägg. Vi strävar efter att vistas ute varje dag. Vi förmedlar rörelseglädje genom gemensamma aktiviteter som Vasaloppet, Bamseloppet, Baklängesmarsch och rörelselekar ute på gården. Vi tar tillvara på barnens lust att röra sig genom dans och rörelselekar inomhus. Vi erbjuder olika former av vila varje dag. Vi strävar efter att våra måltider ska vara en trivsam stund med social samvaro. Förskolan erbjuder tre näringsrika och till viss del ekologiska måltider och frukt varje dag. I möjligaste mån undviker vi produkter som innehåller socker vid våra måltider. Vi rensar bort giftigt material i våra miljöer för att göra förskolan till en säker miljö. Språk och kommunikation: Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom, språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta tillvara barnens nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen och erbjuda varje barn en rik och språkutvecklande miljö. Språk, informations-och kommunikationsteknik (IKT), gester, symboler, bilder och musik ska uppmuntras och utforskas i förskolan. De erfarenheter barn har och har fått i sin kultur (barnkultur och etnicitet) är avgörande för barns språk och identitetsutveckling. 8

Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande strävansmål: tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Språkstimulerande undervisning sker hela dagen på förskolan i mötet mellan barn och pedagoger, andra barn och miljön som de vistas i. Vi pedagoger tar tillvara på rutinsituationer som erbjuder bra språktillfällen, t.ex. vid måltid, tambursituation och blöjbyte. Vi använder oss medvetet av ett beskrivande och nyanserat språk under hela dagen på förskolan. Det finns en god tillgång till böcker för barnen att läsa både själva och tillsammans med pedagogerna. Vi lånar regelbundet nya böcker av bokbussen. Vi delar in barnen i smågrupper där det enskilda barnet får mer talutrymme. Vi uppmuntrar barnen och ger dem tid för att berätta, återberätta och reflektera. Vid behov använder vi oss av alternativt kommunikation som språkstöd t.e.x tecken. Vi använder oss av lärplatta med utvalda appar som hjälpmedel i vårt pedagogiska arbete. Rim, ramsor, bilder och sång ingår i den dagliga verksamheten. Vi använder oss av bilder och film som underlag för reflektion och spontana samtal. Det finns alfabet, ord och symboler i förskolans miljö. Vi erbjuder modersmålsträning enligt kommunens riktlinjer. Vi uppmärksammar och uppmuntrar de olika språk som vi har på avdelningen. Nyponet (5 år) jobbar med metoden Bornholmsmodellen i sitt språkstimulerande arbete. Lingonet och Hallonet undersöker om Babblarna är ett bra språkmaterial för de yngsta barnen. 9

Skapande: Estetiska lärprocesser har stor betydelse för barn och är en utgångspunkt i förskolans verksamhet. Skapande ska tillåtas, uppmuntras och synliggöras då det är ett viktigt sätt för barn att utvecklas, bearbeta intryck och hitta egna uttryck för sina upplevelser. Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande strävansmål: utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, Vi uppmuntrar barnen till fritt skapande och att använda sig av sin fantasi och kreativitet. Barnen har tillgång till olika sorters skapande material. Vi tar tillvara på vad naturen har att erbjuda som löv, pinnar och blommor till barnens kreativa skapande. Vi återanvänder källsorterat material. Barnen har tillgång till musik och instrument. Vi dansar och rör oss tillsammans både i planerad verksamhet och i leken. Vi gestaltar sagor genom små figurer och genom att barnen får dramatisera. I huset finns det utklädningskläder som avdelningarna kan använda sig av för att uppmuntra barnen till roll-lekar och teater. Matematik: För att matematik skall utvecklas i lek och lustfyllt lärande måste behovet av matematik uppmärksammas utifrån barnens egna erfarenheter. Verksamheten skall bidra till att utveckla barns förmåga att undersöka problem och matematiska begrepp samt resonera och kommunicera idéer och tankegångar med olika uttrycksformer. Matematik ska kopplas till förskolans arbete inom andra områden, som språk, naturvetenskap, estetisk verksamhet och teknik. Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande strävansmål: utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, 10

I vår dagliga pedagogiska verksamhet tar vi tillvara på de situationer som inbjuder till matematiska utmaningar. t.ex. vid måltid, tambursituation och blöjbyte. Vi antals-räknar varje dag. Det finns material som gynnar barnens förståelse för former, mönster, storlek, ordning och mätning. ( Lego, pussel, spel, pärlplattor, linjal, klossar och kuddar) Vi använder oss av lärplatta som hjälpmedel. Vi använder oss av matematiska termer för att stimulera barnens begreppsutveckling och matematiska förståelse. Vi tränar ordningsföljd och tid med hjälp av bildschema över dagen och vid påklädning. Vi uppmuntrar barnen att följa instruktioner vid konstruktionslek. Barnen möts av matematik i sin miljö på förskolan genom siffror, former, kartor och symboler. Naturvetenskap och teknik: I förskolan handlar naturvetenskap och teknik om att barnets omgivning och vardagsfenomen undersöks. När barn via lek ges möjlighet att upptäcka och undersöka väcks en nyfikenhet och förståelse för naturvetenskap och teknik och deras egen delaktighet i naturens kretslopp. Naturvetenskap handlar om frågor som rör människan, djur, växter, klimat och miljö. Teknik handlar om att bygga, konstruera och skapa samt få barnen att fundera kring frågor som rör användningen, nyttan, funktionen, materialet, konstruktionen och utformningen, det vill säga synliggörandet av teknik i vardagen. Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande strävansmål: utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, På vår förskola källsorterar vi papper, kartong, glas, metall och matavfall. Barnen skrapar sina matrester i matavfallspåsar. Varje år har vi en miljövecka där vi deltar i skräpplockardagar som anordnas av stiftelsen Håll Sverige rent. Vi använder oss av återvunnet material i vår skapande verksamhet och i leken på förskolan. 11

Vår förskola har ett unikt läge intill skogen som inspirerar och väcker barnens nyfikenhet och intresse för djur och växter. Vi använder oss av lärplatta som verktyg med appar där barnen lär sig om olika djur, läten och spår. Vi har lockande och stimulerande material som väcker barnens lust och nyfikenhet för teknik och konstruktion så som: ljusbord med tillbehör, klossar, kaplastavar, lego, duplo, magneter, pärlor, kulrör. Genom experiment utforskar pedagoger och barn tillsammans olika naturvetenskapliga fenomen. Fler pedagoger i huset har NTA (Natur och Teknik för Alla) utbildning inom luft, vatten och ljud. Barnen på Nyponet odlar i barnens trädgård på Mariebergsskogen. Vi satsar på fortbildning i teknik och naturvetenskap. Nina Holm är delaktig i vårt arbete med att utveckla naturvetenskap och teknik tillsammans med barnen. Lek: Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. Leken ska vara frivillig, lustfylld och på barnens villkor. Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande strävansmål: utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Förskolans avdelningar är åldersindelade för att kunna anpassa lekmiljöerna och behålla barnens nyfikenhet och lust att leka och lära genom hela förskoletiden. Lekmiljön anpassas allt eftersom barnen utvecklas och när de byter avdelning möts de av nytt material och nya utmaningar. Vi har en miljögrupp som besiktigar våra lekmiljöer varje vår och ger tips och råd hur miljön kan bli mer stimulerande. Vi lägger stor vikt vid att skapa en trygg miljö där barnen får tid och utrymme till att lära och utvecklas genom lek. Leken sker i samspel mellan barn och vuxna, där vi som pedagoger hjälper barnen att sätta igång leken, är närvarande, lyhörda och delaktiga för att skapa trygghet och bra förutsättningar för lek. Vi har stimulerande och utmanande miljöer som lockar till lek utifrån barnens förutsättningar, behov och intressen 12

Det finns material på avdelningarna som lockar till att lära språk, matematik och teknik genom lek. All undervisning på förskolan sker under lekfulla former. Vi använder oss av grupp-lekar för att stärka vi-känslan i gruppen. Uppföljning och utvärdering: Uppföljning i januari Utvärdering i maj Vi utvärderar genom: Barnintervjuer Observationer/iakttagelser Utvecklingssamtal Föräldramöte KBU Veckoreflektion i planeringsunderlag Samlad dokumentation Barns inflytande Förskolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Varje barn ska ges möjlighet att bilda sig sina egna uppfattningar och göra val utifrån de egna förutsättningarna. Delaktighet och tilltro till den egna förmågan skall på så vis grundläggas och växa. (Läroplan för förskolan 98/10) Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande strävansmål: utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. (Lpfö, sid 12) Vi startar läsåret med att kartlägga barnens intressen, kunnanden och behov. Utifrån det planerar vi årets verksamhet. Vi försöker tillgodose och ta tillvara på barnens idéer och önskemål i den dagliga verksamheten. Genom att vi använder modern teknik som lärplatta, smart-tv och projektorer för dokumentation, ger vi barnen möjlighet att reflektera över sin vardag och sitt lärande. I terminsvis återkommande barnintervjuer beroende på ålder och mognad, ger vi barnen möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter om verksamheten. 13

Vi för en dialog med barnen om att vara rädda om våra leksaker och vårt material. Förskolans verksamhet bygger på demokratiska värderingar och genom att delta lär sig barnen att de har möjlighet att påverka sin situation, att deras åsikter blir lyssnade på och att man ska ta hänsyn till andra och deras åsikter. Uppföljning och utvärdering: Uppföljning i januari Utvärdering maj Vi utvärderar genom: Barnintervjuer Observationer/iakttagelser Utvecklingssamtal Dagliga samtal med vårdnadshavare KBU Uppföljning, utvärdering och utveckling I förskolan är det verksamhetens kvalitet som ska dokumenteras, följas upp och utvärderas. Kunskap om varje barns utveckling och lärande är därmed nödvändig. Det handlar om att observera, dokumentera, följa och analysera barns lärprocesser och lär strategier. Det handlar också om att observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot målen och bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet. Förskolan ska ge förutsättningar för: att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. 14

Vi dokumenterar och följer varje barns lärande och utveckling i Dokumentation av det enskilda barnets utveckling och lärande bilaga. Underlaget är personligt och är ett processkrivande. Vi följer upp underlaget och erbjuder utvecklingssamtal vår och höst. Detta gör att underlaget kontinuerligt under året följs upp och analyseras. För att kartlägga varje barn använder vi oss av barnintervjufrågor, observationer, film och foton. Inför utvecklingssamtal får vårdnadshavarna ett frågeformulär. Vi har också ett dokument där vi behov skriver överenskommelser tillsammans med vårdnadshavarna. Underlaget, barnintervjufrågorna och föräldrafrågorna utgår ifrån läroplanens olika delar. Lärplattan som verktyg skapar stora möjligheter att tillsammans med barn och vårdnadshavare synliggöra barnens lärprocesser. Vi planerar, dokumenterar, följer upp, analyserar och utvärderar förskolans verksamhet i vårt Planeringsunderlag samt aktivitetsplaneringsunderlag se bilagor. Vi utgår ifrån läroplanen, föregående års utvärdering, kommunens prioriterade områden, resultat-dialog, barnens utvecklingssamtalsunderlag, barnintervjuer och observationer av barnens lek när vi planerar och sätter mål för verksamheten på respektive avdelning. I underlaget finns utrymme för veckoreflektioner där verksamheten utvärderas och följs upp utifrån barngruppens behov och intressen. Förutom att planeringsunderlaget följs upp varannan vecka på respektive avdelning har vi en större uppföljning och delutvärdering i januari månad. Under maj månad kartlägger vi barngruppen igen inför den slutliga analysen och utvärderingen sker i slutet av läsåret under maj/juni. Förskolans verksamhet i sin helhet med förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer beskrivs i den här arbetsplanen som utvärderas och revideras en gång om året. Uppföljning och utvärdering: Dokumentet Dokumentation av det enskilda barnets utveckling och lärande processkrivs under terminen och följs upp tillsammans med vårdnadshavare och ibland barnet vid utvecklingssamtal 2 gånger per år. Planeringsunderlaget processkrivs under våra avdelningsplaneringar varannan vecka under verksamhetsåret. Uppföljning och delutvärdering i januari och utvärdering i maj. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära, respektfullt och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i 15

fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö, sid.13) Förskolan ger förutsättningar för: Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan. Att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen. Att föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal. Att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Rutiner för introduktion i förskolan: Vid inskolning får varje vårdnadshavare nödvändig information Se bilaga nr 6. Inskolningsrutiner. Föräldramöte 1 ggr/år på höstterminen Föräldrasmedja 1 ggr/år Utvecklingssamtal 2ggr/år. KBUundersökning 1ggr/år Dagliga samtal vid lämning/hämtning Föräldraaktiviteter så som: Luciafirande och sommarfest. Sajt, dokumentation på avdelningen ex foton, alster och barnens tankar. Uppföljning och utvärdering Uppföljning i januari Utvärdering i maj Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Lpfö, sid 13) Förskolan ger förutsättningar för: Att samverkan sker mellan personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. 16

Att personal i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem utbyter kunskaper och erfarenheter för att uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Under vårterminen besöker vi Kvarnbergets skola, för att bekanta oss med miljön, skolgården osv. De blivande skolbarnen på Vitsippans-, Jakobsbergs- och Kvarnbergets förskolor träffas under vårterminen för att lära känna varandra. Bilaga: handlingsplan för övergång mellan förskola-förskoleklass, fritidshem Uppföljning och utvärdering: Uppföljning och utvärdering sker vid stormöte under höstterminen. Rektor, förskolechef och pedagoger deltar. 17

Del 2 Arbetsplanen Förskolechefens ansvar Förskolechef har det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen, skollagen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvar för förskolans kvalitet. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten, det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal samt för att erbjuda barnens vårdnadshavare möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet, Förskolechef har olika forum för planering, uppföljning och utveckling. Detta sker dels veckovis på veckomöten med representanter från avdelningarna, vid kvällsträffar med hela förskolan samt olika former av pedagogisk utvecklingstid, puttid. Förskolechef har tillsammans med utvecklingsgrupp tagit fram stödmaterial för att systematiskt kunna planera, utvärdera och utveckla. En viktig del i det systematiska kvalitetsarbete är utvecklingssamtal med pedagogerna, då utvecklingsfrågor riktade mot verksamheten samt utvecklingsområden för pedagogen lyfts och diskuteras. Pedagogisk utvecklingstid: Avdelningsplanering, APT ALM Enskild planering Planeringsdagar Lärgrupp med samarbetsavdelning Pedagogisk utvecklingsgrupp Kompetensutveckling i form av föreläsningar, reflektion i mindre grupper, Litteratur som rör olika delar av förskolans uppdrag. Stödmaterial: Planeringsunderlag Underlag för utvecklingssamtal, dokumentation för barns utveckling och lärande Prioriterade utvecklingsområden se bilaga Årshjul för systematiskt kvalitetsarbete, se bilaga Kvalitetsredovisning se bilaga Likabehandlingsplan se bilaga Pub, Planering, uppföljning, budget, se bilaga Utvecklingssamtal med pedagoger 1 ggr/ år hålls utvecklingssamtal samt lönesamtal med personal. 18

Föräldrars delaktighet KBU Föräldraråd/föräldrasmedja Föräldramöte Samtal, synpunkter och frågor om verksamheten uppmuntras och tas tillvara på. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas, förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande, Under hösten 2014 läste och diskuterade förskollärarna utifrån Boken Barn som oroar. Detta för att få en djupare förståelse kring barn i behov av stöd. Hur miljön och bemötandet påverkar ett barn. Ett barn är inte, ett barn blir i det sammanhang som erbjuds. Under våren 2015 har samtliga pedagoger läst och diskuterat utifrån boken Systematiskt kvalitetsarbete, barns lärande i fokus av Sheridan och Pramling. Boken har gett ett positivt resultat i pedagogernas sätt att skriva sin analys i planeringsunderlagen. Terminen avslutades med en fortbildningshalvdag med pedagogisk ledare Sara Söderqvist gällande Reggio Emilia filosofin samt pedagogiska och utforskande miljöer. Under fortbildningsdag i augusti kommer samtliga pedagoger i VIZAJA att få ta del av två föreläsare i systematiskt kvalitetsarbete samt pedagogiskt dokumentation som en fortsättning och fördjupning på det utvecklingsområde som pågått under två år. Dagen belyser därtill vikten av att anpassa miljöer efter barns intressen och behov. Under året fördjupas arbetet med kollegialt lärande med fokus systematsikt kvalitetsarbete och lärmiljöer genom att det kommer att vara lärgruppsträffar tillsammans med Vitsippans-, Jakobergbergs- och Zakrisdalsförskolor. Samtliga avdelningar har en samarbetsavdelning på en annan förskola i VIZAJA. Fysisk arbetsmiljö Se bilaga årshul för systematiskt kvalitetsarbete Skyddsrond Hygienrond Systematiskt brandskyddsarbete Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver 19

Regelbundna barnsamtal, 1ggr termin, oktober och april Riktlinjer, stöd och rutiner för arbete med barn i behov av särskilt stöd, Bibass BHT, barnhälsoteam, rutin, se bilaga Tillgång till specialpedagog i Syd Tillgång till språkpedagog, pedagogisk handledare genom Klaraborgs spo Modersmålsstöd erbjuds Specialkost erbjuds Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda, Rutiner för hantering av kränkning i förskolan Likabehandlingsplan Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta Föräldramöte Föräldraråd, Förskolans hemsida, sajt, e-post etc. Arbetsplan, likabehandlingsplan finns tillgänglig för vårdnadshavare Tolkstöd erbjuds Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet och att samverkan kommer till stånd för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete. Rutin för överskolning till förskoleklass, fritidshem, skola. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. 20

Personalens utvecklingsbehov kartläggs i utvecklingssamtal 1 gång/år. Utöver detta individuella samtal ges kompetensutveckling kontinuerligt utifrån prioriterade arbetsområden, KBUresultatet, kvalitetsredovisning, nya styrdokument samt utifrån barngruppens behov. Kompetensutveckling ges individuellt och i grupp. Handleda studenter i den Verksamhetsförlagda utbildning VFU. Nyutbildade förskollärare får en mentor under sitt introduktionsår. Ledardeklaration Se bilaga Krisplan Förskolechef ansvarar för: att krisplanens innehåll är uppdaterat att personalen är förtrogen med innehållet så att alla berörda vet hur och vilka som ska agera när krisplanen används Se bilaga Organisation 2015-2016 På förskolan har all personal olika arbetsansvar. Det behövs ansvarig för ekonomi, Heroma, brand, informationsmöte, ALMledare, genus, och miljö. Varje start av terminen ser vi över ansvarsområden och fördelar så det blir en jämn arbetsfördelning på avdelningarna och i arbetslagen. I dagsläget har vi avsatt administrativ tid till en pedagog som ansvarar för ekonomi, inköp, vikariebokningar, heroma, schemaplanering och annat administrativt som behöver göras så som information till vårdnadshavare, ledighetssammanställning etc. Arbetslag All personal på enheten tillhör ett arbetslag. Varje arbetslag består av 2-3 avdelningar, och leds av en ALM-ledare. Arbetslaget ska träffas 1,5 timma varannan vecka. Tiden för arbetslagsmötet ska läggas så att så många som möjligt i arbetslaget kan gå på mötet. ALM-ledare ALM-ledaren utses av förskolechef. ALM-ledarens uppgifter: Förbereda ALM, sammanställa och prioritera bland punkterna på dagordningen. Leda ALM. Utse någon att föra mötesanteckningar. 21

Tydliggöra vilka beslut som tagits inom arbetslaget. En länk mellan arbetslag och förskolechef. Vara en länk i informationsflödet mellan medarbetare och förskolechef. Se till att arbetet enligt Arbetsplanen följs upp, och att Arbetsplanen blir en del i det vardagliga arbetet. Veckomötesansvarig Veckomötesansvarig utses av det egna arbetslaget. En representant per avdelning. Personen har mandat från avdelning att ta beslut på veckomötet. Personen ansvarar för att: Lyfta aktuell information till mötesgruppen Aktivt delta på mötet Ekonomiansvarig Ekonomiansvariga utses av förskolechef. Ekonomiansvariges ansvar: Ansvara för beställningar. Attestera fakturor i tid. Redogöra för arbetslaget hur dess ekonomi ser ut. Göra en enkel budget för arbetslagets pengar och följa upp denna budget. Utvecklingsgruppsrepresentant Representant till utvecklingsgrupp utses av förskolechef. Representantens uppgifter: Vara aktiv i utvecklandet av den pedagogiska verksamheten. Vara med på utvecklingsgruppsträffar. Delge övriga i arbetslaget information från utvecklingsgrupp. Leda diskussioner om områden som tagits upp på pedagogiskt forum. APT Varje termin har enheten två APT. Strävan är att alla ska delta, men om detta inte är möjligt kan representanter för arbetslag delta. Förskolechefen leder dessa möten. Mötesanteckningar ska föras. Frågor att ta upp: 22

Utveckling av verksamheten, t.ex. Den pedagogiska plattformen Arbetsplanen Organisation/ Samarbete Arbetsmiljö Jämställdhet och mångfald Övriga frågor Informationsträff med förskolechef En person från varje avdelning deltar på informationsmöten. Dessa personer är de som ingår i veckomötesgruppen. Det finns två informationsmöten inlagda i kalendariet varje termin. Dessa träffar leds av förskolechefen. Fasta punkter på dagordningen: Den pedagogiska verksamheten här och nu Arbetsplanen Ekonomi Utvecklingsområden Rutiner Schema Laget runt arbetsmiljö Övriga frågor Info- och diskussionsforum Vid möjlighet närvarar förskolechefen på veckomöten, för att delge information, diskutera och lyssna in olika frågor. Förskolechef kan skicka med frågor till veckomötesrepresentanter att diskutera på dessa möten. Samverkansavtal /Arbetsmiljö Samverkan 08 på förskolorna: Jakobsbergsskogen, Vitsippan och Zakrisdal Avtalet gäller fr o m 1 januari 2014, och ersätter föregående bilaga till Samverkansprotokoll daterat 2009-04-28. 1. Utvecklingssamtal Varje chef ska ha utvecklingssamtal med sina medarbetare minst en gång per år. Utvecklingssamtalet bör vara skilt från lönesamtalet. 23

2. Arbetslagsmöte (ALM) Frågor som rör det egna arbetslaget t.ex. planering av den dagliga verksamheten, gruppens utveckling, arbetsmiljöfrågor för gruppen ska tas upp i arbetslagsmöte. Verksamhetens behov får styra frekvens och omfattning. Mötesanteckningar ska föras och lämnas till resp chef. 3. Arbetsplatsträff (APT) Arbetsplatsträff är en träff för Förskolan/enheten, och ska ledas av chefen. Mötets syfte är att skapa dialog om verksamhetens utveckling. APT ska ske två gånger per termin, 1,5 h/tillfälle. Frågor att ta upp: Utveckling av verksamheten Organisation Arbetsmiljö Jämställdhet och mångfald Dagordning skickas ut ca en vecka innan mötet. Ärenden som medarbetare vill ta upp skickas till chefen innan dagordningen skickats ut. Strävan ska vara att alla medarbetare ska ha möjlighet att delta, men om det inte är möjligt kan representanter för arbetslag delta. Mötesanteckningar ska föras. Facklig information kan ges i anslutning till arbetsplatsträff. 4. Samverkansgrupp Vitsippan, Jakobsbergsskogen och Zakrisdal har en gemensam samverkansgrupp. Enheterna har ett behov av att hålla samman det geografiska området, för att lära av varandra och vara fler i dialogen och skapa bästa möjliga förutsättningar för utveckling av verksamheten. Samverkansgrupp ska träffas minst 4 gånger/år. Samverkan ska präglas av en kontinuerlig process från förslag till beslut. För att stödja en sådan process ska det ingå fackliga förtroendemän och skyddsombud. Frågor att ta upp: Strategisk utveckling av verksamheten Övergripande arbetsmiljöfrågor Viktigare förändring av verksamheten som tidigare diskuterats på APT Budget och ekonomisk uppföljning Andra frågor som är viktiga för verksamheten Frågor av övergripande karaktär som lyfts från arbetslagsmöte 24

Kallelse till samverkansgrupp skickas ut tio dagar innan mötet. Protokoll ska föras och justeras. Lokal arbetsplan för arbetsmiljöarbete vid Jakobsbergsskogen, Vitsippan och Zakrisdals förskolor. Personalen är den viktigaste resursen för att vi skall uppnå verksamhetsmålen. Därför är god hälsa hos personalen en av de högsta prioriterade uppgifterna. Ett öppet klimat med god kommunikation är en förutsättning för att anställda skall trivas på arbetsplatsen, orka med sina arbetsuppgifter och är stolta över att arbeta i verksamheten. Att alla trivs och tycker det är roligt att komma till förskolan varje dag! En god och trygg arbetsmiljö för alla. En arbetsmiljöfrågas väg skall vara känd för all personal. (se arbetsmiljötrappan) Arbetsmiljö är en stående punkt på dagordningen vid varje ALM, APT och samverkansmöte. Enligt Kommunens plan genomförs LMU med arbetsmiljöfrågor. Enligt resultat på LMU upprättas handlingsplan på varje enhet. Uppföljning och utvärdering sker enhetsvis. Friskvårdsstöd med 300 kronor per anställd och termin. Erbjudande om att delta i Barn- och ungdomsförvaltningens friskvårdssatsning Qom i gong. Uppvakta alla 50- och 60-åringar samt vid pensioneringen. Skyddsrond genomförs tillsammans med skyddombud minst en ggr/år Denna arbetsplan skall utvärderas årligen vid verksamhetsårets slut. 25

Mål Styrdokument och lagar Ansvar SAM Att alla trivs och tycker det är roligt att komma till förskolan varje dag! En god och trygg arbetsmiljö för alla. Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöverkets föreskrifter gäller alla som är verksamma i skolan elever, lärare och övrig personal. Lagen gäller ej barn i förskolan. Arbetsmiljöförordningen, Arbetsmiljölagen(AML) Arbetsmiljöverkets föreskrifter(afs) Skollagen, barnkonventionen, Lpfö 98/10. Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön i verksamheten. Politikerna är ytterst ansvariga och skall ge förutsättningar. Förskolechef är ansvarig att leda förskolans systematiska arbetsmiljöarbete. Barn och medarbetare- alla skall vara delaktiga! I arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete, beskrivs vad arbetsgivare ska göra i praktiken för att uppfylla sitt ansvar för arbetsmiljön. Det löpande SAM arbetet skall drivas av en arbetsgrupp som består av förskolechef och skyddsombud. Skyddsombud Ett skyddsombud utses av det lokala facket, AML 6:e kap, 2. Företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor. Samverkans system Årshjul Riskbedömning Friskfaktorer Arbetsmiljön är en stående punkt på ALM, APT samt i förskolechefs samverkansgrupp. Skall innehålla planering för både det fysiska och psykosociala arbetsmiljöarbetet. Medarbetare skall känna till arbetsmiljöarbetet. Vid omorganisation eller förändring görs alltid en barnkonsekvensanalys och eller riskbedömning av förskolechef tillsammans med skyddsombud. Previa, tidig hjälp vid sjukdom, vab Företagshälsovård finns för alla medarbetare vid arbetsrelaterade behov. Kris Det finns en krispärm som är känd av alla medarbetare och som uppdateras 1 ggr per år och vid behov av skyddsombud och förskolechef. 26

ALM APT FSKCH SVG SOC Arbetsmiljötrappan Kan inte frågan lösas inom enhetens ram lämnas frågan till närmast högre nivå av fskch. Fskch skall till Arbetsmiljöinspektionen anmäla allvarligare olycka eller tillbud. Samverkansgruppen kommer överens om en rimlig tidsplan om problemet inte kan lösas omedelbart. Fskch ansvarar för att problemet löses. Olycka/tillbud skall: För barn och personal anmälas till administrationen, och fskch tar del av informationen. Dessa kommer att sammanställas och behandlas i samverkansgrupp. Problemet löses på enheten. Om inte problemet löses tas frågan vidare till samverkansgrupp. Skyddsombudet informeras. Arbetsskada och tillbud skall rapporteras på särskilda blanketter som finns på Solsidan. En arbetsmiljöfråga (fysisk eller psykosocial) tas upp av en medarbetare: Problemet löses inom arbetslagets mandat eller tas vidare till APT. 27