Servicehuset Sjöglimten Hovmantorp

Servicehuset Sjöglimten Hovmantorp Energieffektivisering enligt Totalmetodiken Beställt av: Lessebo Kommun Utfört av: Jörgen Hurtig, bsv arkitekter & ingenjörer AB Datum: 2017-04-28 Rev. 2017-05-18

Sammanfattning Rapporten beskriver en energikartläggning av Servicehuset Sjöglimten i Hovmantorp, Lessebo Kommun, ca. 5 mil sydost om Växjö. Energikartläggningen utgör Etapp 1 i den så kallade Totalmetodiken som är en arbetsmetod utvecklad av Belok med stöd av Energimyndigheten, för att förbättra energiprestandan i befintliga lokalbyggnader. De äldsta delarna av byggnaden är uppförda 1964. I början av 1990-talet gjordes en omfattande renovering samt om- och tillbyggnad av fastigheten. Bl.a med nya fönster och yttertak, ventilation mm. Byggnaden är till större delen utförd i två plan del C, D och E med souterrainplan med totalt uppvärmd golvarea på cirka 4046 m². (A-temp). År 2010 byggdes en flygel av byggnaden (Del A) om till kommunal förskola. Före och efter detta har hitintills endast normalt underhåll genomförts. Det kalkylerade åtgärdspaketet och resultaten sammanfattas i nedanstående tabeller: Beräknad total kostnadsbesparing 261,35 ksek/år Beräknad energiinvesteringskostnad 3 429,8 ksek/år Internränta för åtgärdspaketet 5,07 % Beräknad total värmebesparing 251,1 MWh/år Beräknad total elbesparing 125,6 MWh/år Beräknad total vattenbesparing 560 m³/år Slutsatsen är att den totala investeringskostnaden för paketet på ca. 3,4 miljoner kronor är väl investerade pengar då som sagt byggnaden är väl värd att satsa på: En i grunden bra byggnad. Ett flertal olika viktiga verksamheter i byggnaden som får en förbättrad arbetsmiljö som resultat av att åtgärdspaketet genomförs. Vinster/fördelar kopplade till detta är mervärden för brukare, personal och fastighetsägaren som kommer utöver Åtgärdspaketets förutspådda lönsamhet. En betydligt lägre driftkostnad och kontroll på kommande underhållskostnader. Referensbyggnad/pilotprojekt för andra av fastighetsägarens byggnader. (Detta är kommunens första Totaltprojekt.)

Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 4 2 Projektets genomförande... 4 3 Byggnaden och dess tekniska system i nuläget... 6 3.1 Byggnaden och dess utformning... 6 3.2 Byggnadens användning... 6 3.3 Inomhusklimat... 8 3.4 Byggnadsskal... 9 3.5 Tekniska system... 11 3.5.5 Maskiner... 14 3.5.6 Vatten och tappvarmvatten... 14 3.5.7 Styr- och övervakningssystem för de tekniska installationerna... 14 4 Energi- och resursanvändning... 15 4.1 Energistatistik... 15 4.2 Slutanvändare... 16 4.3 Basfall för energianvändningen... 16 5 Identifierade åtgärder... 17 5.1 Åtgärd 1-Frånluftsventilation i källare... 17 5.2 Åtgärd 2-Prognosstyrning av värmesystemet... 18 5.3 Åtgärd 3-Ventilation byte av FTX-aggregat mm... 18 5.4 Åtgärd 4-Kall- och varmvatten... 19 5.5 Åtgärd 5-Solceller... 19 5.6 Åtgärd 6-Värmesystem, injustering mm... 20 5.7 Åtgärd 7-Tiläggsisolering av vind och tak... 21 5.8 Åtgärd 8-Belysning... 21 6 Åtgärdspaket med Totalmetodiken... 22 6.1 Indata för lönsamhetsberäkningar... 22 6.2 Resultat från lönsamhetsberäkningar... 22 7 Slutsatser... 25 Bilaga 1. Indata för energisimuleringar... 26 Bilaga 2. Indata för energibesparingsåtgärder... 30 Bilaga 3. Radonutredningsrapport.... 37 Bilaga 4. Åtgärd 5- Solceller Takskiss, layout... 37 3

1 Bakgrund Denna rapport beskriver en energikartläggning av Servicehuset Sjöglimten i Hovmantorp, Lessebo Kommun, ca. 5 mil sydost om Växjö. Energikartläggningen utgör Etapp 1 i den så kallade Totalmetodiken som är en arbetsmetod utvecklad av Belok med stöd av Energimyndigheten, för att förbättra energiprestandan i befintliga lokalbyggnader. Metoden bidrar till ett genomtänkt och systematiskt tillvägagångssätt under hela projektet. Syftet är att uppnå maximal energibesparing på ett kostnadseffektivt sätt och utgångspunkten är de ekonomiska förutsättningarna som fastighetsägaren (Lessebo kommun) har satt upp. Metoden bygger på energieffektivisering enligt ett åtgärdspaket som i sin helhet uppfyller fastighetsägarens lönsamhetskrav (internräntemetoden). När åtgärdspaketet tas fram övervägs både de uppenbart kostnadseffektiva åtgärderna och de mer kostsamma energibesparande åtgärderna. De mer kostnadseffektiva åtgärderna kan på så sätt stödja de mer kostsamma åtgärderna. Erfarenheter från tidigare projekt visar att det är möjligt att uppnå energibesparingar med mer än 50 % i lokalbyggnader genom att använda Totalmetodiken. Projektgruppen har bestått av följande personer: Medverkande Åsa Garp, Lessebo Kommun Jan Axelsson, Lessebo Kommun Pierre Holm, Lessebohus Magnus Olsson, Lessebohus AB Jörgen Hurtig, bsv ark.&ing. AB Amir Duzel, bsv ark. & ing. AB Kontakt asa.garp@lessebo.se jan.axelsson@lessebo.se pierre.holm@lessebohus.se Magnus.olsson@lessebohus.se jorgen.hurtig@bsv.se amir.duzel@bsv.se 2 Projektets genomförande Syftet med detta projekt har varit att genomföra Etapp 1 i Totalmetodiken och ta fram ett paket av energieffektiviseringsåtgärder för byggnaden Sjöglimten i Hovmantorp. För att säkerhetsställa att de förväntade besparingarna faktiskt nås är det viktigt att använda ett systematiskt tillvägagångssätt under hela renoveringsprocessen. Därför är arbetet i Totalmetodiken uppdelat i tre etapper. Etapp 1, Framtagning av åtgärdspaketet (Det är denna etapp som denna rapport omfattar) Insamling av grunddata Energibesiktning och identifiering av åtgärder Energiberäkningar Kostnadskalkyler Framtagning av åtgärdspaket 4

Etapp 2, Genomförande av åtgärder Projektering av åtgärder Entreprenad Funktionskontroll Etapp 3, Uppföljning Mätning av energianvändning Kontroll av lönsamhetsutfall Arbetet bygger på följande aktiviteter som ingår i Etapp 1 i Totalmetodiken: Samla in basinformation om byggnaden och sammanställ teknisk data. Energibesiktning och identifiering av energieffektiviseringsåtgärder. Investerings- och kostnadskalkyler. Energiberäkningar i beräkningsprogrammet VIP-Energy. Lönsamhetsberäkningar och skapande av åtgärdspaket. Följande bakgrundsinformation från Lessebo Kommun och från besiktningen på plats har använts i detta projekt: Ritningar (A-ritningar, Ventilationsritningar) Drift- och underhållsinstruktioner Tillgång till styr och övervakningssystem för att plocka fram driftparametrar för VVSsystemen Månadsvis energistatistik för fjärrvärme för perioden 2012-2015. Månadsvis energistatistik för fastighetsel för perioden 2012-2015. Månadsvis energistatistik för hyresgästel för perioden 2012-2015. Årlig statistik för vattenanvändning för perioden 2012-2015. Energideklaration, daterad 2012-06-26. OVK-protokoll, från 2016-10-25. Samtal med personal, vaktmästare, drifttekniker, fastighetsingenjör. Mätning/loggning av inomhustemperatur och relativ luftfuktighet utförd under perioden 2016-12-07 till 2016-12-16. Radonmätningar, korttidsmätningar inomhus samt markradonmätningar har utförts under 2016-12-16 till 2017-03-24. Långtidsmätningar pågår i skrivande stund. En fördjupad energibesiktning har utförts på plats av Jörgen Hurtig och Amir Duzel från bsv arkitekter & ingenjörer AB under perioden december 2016 till januari 2017. En energibalans av byggnaden har simulerats med hjälp av energiberäkningsprogrammet VIP-Energy. Investeringskostnaderna för åtgärderna baseras tills största del på Repab Fakta. (kalkyl/kostnadshjälpmedel från Incit AB) Rapporten har delats upp i följande avsnitt: Byggnaden och dess tekniska system i nuläget, energianvändning, identifierade åtgärder, åtgärdspaket med Totalmetodiken och slutsatser. 5

3 Byggnaden och dess tekniska system i nuläget I detta kapitel beskrivs den nuvarande situationen i byggnaden, dess funktion och dess tekniska installationer utifrån energibesiktningen. Kapitlet har delats in i ett antal underrubriker: bakgrundsinformation om byggnaden, inomhusklimat, byggnadsskal, ventilation, värmesystem, kylsystem, vattensystem, belysning och maskiner. 3.1 Byggnaden och dess utformning De äldsta delarna av byggnaden är uppförda 1964. I början av 1990-talet gjordes en omfattande renovering samt om- och tillbyggnad av fastigheten. Bl.a med nya fönster och yttertak, ventilation mm. Byggnaden är till större delen utförd i två plan del C, D och E med souterrainplan med totalt uppvärmd golvarea på cirka 4046 m². (A-temp). År 2010 byggdes en flygel av byggnaden (Del A) om till kommunal förskola. Före och efter detta har hitintills endast normalt underhåll genomförts. Förskolan Tuvan Del A N Fastighetsbeteckning: Ringaren 12, Lessebo Adress: Kårlandavägen 9 360 51 Hovmantorp Bild 1. Sjöglimtens delar A-E samt orientering. 3.2 Byggnadens användning Sjöglimten används i nuläget för ett flertal olika, främst kommunala verksamheter, varav serviceboendet för äldre, på plan 2 i del B, C, D och E, är den till ytan största med tillhörande gemensamhetslokaler, kontors-, personalutrymmen, tillagningskök och matsal. Serviceboende Sjöglimten Serviceboendet har 15st permanenta boenden samt två stycken korttidsplatser. Det finns två typlägenheter, 10st större lägenheter ungefär som vanliga enrumslägenheter med ett normalt kök. Samt 7st mindre enrumslägenheter med pentry/trinett. Serviceboendet är bemannat dygnet runt med personal. Dagtid ca 7-8 personer, kvällstid ca 3-4 personer och nattetid 1 person. 6

Kök och matsal, serviceboendet Till serviceboendet hör även en matsal med tillhörande tillagningskök (storkök). Dessa är placerade centralt i byggnadsdel D på plan 2. Köket serverar i nuläget endast serviceboendet, ej förskolan eller någon annan verksamhet. Köket serverar utöver lunch frukost och kvällsmat. Detta innebär att kökets drifttid är från ca kl 6-21 alla dagar i veckan. Under dagtid vardagar bemannas köket med tre personer och på vardagskvällar av en person. På helgerna är det två personer som jobbar i köket. Övriga lokaler På bottenplan i byggnadsdel C och D har yttre vårdpersonal (Hemtjänsten) personalutrymmen och administration. Personalstyrkan består av 4st personer dagtid samt 2st personer på kvällstid. De vistas enbart sporadiskt i byggnaden. På bottenplan, plan 1 i Del E, finns en Fotvårdsverksamhet som bemannas av en person. Här finns en samlingslokal, med kök, som används sporadiskt. Övriga utrymmen på plan 1 består av tvättstuga med torkrum, vaktmästeri etc. De inre källardelarna på plan 1 utgörs av förråd, el- och telerum, pannrum med fjärrvärmecentral, omklädningsrum. Här vistas endast personer sporadiskt. I bottenplan, i södra delen av del C, finns ett nyinstallerat bårhus. (med kylrum). Hela plan 1 inklusive garagen i del C och källardelarna uppvärms till mer 10 C och ingår därmed i ytan för uppvärmd golvarea (A-temp). Tuvans Förskola I byggnadsdel A finns sedan år 2010 en kommunal förskola (Tuvans Förskola). Förskolan har två avdelningar med ca 12st barn/avdelning och verksamheten bedrivs dagtid kl 07-17 vardagar. Förskolepersonalen består av 7-8 personer. Förskolan har ett sk mottagningskök. Källaren under förskolan används som förråd. Där är även ventilationsaggregatet som försörjer förskolan placerat. Den norra flygeln av förskolan, har ingen källare då den är grundlagd som platta på mark med en mindre krypgrundskulvert centralt under byggnaden. 7

3.3 Inomhusklimat Verksamheterna har inte fastställt egna krav för inomhusklimatet utan använder lagstadgade krav. Serviceboendet är bostad för äldre personer och där eftersträvar man en jämn och en något högre inomhustemperatur på runt 22 C. Vilket också momentant mättes upp under besiktningen. Utöver detta krav på inomhustemperatur föreligger alltså inga särskilda krav på luft, ljud och ljus från verksamheterna. Kontinuerlig mätning och loggning av inomhustemperaturer har inte utförts i servicehusets boendelägenheter. I andra delar av byggnaden har inomhustemperaturerna loggats under perioden 2016-12-07 till 2016-12-16 i 5st punkter samt parallellt utomhus i en punkt. Med resultat enligt följande: Tabell 1. Mätpunkt inomhustemperatur Lägsta temp ( C) Medeltemp ( C) Högsta temp ( C) Rum E083, samlingslokal, plan 1, del E 20,7 21,3 23,6 Rum C026, kontor hemtj, plan 1, del C 21,1 22,8 21,8 Rum D187, kontor, servicehus, plan 2, del D 21,4 22,0 22,7 Rum A016, lekrum Tuvan fsk, plan 2, del A 20,0 21,1 21,6 Vindsutrymme norr fläktrum, plan 3, del D -11,0 2,1 10,5 Utomhus, norra gaveln, del E -7,1 2,9 10,4 Loggningarna visar att inomhustemperaturerna ligger inom acceptabla gränser, under uppvärmningssäsongen och uppvisar en relativt jämn temperaturnivå med en normal variation inom cirka 0,5 C, med endast enstaka större avvikelser under korta tider. I rum C026, och D187 visar loggningen övertemperaturer, något över 22 C, när utomhustemperaturen samtidigt var relativt hög, +5-10 C. Detta påvisar behovet av en förbättrad värmestyrning i delar av byggnaden. Korta tider på ett par timmars övertemperatur har även mätts upp i samlingslokalen E083, vilket troligen beror på att man inte kan forcera ventilationen i denna lokal efter behov. Temperaturloggningen på vinden visar att temperatur och relativ luftfuktighet på vinden i stort sett helt följer mätta uteförhållanden. Detta pga av ett mycket lätt och oisolerat yttertak samt en förhållandevis välisolerat vindsbjälklag. Luftomsättning och ventilation uppfyller gällande krav enligt godkänd OVK som är utförd i november 2016. Inga klagomål från personal eller brukare är kända. Ett visst behov av mer behovsstyrd ventilation föreligger i vissa intermittent använda lokaler. Ljudmiljön i byggnaden bedöms som god då byggnaden har en tung stomme av betong med dominerande även tunga innerväggar av betong eller tegel. Personalen i förskolan Tuvan påtalar ett behov av både varmare och mjukare golv inomhus. Främst i rummen där barnen vistas mycket. Idag består golvet av plastmattor limmade direkt på betonggolvet. 8

Vid besiktningen av byggnaden konstaterades att byggnadens ytterväggar av lättbetong bestod av sk radonhaltig Blåbetong. Fastighetsägaren fattade då beslut om att omgående genomföra radonmätningar då det tidigare inte har gjorts någon radonmätning i byggnaden. Korttidsmätningar av radonhalten i inomhusluften har genomförts som påvisar förhöjda radonvärden, över riktvärdet på 200 Bq/m³. Detta främst i förskolan Tuvan men även i några ytterligare utrymmen i byggnaden. Resultat av radonutredningen påvisar förekomst av byggradon från blåbetongen i ytterväggarna samt även påverkan från mätta förhöjda markradonvärden men det bedöms främst vara markradon som orsakar de förhöjda värdena i inomhusluften. Radonutredningens korttidsmätningar i Tuvans förskola har visat att vid normal drift av ventilationen ligger radonhalterna i inomhusluften långt under riktvärdet. För att inte höja byggnadens driftkostnader onödigt pga av utökade drifttider för ventilationen i förskolan så rekommenderar radonutredningen att ytterligare radonskyddsåtgärder genomförs i Tuvan såsom tätningar mot markradon vid rör- och kabelgenomföringar, golvbrunnar etc. (Se Bilaga 3) En långtidsmätning av radonhalterna i hela byggnaden, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), är precis avslutad. Resultat väntas under maj-juni. 3.4 Byggnadsskal Byggnadens stomme består av platsgjuten betong. Även vindsbjälklaget är utfört i betong. I övrigt beskrivs byggnadens klimatskal enligt följande: (för U-värden och mer detaljer se Bilaga 1) Byggnadens nuvarande standard är från början av 1990-talet, då en genomgripande renovering av byggnaden genomfördes med byte av samtliga fönster och dörrar samt ett nytt på befintliga flacka tak uppstolpat yttertak av korrugerad stålplåt. Källare, plan1: Golv: gjuten betongplatta. Ytterväggar: under marknivå/motfyllda: gjuten betong. Innerväggar: till största delen gjuten/murad betong. Souterrainplan, plan1: Golv: gjuten betongplatta. Ytterväggar: 250mm murad lättbetong (blåbetong) med standard fasadtegel i gott skick. Invändigt putsad. Innerväggar: till största delen gjuten betong och murat putsat tegel. I övrigt reglade lättväggar med gipsbeklädnad. Fönster: Elit, treglasfönster i trä från 1990-talet med aluminiumbeklädd utsida. Ytterdörrar: Entrépartier i aluminium i 2-glasutförande. Markplan, plan2: Golv/mellanbjälklag: gjutna betongvalv. Ytterväggar: murad lättbetong (blåbetong) med standard fasadtegel i gott skick. -Vissa lägre fönsterbröstningar är utförda med målad stående träpanel. 9

-Övre delen av fasaden, upp till undersida takfot består av en påbyggd träregelkonstruktion som utvändigt är klädd med ett oorganiskt skivmaterial. Innerväggar: lättväggar samt gjuten betong och murat putsat tegel. I övrigt reglade lättväggar med gipsbeklädnad. Fönster: Elit, treglasfönster i trä från 1993-1994 med aluminiumbeklädd utsida. Fönsterdörrar: motsvarande typ som fönster. Ytterdörrar: Entrépartier i aluminium i 2-glasutförande. Vindsbjälklag: av gjuten betong. Tjocklek ca. 20cm. Isolerad ovanpå med cellulosa lösull ca 30cm (troligen i samband med ombyggnationen 1994) Bild 2. Nordvästra fasaden (del E) Yttertak och vind: Yttertaket är uppstolpat med en lätt och enkel stålregelkonstruktion på det ursprungliga flacka taket, bestående av pappklädd råspont. Delar av det ursprungliga yttertaket är rivet och lösullen ligger fritt på vinden. Yttertaket består enbart av den lackerade stålplåten, som saknar kondensskydd på undersidan. Därav kunde vid besiktningen och även vid senare besök på vinden konstateras omfattande fuktkondensering på undersidan av takplåten. Kondensvattnet droppar ner och fuktar upp vindsbjälklaget och dess isolering. Detta är därför inte en tillfredställande konstruktion varken ur fuktsäkerhetssynpunkt eller ur energisynpunkt och bör åtgärdas i samband med att åtgärderna genomförs som del i detta Totalprojekt. Mer om detta i åtgärdsbeskrivningen längre fram. (Se Bild 3) Bild 3. Vinden yttertakskonstruktion med kondens. 10

3.5 Tekniska system I detta kapitel beskrivs de tekniska systemen i byggnaden som påverkar byggnadens energianvändning. 3.5.1 Ventilation och luftbehandling Byggnaden har ett par olika och separerade ventilationssystem enligt följande: Ventilation av verksamhetslokaler: TAFA1-Försörjer lokalutrymmena i del D plan 1 och 2 samt del E och delar av del C på bottenplan, plan 1. Det är ett från- och tilluftssystem utfört 1994 av fabrikat IV-Industri, med ett aggregat som har värmeåtervinning av typen Heat-bank. En gas/vätskeåtervinning där OVK-protokollet redovisar en uppmätt verkningsgrad på ca. 49%. Dessa lokaler har ett varierande ventilationsbehov under dygnet och veckan. Vid vissa tillfällen finns det behov av forcering i samlingsrum etc och under nätter och helger är ventilationsbehovet normalt minimalt. Drifttider i nuläget är kontinuerlig drift: 8760 timmar /år. TA-FA2- försörjer främst storköket och angränsande matsal i del D, plan 2. Aggregatet samkörs med en frånluftsfläkt FF12 som aktiveras via TA-FA2 och manuell timer i köket för forcering vid matlagning. (Timerns funktion är enligt OVK-protokollet bristfällig). Det finns även en fristående frånluftsfläkt, FF10, som är monterad på taket för forcerat utsug från diskrummet Även detta är ett från- och tilluftssystem utfört 1994 med ett aggregat av fabrikat IV-industri, som har värmeåtervinning av typen Heat-bank. En gas/vätskeåtervinning där OVKprotokollet redovisar en uppmätt verkningsgrad på ca. 39%. Drifttider i nuläget: Grundflöde 6-10 och 14-21 alla dagar. (ca. 4000 tim/år) Forcerat flöde: 10-14 alla dagar. (2150 tim/år) Övrig tid: avstängt. (2610 tim/år) Båda dessa FTX-aggregat och frånluftsfläkten FF12 är placerade i ett separat fläktrum, med förhöjt tak, på vinden direkt ovanpå storköket i del D. Dvs på plan 3. Kanalerna som försörjer plan 2 är förlagda på kallvinden. Problem med bristfälligt isolerade frånluftskanaler med stora värmeförluster i frånluften har konstaterats och bör åtgärdas i samband med eventuell framtida ventilationsåtgärd. Båda aggregaten har vattenburna eftervärmningsbatterier för tilluften via fjärrvärmen. Aggregaten ovan fungerar idag relativt tillfredställande men då aggregaten idag är ca 23år gamla och har låga värmeåtervinningsverkningsgrader så föreligger ett behov av en större renovering inom en snar framtid av hela systemen. 11

TFA-Ventilation av bostäder (servicelägenheterna): De nio av de större lägenheterna i del E samt två stycken dagrum med pentryn/kök, ventileras med lägenhetsaggregat placerade i spiskåpan. Det är små från- och tilluftsaggregat med plattvärmeväxlare som bedöms ha verkningsgraden 65-70% (ej uppmätt). Dessa är tillverkade 1990 av Svenska Fläkt och ger ett godkänt uteluftsflöde enligt OVK-protokollet. Uteluften till dessa aggregat tas in via ytterväggsdon och avluften släpps på taket med kanal via vinden. Från och tilluftskanaler är till större delen förlagda på vinden. En av de större lägenheterna, placerad i del B, ventileras av en annan typ av aggregat placerat på vinden ovanför lägenheten. Det är ett från- och tilluftsaggregat med platt-vvx. Typ Sebo Induvex, tillverkat 1990 med ett elektriskt eftervärmningsbatteri på 2,1 kw märkeffekt. Dess återvinningsverkningsgrad bedöms vara ca. 65-70%. (ej mätt) Samtliga dessa aggregat har kontinuerlig drift dygnet runt. Lämplig åtgärd här är att ersätta samtliga lägenhetsaggregat som i nuläget har ett stort underhållsbehov med ett nytt centralaggregat med effektivare värmeåtervinning och ett mindre underhållsbehov i form av filterbyten, fläktmotorunderhåll osv. Frånluftsventilation (FF4) av mindre lägenheter i del C: Sex st mindre lägenheter i del C ventileras av en frånluftsfläkt placerad på yttertaket. Tilluften tas in via friskluftsventiler i ytterväggar och genom spaltventiler i fönster. Ingen återvinning finns av värmen i frånluften. Kontinuerlig drift dygnet runt. Här bör en framtida åtgärd inriktas på att återvinning av frånluftsvärmen på något sätt. Kan med fördel anslutas till ett nytt centralaggregat med effektiv värmeåtervinning. Frånluftsventilation av källarutrymmen i del B, C, D och E (FF5, 7 och 8): Dessa källarutrymmen som mestadels består av utrymmen där inga personer vistas stadigvarande typ förråd, garage etc ventileras idag med frånluftssystem. Dessa härstammar troligen från när byggnaden ursprungligen uppfördes 1964. Trånga frånluftskanaler ingjutna i innerväggar och bjälklag som går upp via schakt till tre takfläktar på yttertaket. Tilluften tas in via friskluftsventiler i källarytterväggarna. Ingen återvinning finns av värmen i frånluften. Kontinuerlig drift dygnet runt. Här kan en framtida åtgärd inriktas på att återvinning av frånluftsvärmen med anslutning till ett nytt centralaggregat med effektiv värmeåtervinning, men det kräver nya ventilationskanaler som kan bli svårt att få plats med och som bedöms bli en dyr lösning. Då det hygieniska ventilationsbehovet är ringa så kan med fördel istället en lämplig åtgärd vara att 12

enbart rensa befintliga kanaler och byta frånluftsfläktarna till nya energieffektiva med behovsstyrning av flödet med rumshygrostater (fuktstyrning). Ventilation av förskolan Tuvan, del A: Förskolan utrustades med ett helt nytt ventilationssystem med ett separat från- och tilluftsaggregat år 2010 (placerat i källaren under förskolan) i samband med ombyggnaden av lokalerna till förskola. Det är av fabrikat IV-Industri (Envistar Top 10) med roterande värmeåtervinning. Tillverkarens aggregatberäkning från projekteringen redovisar en temperaturverkningsgrad (torr) på ca.82%. Drifttider i nuläget är kontinuerlig drift: är vardagar 06-18, dvs ca.2800 timmar /år. Drifttiderna kan som sagt komma att behöva utökas som en radonskyddsåtgärd. 3.5.2 Värme Byggnaden har ett vattenburet värmesystem med värmedistribution via traditionella väggradiatorer. Värmekällan utgörs av en fjärrvärmecentral ansluten till det kommunala fjärrvärmebolaget, Lessebo Fjärrvärme. Undercentralen består av tre stycken värmeväxlare en för radiatorkretsen, en nyare för tilluftsbatterierna i ventilationsaggregaten samt en för tappvarmvatten. Fjärrvärmecentralen är från år 2004 och systemet bedöms ha en på gränsen till ej acceptabel funktion med ett uppmätt V/W-värde på i genomsnitt 23,9 m³/mwh, baserat på mätningar 2012 till och med 2015. Detta motsvarar en genomsnittlig avkylning i byggnadens värmesystem på 36 C. Byggnadens värmesystem har inte genomgått någon mer omfattande intrimning eller injustering sedan fjärrvärmen installerades 2004. Radiatortermostaterna bedöms också behöva tillsyn, eventuellt bytas till nya. Här finns en potential att genom åtgärder såsom termostatbyten, injusteringar mm höja effektiviteten och avkylningen upp mot 50 C. 3.5.3 Kyla Byggnaden har i nuläget inte någon komfortkyla installerad. Storköket har dock kyl- och frysrum som förses med kyla från 3st kylmaskiner. Dessa är placerade i ett källarutrymme direkt under köket i del D. Spillvärmen från kylmaskinerna ventileras i nuläget ut med en termostatstyrd frånluftsfläkt (FF9). Tilluft via vertikala intagskanaler på väggen utanför storköket. Eldriften av kylmaskinerna räknas som extern verksamhetsel. 3.5.4 Belysning En mindre del av inomhusbelysningen i allmänna utrymmen har nyligen bytts till moderna LED-armaturer med gott resultat både ur belysningskvalité såväl som energibesparing och 13

minskat underhållsbehov. I övrigt visar belysningsinventeringen, som gjorts av vaktmästaren och driftteknikern på en blandning av äldre armaturer, mestadels lysrörsarmaturer av typ T8 och T5, kompaktlysrörsarmaturer samt i källarutrymmen, förråd mm glödljusarmaturer typ E27. Här finns en möjlighet till fortsatta belysningsåtgärder i den riktning som hittills har gjorts. 3.5.5 Maskiner Utöver ovan nämnda kylmaskiner för livsmedelsförvaring finns energikrävande maskiner enbart i storköket, i form av normal storköksutrustning. Ingen särskild energimätning har gjorts här utan energianvändningen har uppskattats med hjälp av schabloner och erfarenhetsvärden (STIL-rapporter). 3.5.6 Vatten och tappvarmvatten Byggnaden förses med tappvarmvatten via värmeväxlare kopplat till fjärrvärmenätet i samma undercentral som värmen. Tappvarmvattnet distribueras via två stycken VVC-slingor. Byggnaden har en relativt begränsad kall- och varmvattenanvändning. VVC-rören är isolerade på ett tillfredställande sätt, men VV-förlusterna bedöms ändå vara till andelen relativt stora pga långa ledningslängder och den ringa varmvattenförbrukningen. Byggnaden har många små tappställen (ca 48st handfat, 27st diskbänksarmaturer, 18st duschar) med något äldre armaturer med uppmätt relativt höga vattenflöden. (12-16 liter/min) Lämplig åtgärd är att byta till snålspolande armaturer på alla tappställen (ej i storköket) gärna elektroniskt självstängande vilket skulle minska både kall- och varmvattenförbrukningen. 3.5.7 Styr- och övervakningssystem för de tekniska installationerna Styrsystemet för värme- och ventilation är i grunden från ombyggnationen i början av 1990- talet. Vissa kompletterar och uppdateringar har troligen gjort under dessa år men det är inget som har lämnats uppgift om. Värmesystemet styrs med utegivare placerat på norra fasaden via DUC som även styr värmen till de två större ventilationsaggregaten TAFA1 och TAFA2. Värmesystemet har en någorlunda acceptabel funktion men som redovisats ovan har temperaturloggningar av inomhusluften visat på övertemperaturer och att det finns en potential i att stabilisera inomhustemperaturerna i delar av byggnaden. Det bedöms därmed finnas en besparingspotential i byte till ett nytt adaptivt styrsystem som även styr med hjälp av rumsgivare. Då byggnaden bedöms vara relativt tung dvs värmetrög kan stora vinster finnas i att även installera prognosstyrning. (värmestyrning via väderprognoser för temperatur, vind och solinstrålning). Detta bör även kunna bidra till ett bättre inomhusklimat/komfort. 14

4 Energi- och resursanvändning I detta kapitel beskrivs mängden köpt energi/resurser, byggnadens effektbehov och de olika slutanvändarna av energin. Kapitlet har delats in i ett antal underrubriker: energistatistik, slutanvändare, basfall och resultat från energisimulationerna. 4.1 Energistatistik Nedan redovisas statistik för levererad energi i form av fjärrvärme och elenergi samt kallvatten. Statistiken är för åren 2012 till och med 2015. Mätt värmeenergi används okorrigerad. Istället har ett medelvärde använts baserad på dessa fyra år. Samma sak har gjorts för övriga energislag. Energisort Enhet År År År År Genomsnitt Basfall A-temp=4046 m² 2012 2013 2014 2015 Fjärrvärme (mätt) MWh 560,4 555,2 499,4 554,6 542,4 590,3 (ej normalårskorrigerad) kwh/m² 138,5 137,2 123,4 137,1 134,1 145,9 Elenergi, totalt tillförd (mätt) MWh 223,2 241,1 236,5 236,0 234,2 242 Fastighetsel MWh 102 Verksamhetsel MWh 142 Energi till tappvarmvatten* MWh 61,1 Energiprestanda enl BBR kwh/m² 171,1 Total specifik energianvändn kwh/m² 193,7 196,8 181,9 195,4 191,9 205,7 Tappkallvatten KV01 m 3 1646 1836 1676 1666 1706 Tappkallvatten KV02 m 3 324 397 443 312 369 Totalt kallvattenförbrukning m 3 1970 2233 2119 1978 2075 2075 Tappvarmvatten (mätt) m 3 648 633 641 Tabell 2. *Energi till tappvarmvatten baserad på den mätt varmvattenvolym ovan. 15

4.2 Slutanvändare Nedan visas hur de tillförda energislagen fjärrvärme och el fördelas på olika slutanvändare i byggnaden som resultat från energiberäkningen av basfallet. Fördelning av Fjärrvärmenergi, basfall Fördelning Elenergi, basfall Verksamhetsenergi rumsluft är tillförd elenergi som används i verksamheten och som hushållsel i lägenheterna som i energiberäkningsprogrammet är angivet som elenergi vars spillvärme tillförs inomhus och bidrar till byggnadens uppvärmning. Verksamhetsenergi extern är elenergianvändning vars spillvärme inte tillförs inomhus och som därmed inte bidrar till byggnadsuppvärmningen. Exempel på extern verksamhetsenergi är driften av kylmaskinerna för livsmedelkyla i storköket. 4.3 Basfall för energianvändningen I basfallet har verksamhetstiderna för storköket utökats pga att storköket har börjat att användas mer under senare delen av 2016, dvs efter perioden som den mätta energin är baserad på. Basfallet har en beräknad specifik energiprestanda enligt BBR (tillförd värme och fastighetsel) på 171,1 kwh/m², år samt den totala specifika energianvändningen är 205,7 kwh/m², år. 16

5 Identifierade åtgärder I detta kapitel beskrivs de tekniska och ekonomiska detaljerna för de identifierade energibesparingsåtgärderna. Samtliga investeringskalkyler i åtgärdsberäkningarna innehåller en bedömd andel av byggherrekostnader (6-10% för projektering upphandling osv) samt en post med en viss andel övrigt/oförutsett.(2-5%). 5.1 Åtgärd 1-Frånluftsventilation i källare Åtgärden avser byte av de tre befintliga frånluftsfäktarna FF5, FF7 och FF8, som ventilerar inre källarutrymmen i del B, C, och D. Dessa går i nuläget kontinuerligt men det hygieniska ventilationsbehovet är egentligen begränsat då inga personer vistas stadigvarande i dessa lokaler. I åtgärden förutsätts de nya frånluftsfläktarnas drift istället behovsstyras med fuktgivare (en per fläkt) som startar fläktarna när den relativa luftfuktigheten når över en viss inställd nivå. I kalkylen har antagits fuktnivån 45% rf och 3000 timmars drift per fläkt och år. Åtgärden innebär byte till nya energieffektiva takfläktar med energisnålare EC-motorer. Frånluftskanalerna förutsätts att rengöras i samband med åtgärden. Fläktarna har idag ett sammanlagt flöde på ca 537 l/s och försörjer en total lokalyta på ca 966 m², vilket då motsvarar ett specifikt frånluftsflöde på 0,56 l/s, m². Innan man genomför denna åtgärd så bör de förhöjda radongashalterna som har uppmätts i dessa delar av byggnaden beaktas.(se Bilaga 3 Radonutredningen). Minskad ventilation här leder troligen till ännu högre radongashalter. Före energiåtgärden föreslås därför att man gör radonskyddsåtgärder i form av erforderliga tätningar mot inträngande markradon, främst av otätheter i golv och källarväggar. Om dessa tätningsåtgärder skulle visa sig vara otillräckliga, först då bör man öka ventilationen för att ventilera ut radongasen. Den pågående långtidsmätningen av radon kommer att ge ett bättre underlag för bedömning av detta. Åtgärd 1-Fånluftsventilation i källare. Årlig energibesparing värme 49,86 MWh/år Årlig energibesparing el 0,96 MWh/år Effektbesparing värme - kw Effektbesparing el - kw Övrig besparing 1 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 31,5 kkr/år Total investeringskostnad 44,0 kkr Energiinvesteringskostnad 1) 44,0 kkr Kalkyltid 20 år 1) Det är inte ovanligt att vissa åtgärder genomförs också för underhållsskäl eller som en hyresgästanpassning. I kalkylerna för Etapp 1 ska endast de kostnader som är direkt förknippade med energieffektivisering tas med. 17

5.2 Åtgärd 2-Prognosstyrning av värmesystemet För att bättre ta tillvara byggnadens värmetröghet, som bedöms vara stor pga byggnadens betongstomme och stora andel tunga ytter- och innerväggar av lättbetong, betong och tegel. Mätningen av inomhustemperaturen har även påvisat besparingspotentialen i ett effektivt och adaptivt (självlärande) styrsystem för värmen. Åtgärdskalkylen har baserats på ett system från Egain (vilket fastighetsägaren redan använder i andra byggnader.) Åtgärd 2-Prognosstyrning värme Årlig energibesparing värme 61,5 MWh/år Årlig energibesparing el 1,9 MWh/år Effektbesparing värme - kw Effektbesparing el - kw Årlig driftkostnad (Egain) 12,1 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 26,0 kkr/år Total investeringskostnad 36,4 kkr Energiinvesteringskostnad 36,4 kkr Kalkyltid 15 år 5.3 Åtgärd 3-Ventilation byte av FTX-aggregat mm Det här är den investeringsmässigt största åtgärden som har kalkylerats här i det här projektet. Men den ger samtidigt den största totala energibesparingen. Åtgärden är i själva verket ett paket av ventilationsåtgärder som kan sammanfattas som följer: Två st tills stora delar helt nya ventilationssystem, som ersätter dagens system TAFA1 och TAFA2: Boende ventilation Ett nytt aggregat med roterande värmeväxlare (LA1) som försörjer enbart boendedelarna dvs servicelägenheterna med från och tilluft. Detta kommer att köras med kontinuerlig drift. Ventilation av verksamhetslokaler och storkök Nytt aggregat med motsströmsvärmeväxlare som ventilerar alla lokalytor, allmänna utrymmen samt storköket i Serviceboendet och verksamhetslokalerna på bottenplan. (Förskolan Tuvan berörs inte i denna åtgärd). Detta aggregat förutsätt köras med variabelt flöde och intermittent drift. De nuvarande aggregaten TAFA1 och TAFA2, lägenhetsaggregaten och frånluftssystemet i delc demonteras. De nya aggregaten LA1 och LA2 förutsätts därefter placeras i befintligt fläktrum på plan 3 och efter anpassningar av befintliga ventilationskanaler anslutas till befintliga från- och tilluftskanaler. I investeringskostnaden för åtgärden ingår bedömda kostnader för viss ombyggnad ev utökning av befintligt fläktrum, samt rengöring av befintliga ventilationskanaler. 18

Åtgärd 3-Ventilation byte av FTX-aggregat Årlig energibesparing värme 121,3 MWh/år Årlig energibesparing el 52,4 MWh/år Effektbesparing värme - kw Effektbesparing el - kw Övrig besparing, minskat uh 6 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 111,8 kkr/år Total investeringskostnad 1 158 kkr Varav LA 1 Ca. 406 kkr Varav LA 2 Ca. 752 kkr Kalkyltid 20 år 5.4 Åtgärd 4-Kall- och varmvatten Åtgärdens syfte är att minska kall- och varmvattenförbrukningen i hela byggnaden genom byte av samtliga vattenarmaturer till snålspolande beröringsfria armaturer. (typ Oras) Diskbänksarmaturerna har antagits ha möjligheten till omkoppling till manuell på och avstängning. Armaturerna förutsätts nätanslutas (ej batteridrift) för att minimera underhållsbehovet. Beröringsfria blandare har även hygieniska fördelar men detta har inte beaktats i kalkylen. Åtgärd 4-Kall- och varmvatten Årlig energibesparing värme 15,8 MWh/år Årlig energibesparing el - MWh/år Effektbesparing värme - kw Effektbesparing el - kw Övrig besparing 1 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 25,9 kkr/år Total investeringskostnad 305 kkr Energiinvesteringskostnad 305 kkr Kalkyltid 15 år 5.5 Åtgärd 5-Solceller Fastighetsägaren är intresserad av solenergi. Byggnaden har för detta ändamål lämpliga takytor åt söder på del A och del B. I åtgärden har dessa takytor beräknats kunna rymma 203 m² solceller med en installerad toppeffekt på ca 34 kw. Solcellerna antas att monteras platt mot taket. (bör ej kräva bygglov). Taket har en lutning på 15 grader med orienteringen 195 grader, dvs nästan rakt söderläge. Skuggningen har ansetts vara mycket begränsad och har i kalkylen beaktats genom att anta en något lägre verkningsgrad på anläggningens växelriktare (90%). 19

Monteringen av solceller förutsätter att yttertakets konstruktion kompletteras och förbättras lokalt för infästningen av solcellerna. Alternativt installeras solcellerna först efter att de fuktsäkerhetsåtgärder som nämns i åtgärd 7 Tilläggsisolering av vind och tak, har genomförts. Det ingår inte kostnader för konstruktionsförstärkningar av taket i denna investeringskalkyl. Åtgärd 5-Solceller Årlig energibesparing värme - MWh/år Årlig energibesparing el 15,3 MWh/år Effektbesparing värme - kw Effektbesparing el - kw Övrig besparing underhåll -1 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 13,2 kkr/år Total investeringskostnad 365 kkr Energiinvesteringskostnad 365 kkr Kalkyltid 25 år 5.6 Åtgärd 6-Värmesystem, injustering mm Värmesystemet har som redovisats ovan en bedömd effektiviseringspotential i form av optimering och injusteringar mm. Denna potential kan man komma åt genom detta förslag till åtgärdspaket för värmesystemet. Paketet innehåller följande delar: -Byte av reglerventiler med möjlig justering av Kv-värdet. (20st) -Montering av nya tryckreglerande ventiler, typ Danfoss. (5st) -Byte av samtliga radiatortermostater (140st) -Byte till nya tryckstyrda cirkulationspumpar för värme och ventilationsaggregaten. (4st) -Tryckstyrda VVC-pumpar (2st) -Ny styr-och reglerenhet för värme- och tappvarmvattensystemen. (1st) -Renovering/rengöring av fjärrvärmeväxlarna (3st) -Injustering av flöden, temperaturer mm. Åtgärd 6-Värmsystem Årlig energibesparing värme 25 MWh/år Årlig energibesparing el 2,9 MWh/år Effektbesparing värme - kw Effektbesparing el - kw Övrig besparing 1 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 17,8 kkr/år Total investeringskostnad 312,6 kkr Energiinvesteringskostnad 316,6 kkr Kalkyltid 15 år 20

5.7 Åtgärd 7-Tiläggsisolering av vind och tak Vindsbjälklagen som idag är isolerade med ca 30cm lösull förutsätts här tilläggsisoleras med ytterligare 20cm lösull. Innan eller i samband med denna åtgärd måste dock vinden fuktsäkras på lämpligt sätt pga den tidigare nämnda kondensutfällningen som sker på undersidan av takplåten. Nuvarande yttertakkonstruktion är inte tillfredställande ur fuktsäkerhetssynpunkt. Vinden bör fuktsäkras även om man inte utför denna åtgärd med tilläggsisolering. Idag sker omfattande kondensation på undersidan av yttertaket som enbart består av lackerad stålplåt. Troligen sker detta under större delen höst-vinter-vår samt ev även under kalla sommarnätter. Kondensationen är så omfattande att vatten droppar ner på vindsbjälklaget och fuktar isolering och fd yttertaket. (papp o råspont) Kostnader för dessa fuktsäkringsåtgärder ingår ej i åtgärdskalkylen. Åtgärd 7-Tilläggsisolering av vind och tak Årlig energibesparing värme 12,2 MWh/år Årlig energibesparing el - MWh/år Effektbesparing värme - kw Effektbesparing el - kw Övrig besparing - kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 7,3 kkr/år Total investeringskostnad 387,7 kkr Energiinvesteringskostnad 387,7 kkr Kalkyltid 30 år Yttertaket och vinden fuktsäkras genom att byta hela yttertaket och den uppstolpade konstruktionen till ett nytt, i ett värmetrögare och mer isolerat utförande. T.ex med råspont, papp, takboard (styv mineralullsskiva 20-30mm) och därpå lämplig takplåt. Det kan eventuellt göras till en betydligt lägre kostnad genom att spruta någon form av vidhäftande isolering på undersidan av befintligt yttertak. Bägge alternativen ovan kräver dock ytterligare utredning och projektering i Etapp 2 av totalprojektet. 5.8 Åtgärd 8-Belysning Åtgärden är en fortsättning av den belysningsåtgärd som nyligen genomförts av fastighetsägaren. Totalt antas ca 436st nya belysningsarmaturer med LED-teknik installeras. Görs detta på rätt sätt kan en bättre belysningskomfort och samtidigt en lägre energianvändning nås. Den här åtgärden har i beräkningen inte fått så stor total energibesparing då ju en lägre elenergianvändning i byggnaden innebär en minskad mängd tillförd spillvärme som till stora delar ersätts av en ökad mängd tillför värmeenergi från fjärrvärmenätet. Därav -34,3 MWh värmeenergi i tabellen nedan. Åtgärden leder dock till kraftigt minskade underhållskostnader i form av ljuskällekostnader och minskat arbete för byten av dessa. 21

Åtgärd 8 -Belysning Årlig energibesparing värme -34,1 MWh/år Årlig energibesparing el 44,9 MWh/år Effektbesparing värme - kw Effektbesparing el - kw Övrig besparing underhåll, ljuskäll 20 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 27,8 kkr/år Total investeringskostnad 821,1 kkr Energiinvesteringskostnad 821,1 kkr Kalkyltid 15 år 6 Åtgärdspaket med Totalmetodiken I detta kapitel beskriv resultaten från lönsamhetsberäkningar med detaljer för åtgärdspaket som uppfyller fastighetsägarens lönsamhetskrav, total investeringskostnad och beräknad total energi- och kostnadsbesparing efter implementering av åtgärdspaketet. Kapitlet är indelat i två underrubriker: indata och resultat. 6.1 Indata för lönsamhetsberäkningar Fastighetsägarens krav på lönsamhet är i projektet satt till 4% real kalkyl-/internränta. I tabellen nedan redovisas energipriser som har använts i kalkylerna. Priserna är enbart den rörliga delen samt inkluderar ev energiskatt, men är exklusive moms. Energi- och vattenpriser Pris Antagen energiprisökning Fjärrvärme 0,59 kr/kwh 1%/år El 0,63 kr/kwh 2%/år Kallvatten 27 kr/m³ - 6.2 Resultat från lönsamhetsberäkningar Sammanställning av åtgärdspaket Sjöglimten Beräknad total kostnadsbesparing 261,35 ksek/år Beräknad energiinvesteringskostnad 3 429,8 ksek/år Internränta för åtgärdspaketet 5,07 % Beräknad total värmebesparing 251,1 MWh/år Beräknad total elbesparing 125,6 MWh/år -varav fastighetsel MWh/år -varav verksamhetsel MWh/år Beräknad total vattenbesparing 560 m³/år 22

23

Nedan finns en sammanställning över åtgärdspaketet. 24

7 Slutsatser Själva byggnaden Sjöglimten, är mot bakgrund av dess ålder en i grunden bra byggnad. Byggnaden har en bra stomme med dess betongbjälklag, fasader, fönster och de flesta dörrar är i gott skick. Det finns dock två byggnadstekniskt svaga punkter som har beskrivits tidigare i rapporten: Yttertakskonstruktionen. Kondens- och fuktproblem som bör åtgärdas relativt snart för att inte orsaka eventuella följdproblem. Förhöjda radonhalterna, främst i Förskolan, Tuvan. Här genomförs nu en radonutredning och utförande av radonskyddsåtger har påbörjats. Dessa punkter bör beaktas i Etapp 2 av Totalprojektet och dess åtgärdande kan med fördel samordnas med energiåtgärderna. Flertalet av energiåtgärderna som ingår i Åtgärdspaketet berör byggnadens installationer. Detta är inte så konstigt då ju dessa oftast har en betydligt kortare ekonomisk livslängd än vad byggnadsdelarna har. Tidpunkten för att genomföra Totalprojektet är rätt då många av byggnadens installationer, då främst ventilationen nu egentligen har passerat sin ekonomiska livslängd. Åtgärdspaketet åtta olika åtgärder visar på möjligheten till reducering av den totala årliga energitillförseln till byggnaden på ca. 48% (377 MWh). Årgärdspaketets totala internränta/lönsamhet är ca 5%. Fastighetsägarens mål är 4%. Slutsatsen är att den totala investeringskostnaden för paketet på ca. 3,4 miljoner kronor är väl investerade pengar då som sagt byggnaden är väl värd att satsa på: En i grunden bra byggnad. Ett flertal olika viktiga verksamheter i byggnaden som får en förbättrad arbetsmiljö som resultat av att åtgärdspaketet genomförs. Vinster/fördelar kopplade till detta är mervärden för brukare, personal och fastighetsägaren som kommer utöver Åtgärdspaketets förutspådda lönsamhet. En betydligt lägre driftkostnad och kontroll på kommande underhållskostnader. Referensbyggnad/pilotprojekt för andra av fastighetsägarens byggnader. (Detta är kommunens första Totaltprojekt.) Från bsv s synvinkel har detta varit ett mycket intressant och lärorikt uppdrag med många nya erfarenheter och insikter. Detta har varit mitt och bsv s första genomförda Totalprojekt enligt Belok och vi ser fram emot att kunna tillämpa våra nya kunskaper och erfarenheter i ytterligare och kommande Totalprojekt. 25

Bilaga 1. Indata för energisimuleringar Här redovisas indata till energiberäkningen av basfallet. Materialet är utdrag från energiberäkningsprogrammet VIP-Energy s rapport. Energiberäkningen har utförts med uppdelning av byggnaden i totalt 6st zoner. Då varje zon har delvis individuella indata visas här indata för en av de till ytan större zonerna i beräkningen. Zon2 som utgör större delen av plan 2 i byggnaden med bostadsdelen del B, C, D och E. 26

27

28

29

Bilaga 2. Indata för energibesparingsåtgärder 30

31

32

33

34

35

36

Bilaga 3. Radonutredningsrapport. Se separat pdf-fil. Bilaga 4. Åtgärd 5- Solceller Takskiss, layout Se separat pdf-fil. (A3-format) 37