Georgien: en gryende demokrati?

Linköpings universitet Statsvetenskap 3 Kandidatuppsats 15 hp VT-13 Georgien: en gryende demokrati? En studie om Georgiens utveckling efter rosenrevolutionen Georgia: a nascent democracy? A study of Georgia s development after the Rose Revolution av Olivia Andersson Handledare: Per Jansson Antal ord: 10 707

Abstract After the breakdown of the Soviet Union the majority of the post-soviet states turned into new authoritarian regimes; exceptions being the Baltic States and Georgia, a country that has shown signs of democratic progress. This study analyses Georgia s development after the Rose Revolution by answering the two questions: has Georgia become more democratic? If so, how can we explain its democratisation? By using Robert A. Dahl s polyarchic model and J. Samuel Valenzuela s negative institutionalisation as democratic criteria it is revealed that Georgia has become relatively more democratic during the time period 2003-2012. On this basis, five theories are presented to explain the causality: an elite perspective, socioeconomic development, political culture, political institutions and external factors. The thesis states that the elite perspective is the most suitable theory to explain the Georgian transition, which is partly supported by the results. Internationalisation is also viewed as significant. However, democratisation processes are complex and depending on time perspective, definitions and other circumstances it would be foolhardy to claim a dominant theory without further research. Key words: Georgia, democracy, democratisation, Robert Dahl, transition

Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 1.2 Hypotes... 5 1.3 Begrepp och avgränsningar... 6 1.4 Disposition... 6 1.5 Metod... 7 1.6 Material och källkritik... 8 2. Teoretisk bakgrund... 9 2.2.1 Robert A. Dahl och polyarkin... 9 2.2.2 J. Samuel Valenzuelas negativa institutionalisering... 11 3. Demokrati i Georgien... 13 2.1 Det Georgiska samhället... 13 2.1.1 Historia... 13 2.1.2 Saakasjvili och Enade nationella rörelsen... 14 3.2 Dahls kriterier för polyarki... 16 3.2.1 Valda befattningshavare... 16 3.2.2 Fria och opartiska val... 17 3.2.3 Allmän rösträtt... 18 3.2.4 Rätt att kandidera i val... 18 3.2.5 Yttrandefrihet... 19 3.2.6 Alternativa informationskällor... 20 3.2.7 Föreningsfrihet... 21 3.3 Valenzuelas negativa institutionalisering... 22 3.3.1 Förmyndarskapsinflytande... 22 3.3.2 Undandragna områden... 22 3.3.3 En väg till exekutiv makt... 23 3.3.4 Representativitet... 23 3.4 Framsteg eller tillbakagång?... 25 4. Demokratiseringsprocesser... 26 4.1 Hur kan vi förstå demokratisering?... 26 4.2 Teorier om demokratisering... 27 4.2.1 Eliters ageranden... 27 4.2.2 Socioekonomisk utveckling... 28 4.2.3 Politisk kultur... 32 4.2.4 Politiska institutioner... 35 4.2.5 Externa influenser... 36 5. Georgien en gryende demokrati?... 41 5.1 Analys... 41 5.2 Sammanfattning... 43 5.3 Förslag på vidare forskning... 43 7.1 Litteratur... 45 7.2 Källor... 46

1. Inledning Fram till idag har fler demokratiska stater växt fram under vår generation än under de senaste två millennierna sedan den grekiska demokratin. 1 Särskilt under 1980- och 1990-talet skedde en kraftig uppsving för det demokratiska systemet. Vid Sovjetunionens fall 1991 gick däremot de flesta gamla rådsrepubliker mot nya former av auktoritära styrelseskick. Undantag var de baltiska staterna som anslöt sig till Europa och Georgien, som pekats ut som ett land som gått i demokratisk riktning. Det georgiska valet 2012 var en milstolpe för den demokratiska utvecklingen i landet. För första gången sedan självständigheten klargjordes det att oppositionen vunnit valet och den sittande regeringen accepterade valresultaten, något som ses som positivt för framtida val. Tidigare demokratistudier av gamla post-sovjetiska stater har framförallt berört de baltiska staterna och deras väg in i EU. Georgien har andra geografiska, politiska och kulturella förutsättningar och är på så vis ett unikt fall. Det finns idag begränsat med litteratur och forskning om landet. Majoriteten av de studier som finns analyserar kriget mot Ryssland 2008, men mindre har sagts om landets demokratiska förändringar, vilket gör studien både statsvetenskapligt intressant och relevant. Enligt Doh Chull Shin kan man urskilja fyra demokratiseringsfaser: det auktoritära styrets sammanbrott (Sovjetunionens fall), transitionen, konsolidering av demokratin och demokratins fulländning eller mognad. 2 Denna studie kommer att fokusera på transitionen, i vilken riktning den har gått, och vilka faktorer som spelat störst betydelse i den processen. En transition innebär inte nödvändigtvis en transition mot en mer demokratisk stat, utan det är möjligt att studien landar i att Georgien gått mot ett mer auktoritärt styrelseskick. Studien strävar inte åt att vara en generaliserbar studie om Kaukasusområdet, men däremot lägga en bidragande pusselbit och kanske väcka frågan: om Georgien kan demokratiseras, borde dess grannländer också kunna göra det? Och vad krävs egentligen för att en demokratisering ska ske? 1 Se Doh Chull Shin. 2007:11 eller Marshall, M G. & Gurr, T R. 2005 för originalkälla 2 Hydén, G. 1998:75

1.1 Syfte och frågeställning Studiens forskningsproblem undersöker hur Georgien utvecklats efter rosenrevolutionen och om det finns hopp om en välfungerande demokratisk stat. Syftet är att identifiera Georgiens transitionsprocess efter rosenrevolutionen 2003: om den har gått i en demokratisk riktning samt att försöka finna en förklaring bakom transitionen. Detta operationaliseras genom följande frågeställningar: Har Georgien blivit mer demokratiskt under perioden 2003-2012? Vilka variabler kan förklara Georgiens transitionsprocess? 1.2 Hypotes Min hypotes är att Georgien har gått i en mer demokratisk riktning de senaste åren och att detta framförallt är ett resultat av ökade ambitioner hos den styrande eliten att närma sig väst. Detta baseras dels på västvänliga uttalanden som gjorts hos de politiska ledarna och försök att ta avstånd från Ryssland, 3 dels på svensk medierapportering 4 och dels på parlamentsvalet 2012. Efter valet uppstod en viss osäkerhet vilken väg landet kommer att ta med den nya mer ryssvänliga ledningen. Då jag på förhand förmodat att Georgien faktiskt har demokratiserats har jag också en förhoppning om att förklara varför så har skett. Skulle det visa sig att min hypotes är felaktig får jag istället använda mig av samma förklaringsmodeller och förklara vad som föranlett den transition som har inträffat. 3 Utrikespolitiska institutet. 2013:20 4 Svenska dagbladet, 2003

1.3 Begrepp och avgränsningar En högst relevant fråga är hur demokrati ska definieras och om studien ska utgå från en minimal eller maximal syn på demokrati. Det är inte min avsikt att resonera kring hur demokratin normativt bör utformas eller förändras, men för att överhuvudtaget kunna mäta graden av demokrati krävs en utformning av begreppet och vilken demokratisyn man har kommer också att påverka resultatet. Det vanliga i demokratiforskningen är att använda sig av den minimala synen för att detta förhållningssätt är lättast att operationalisera och jämföra med existerande forskning. Detta är min utgångspunkt och jag kommer istället för att diskutera alternativa demokratisyner att hålla mig inom ramarna för en demokratisyn som skulle kunna vara universellt applicerbar. I studien används Dahls polyarkimodell som grund. Den må vara formell, men den är praktisk och användbar. Dessutom är den formella demokratin är intressant då den tenderar att vara mer än formell. De begränsningar som uppstår med en sådan minimal definition är att den endast koncentrerar sig på valproceduren. För att närma mig en fördjupning av demokratibegreppet kommer jag komplettera Dahls polyarkifaktorer med Valenzuelas negativa institutionalisering. Han uppger element som kan undanröja demokratisering och därmed inte bör finnas i det demokratiska samhället. Elementen är följande: förmyndarskapsinflytande, undandragna områden, flera vägar till exekutiv makt och avsaknad av representativitet. 5 1.4 Disposition En kort överblick av studien har hittills presenterats, följt av metod och material i detta kapitel. I kapitel två ges en längre teoretisk bakgrund om demokrati, för att sedan appliceras på det valda fallet i kapitel tre. Kapitel fyra ger en breddad teoretisk bakgrund där demokratiseringsteorierna presenteras i samband med det valda fallet. Studien avslutas med analys, sammanfattning och förslag på vidare studier. 5 Hydén, G. s. 42

1.5 Metod Studien är en karaktäriserande fallstudie där Georgien är ett fall av de post-sovjetiska staternas utveckling 2003-2012. För att finna en förklaring bakom Georgiens demokratisering måste vi först ha klart för oss att landet faktiskt har blivit mer demokratiskt efter rosenrevolutionen. Studien är därför utformad i två steg: i första hand undersöks huruvida den transition som förekommit gått i en demokratisk riktning, i andra hand vilka förklaringsfaktorer som haft störst betydelse i processen. Eftersom de två delarna innehåller skilda teoretiska modeller (demokratibegrepp och demokratiseringsteorier) skulle det bli alldeles för otympligt att inleda med en gemensam teoretisk bakgrund. Ett medvetet metodologiskt val har således varit att presentera teorierna till första delen i kapitel två och de andra teorierna i samband med respektive empiriskt material. Detta gör uppsatsen mer strukturerad och underlättar för läsaren att hålla de olika begreppen i färskt minne. En kort teoretisk beskrivning ges dessutom redan i första kapitlet i syfte att kunna motivera val av metod och material. I bedömningen om Georgien blivit mer demokratiskt under perioden 2003-2012 används Dahls och Valenzuelas demokratikriterier: valda befattningshavare, fria och opartiska val, allmän rösträtt, rätt att kandidera i val, yttrandefrihet, alternativa informationskällor, föreningsfrihet samt frånvaro av förmyndarskapsinflytande, undandragna områden, flera vägar till exekutiv makt och ojämn representativitet. Utifrån resultatet diskuteras sedan landets demokratisering. Graden av demokratisering fungerar som beroende variabel. Till oberoende variabel finns flera alternativ. 6 Demokratiseringsprocesser kan förstås antingen ur ett strukturellt perspektiv eller ett processinriktat, där det förra syftar på övergripande socioekonomiska förändringar i samhället eller förändrade maktrelationer i omvärlden och det senare åt enskilda aktörers strategiska val och landets unika historiska situation. Teorier som kan användas för att förklara demokratiseringsprocesser är bland annat: socioekonomisk utveckling, politisk kultur, eliters ageranden, sociala strukturer, interaktion mellan grupper och klasser i samhället, politiska institutioner, militärens roll och externa influenser. 7 Jag kommer göra en tesprövning, där min tes är att eliters ageranden är den huvudsakliga faktorn bakom transitionen. Dels har forskningen visat att demokrati sällan skapas av folket utan av den styrande eliten och att 6 En beroende variabel är det fenomen som ska förklaras, medan den oberoende variabeln är orsaksvariabeln. Esaiasson, P et al. 2012:51 7 Hydén, G. 1998:193

regimen ofta försvagas av ekonomiska kriser och interna motsättningar, 8 9 dels är min förutfattade uppfattning att den styrande eliten (framförallt Saakasjvili) har varit betydande för landets utveckling och att ambitionen den styrande eliten att närma sig väst har varit en av de huvudsakliga faktorerna till en strävan mot demokrati. Tesen kommer sedan att prövas gentemot fyra andra potentiella faktorer: socioekonomisk utveckling, politisk kultur, politiska institutioner och externa influenser, som valts ut eftersom de belyser olika aktörer i samhället och varierade förklaringsmodeller. Ett alternativ hade varit att göra en komparativ studie för att på så sätt finna generaliserbara mönster. Fördelen med att göra en fallstudie är att varje land har unika förutsättningar och ger utrymme till olika förklaringsmodeller och en mer djupgående studie. 1.6 Material och källkritik Den litteratur som står till grund för uppsatsen är främst Jonas Linde och Joakim Ekmans Demokratiseringsprocesser: Teoretiska ansatser och empiriska studier och Göran Hydéns Demokratisering i tredje världen. Dessa kompletteras med litteratur skrivna av de forskare vars modeller och teorier jag använder mig av. Om Georgien finns det begränsat med litterära verk, både avseende landet som sådant och dess demokratiska status. Då regeringen förmodligen vill uppvisa en demokratisk bild utåt är deras egna uppgifter inte att betrakta som tillförlitligt material. Därför kommer jag använda mig främst av rapporter och observationer framtagna av internationella organisationer och institut som International Institute of Democracy and Electoral Assistance, Organisation for Security and Cooperation in Europe, Human Rights Watch, Freedom House, World Values Survey och World Bank. 10 8 Hydén, G. 1998:228 9 Linde, J. & Ekman, J. 2011:162 10 Linde, J. & Ekman, J. 2011:290

2. Teoretisk bakgrund 2.2.1 Robert A. Dahl och polyarkin Ordet demokrati har sitt ursprung i de grekiska orden demos (folk) och kratos (styre). Innebörden har det däremot tvistats om. Ibland ges begreppet en dikotomisk funktion som motsatspol till diktatur och i andra fall talas det om olika grader av demokrati. Under en lång tid var demokratin förbehållen och nära kopplad till det västländska samhället, men demokratirörelser med andra utgångslägen än de etablerade demokratierna har växt fram i andra delar av världen. Den globala ekonomin och den internationella maktbalansen kan till och med ses som ett främjande tillstånd för demokratisering, med möjlighet för flera variationer av demokrati att uppstå. 11 I studiet av demokratier och demokratisering tvingas man till ett normativt ställningstagande, där den definition som används kommer få praktiska implikationer och påverka de slutgiltiga resultaten. Demokrati kan betraktas som ett mål, ett ideal eller som en existerande styrelseform och kan genomsyra såväl det politiska som det sociala och ekonomiska rummet. Whitehead argumenterar för att alla definitioner av demokrati är kontextbundna och tidsbegränsade. 12 Sartori menar på att demokrati är ett deontologiskt koncept som inte kan separeras från vad som är demokrati och vad som ska vara demokrati. 13 Ju mer fördjupad demokratisyn, desto fler moraliska värderingar läggs in i det demokratiska begreppet och desto svårare blir undersökningen att operationalisera. 14 Inte sällan utgår demokratiforskningen från en liberal demokrati som anpassats efter den västerländska demokratisynen. Vissa hävdar att liberalismen inte går att applicera på alla kulturer och samhällen och vissa hävdar att demokrati inte kan existera utan upprätthållande av mänskliga rättigheter. Vad många forskare däremot är överens om är att samhällets institutioner måste fungera för att en stat ska kunna kallas demokratisk och att staten som sådan med ett tydligt polis (stad/stat) och demos existerar. 15 Därmed är den vanligaste positionen att anta en proceduriell definition, som begränsar sig till den politiska sfären av samhället. 11 Whitehead, L. 2003:2 12 Whitehead, L. 2003:26 13 Whitehead, L. 2003:20 14 Hydén, G. 1998:27 15 Linz, J J. & Stepan, A. 1996:1

Joseph Schumpeter är en av de som starkast förknippas med den minimalistiska definitionen. Han avvisade idén om att demokrati är ett system som ska förverkliga det allmänna bästa. Han menade på att demokratin var en metod som rör processer och institutioner och att medborgarnas enda uppgift är att välja beslutsfattare i regelbundet återkommande val. 16 Likaså Robert Dahl, en av demokratiteorins huvudfigurer, intog en minimalistisk demokratisyn. Han gav dock demokratin ett tyngre värde än Schumpeter och introducerade begreppet polyarki. Enligt Dahl är demokratin ett ideal som ännu inte uppnåtts i modern tid och polyarkin är vägen till den sanna demokratin. Vad vi har idag är mer eller mindre välfungerande polyarkier och icke-polyarkier. För att vara stringent gentemot läsaren kommer jag framöver använda ordet demokrati, även om vad Dahl egentligen syftade på med sina faktorer var en polyarki. Dahls sju institutioner: Valda befattningshavare: Kontrollen över myndigheternas politiska beslut ligger enligt författningen hos valda befattningshavare. Fria och opartiska val: De valda befattningshavarna utses i regelbundet återkommande och opartiska val, där tvångsinslag är mycket begränsade. Allmän rösträtt: Praktiskt taget alla vuxna har rösträtt vid valen av befattningshavare. Rätt att kandidera i val: Praktiskt taget alla vuxna har rätt att kandidera till offentligt valda befattningar, även om åldersgränsen kan vara högre för att inneha en vald befattning för att rösta. Yttrandefrihet: Medborgarna har rätt att uttrycka sina åsikter om politiska frågor i vid bemärkelse, utan att riskera allvarliga straff. Detta innefattar kritik av makthavarna, staten, regeringen, det socioekonomiska systemet och den förhärskande ideologin. Alternativa informationskällor: Medborgarna har rätt att söka alternativa informationskällor. Sådana ska finnas och vara skyddade enligt lag. Föreningsfrihet: För att säkra sina rättigheter ska medborgarna ha rätt att bilda oberoende föreningar och organisationer, som politiska partier och intressegrupper. 17 Genom att dessa kriterier är uppfyllda ville Dahl uppnå fem mål: politisk jämlikhet, effektivt deltagande, upplyst förståelse, slutgiltig kontroll över agendan och inkluderande. Dessa ansåg han vara nödvändiga för medborgarna i en demokrati. 16 Hydén, G. 1998:29 17 Dahl, R. 1989:221

2.2.2 J. Samuel Valenzuelas negativa institutionalisering Kritiker till Dahls polyarkibegrepp framhäver ofta bristen i det minimala demokratibegreppet. Samtidigt är det inte oproblematiskt att operationalisera en mer fördjupad demokratisyn. En amerikansk professor som försökt komplettera den minimalistiska demokratisynen är J. Samuel Valenzuela som forskat kring demokratiseringsprocesser framför allt i Latinamerika. Han influeras av såväl O Donnell & Schmitter som Dahl. Det finns ett värde att hålla sig inom ramarna för en användbar definition och samtidigt ge vikt till de formella procedurerna. Valenzuela menar att utan demokratiska politiska institutioner kan demokratin inte fungera, hur jämlikt samhället än är i övrigt. Han belyser ett antal element som kan undergräva den demokratiska processen, något han kallar negativ institutionalisering. Vad det innebär är att ett demokratiskt land inte ska innehålla några av de negativa elementen. Framförallt har negativ institutionalisering använts vid konsolideringsfasen av demokratin, men den är likväl applicerbar vid en fördjupning av demokratibegreppet. 18 Negativa element är: Förmyndarskapsinflytande: Den valda regeringen bör inte vara underställd icke-valda eliter i sitt beslutsfattande, som exempelvis militären, monarken, en kolonialmakt eller kyrkan. Undandragna områden De valda representanterna bör inte undantas specifika och betydelsefulla beslutsområden av icke-valda eliter genom exempelvis hot om återkomsten av ett auktoritärt styre. En väg till exekutiv makt Fria val bör vara det enda sättet att nå politisk makt. Militärkupper och uppresning får inte ses som möjliga vägar att gå. Representativitet Valreglerna får inte vara utformade att aktivt missgynna eller överrepresentera en grupp, exempelvis etniska minoriteter och politiska grupper. 19 Det finns två problem som uppstår med användandet av Valenzuelas negativa institutionalisering. Det första är invändningen om att definiera demokrati negativt. Det är framförallt legitimt om negativa element vore de enda komponenterna för att uppmäta demokrati. Valenzuela har dock sin utgångspunkt i redan existerande kriterier på nödvändiga institutioner, samtidigt som han kompletterar med faktorer han anser saknas. Därför fyller det sitt syfte. 18 Hydén, G. 1998:42 19 Valenzuela, J S. 1990:8-14

Det andra problemet som uppkommer vid de flesta försök att fördjupa demokratibegreppet ligger i gränsdragningen av de krav som ställts. Även i en demokrati skulle man kunna argumentera för att icke-valda makter har inflytande över regeringen och att det nödvändigtvis inte är negativt för demokratin. Exempel på detta kan vara lobbyister och fackliga organisationer. Dessa ingår dock inte i Valenzuelas begrepp eftersom de inte är beslutsfattande i områden de politiskt valda representanterna är tillsatta att besluta om, utan han syftar snarare på exempelvis militärens makt. Han förtydligar också elementet om representativitet, där ett naturligt tillstånd är att majoriteten har mer att säga till om än minoriteten och att politiska hinder som procentspärrar och dylikt inte går att tillämpa under representativitet. Vad som istället avses är aktivt uteslutande av en viss grupp i samhället. Valenzuelas tillägg på den polyarkiska modellen har tidigare använts i en Latinamerikansk kontext. Genom att använda hans demokratifaktorer i Kaukasus blir studien en ny prövning av sitt slag.

3. Demokrati i Georgien 2.1 Det Georgiska samhället 2.1.1 Historia Georgien är en republik i södra Kaukasus som gränsar till Ryssland, Turkiet, Armenien och Azerbajdzjan. Det georgiska folket kan spåras några hundra år innan vår tideräkning, då uppdelat i öst och väst. Språkskriften och kristendomen som statsreligion växte fram redan på 300-talet och har levt kvar i modern tid trots islamska influenser från grannländerna. På 1700- talet sökte georgierna skydd hos det ryska imperiet för att undkomma krig och förtryck, med konsekvensen att Ryssland övertog landet och genomförde förryskningspolitik. Kyrkan, som liksom språket varit en viktig symbol för den nationella identiteten, underordnades den ryskortodoxa. I och med industrialiseringen och livegenskapens upphävande förvandlades de georgiska livegna bönderna till en fattig arbetarklass och nationella frigörelserörelser växte fram. Georgien blev en oberoende stat 1918-1921, en tuff period som präglades av materiell nöd och konflikter med grannrepublikerna, men som av många georgier ses tillbaka på som en frihetsera. 20 Under 1970- och 1980-talet styrdes Georgien av tidigare KGB-chefen Eduard Sjevardnadze som inledde ett flertal ekonomiska reformer. När Gorbatjov blev sovjetisk ledare 1985 utnämndes Sjevardnadze till utrikesminister. Delrepublikerna fick ökat utrymme under Gorbatjovs tid vid makten och ökade krav ställdes på georgisk självständighet. Under en fredlig demonstration 1989 attackerades demonstranterna av inrikestrupper och Georgier ställdes mot både Sovjetunionen och Abchazer på samma gång. 21 I valet 1990 det första fria valet sedan 1919 segrade en nationalistisk koalition. Året därpå utropade man sig som suverän stat. Efter självständigheten genomfördes snabba marknadsekonomiska reformer som innebar en chockövergång bort från statssocialismen. 22 Befolkningen minskade som en konsekvens av emigration, inbördeskrig och sociala och ekonomiska problem. 23 Väpnade konflikter utbröt mellan presidentens anhängare och nationalgardet och 1992 kallades Sjevardnadze hem från Moskva för att leda en civil övergångsregering. I valet samma år fick inget parti majoritet och Sjevardnadze valdes till talman i praktiken statschef. Georgien var instabilt med inre 20 Gustavsson, S. & Svanberg, I. 1992:319f 21 Utrikespolitiska institutet. 2013:4 22 Gahrton, P. 2005:2 23 Utrikespolitiska institutet. 2013:4

spänningar mellan delrepublikerna och staten, växande kriminalitet och ökad korruption. 24 Enligt EU-representationen stod skuggekonomin för 40 procent av all produktiv verksamhet och år 2003 levde halva befolkningen under fattigdomsgränsen. Tidningen Georgian Times skrev: När man diskuterar korruption brukar det leda till någon av president Sjevardnadzes släktingar. 25 2.1.2 Saakasjvili och Enade nationella rörelsen Redan under missnöjet i lokalvalen 2002 syntes tendenser att Saakasjvili skulle bli Sjevardnadzes utmanare i parlamentsvalet följande år. Parlamentsvalet genomfördes under kaotiska förhållanden med stor kritik från internationella valobservatörer. Tre veckor efter valet förklarades Sjevardnadzes parti ha segrat, något som ledde till protester hos oppositionen. Rosenrevolutionen, som fick sitt namn genom att demonstranterna använde sig av rosor, innebar Sjevardnadzes avgång efter att demonstranterna med Saakasjvili i spetsen stormat parlamentet. Varken polis eller militär ville ingripa. Presidentvalet, som hölls januari 2004, vanns av Mikhail Saakasjvili med överrumplade majoritet. Omvalet till parlamentet hölls senare under året och vanns av Saakasjvilis parti Enade nationella rörelsen (ENR) med majoritet. 26 Den nytillträdde regeringen genomförde stora reformer. Bland annat sparkades tiotusentals statligt anställda för att få bukt med korruptionen. Från att ha rankats nummer 124 av 133 granskade länder år 2003 minskade korruptionen till att vara nummer 51 av 183 granskade år 2012. 27 Regeringen fick dock kritik för auktoritära tendenser och polisbrutalitet. Vid tillträdet utlovade Saakasjvili att återta Abchazien och Sydossetien där strider förekom mellan separatister och den georgiska militären. Detta misslyckades och krig utbröt mellan georgiska och ryska styrkor i Abchazien 2008. Saakasjvili gavs skulden för den georgiska förlusten och krav på nyval framkom. Det första valet efter kriget, kommunvalet 2010, innebar trots krisen en framgång för ENR, men internationella valobservatörer menade på att det fanns brister i valproceduren. Efter kommunvalet uppstod ett nytt parti med namnet Georgisk dröm Demokratiska Georgien, lett av miljardären Bidzina Ivanisjvili som utmanade Saakasjvili. Kampanjerna under valet 2012 riktades nästan lika mycket till omvärlden, framförallt EU och USA, som till landets väljare och Georgisk dröm slutade som segrare. Valet och maktskiftet genomfördes under fredliga former. 28 24 Utrikespolitiska institutet. 2013:14 25 Gahrton, P. 2005:9f 26 Gahrton, P. 2005:12f 27 Se Transparency International 2003 och 2012 28 Utrikespolitiska institutet. 2013:17f

3.2 Dahls kriterier för polyarki Dahls kriterier går att bedöma både ur ett formellt och ett informellt perspektiv. Ett av de dokument som tydligast fastslår medborgarnas formella rättigheter är ett lands författning. Genom att granska den kan man sedan bedöma huruvida ett land lever upp till Dahls demokratikrav. Den nuvarande georgiska författningen fastslogs 1995 och sedan dess har endast ett par tillägg gjorts. Med undantag från dem hade georgierna alltså samma formella rättigheter 2003 som 2012. Dock är det mer regel än undantag att de formella rättigheterna inte upprätthålls i odemokratiska länder, varför skillnaden i politisk realitet blir desto mer intressant. Frågan som ställs är således: Hade georgierna svagare eller starkare demokratiska institutioner 2003 eller 2012? 3.2.1 Valda befattningshavare Enligt författningen som reglerar maktdelningen mellan den exekutiva, judikativa och legislativa makten ligger all den exekutiva makten hos de befattningshavare som väljs genom regelbundna val. Däremot har kyrkan en särskilt rådgivande roll i beslutsfattning, särskilt vid frågor som rör utbildning och staten har en skyldighet att erkänna det certifikat som ges i kyrkans egna utbildningsregi. Författningens artikel 9 skriver att det råder religionsfrihet, samtidigt som den georgisk-ortodoxa kyrkan ges erkännande för sin speciella betydelse i historien. Därutöver finns ett tillägg i artikel 72:1a som säger att presidenten ska ingå en konstitutionell överenskommelse med den georgiska apostoliska, autokefala och ortodoxa kyrkan på uppdrag av staten Georgien. 29 I sammanhanget bör nämnas att den ortodoxa kyrkan har en särdeles stark position i det georgiska samhället. Kyrkan är för många synonym med nationen. Antalet kyrkor har ökat, samtidigt som förtroendet för kyrkan har ökat. 2009 sade sig 62,4% ha mycket stort förtroende för kyrkan 2009 jämfört med 35,6% 1996. 30 Religionens uppsving sägs ha bidragit till ökad intolerans mot religiösa minoriteter. 31 29 Georgiens författning. 2006:21 (egen översättning) 30 World Values Survey. E069_01.-Confidence: Churches 31 Gahrton, P. 2005:7

3.2.2 Fria och opartiska val Valet 2003 kritiserades av internationella valobservatörer för att ha gynnat sittande regering. Sammansättningen av den centrala valkommittén (CEC) som skulle garantera valsäkerhet visade på en stor fördel för presidentvänliga partier. Medlemmar gick över sina befogenheter och tillät grova överträdelser och fusk och det förekom egenproducerade resultat på lokala håll. 32 Det årets valkommitté var trots allt en förbättring från tidigare år och arbetade mer transparent. Stora problem kunde identifieras i de distrikt som tidigare kommittén hade ansvarat för, där hälften uppvisat en ökning med 50% av antalet röstberättigade mot tidigare år på grund av felaktiga röstlängder. 33 En klar förbättring från kommitténs sida visades i valet 2012, där stor vikt lagts vid transparens och utbildning av lokala nyckelpersoner. 34 Under Saakasjvilis regeringsperiod har kritik förekommit mot lokala valprocedurer, på platser där oppositionen traditionellt haft starkt fäste. 35 Överlag kan man säga att georgierna fick en chans att välja sina representanter mellan flera alternativ, men en sådan sak som att förändringarna i valprocedurerna kom ut sent i tiden innebar fördelar för ENR, både vad gäller administrativa resurser och kampanj. 36 Valet 2012 råder däremot en samstämmighet hos lokala och internationella valobservatörer, ledda av Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE), att det gick demokratiskt tillväga. Human Rights Watch kallar det den första fredfulla maktövergången sedan självständigheten. Däremot förekom incidenter några månader innan valet, där supportrar till regeringen bland annat kastat sten mot oppositionella kampanjarbetare. Lokala valobservatörer rapporterade att kandidater från ENR stundtals haft fördelaktig tillgång till lokaler och transporter. 37 Mycket kretsade kring ämbetstid och finansiella resurser snarare än politiska förslag. Det finns således utrymme för förbättringar. Trots det är internationella organisationer och observatörer överens om att Georgien genomfört en förbättring på punkten fria och opartiska val. 32 OSCE: Office for Democratic Institutions and Human Rights. 2004 33 OSCE: Office for Democratic Institutions and Human Rights. 2008 34 OSCE: Office for Democratic Institutions and Human Rights. 2012 35 Dagens nyheter, 2010 36 OSCE: Office for Democratic Institutions and Human Rights. 2008 37 Human Rights Watch, 2013:441

3.2.3 Allmän rösträtt Allmän rösträtt gäller för kvinnor och män över 18 år, med undantag från medborgare som sitter i fängelse eller är mentalt inkapabla. 38 Formellt kan man alltså säga att Georgien har allmän rösträtt. Däremot finns stora brister i det lagda röstprotokollet då man inte kan säkerställa vilka som faktiskt har rösträtt. I valet 2003 hade ingen komplett folkräkning genomförts sedan 1989 och sedan dess har människor flyttat till och från landet, gått bort och blivit röstmyndiga. 39 Efter det kaotiska valet 2003 fick regeringen kritik från människor som sade sig ha varit medborgare men inte fått avlägga en röst på grund av felaktigheter i de handskrivna vallängderna. Det förekom också fall där röster inkom från människor som inte längre var vid livet. 40 Valrapporter från samtliga valdistrikt visade på felaktiga vallängder. 41 Efter det hölls en folkräkning 2009 och även om valen 2010 och 2012 hade inneburit en förbättring finns fortfarande brister i röstprotokollen som får konsekvensen att valprocessen blir godtycklig. Ett annat problem, som uppmärksammades 2008 var i systemets utformning. Georgien har ett mixat valsystem med hälften direkt invalda genom singelmandat. Detta går inte ihop med valdistriktens avsevärda skillnader i storlek. Ett distrikt som omfattar över 140000 invånare kan inte jämställas ett distrikt med 6000 invånare om man vill säkra principen om lika rösträtt. 42 Under valet 2012 kvarstod delar av problemen med röstprotokollen. Omval hölls i tre av de distrikt där oegentligheter och överskridningar påkommits. Omvalen ansågs ha gått demokratiskt tillväga, även om valdeltagandet var lågt. 43 3.2.4 Rätt att kandidera i val De problem som identifierades under valet 2003 var att sittande regering inte alltid gjorde skillnad mellan parti och stat och på så sätt hade administrativa fördelar och politisk partiskhet på lokal nivå. Värst var det politiska klimatet i Adjara, där andra politiska partier avråddes från 38 Detta har dock kritiserats av OSCE och Council of Europe s Commission for Democracy through Law som vill tillåta röstning för vissa kategorier av kriminella 39 En folkräkning genomfördes 2002, men på grund av inre stridigheter inkluderades varken Sydossetien eller Abchazien 40 Gahrton, P. 2005:14 41 OSCE: Office for Democratic Institutions and Human Rights. 2004 42 OSCE: Office for Democratic Institutions and Human Rights. 2008. 43 OSCE: Office for Democratic Institutions and Human Rights. 2012

att kampanja. I en del mindre distrikt 44 var registreringsprocessen kraftigt politiserad och det regerande partiet förhindrade andra partier att kandidera. Överlag bedömdes dock kandideringsprocessen gått hyfsat demokratiskt tillväga. 45 Georgien har en procentspärr på 7% vilket skulle kunna gynna redan etablerade partier, men få partier eller valförbund har återkommit i det ena valet till det andra och det är inte ovanligt att partier splittras under en pågående mandatperiod. Under 2008 fanns liknande problem som 2003, att linjerna mellan partikampanj och statliga uppdrag suddades ut. Även om kampanjerna överlag varit bra förekom lokala överträdelser. En UNM-kandidat drog tillbaka sin kandidatur efter att oppositionen uppvisat en ljudspelning där han hotat avskeda statligt anställda om de inte säkrade stöd för UNM. Detta fördömdes av president Saakasjvili. Lokalt avråddes oppositionella att kampanja, framförallt lärare var en utsatt grupp. 46 När Ivanisjvili ledde oppositionen blev han ifråntagen sitt georgiska medborgarskap sedan man funnit att han samtidigt varit medborgare i Frankrike och Ryssland och flera framstående personer inom partiet dömdes till böter för fusk med partifinansiering. Europarådet kritiserade regeringen för att sabotera oppositionens kampanjmöjligheter inför valet. 3.2.5 Yttrandefrihet I och med Georgiens självständighet 1991 upphävdes den sovjetiska censuren i massmedier. Enligt författningen ska alla ha rätt att fritt ta emot och sprida information, att uttrycka och sprida åsikter muntligt, skriftligt eller genom andra medel. Massmedian ska stå fri från censur. Dock kvarstod vissa begränsningar i både yttrande- och pressfrihet. 47 Valobservatörer från 2003 konstaterade att yttrandefriheten generellt accepterats. Detsamma gällde för senare års val. Enligt Freedom House har Georgien gjort successiva förbättringar de senare åren. År 2003 och 2004 fick de 54 poäng (delvis fri) på en skala 1-100 där 1 är helt fri och 100 är helt ofri. 2012 fick de 52 poäng (delvis fri). 48 Av de femton gamla rådsrepublikerna rankar Georgien nummer fyra efter Estland, Litauen och Lettland och placerar sig därmed högre 44 Bolnisi, Tkibuli och Gardabani 45 OSCE: Office for Democratic Institutions and Human Rights. 2004. 46 OSCE: Office for Democratic Institutions and Human Rights. 2008. 47 Georgiens författning, 2006:6 (artikel 24:1 och 24:2) 48 Freedom House. 2004

upp än sina grannländer. Dock ska nämnas att Georgien hade en dipp under Saakasjvilis styre, särskilt under konflikten i Sydossetien 2008, då man tilldelades 60 poäng på skalan. 49 3.2.6 Alternativa informationskällor Ett par hundra tidningar och tidsskrifter finns i landet. De största dagstidningarna är 24 saati och Alia, som räknas som oberoende, och Rezonansi som står nära oppositionen. På ryska finns Svobodnaja och Gruzija. Det statliga radio- och TV-bolaget sänder program både på georgiska och ryska. Bland de privatägda TV-kanalerna finns Rustavi 2 som propagerar för president Saakasjvili och Imedi som kontrollerades av Saakasjvilis motståndare, miljardären Patarkatsisjvili. I samband med politiska oroligheter 2007 stängdes Imedi ned av myndigheterna under en period och efter Patarkatsisjvilis död året därpå bytte bolaget ägare och intog en mindre regimkritisk hållning. TV-kanalen Channel 9 ägs av nye premiärministerns hustru, där man kritiserat regeringen för övervakning i samband med valet 2012. 50 Det finns alltså många alternativa TV-stationer, men dessa sänds bara i begränsade områden i landet. Få stationer har nationell täckning. I valet 2003 framkom rimlig information från media som helhet. Oberoende TV-stationer ersatte i stor mån statlig media som var tydligt partisk, särskilt TV-kanalen Adjara. För att exemplifiera detta gjordes efter valet jämförelser mellan Saakasjvili och Adolf Hitler. 51 Förbättringar hos statliga TV-kanaler kunde ses under 2008. Även om det kandidaterna inte gavs lika stort utrymme gavs möjligheten att jämföra partier och kandidater. 52 Under valet 2012 var det en varierad mediebild som framträdde. De flesta aktörer rapporterade i enlighet med sin ägares partisympatier. Trots att det fanns en mångfald bland de partiska aktörerna var det enbart GPB (Georgian Public Broadcaster) som ansågs ha gett en balanserad bild av valet. 53 49 Freedom House. 2012 50 Utrikespolitiska institutet. 2013:7 51 OSCE: Office for Democratic Institutions and Human Rights. 2004 52 OSCE: Office for Democratic Institutions and Human Rights. 2008 53 OSCE: Office for Democratic Institutions and Human Rights. 2012

3.2.7 Föreningsfrihet Vad gäller partiorganisationen finns juridiska regleringar både för partifinansiering och partimedlemskap, men eftersom Georgien har ett flerpartisystem existerar rätten enligt lag att få bilda politiska partier. Ett tillägg som gjordes 2006 lyder att medborgare som ingår i militär, interiöra affärer eller är utvalda domare eller åklagare av finansministeriet måste uppsäga sitt partimedlemskap. 54 Rätten att bilda såväl organisationer, föreningar som politiska partier är fastslagen i författningen artikel 26. Däremot har det funnits lagliga regleringar som i viss mån begränsat den fria etableringsrätten. Fram till 2004 registrerades nya religiösa organisationer som unioner eller fonder istället för non-profitorganisationer. Detta förbättrades med det nya tillägget. 55 Valobservatörer från 2003 och 2012 bedömde att Georgien generellt accepterat föreningsfriheten. 54 European Commission for Democracy through law. 2011 55 Human Rights Centre. 2008

3.3 Valenzuelas negativa institutionalisering 3.3.1 Förmyndarskapsinflytande Förmyndarskapsinflytande berör icke-valda eliter i samhället så som militär, monarki, kolonialmakter och kyrkan. Eftersom Georgien är en republik är inte monarkin aktuell. Inte heller militären har en överordnad makt, trots att det grep in vid parlamentets upplösning efter självständigheten. Presidenten är officiellt Commander in Chief över Georgiens militär. 56 För att kunna skicka iväg trupper krävs först ett förslag från presidenten som, inom 48 timmar, måste godkännas av parlamentet. 57 Författningen konstaterar också statens samtliga kompetensområden. Vissa undantagna kompetenser finns, exempelvis för de autonoma republikerna, men detta är inget som undergräver den demokratiska processen. Trots att Georgien är en självständig stat, med en egen agenda, finns fortfarande kvarlevor från den Sovjetiska tiden. Landet har, med undantag av självständighetsåren varit styrt från Moskva. Än idag talas ryska i stor utsträckning och de statliga medierna sänder program på både georgiska och ryska. Relationen med Ryssland svalnade något under Saakasjvilis ledning, då han hade som uttalat mål att distansera sig från sin forna centralmakt, men fortfarande finns ett beroendeförhållande gentemot landet. Det förhållandet kan dock inte ses som fog för att räknas som förmyndarskapsinflytande. Som nämnt i kapitel 3.1.1 Valda befattningshavare har kyrkan en särskild relation till presidenten som kan ifrågasättas om den borde finnas i en demokratisk stat där stat och kyrka är skilda åt, trots att den enbart är konsultativ, men ingen relevant aktör kan identifieras som utövare av förmyndarskapsinflytande. 3.3.2 Undandragna områden Undandragna områden rör specifika områden som de valda representanterna vill och bör styra över, men där deras auktoritet undergrävts av andra politiska aktörer, exempelvis militären, kyrkan, domstolar eller icke-statliga aktörer. Undantag gäller i de fall man gjort frivilliga överenskommelser att överlåta ett specifikt område till annan part som den i Europa starka korporatismen. På denna punkt har inga undandragna områden identifierats. 56 Georgiens författning, artikel 73:4 57 Georgiens författning, artikel 100

3.3.3 En väg till exekutiv makt Ett av elementen som inte får finnas är alternativa vägar att nå den politiska makten där betydelsefulla politiska aktörer kan överväga militärkupper eller uppresning. Fria val ska vara enda vägen att forma regering. En liten grad av detta kan existera, men ju fler och mer inflytelserika aktörer som ser andra vägar, desto större hot mot demokratin. Istället för strejker, demonstrationer, kupper, uppror och felaktiga investeringar bör det finnas tillräcklig förtroende för de existerande institutionerna att fackföreningar, militära ledare, kapitalister och befolkningen inser fördelarna med att påverka inom givna ramar. 58 Georgien blev vid självständigheten formellt en demokratisk stat som höll regelbundna val. Valet 2003 präglades dock av kaos och otillförlitlighet, med konsekvensen att Sjevardnadze meddelade sin avgång. Även om det hölls ett omval några månader senare finns det tvivelaktiga element i att en nytillträdd regering blir avsatt genom demonstrationer som varken stoppas av polis eller militär. Detta stärker bilden av att flera betydelsefulla politiska aktörer såg andra möjligheter till exekutiv makt än enbart genom val. I jämförelse ter sig valet 2012 som ytterst föredömligt. Internationella valobservatörer ansåg att röstningen varit rättssäker och den förlorade sidan accepterade valförlusten. Var detta bara engångsföreteelser eller har ett paradigmskifte skett i attityden hos de georgiska medborgarna? Det är svårt att säga. Däremot har attityden sedan valet 2003 blivit mer positivt inställda till att visa missnöje inom demokratins ramar. 3.3.4 Representativitet Med representativitet framhäver man valet av politiska representanter för att undvika diskriminering i valprocessen. Georgien har ett lågt valdeltagande och representation bland kvinnor. Likaså andra minoriteter i samhället har svag representation. 59 Detta kan både vara en reflektion av samhällets normer och kulturer, tidigare konflikter och hinder i de politiska institutionerna. Ett tillägg gjordes i författningen år 2000 som säkrade representation i Senaten från Abchazien, Ajara och andra territoriella områden i Georgien. 58 Valenzuela, J S. 1990:14 59 OSCE: Office for Democratic Institutions and Human Rights. 2008a

Under valet 2003 kunde man identifiera geografiska områden med stora minoritetsgrupper där de officiella röstresultaten varit högre än de faktiska. De egentliga röstberättigade minoriteter stod för ett lågt valdeltagande. Vad gäller kvinnor fanns det ett parti som leddes av en kvinna, men i övrigt var partierna tydligt mansdominerade. I 42 av 75 distrikt fanns inga kvinnliga kandidater att rösta på överhuvudtaget. 60 I valet 2008 var 21% av kandidaterna kvinnor, men få stod på valbar plats, och i de distrikt med singelmandat var endast 12% kvinnor. För de nationella minoriteterna var siffrorna ännu dystrare. Av den georgiska befolkningen tillhör 16% en nationell minoritet, bland andra: azerier, armenier, ryssar och ossetianer som i många fall saknar kunskap om det georgiska språket. Endast sex stycken, varav samtliga från ENR, blev invalda i parlamentet. Både material och valsedlar skrevs och publicerades på de olika minoritetsspråken, men under inspektionerna fanns bara valsedlar på georgiska, vilket inte alla minoriteter kunde läsa. 61 Parlamentsvalet 2012 ansågs vara en framgång då både antalet kvinnor och nationella minoriteter ökade, även om representationen fortfarande är låg. Av 150 parlamentariker var 18 stycken kvinnor och 8 stycken tillhörande en minoritetsgrupp. Det är uppenbart att även om författningen ger lika rättigheter exkluderas vissa grupper i samhället från politisk representation och beslutsfattande, vilket hindrar den demokratiska processen. 60 OSCE: Office for Democratic Institutions and Human Rights. 2004 61 OSCE: Office for Democratic Institutions and Human Rights. 2008

3.4 Framsteg eller tillbakagång? Efter att ha beskrivit hur de olika demokratifaktorerna tar sin form i Georgien följer en kort sammanställning av huruvida kraven har uppfyllts eller ej. Då studien ämnar göra en relativ bedömning av utvecklingen och inte en absolut bedömning av situationen, presenteras indikatorer snarare än exakta figurer. Demokratifaktorer 2003 2012 Valda befattningshavare Delvis godkänd Godkänd Fria och opartiska val Ej godkänd Godkänd Allmän rösträtt Ej godkänd Delvis godkänd Rätt att kandidera i val Delvis godkänd Delvis godkänd Yttrandefrihet Delvis godkänd Delvis godkänd Alternativa informationskällor Delvis godkänd Delvis godkänd Föreningsfrihet Delvis godkänd Delvis godkänd Förmyndarskapsinflytande Delvis godkänd Delvis godkänd Undandragna områden Godkänd Godkänd Exekutiv makt Delvis godkänd Godkänd Representativitet Delvis godkänd Delvis godkänd Tabell 3.1: Framsteg eller tillbakagång? Slutsatsen som kan dras är att det skett ett visst skifte i en mer demokratisk riktning. Framförallt har de formella valstrukturerna förbättras. Däremot finns fortfarande stora problem i den demokratiska kulturen, som kan identifieras både på lokal och nationell nivå. Mediernas partiskhet och de brister som finns i representativiteten, när den politiska eliten inte reflekterar befolkningen, hindrar den demokratiska utvecklingen. Internationella organisationer sammanställer varje år punkter för förbättring som kan höja legitimiteten i valprocedurerna avsevärt, om viljan finns.

4. Demokratiseringsprocesser 4.1 Hur kan vi förstå demokratisering? Vad får en auktoritär stat att övergå till ett demokratiskt styre? Den frågan har många forskare ställt sig utan att enas om en gemensam slutsats. Ofta är demokratiseringsprocesser summan av en rad faktorer och det kan vara svårt att avgöra när de börjar eller slutar. Demokratisering kan beskrivas som processer som innebär att samhällen i större utsträckning styrs demokratiskt. 62 Då ingår hela förloppet från upplösandet av den tidigare icke-demokratiska regimen till etablerandet av en fullständig, konsoliderad demokrati. När en transition ska definieras kan det antingen ses som enbart övergången mellan en diktatur och ett flerpartisystem eller som del av hela demokratiseringsprocessen. 63 Linz och Stepan definierar en demokratisk transition som avslutad när det finns ett samförstånd om de politiska procedurerna och när en regering kommer till makten genom fria och allmänna val. Regeringen förutsätts också ha auktoriteten att införa nya policys utan inblandning av andra icke-valda eliter; kriterier som påminner om Valenzuelas. (Linz & Stepan 1996, 3) Teorier jag tar hjälp av för att försöka förklara demokratiseringsprocessen är: eliters ageranden, socioekonomisk utveckling, politisk kultur, politiska institutioner och externa influenser. 64 Därefter görs en bedömning av vilken eller vilka faktorer som haft störst inverkan på den transition som Georgien genomgått. För att testa samtliga teorier kommer olika mått att användas. Dessa introduceras och motiveras i sitt sammanhang. Av platsbegränsade skäl tas endast ett fåtal mått upp inom varje område, vilket kan påverka trovärdigheten i resultatet. Valet av mått har baserats på följande grundantaganden: om möjligt ska de vara densamma som forskarens egna indikatorer och det som avses med begreppen ska överensstämma med vad måtten indikerar. 62 Denk, T. & Silander, D. 2007:17 63 Demokratiseringsprocessen kan givetvis också ersättas med en transition i mer auktoritär riktning 64 Hydén, G. 1998:193

4.2 Teorier om demokratisering 4.2.1 Eliters ageranden Som kritik mot det strukturalistiska perspektivet och dess deterministiska tendenser började man titta närmare på de politiska aktörerna. Särskilt vid övergången mellan diktatur och demokrati spelar eliterna en betydelsefull roll. Det är både dess intressen, motiv, handlande och förhandlingar mellan företrädare för gamla regimen och en framväxande opposition som är intressanta att studera. 65 Enligt Rustows genetiska teori finns tre faser: 1) Förberedelsefasen, med framväxten av en ny elit som mobiliserar en tidigare nedtryckt och ledarlös social grupp 2) Beslutsfasen, som är en uppgörelse mellan de politiska företrädarna för den gamla regimen och demokratiseringskrafterna samt 3) Tillvänjningsfasen, som stabiliserar och konsoliderar den nya demokratin. 66 Denna teori utvecklades av nästa generations demokratiseringsforskare, som lade analysens tyngdpunkt på aktörers strategier och val i de politiska förändringsprocesserna. De politiska processerna skiljdes alltså från de ekonomiska omständigheterna. Enligt O Donnell och Schmitter inleds en transition till demokrati då de första tecknen på att sittande regim börjar tappa greppet visar sig. De menar också att en liberalisering är nödvändig för att en demokratisering ska ske, oavsett om den är medveten eller inte. Ett exempel är Gorbatjovs reformer glasnost och perestrojka under 1980-talet, som lade grunden för unionens sammanbrott. 67 Det politiska ledarskapet kan ses ur olika perspektiv. Vanligen skiljer man mellan ledare tillhörandes den auktoritära regimen, som kan vara mer eller mindre kompromissvilliga (hardliners eller softliners). Dessa står emot de mer liberala eller moderata ledarna, eller reformeller revolutionsledare som visas i figur 4.1. Hur processen utvecklas beror på maktförhållanden mellan aktörer i de olika lägren, förhandlingar, strategiska val och alliansbildningar med oppositionella och militären. Vad som karaktäriserar en transformerande ledare är att den förändrar system oavsett systemets rådande tillstånd. Den transaktionella ledaren däremot verkar inom det befintliga konstitutionella ramverket. 68 65 Linde, J. & Ekman, J. 2011:225 66 Linde, J. & Ekman, J. 2011:100 67 Linde, J. & Ekman, J. 2011:105 68 Hydén, G. 1998:230f