Precalibrated Ion Beam Identification Detector

Relevanta dokument
Kalibrationsdetektor för Crystal Ball. Andreas Heinz. Håkan Johansson

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

Kvantfysikens principer, FK2003 Extramaterial 2: Stern-Gerlach med fotoner, v1.1

Theory Swedish (Sweden)

Det står inget om S-G med fotoner i Feynman, så de här extrasidorna utgör kurslitteratur

LEB of Super-FRS. Martin Winkler HISPEC/DESPEC/PRESPEC Meeting, March 1, 2010, GSI, Germany

Partikeläventyret. Bernhard Meirose

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 3 Lösningar

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,

Föreläsning 2. Att uppbygga en bild av atomen. Rutherfords experiment. Linjespektra och Bohrs modell. Vågpartikel-dualism. Korrespondensprincipen

5. Bestämning av cesiumaktivitet

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3

Sönderfallsserier N α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

Bildlabb i PACS. Exponerade på samma sätt

Elektromagnetisk strålning. Lektion 5

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2

4 Halveringstiden för 214 Pb

PRODUKTION OCH SÖNDERFALL

Fartbestämning med Dopplerradar

Neutronaktivering. Laboration i 2FY808 - Tillämpad kvantmekanik

Tentamen, Kvantfysikens principer FK2003, 7,5 hp

CHALMERS ROCK PROCESSING SYSTEM

Föreläsning 4 Acceleration och detektion av partiklar

Monte-Carlo Simulations of Nuclear Reactions at Relativistic Energies

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u= u MeV = O. 2m e c2= MeV. T β +=

27,8 19,4 3,2 = = ,63 = 3945 N = = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

1 Den Speciella Relativitetsteorin

Modelling and Simulation of Mold filling in gravity casting of Aluminium and MMC alloys.

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

1 Hur förklarar du att det blev ett interferensmönster i interferensexperimentet med elektroner?

Repetitionsuppgifter. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

1. Mätning av gammaspektra

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

Krävs för att kunna förklara varför W och Z bosoner har massor.

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA

GAMMASPEKTRUM Inledning

Studiematerial till kärnfysik del II. Jan Pallon 2012

Aalto-Universitetet Högskolan för ingenjörsvetenskaper. KON-C3004 Maskin- och byggnadsteknikens laboratoriearbeten DOPPLEREFFEKTEN.

Supersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik

Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R = r 0 A 13

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

Distribuerad data-analys inom CMS-experimentet

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2

Materiens Struktur. Lösningar

Röntgenstrålning och Atomkärnans struktur

Vad är PET? PET: Positron Emissions Tomografi. Nuklearmedicinsk undersöknings-metod som använder annhilationsfotoner. Visar funktion

Om den lagen (N2) är sann så är det också sant att: r " p = r " F (1)

Föreläsning 12 Partikelfysik: Del 1

Kapitel 4. Materievågor

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u u MeV O. 2m e c2= MeV T += MeV Rekylkärnans energi försummas 14N

Chalmers Tekniska Högskola och Mars 2003 Göteborgs Universitet Fysik och teknisk fysik Kristian Gustafsson Maj Hanson. Svängningar

Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R r 0 A 13

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

Supersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

FAFA Föreläsning 7, läsvecka 3 13 november 2017

Materiens Struktur. Lösningar

2. Spetsen på en symaskinsnål rör sig i en enkel harmonisk rörelse med frekvensen f = 5,0 Hz. Läget i y-led beskrivs alltså av uttrycket

Prov (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

III Astropartikelfysik och subatomär fysik

KF-II: Gammaspektroskopi

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Preliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik,

RADIOAKTIVITET OCH STRÅLNING

Repetition kärnfysik Heureka 1: kap version 2019

REDOGÖRELSE 7-29/ Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Fredrik Jonasson Björn Sparresäter

Swema 03. Bruksanvisning vers 1.01 MB

RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I

If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Quantum mechanics makes absolutely no sense.

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

Introduktion till strålningens växelverkan. Atomen och atomkärnan Radioaktivt sönderfall. Användande av strålning

Atomkärnans struktur

8 Röntgenfluorescens. 8.1 Laborationens syfte. 8.2 Materiel. 8.3 Teori Comptonspridning

M = den svängande fjäderns massa K = den svängande fjäderns fjäderkonstant A = dimensionslös konstant

Simulering som beslutsstöd * Required

Föreläsning 4 Acceleration och detektion av partiklar

Linjedetektor AX110Q Manual Best.nr: 13255

Snabba metoder att mäta radioaktiva ämnen i människokroppen - bättre underlag för beslut. Underrubrik

Christian Hansen CERN BE-ABP

Tentamen i fysik B2 för tekniskt basår/termin VT 2014

Lösningsförslag. Universitetet i Linköping Institutionen för Fysik och Mätteknik Arno Platau. Tentamen för "BFL 110, Tekniskt Basår, Fysik del 3"

De nya dosgränserna för ögats lins

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KÄRNKEMI FOKUS: användbara(radio)nuklider A: Kap

Stockholms Universitet Fysikum Tentamensskrivning i Experimentell fysik för lärare 7.5 hp, för FK2004. Onsdagen den 14 december 2011 kl 9-14.

Transkript:

Precalibrated Ion Beam Identification Detector Philippe Klintefelt Collet Rikard Lundmark Chalmers University of Technology 15 juni 2012 Philippe Klintefelt Rikard Lundmark PIBID 15 juni 2012 1 / 19

Introduktion Introduktion Philippe Klintefelt Rikard Lundmark PIBID 15 juni 2012 2 / 19

GSI GSI Gesellschaft Für Schwerionenforschung Acceleratorbaserad anläggning för tungjonsforskning i Tyskland. Bild från R. Thies Philippe Klintefelt Rikard Lundmark PIBID 15 juni 2012 3 / 19

GSI Cave C Bild från Y. Aksyutina Philippe Klintefelt Rikard Lundmark PIBID 15 juni 2012 4 / 19

GSI Identifikation av joner i ett experiment Identifikation A/Z bestäms av fragmentseparatorn (FRS). Z bestäms genom att mäta energiförlust och hastighet och applicera Bethes formel. Här redan absolutkalibrerade skalor! Bild från Alina & ShiftB. Philippe Klintefelt Rikard Lundmark PIBID 15 juni 2012 5 / 19

Bakgrund och frågeställning Experimentfaser Identifikation 1 Experimentuppställningen förbereds. 2 Utrustningen kalibreras (kräver stråle). 3 Experimentet utförs (kräver stråle). 4 Vidare kalibrering. 000000000000 1111111111110000000 000000000000 1111111111110000000 000000000000 1111111111110000000 000000000000 111111111111 Setup 0000000 1111111 Calibration 000000000000 1111111111110000000 000000000000 1111111111110000000 000000000000 1111111111110000000 Time the proposed detector might save 00000000000000000 11111111111111111 00000000000000000 11111111111111111 00000000000000000 11111111111111111 Experiment Calibration 00000000000000000 11111111111111111 00000000 11111111 00000000 11111111 00000000 11111111 00000000 11111111 00000000 11111111 00000000 11111111 00000000 11111111 Beamtime required (expensive) Time Philippe Klintefelt Rikard Lundmark PIBID 15 juni 2012 6 / 19

Bakgrund och frågeställning Frågeställning 1 Kommer den föreslagna detektorn att fungera? 2 Om den fungerar, hur väl fungerar den? Philippe Klintefelt Rikard Lundmark PIBID 15 juni 2012 7 / 19

Bakgrund och frågeställning Tillvägagångssätt 1 Identifiera isotoper som är lämpliga att identifieras med detektorkonstruktionen i fråga. 2 Skapa och köra Geant4-simuleringar av detektorn. 3 Analysera utdata från simuleringarna som om det vore verklig detektor-data. Philippe Klintefelt Rikard Lundmark PIBID 15 juni 2012 8 / 19

Detektordesign Wedges Scintillator tubes (cyan) Shielding (red) Ge detector Beam blocker Scintillator plates Philippe Klintefelt Rikard Lundmark PIBID 15 juni 2012 9 / 19

Detektor partikel-interaktion Partiklar och detektorkomponenter a f är inkommande partiklar. A E är detektorkomponenter. γ 1, γ 2, β 1, β 2 är sönderfallspartiklar. a b c d Beam e f F A A E D γ 1 β 1 β 2 C C C C B F γ 2 Philippe Klintefelt Rikard Lundmark PIBID 15 juni 2012 10 / 19

Identifikationsprocess sammanfattning Sammanfattning Identifikationen i fyra steg: 1 A/Z och Z mäts upp av experimentuppställningen. 2 Partikeln implanteras ett scintillatorrör. 3 Partikeln β och γ-sönderfaller. 4 γ-energin mäts av Ge-detektorn och analyseras. Experimental setup Measurement of experimental particle properties Ion flight Proposed detector Scintillator tube Implantation Time β- and γ-decays γ-photon propagation Ge-detector γ-photon energy measurement Data transfer Analysis software Philippe Klintefelt Rikard Lundmark PIBID 15 juni 2012 11 / 19

Identifikation Identifikation av lämpliga nuklider Krav på nuklider som skall identifieras av PIBID Betasönderfaller till exciterat tillstånd i dotternuklid. Halveringstid 1 ms t 1/2 1 s. Alltför kort halveringstid nukliderna kan hinna sönderfalla innan de når detektorn. För lång halveringstid en ny nuklid kan hinna implanteras i scintillatorrören innan den första sönderfaller. Sannolikheten för minst en emitterad γ-energi är 10 % per sönderfall. Philippe Klintefelt Rikard Lundmark PIBID 15 juni 2012 12 / 19

Introduktion och GSI Detektordesign Metod Resultat Slutsats Identifikation Nuklidkarta 152 Default nuclide color Stable isotopes PIBID detectable ITAG detectable Particle instable 126 82 82 50 50 28 20 28 8 20 2 8 2 107 identifierbara nuklider (22 i överlapp med ITAG). Philippe Klintefelt Rikard Lundmark PIBID 15 juni 2012 13 / 19

Detektorsimulering och analys Simulering-analys-flödet Other simulation Settings results Settings Settings *Geometry *Ion types etc... *Time between events *Mixing ratio etc... *Accuracy *Double implant handling etc... Graphs Realistic results Detector simulation PIBIDS Event mixer Data analysis software Simulation results Statistics Preliminary analysis (ROOT) Philippe Klintefelt Rikard Lundmark PIBID 15 juni 2012 14 / 19

Identifikation i 17 C-området Identifikation av joner i ett experiment Identifikation Simuleringar kördes för nuklider nära 17 C. Olika tid mellan inkommande joner, hantering av dubbelimplantation och andra inställningar prövades. Default nuclide color Stable isotopes PIBID detectable ITAG detectable Particle instable Philippe Klintefelt Rikard Lundmark PIBID 15 juni 2012 15 / 19

Identifikation i 17 C-området Identifikationsplott för nukliderna runt 17 C Ser bra ut! Men: tiden är 13 timmar. Philippe Klintefelt Rikard Lundmark PIBID 15 juni 2012 16 / 19

Optimeringar? Optimeringsförsök Mindre scintillatorer Resultat: relativt större andel felidentifikationer. Relative number of correct coincidences Relative number of correct coincidences versus scintillator tube diameter 1 300 events/s 30 events/s 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Scintillator tube diameter /[mm] Annat material mellan scintillatorrören Resultat: vissa material ger större antal träffar, men mer inkorrekta sådana. Tunnare material mellan scintillatorrören Resultat: svårare att göra identifikation (mer brus). Philippe Klintefelt Rikard Lundmark PIBID 15 juni 2012 17 / 19

Optimeringar? Optimeringsförsök Strålskydd framför skyddet mellan scintillatorerna Resultat: Tunt strålskydd ger något bättre noggrannhet än inget alls. Dock: kan förhindra joner som annars skulle passerat igenom hela uppställningen. Större radie på germaniumdetektorn Resultat: Mer brus. Philippe Klintefelt Rikard Lundmark PIBID 15 juni 2012 18 / 19

Sammanfattning Resultat Nuklider identifierbara av detektorn har sökts fram. Detektorn fungerar. Identifikation i 17 C-området ungefär 10 gånger för långsam gentemot önskvärd tidsåtgång. Vad händer i framtiden? Vidare studier av detektordesign? Smartare identifikationsalgoritmer? Philippe Klintefelt Rikard Lundmark PIBID 15 juni 2012 19 / 19