En god och jämlik hälsa i Örebro kommun? Regionala kommissionen för jämlik hälsas dialogmöte i Örebro 21 mars 2017. 1
Folkhälsomingel med fokus på skillnader i hälsa. Allra först: - Var ska du vara? Sessionssalen eller representationsvåningen? 1. Under första delen av minglet är det fokus på din valda livsfas. Sök upp två andra deltagare med fokus på samma livsfas(namnskyltarna är färgkodade). Ni tre läser in er på varsitt papper (t ex Vuxna 1, Vuxna 2 respektive Vuxna 3). Läs några minuter. Baksidetextenstöttar er i tolkningen av diagrammen. Berätta sedan för varandra vad som står på pappret. Den som har läst in sig på papper nummer 1 börjar. Lyssna noga på varandra, för i nästa steg bär du kunskapen vidare. En livsfas. 3 personer. 10 minuter. 2. Under andra delen av minglet är det fokus på alla tre livsfaserna. Bilda en grupp om tre personer, där alla tre livsfaserna är representerade (grön, röd, blå). Berätta för varandra om folkhälsoläget i de olika livsfaserna. Börja med barn och unga, fortsätt med vuxna och avsluta med äldre. Du väljer själv vad du vill fokusera på. Allt hinner sannolikt inte berättas. Säkerställ att alla tre livsfaserna hinner belysas. Tre livsfaser. 3 personer. 15 minuter. Barn och unga = grön Vuxna = röd Äldre = blå 2
Barn och unga 1 God psykisk hälsa* *Andel (%) elever som sällan eller aldrig känt sig nedstämda, ängsliga eller oroliga under de tre senaste månaderna. Procent Procent Flickor Pojkar Diagrammet visar resultatet från elevhälsoundersökningen Liv & hälsa ung som genomfördes av Landstinget i Örebro län 2014. Diagrammet visar resultatet för hela länet eftersom hälsoläget i de olika kommunerna är mycket lika varandra. 3
Barn och unga 1 God psykisk hälsa* Det finns stora skillnader i psykisk hälsa mellan könen. Det är ungefär dubbelt så vanligt med god psykisk hälsa bland killar än bland tjejer. Mönstret har varit detsamma så länge mätningarna har genomförts. Siffrorna från 2014 visar att killarna i skolår 7 mår bäst, där tre av fyra (72 %) har god psykisk hälsa. Sämst mår tjejerna i år 2 på gymnasiet. Bland dem anger endast en av fyra (25 %) att de har god psykisk hälsa. Killarna med den sämsta psykiska hälsan 2014 (år 2 på gymnasiet, 56 %) mår bättre än tjejerna när de mår som bäst (skolår 7, 45 %). Det finns en tydlig åldersskillnad när det gäller psykisk hälsa. Yngre elever mår bättre än äldre elever. Detta gäller både för tjejer och killar. * God psykisk hälsa mäts här indirekt. Den som rapporterat att hen under de tre senaste månaderna sällan eller aldrig har känt sig 1) nedstämd, 2) ängslig eller 3) orolig skattas som att ha god psykisk hälsa. Sömn är en viktigt faktor både för den allmänna och den psykisk hälsan. Generellt upplever tjejer sämre sömnkvalitet än killar. Det är vanligare att tjejer anger att de sovit oroligt och att de sover färre antal timmar än killar. (Liv och hälsa ung 2014) Målområde 3: Hälsa och välbefinnande -Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar. 3.4) Till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande. (Delmål 3.4 inom FNs hållbarhetsmål Agenda 2030) Målområde 5: Jämställdhet Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och fickors egenmakt 4
Barn och unga 2 Liv & hälsa ung är en enkätundersökning om ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Undersökningen genomförs vart tredje år i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet i Örebro län. Andel av de svarande (4817 totalt) som uppger att de identifierar sig som: Heterosexuell 89 % (4072) Homosexuell 2 % (75) Bisexuell 4 % (179) Transperson 0,4 % (18) Queer 0,6 % (28) Osäker 6 % (257) Allmän hälsa -fokus på hbtq-ungdomar Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Mycket bra eller bra Varken bra eller dåligt Dåligt eller mycket dåligt 4 9 12 13 19 19 16 19 21 35 28 32 83 73 60 53 53 52 Heterosexuell Homosexuell Bisexuell Transperson Queer Osäker Källa: Liv och hälsa ung 2014 med fokus på hbtq-ungdomar, Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting. I granskningen av frågan gjordes ingen analys utifrån kön utan fokus låg på eventuella skillnader beroende på vilket begrepp somungdomarna anser beskriver dem. 5
Barn och unga 2 Allmän hälsa -fokus på hbtq-ungdomar Diagrammet på föregående sida visar att heterosexuella ungdomar i större utsträckning anger att de har en god allmän hälsa (83 %) i jämförelse med exempelvis homo-eller bisexuella ungdomar (60 % respektive 53 %). Unga transpersoner har ofta mer psykiska, fysiska och sociala problem än andra ungdomar. I Liv och hälsa ung 2014 uppger endast 38 % av ungdomarna som identifierar sig som transperson (totalt 18 ungdomar) att de har en god psykisk hälsa. Hälften av transungdomarna mellan 15 och 19 år har någon gång övervägt att ta sitt liv (Folkhälsomyndigheten, 2015). Homosexuella ungdomar, queerungdomar och de som är osäkra på sin sexuella läggning svarar i högre grad än det totala antalet elever att de blivit utsatta för fysiskt våld, hot, sexuella trakasserier och/eller förtal. Bland bisexuella ungdomar och transungdomarna uppger fyra av tio att de varit utsatta för fysiskt våld, hot, sexuella trakasserier och/eller förtal i skolan det senaste läsåret. (Liv och hälsa ung 2014) Definitioner HBTQ Homosexuell (H), attraheras av personer av samma kön. Bisexuell (B), attraheras av personer oavsett kön. Transpersoner (T), personer som överskrider normerna för könsidentitet eller könsuttryck. Queer (Q), personer som synliggör och ifrågasätter maktordningar relaterade till kön, sexuell läggning och sexualitet genom sina identiteter eller sina handlingar. 6
Barn och unga 3 Kränkande behandling fokus på unga med funktionsnedsättning Andel (%) unga i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet som vid minst ett tillfälle blivit fysiskt eller psykiskt illa behandlad av någon vuxen i sin närhet utanför skolan, fördelat på flickor och pojkar med respektive utan funktionsnedsättning, Örebro län. Antal av de svarande som anger att de har minst en funktionsnedsättning: 1320 (av 7930= 16,7 %) Funktionsnedsättning definieras som en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga (Socialstyrelsen). Källa: Liv och hälsa ung 2011, Samhällsmedicinska 7 enheten Örebro läns landsting
Barn och unga 3 Kränkande behandling fokus på unga med funktionsnedsättning Diagrammet visar att det är vanligare att ungdomar med funktionsnedsättning blir fysiskt eller psykiskt illa behandlade av någon vuxen (utanför skolmiljön). Fördubblad risk jämfört med ungdomar utan funktionsnedsättning. Flickorna i båda grupperna är mer utsatta än pojkarna. Det är mer än dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever blivit mobbade i skolan jämfört med sina skolkamrater utan funktionsnedsättning. Ungdomar med funktionsnedsättning upplever även i större utsträckning otrygghet på rasterna. Enligt Liv och hälsa ung 2011 uppger 13 % av flickorna med funktionsnedsättning att de känt sig diskriminerade, trakasserade eller kränkta i skolan flera gånger antingen av skolkamrater eller lärare/någon vuxen under det senaste läsåret. Flickor är mer utsatta än pojkar för trakasserier eller kränkningar via mobiltelefon och/eller Internet och det gäller oavsett funktionsnedsättning eller inte. Men både flickor och pojkar med funktionsnedsättning anger i högre grad att de blivit trakasserade eller kränkta jämfört med ungdomar utan funktionsnedsättning. Målområde 10 Minskad ojämlikhet minska ojämlikheten inom och mellan länder 10.2 Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen-främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer. 16.1 Avsevärt minska alla former av våld och dödligt våld överallt 8
Vuxna 1 Återstående medellivslängd vid 30 års ålder. Antal år Kvinnor Antal år Män Diagrammen visar skillnader i återstående medellivslängd vid 30 års ålder, utifrån utbildningsnivå. Diagrammen speglar också utvecklingen under perioden 1994-2014. Diagrammen återfinns på sidan 54 i den nationella kommissionen för jämlik hälsas delbetänkande, Det handlar om jämlik hälsa Utgångspunkter för Kommissionens vidare arbete, SOU 2016:55. 9
Vuxna 1 Medellivslängden Återstående medellivslängd vid 30 års ålder i Sverige 2014: Det finns stora skillnader i återstående medellivslängd mellan individer med olika social position, här fångat med utbildningsnivå. När medellivslängden jämförs mellan personer med olika utbildningsnivå visar det sig att gruppen med eftergymnasial utbildning har drygt fem år högre medellivslängd än gruppen med enbart förgymnasial utbildning. Vid 30 års ålder förväntas kvinnor med en eftergymnasial utbildning ha 5,1 år längre tid kvar att leva än kvinnor med endast förgymnasial utbildning. Eftergymnasialt utbildade män förväntas leva 5,7 år längre än de med förgymnasial utbildning. Gapet mellan olika utbildningsgrupper har ökat stadigt åtminstone sedan början av 1990-talet. kvinnor 84,1 år, män 80,4 år. Den minst gynnsamma utvecklingen har kvinnor med endast grundskoleutbildning haft. I den gruppen har den återstående medellivslängden vid 30 års ålder i princip varit oförändrad under den senaste 20-årsperioden. Målområde 3: Hälsa och välbefinnande -Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar. 3.4) Till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande. (Delmål 3.4 inom FNs hållbarhetsmål Agenda 2030) 10
Vuxna 2 Självskattad hälsa allmänt hälsotillstånd Livsvillkoren skiljer sig åt. Eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Förvärvsarbetar Arbetslös Förtids-/sjukpensionär Ej orolig för att förlora jobbet Orolig att förlora jobbet Ej problem med löpande utgifter Problem med löpande utgifter Inga ekonomiska problem under uppväxten Ekonomiska problem under hela uppväxten Ej nedlåtande behandlad Nedlåtande behandling Helt säkert tillgång till personligt stöd För det mesta tillgång till personligt stöd För det mesta inte/aldrig tillgång till personligt stöd Procent 28 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 50 52 59 62 61 62 64 67 71 76 76 77 77 78 80 81 Andel (%) med god hälsa. % Självskattat allmänt hälsotillstånd mäts på en femgradig skala som är densamma för alla medlemsländer inom EU. Vi avgränsar oss här till att redogöra för hur stor andel som svarat Mycket bra eller Bra på frågan Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?. Även om dettasättattmätahälsakanframståsom väl enkelt har självskattad hälsa visat sig vara ett robust mått som är kopplat till en rad olika typer av hälsotillstånd och problem, men också till dödlighet. Hälsoläget i de olika grupperna har studerats ett flertal tillfällen sedan år 2000. Hälsotillstånden och sambandens styrka har varit konstanta under studieperioden. Mönstret för kvinnor och män är mycket lika och redovisas därför sammanslaget i figuren. Andel (%) med bra allmänt hälsotillstånd uppdelat på grupper med olika livsvillkor. Figuren bygger på folkhälsoundersökningen Hälsa på lika villkor som genomfördes 2012. Figuren återfinns i Örebro kommuns bokslut för hållbar utveckling 2013, sidan 16. 11
Vuxna 2 Självskattad hälsa allmänt hälsotillstånd Bland personer som är förvärvsarbetande och personer som klarar sina löpande utgifter säger sig ca 80 % ha en god eller mycket god hälsa. Bland arbetslösa och personer som har svårt att klara löpande utgifter är motsvarande siffra ca 60 %. Oro för att förlora jobbet har samband med hälsa. Bland dem som inte känner sig oroliga för att förlora jobbet är det 81 procent som har en god hälsa, att jämföra med 67 procent bland personer som är oroliga för att förlora jobbet. Den hälsonivå som välsituerade grupper har kan vara en fingervisning om vad som är möjligt att uppnå. När vi som människor trivs med vår vardag, har ett arbete, klarar ekonomin och ingår i en gemenskap med andra människor har vi också större möjligheter att göra goda val för vår hälsa. Livsvillkoren som påverkar den sociala hållbarheten är främst utbildningsnivå, socioekonomisk position, kön, och funktionsnedsättningar. Störst risk löper lågutbildade, arbetslösa, kvinnor, funktionsnedsatta, diskriminerade samt ensamstående. Målområde 1: Ingen fattigdom - Avskaffa all form av fattigdom överallt. 1.2) Till 2030 minst halvera den andel män, kvinnor och barn i alla åldrar som lever i någon form av fattigdom enligt nationella definitioner. (Delmål 1.2 inom FNs hållbarhetsmål Agenda 2030) Målområde 10: Minskad ojämlikhet - Minska ojämlikheten inom och mellan länder. 10.1 Till 2030 successivt uppnå och upprätthålla en inkomsttillväxt högre än det nationella genomsnittet för de 40 procent 12 av befolkningen som har lägst inkomst. (Delmål 10.1 inom FNs hållbarhetsmål Agenda 2030)
Vuxna 3 Sämre livsvillkor under uppväxten ökar risken för dålig hälsa i vuxen ålder. Hälsoläget i vuxen ålder för de olika grupperna. 2014 Ofta nedlåtande behandlade under uppväxtåren. Ibland nedlåtande behandlade under uppväxtåren. Inte nedlåtande behandlade under uppväxtåren. Diagrammet återfinns på sidan 14 i rapporten Uppväxtvillkor och hälsa i vuxen ålder-ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län (2014). Mönstret för kvinnor och män är mycket lika och redovisas därför sammanslaget i figuren. 13
Vuxna 3 Sämre livsvillkor under uppväxten ökar risken för dålig hälsa i vuxen ålder. Bilden visar sambandet mellan sämre uppväxtvillkor i form av nedlåtande behandling och senare ohälsa i livet. Mönstret är detsamma för personer vars uppväxt präglats av ekonomiska svårigheter. Sambanden uppträder även när forskarna tagit hänsyn till en rad faktorer som skulle kunna ha påverkat resultaten. Således riskerar ogynnsamma omständigheter under uppväxten att ge livslånga hälsokonsekvenser. Bland personer som under sin uppväxt ofta blev nedlåtande behandlade är det 55 % som rapporterar att de har en bra hälsa som vuxna. Bland personer som under sin uppväxt inte blev nedlåtande behandlade är det 77 % som rapporterar att de har en bra hälsa som vuxna. Bland personer som under sin uppväxt ofta blev nedlåtande behandlade är andelen som rapporterar en dålig hälsa i vuxen ålder 15 %, medan motsvarande siffra bland personer som inte blev nedlåtande behandlade under sin uppväxt är 4 %. Målområde 10: Minskad ojämlikhet - Minska ojämlikheten inom och mellan länder. 10.2 Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. 10.3 Säkerställa lika möjligheter och minska förekomsten av ojämlika utfall, bland annat genom att avskaffa diskriminerande lagstiftning, politik och praxis och främja lagstiftning, politik och åtgärder av lämpligt slag i detta hänseende. 14 (Delmål 10.2 respektive 10.3 inom FNs hållbarhetsmål Agenda 2030)
Äldre 1 Lägre självskattad hälsa med ökande ålder Genomsnitt för samtliga kvinnor. 72% 73% Genomsnitt för samtliga män. Fyra hörnpelare för att stärka ett hälsosamt åldrande: Social gemenskap och stöd Meningsfull tillvaro Fysisk aktivitet Goda matvanor Kvinnor Män Källa: En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut 2012-2013 för äldre personer och för personer med funktionsnedsättning 15
Äldre 1 Diagrammet visar att allt färre personer skattar sin hälsa som god ju äldre de blir. Bland 80-84-åringar i Örebro län skattar 40 procent sin hälsa som god jämfört med länssnittet för hela befolkningen på 72 procent. 9 av 10 personer som är 65 år eller äldre är självständiga och aktiva och klarar sin vardag utan stöd från andra -de befinner sig i den tredje åldern. Med ökande ålder förloras funktioner och i gruppen 80 år och äldre är behov av vård och omsorg vanligare, idag kring 30 procent. Även psykisk ohälsa är vanligt bland äldre. Ungefär var sjätte person som är 65 år eller äldre lider av depression. Psykisk ohälsa kan innebära nedsatt psykiskt välbefinnande, symtom som orooch ängslan, upplevelse av ofrivillig ensamhet eller nedstämdhet och ångest samt andra psykiatriska diagnoser. Örebros demografiska utveckling Andelen äldre ökar i Sverige. Enligt befolkningsprognoser kommer 23 procent av Örebro kommuns invånare vara 65 år eller äldre år 2050. Idag är andelen 18 procent. Den största ökningen står gruppen som är 80 år och äldre för. Fram till år 2030 beräknas antalet äldre öka med 60 procent från ca 7000 till ca 11000 invånare. I denna utveckling blir det alltmer angeläget att främja hälsa bland äldre för att inte belasta vård och omsorg med ohälsa som är förebyggbar. Folkhälsoinsatser riktade mot äldre medborgare syftar i huvudsak till att förlänga den tredje åldern. Målområde 3. Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar 3.4 Till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande. 3.8 Åstadkomma allmän hälso- och sjukvård för alla, som även skyddar mot ekonomisk risk, tillgång till grundläggande hälsooch sjukvård av god kvalitet liksom tillgång till säkra, effektiva och ekonomiskt överkomliga grundläggande läkemedel och vaccin 16 av god kvalitet.
Äldre 2 Ekonomiska förutsättningar Andel (%) som inte kan få fram 15 000 kronor för oförutsedda situationer på en vecka. Procent 40 36 35 30 30 30 25 20 15 10 5 0 14 14 10 11 9 5 2 0 0 Hyreshusområden Utanför staden Småhusområden i staden Kvinnor 65-79 år Kvinnor 80-84 år Män 65-79 år Män 80-84 år 17 Källa: Hälsa på lika villkor 2012
Äldre 2 Diagrammet visar att de ekonomiska förutsättningarna skiljer sig åt mellan stad och land. I hyreshusområden saknar äldre ofta ekonomiska buffertar, medan äldre egnahemsägare sällan saknar buffert. Risken för fattigdom och social utslagning är större för kvinnor än för män. Könsskillnaderna blir större i de äldsta grupperna. Det är fyra gånger vanligare att kvinnor har låga inkomster jämfört med män åldersgruppen 65 år eller äldre (27 jämfört med 7 procent). Yngre pensionärer har generellt bättre pensionsnivåer än äldre. Femton procent av Örebro kommuns medborgare som är 65 år eller äldre lever i ekonomisk utsatthet. Inom gruppen äldre är ensamstående äldre kvinnor mest ekonomiskt utsatt (30 procent). Bilden för genomsnittet i Örebro kommun stämmer överens med bilderna för länet och riket. Samband mellan ekonomi och hälsa Inkomstnivå och ekonomisk standard påverkar förutsättningarna för en god hälsa. Välbeställda individer är friskare och lever längre än de med knappa ekonomiska resurser. Även om det finns ett omvänt orsakssamband, där ett sämre hälsotillstånd kan leda till en sämre ekonomi, har inkomst också en direkt effekt på ohälsa och dödlighet. Att leva under knapphändiga materiella förhållanden, med ekonomisk stress och bristande kontroll över livssituationen, har negativa hälsoeffekter oavsett faktorer såsom yrke och utbildningsnivå. Källa: Folkhälsan i Sverige 2016, Folkhälsomyndigheten. Målområde 5: Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt. 5.1 Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt. 5.4 Erkänna och värdesätta obetalt omsorgs-och hushållsarbete genom att tillhandahålla offentliga tjänster, infrastruktur och socialt skydd samt genom att främja delat ansvar inom hushållet och familjen, i enlighet med vad som är nationellt lämpligt. 18
Äldre 3 Skillnader i tandhälsa mellan bostadsområden med olika socioekonomisk profil. Procent 25 Dålig tandhälsa bland personer 65-79 år. 22 20 15 10 5 13 6 3 9 10 0 Hyreshus - utvecklingsområden Småhusområden Örebro kommmun Större hyreshusområden Småhusområden Örebro kommun, Kvinnor Män genomsnitt för åldersgruppen Källa: Hälsa på lika villkor 19 2012
Äldre 3 Diagrammet visar att i genomsnitt ungefär var tionde person mellan 65-79 år i Örebro kommun skattar sin tandhälsa som dålig. Snittet för åldersgruppen är detsamma som snittet för alla 16-84 år. Tandhälsan är sämre i de bostadsområden som har lägre socioekonomisk profil. Bara 3-6 procent av personer i småhusområden anser sig ha dålig tandhälsa jämfört med 13-22 procent av personer som bor i utvecklingsområden med hyreshus. I de större hyreshusområdena är dålig tandhälsa vanligast bland män där mer än var femte man (22 procent) skattar sin tandhälsa som dålig. Tandhälsa, liksom självskattad hälsa och livslängd, är starkt kopplad till socioekonomi. Tandhälsa påverkar såväl allmäntillståndet, som näringsintaget och välbefinnandet. Bilden av snittet för Örebro kommun stämmer överens med snittet för Örebro län såväl som riket. Målområde 10. Minska ojämlikheten inom och mellan länder 20