Till riksdagens talman

Relevanta dokument
Till riksdagens talman

Till riksdagens talman

Till riksdagens talman

Till riksdagens talman

S P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll. Kim ei halua soittaa kitaraa yksin autotallissa tänä iltana

Sveriges internationella överenskommelser

CIRKULÄR* SAMLING 1927 N:o 15-17

Helsingfors stad Protokoll 19/ (5) Stadsfullmäktige Kj/

Eduskunnan puhemiehelle

HAUDANHOITOMAKSUT - GRAVSKÖTSELAVGIFTERNA. haudan leveys ja/tai m 2 gravens bredd och/eller m 2 HAUTAKUMPUALUEET - GRAVKULLEOMRÅDENA

TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO

Till riksdagens talman

ändringar efter

1 (4) Tekninen ja ympäristövirasto. Ympäristölautakunta hyväksynyt: xx.xx.xxxx LIITE 1. Astuu voimaan:

Vi ser fram emot ett aktivt år och hoppas att få se just dig med i verksamheten!

Till riksdagens talman

Till riksdagens talman

Till riksdagens talman

Till riksdagens talman

Till riksdagens talman

PALLIATIVA POLIKLINIKEN

Till riksdagens talman

StakesTieto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 220 Nimen selvennys HELSINKI Puhelin Sähköposti

Till riksdagens talman

*) P.g.a. den låga tillväxttakten kan torven inte betraktas som förnybar trots att den brukar räknas till gruppen biobränslen.

NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER [ ] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING

PAKKAUSSELOSTE. Inaktivoitu, adjuvanttia sisältävä Mycoplasma hyopneumoniae -rokote.

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE, JOS ERI

Till riksdagens talman

Till riksdagens talman

KITÖ VATTENANDELSLAG KITÖN VESIOSUUSKUNTA. Extra ordinär andelsstämma Ylimääräinen osuuskuntakokous

Till riksdagens talman

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät

MAGMA Finlands svenska tankesmedja. Frågor om invandring. September 2009

PAKKAUSSELOSTE. Myyntiluvan haltija Caballo B.V.,Leysendwarsstraat 26, NL-4901 PG Oosterhout, Alankomaat

ÖSTERBOTTENS HANDELSKAMMARENS HÖSTFORUM JAKOBSTAD JARMO VIINANEN HANDELN MELLAN SVERIGE OCH FINLAND

Fjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely

Aftonskola Iltakoulu Balans

Norra Sibbo Ungdomsförening rf.

Till riksdagens talman

Fingrid. Kraft med ansvar.

Aktuellt om elev- och studerandevårdslagen. Minna Antila, jurist Finlands kommunförbund, undervisning och kultur

OIKEUSTIETEELLINEN TIEDEKUNTA Julkisoikeuden laitos OTK/ON, aineopinnot

VALITSIJAYHDISTYKSEN PERUSTAMISASIAKIRJA PAPPISJÄSENTEN VAALISSA STIFTELSEURKUND FÖR VALMANSFÖRENING VID VAL AV PRÄSTMEDLEMMAR

VALITSIJAYHDISTYKSEN PERUSTAMISASIAKIRJA MAALLIKKOJÄSENTEN VAALISSA STIFTELSEURKUND FÖR VALMANSFÖRENING VID VAL AV LEKMANNAMEDLEMMAR

Timmätning får svensken att ändra sina elvanor

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI

Lukion kemiakilpailu

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!

PAKKAUSSELOSTE. Porcilis Parvo vet. injektioneste, suspensio

Effektreservavtal XXXX/2017. Kund Ab. och. Finextra Oy

EVIJÄRVI JAKOBSTAD KRONOBY FÖREDRAGNINGSLISTA / ESITYSLISTA 5 1 LARSMO NYKARLEBY PEDERSÖRE. Old Boy, Stadshuset/Kaupungintalo, Jakobstad/Pietarsaari

Vägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter

Yttrande över promemorian Effektfrågan

BIO FIX UNDERSÖKNING. 1. Allmänt

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Eduskunnan puhemiehelle

BILAGOR. till. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv. om gemensamma regler för den inre marknaden för el

HUR LÅNGT KAN DU RÄKNA?

U 59/1996 vp. Ministeri Ole Norrback

innovationsverkstad / innovaatiotyöpaja

Till riksdagens talman

PAKKAUSSELOSTE. DALMARELIN 25 mikrogrammaa/ml Injektioneste, liuos lehmille ja kaneille

Till riksdagens talman

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI

Begreppet ekonomi (1) Käsite talous. Ordet resurs (sana resurssi) MAL Elementär produktionsteori (Lektion 1 = Svend Rasmussen kapitel 1 och 2)

Kirjailijoiden ja kääntäjien kirjastoavustukset

Eltjänster. ANSLUTNINGSPRISLISTA Fasta anslutningar. Åbo Hamns prislista för tjänster 2014 Eltjänster 1/5. Allmänt. Anslutningsvillkor

Förändrat debiteringssystem för elektricitet bidrar till ett långsiktigt hållbart energisystem

Siru Lönnqvist VVS Föreningen i Finland rf

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Till riksdagens talman

AVTAL OM EFFEKTRESERVAVGIFT NR. / 2013

Inlämningsuppgift 3: Argumenterande uppsats eller debattinlägg

Dataskyddsbeskrivning

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI

ARS NOVA. Välkommen till konståret 2015 / Tervetuloa uuteen taidevuoteen 2015.

Till riksdagens talman

Inlämningsuppgift 3: Argumenterande uppsats eller debattinlägg till 17.3

Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist

Ekoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous

MARINA KINNUNEN POHJANMAAN HYVINVOINTIALUE MALLIN VALMISTELU BEREDNING AV MODELL FÖR ÖSTERBOTTENS VÄLFÄRDSOMRÅDE

BALTIC ENERGY TEMADAG. Samförbränningsfördelar torv & trä Yhteispolttoetuudet turve & puu

Tila Lommö

Kraftbalansen i Sverige under timmen med högst elförbrukning

Lucia. Vi firar lucia på skolan onsdagen den 12/12 kl Alla föräldrar är välkomna att delta. Vi bjuder på luciafika i klassrummen.

Inlämningsuppgift 3: Argumenterande uppsats eller debattinlägg

1994 rd- RP 77 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Rekordlåga spotpriser under mars månad. Osedvanligt god tillgång i vattenmagasinen är den främsta orsaken.

PAKKAUSSELOSTE. Otita para vet korvatipat, suspensio

Energiförbrukning inom boende 2012

Lait aluksen miehitystä ja laivaväen pätevyyksiä uudistettu

Läget på elmarknaden Vecka 37. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Timmätning för aktiva elkonsumenter

VÄYLÄN VIEHELUPA-ALUE. Heikki Jolma Jolmantie 22 FIN Pello

VASA HUNDUTSTÄLLNING - 25 år

Sammandrag av respons om utkastet till grunderna för läroplanen för påbyggnadsundervisningen

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Transkript:

SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 1116/2009 vp Ibruktagande av el-mätare i bostäder Till riksdagens talman Fredagen den 15 januari 2010 klockan 16 18 nådde el-konsumtionen i Finland vinterns rekordnivå. Det innebar att reservkraft togs i bruk och importen av el tillfälligt ökade kraftigt. Elkonsumtionstopparna infaller under några timmar per år, vanligtvis under en längre köldperiod. Denna gång nåddes konsumtionstoppen en fredag kväll då man kan utgå från att el-konsumtionen i hemmen är hög. Många har för vana att värma el-bastun på fredag kväll och en allmän sysselsättning är att tillbringa tid framför tv-apparaten. El-toppen uppnåddes under en tidpunkt då matlagningen är som aktivast i de flesta hem. El-konsumtionen i hushållen har stigit kraftigt under en längre tid. Under år 2009 ökade el-konsumtionen i hushållen trots att el-konsumtionen allmänt sjönk i Finland under året. En utredning under åren 1995 2004 visar att el-konsumtionen i hemmen ökar på ett helt annat sätt i Finland än i de övriga nordiska länderna. Då ökningen i Danmark under denna tidsperiod var 5,8 %, i Sverige 0,5 %, i Norge 4,7 % var den hela 29,9 % i Finland. Trenden är oroväckande med tanke på att regeringen ställt som mål att öka energieffektiviteten med 20 % till år 2020. Trenden visar att de finländska hushållen inte ännu i tillräckligt stor utsträckning tagit till sig information om sätt att få ner el-konsumtionen och minska energiförbrukningen. För att få en förändring till stånd behövs både käpp och morot. En övergång till lågenergilampor är på gång men fortfarande saknas beslut om att införa bostadsvisa el-mätare som i realtid kan visa el-priset samt el-förbrukningen. Lyckade försök har gjorts och preliminära uppskattningar finns om att en inbesparing på 1 TWh kunde uppnås med hjälp av el-mätare i bostäder. Det skulle vara viktigt att myndigheterna kunde ge rekommendationer och varningar, t.ex. via textmeddelanden, då det ser ut som om el-konsumtionen nationellt plötsligt stiger kraftigt. Vid dessa situationer bör myndigheterna kunna uppmana invånarna att undvika att använda apparater som konsumerar mycket el, så som el-bastu, byk- och torkapparater, datorer, ugn eller tv. Om möjligheten finns att ersätta el-uppvärmning med vedspisar kan invånarna även minska el-uppvärmningen och ersätta den med veduppvärmning. I Frankrike har man redan länge haft el-mätare i alla hem. Invånarna kan följa med prisutvecklingen och anpassa funktioner i hemmet så att elkonsumtionen blir jämnare och man kan undvika dyra samt miljöskadliga elkonsumtionstoppar. Också i Finland bör vi så snabbt som möjligt fatta beslut om el-mätare i bostäder. Med hjälp av el-mätaren kan invånarna snabbt anpassa sig till rådande omständigheter, el-konsumtionen i hushållen kan fås att minska och behovet av att starta miljöskadliga reservkraftverk eller att kraftigt öka el-importen minskar. El-mätare ger en slags konsumentupplysning som dagens el-intensiva hushåll behöver, för att kunna ändra på livsstilen i en hållbarare riktning. Version 2.0

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller: Vad tänker regeringen göra för att så snabbt som möjligt göra el-mätarna obligatoriska i varje bostad och har regeringen för avsikt att förhindra el-konsumtionstoppar t.ex. genom förbättrad information om energisparande och genom rekommendationer till hushållen om återhållsam el-förbrukning särskilt under köldknäppar? Helsingfors den 22 januari 2010 Christina Gestrin /sv 2

Suomennos KK 1116/2009 vp Christina Gestrin /r KIRJALLINEN KYSYMYS 1116/2009 vp Sähkömittareiden käyttöönotto asunnoissa Eduskunnan puhemiehelle Suomen sähkönkulutus ylsi talven ennätyslukemiin perjantaina 15.1.2010 kello 16 18. Tämän seurauksena varavoimaa otettiin käyttöön ja sähköntuonti lisääntyi väliaikaisesti voimakkaasti. Sähkönkulutushuiput osuvat muutamille tunneille vuodessa, useimmiten pitkähköjen pakkaskausien aikana. Tällä kertaa kulutushuippu osui perjantai-iltaan, jolloin voidaan olettaa kotien sähkönkulutuksen olevan suurta. Monilla on tapana lämmittää sähkösauna perjantai-iltaisin, ja ajan viettäminen television ääressä on yleistä. Sähkönkulutushuippu saavutettiin ajankohtana, jolloin ruuanlaitto on aktiivisimmillaan useimmissa kodeissa. Kotitalouksien sähkönkulutus on ollut pitkään voimakkaassa nousussa. Kotitalouksien sähkönkulutus lisääntyi vuonna 2009, vaikka Suomen sähkönkulutus yleisesti ottaen pieneni vuoden aikana. Vuosia 1995 2004 koskeva selvitys osoittaa, että kotien sähkönkulutus lisääntyy Suomessa aivan eri tavoin kuin muissa Pohjoismaissa. Tällä ajanjaksolla lisäystä oli Suomessa kokonaiset 29,9 %, kun se Tanskassa oli 5,8 %, Ruotsissa 0,5 % ja Norjassa 4,7 %. Trendi on huolestuttava hallituksen asettamien tavoitteiden kannalta. Niiden mukaan energiatehokkuutta parannettaisiin 20 prosentilla vuoteen 2020 mennessä. Trendi osoittaa, etteivät suomalaiset kotitaloudet vielä riittävästi ole omaksuneet tietoa sähkön- ja energiankulutuksen pienentämisestä. Muutoksen aikaansaamiseksi tarvitaan sekä keppiä että porkkanaa. Energiansäästölamppuihin siirtyminen on meneillään, mutta edelleen kaivataan päätöstä asuntokohtaisten, reaaliaikaisesti sähkön hinnan ja kulutuksen näyttävien sähkömittareiden käyttöönotosta. Onnistuneita kokeiluja on tehty, ja alustavien arvioiden mukaan asuntojen sähkömittareiden avulla voitaisiin saavuttaa yhden terawattitunnin säästö. Olisi tärkeää, että viranomaiset pystyisivät antamaan suosituksia ja varoituksia esim. tekstiviesteillä silloin, kun kansallinen sähkönkulutus yhtäkkiä näyttää nousevan voimakkaasti. Näissä tilanteissa viranomaisten on voitava kehottaa asukkaita välttämään paljon sähköä kuluttavien laitteiden, kuten sähkösaunojen, pesu- ja kuivauslaitteiden, tietokoneiden, uunien ja tv:n, käyttöä. Asukkaat voivat vähentää sähkönkulutustaan myös korvaamalla sähkölämmityksen puulämmityksellä, mikäli heillä on siihen mahdollisuus. Ranskassa kaikissa kodeissa on jo pitkään käytetty sähkömittareita. Asukkaat voivat seurata hintatasoa ja sopeuttaa toimintaansa kotona siten, että sähkönkulutuksesta tulee entistä tasaisempaa ja kalliilta ja ympäristölle haitallisilta sähkönkulutushuipuilta voidaan välttyä. Myös meidän suomalaisten tulee mahdollisimman nopeasti tehdä päätös asuntojen sähkömittareista. Sähkömittarin avulla asukkaat voivat nopeasti sopeutua vallitseviin olosuhteisiin, kotitalouksien sähkönkulutusta voidaan pienentää ja tarve käynnistää ympäristölle haitallisia varavoimaloita tai lisätä voimakkaasti sähköntuontia pienenee. Sähkömittarit antavat tietynlaista kuluttajavalistusta, jota nykypäivän säh- 3

köintensiiviset kotitaloudet tarvitsevat voidakseen muuttaa elämäntapojaan entistä kestävämmiksi. Edellä olevan perusteella ja eduskunnan työjärjestyksen 27 :ään viitaten esitän asianomaisen ministerin vastattavaksi seuraavan kysymyksen: Mitä hallitus aikoo tehdä, että sähkömittarit tulevat mahdollisimman nopeasti pakollisiksi kaikissa asunnoissa ja onko hallituksella aikomusta estää sähkönkulutushuiput parantamalla energiansäästöä koskevaa tiedotusta ja antamalla kotitalouksille suosituksia kohtuullisesta sähkönkulutuksesta erityisesti äkkipakkasilla? Helsingissä 22 päivänä tammikuuta 2010 Christina Gestrin /r 4

Ministerin vastaus KK 1116/2009 vp Christina Gestrin /r Eduskunnan puhemiehelle Eduskunnan työjärjestyksen 27 :ssä mainitussa tarkoituksessa Te, Herra puhemies, olette toimittanut asianomaisen ministerin vastattavaksi kansanedustaja Christina Gestrinin /r näin kuuluvan kirjallisen kysymyksen KK 1116/2009 vp: Mitä hallitus aikoo tehdä, että sähkömittarit tulevat mahdollisimman nopeasti pakollisiksi kaikissa asunnoissa ja onko hallituksella aikomusta estää sähkönkulutushuiput parantamalla energiansäästöä koskevaa tiedotusta ja antamalla kotitalouksille suosituksia kohtuullisesta sähkönkulutuksesta erityisesti äkkipakkasilla? Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa: Suomessa sähkönjakelijat ovat perinteisesti edellyttäneet asiakkailtaan asuntokohtaista sähkönkulutuksen mittausta. Ainoastaan kaksi jakeluverkkoa on noudattanut merkittävässä laajuudessa tästä käytännöstä poikkeavaa menettelyä omilla vastuualueillaan. Pakolliseksi huoneistokohtainen sähkönkulutuksen mittaus säädettiin 1 päivänä huhtikuuta 2004 voimaan tulleella asetuksella. Sähkönkulutuksen mittaus säädettiin tuolloin pakolliseksi sekä jakeluverkkoihin liitetyissä käyttöpaikoissa että asuin- ja liikehuoneistoissa, joihin sähkö toimitetaan kiinteistön sisäisen sähköverkon kautta. Poikkeusmahdollisuus jäi tuolloin hyvin pieniin sekä erityiskohteisiin kuten asuntoloihin. Hallitus päätti helmikuussa 2009 käynnistää sähköntoimitusten mittausta koskevan järjestelmämuutoksen, jonka lähtökohdaksi tuli etäluettavien tuntikulutusta mittaavien sähkömittareiden käyttöönotto ensisijaisena mittaustapana koko maassa. Uusi asetus tuli voimaan 1 päivänä maaliskuuta 2009. Samalla tiukennettiin sähkönkäyttöpaikkojen mittauspakkoa niin, että mittauksen ulkopuolelle voivat jäädä enää vain sellaiset kaikkein pienimmät kulutuskohteet, joiden sähkönkulutus voidaan luotettavasti arvioida. Mittauspakon ulkopuolelle voikin nykyisin jäädä käytännössä lähinnä valomainoksia ja vastaavia kohteita. Uudet mittausvaatimukset edellyttävät, että vähintään 80 prosenttia jakeluverkkojen asiakkaista on tuntimittauksen ja mittareiden etäluennan piirissä vuoden 2013 loppuun mennessä. Säädökset velvoittavat verkonhaltijat ilmoittamaan asiakkailleen näiden tuntikohtaiset sähkömittarilukemat ilman erillistä maksua. Älykkäiden tuntimittareiden ja etäluennan avulla kotitaloudet saavat jatkossa omat sähkönkulutustietonsa seuraavana päivänä ja halutessaan jopa reaaliaikaisesti. Asiakkaat pystyvät näin tarkkailemaan omaa sähkönkäyttöään. Uusien tuntimittareiden tulee myös pystyä vastaanottamaan viestintäverkon kautta lähetettäviä ohjauskäskyjä, joilla rajoitetaan sähkönkulutusta. Lisäksi verkonhaltijan on asiakkaan erillisestä tilauksesta tarjottava mittauslaitteisto, josta kulutustiedot voidaan siirtää suoraan ohjaamaan taloautomaation ohjausjärjestelmiä. Mittausuudistus merkitsee sähkönkäyttäjille mahdollisuutta siirtää sähkönkäyttöään huippukulutusajoista alemman kulutuksen ja halvemman sähkön ajankohtiin. Jo lähitulevaisuudessa sellaisten asiakkaiden, jotka ovat sopineet sähkönmyyjänsä kanssa kulutuksenjoustopalvelusta, sähkönkulutusta voidaan rajoittaa sähkönmyyjän antamilla ohjauskäskyillä sähkömittarin kautta. Näin voidaan alentaa sähkön kulutus- ja hintapiikkejä ja sitä kautta kuluttajan sähkönhankintakustannuksia sekä sähköntuotannon päästöjä. Myös riski ajautua valtakunnallisen sähköjär- 5

Ministerin vastaus jestelmän tehopulatilanteeseen ja sähkönkäytön rajoituksiin pienenee. Suomen voimajärjestelmässä sähkön tuotannon ja kulutuksen hetkellisen tasapainon ylläpitämisestä vastaa järjestelmävastaava kantaverkkoyhtiö Fingrid. Sillä on käytössään nopeaa häiriöreserviä sekä erillisiä tehoreservejä. Lisäksi yhtiö on tehnyt suurten sähkönkäyttäjien kanssa sopimuksia irtikytkettävistä kuormista. Järjestelmävastaavalla on myös oikeus määrätä kulutuskohteita irtikytkettäviksi, jos sähkönkulutus varautumiskeinoista huolimatta uhkaa ylittää tuotannon. Perinteisesti myös energia-asioista vastaava ministeriö seuraa aktiivisesti sähkönkulutushuippujen kehittymistä pakkaskausien aikana yhteistyössä Fingridin kanssa. Viimeksi ministeriö antoi suosituksia sähkönkulutuksen rajoittamisesta 2000-luvun alkupuoliskolla. Sähkömarkkinoiden toiminnan ja teknisten ohjausmahdollisuuksien kehittymisen myötä tarve tämän tyyppiseen tiedottamiseen tulee kuitenkin vähenemään. Uudet mittaussäännökset ovat nostaneet Suomen maailman kehittyneimpien maiden eturintamaan sähkönjakeluverkkojen mittaus- ja kuormanohjausteknologian soveltamisessa. Näissä olosuhteissa hallitus ei näe tällä hetkellä tarvetta sähkönkulutuksen mittausta koskevien säännösten muuttamiseen. Helsingissä 12 päivänä helmikuuta 2010 Elinkeinoministeri Mauri Pekkarinen 6

Ministerns svar KK 1116/2009 vp Christina Gestrin /r Till riksdagens talman I det syfte som anges i 27 i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 1116/2009 rd undertecknat av riksdagsledamot Christina Gestrin /sv: Vad tänker regeringen göra för att så snabbt som möjligt göra elmätarna obligatoriska i varje bostad och har regeringen för avsikt att förhindra elkonsumtionstoppar t.ex. genom förbättrad information om energisparande och genom rekommendationer till hushållen om återhållsam elförbrukning särskilt under köldknäppar? Som svar på detta spörsmål anför jag följande: I Finland har eldistributörerna traditionellt förutsatt att kunderna ska ha bostadsspecifik mätning av elförbrukningen. Endast två distributionsnät har inom sina egna ansvarsområden i betydlig utsträckning tillämpat ett förfarande som avviker från den ovan beskrivna. Lägenhetsspecifik mätning av elförbrukningen gjordes obligatorisk genom en förordning som trädde i kraft den 1 april 2004. Obligatorisk mätning av elförbrukningen infördes då för både sådana eldriftsställen som anslutits till distributionsnät och sådana bostadsoch affärslokaler till vilka elektriciteten levereras via fastighetens interna elnät. Endast mycket små förbrukningsobjekt samt särskilda objekt av typen elevhem fick då möjlighet att avvika från denna praxis. Regeringen beslutade i februari 2009 att påbörja en ändring av systemet för mätning av elleveranser. Som utgångspunkt för reformen togs införandet av fjärravläsbara elmätare, som mäter förbrukningen varje timme, som primär mätmetod i hela landet. Den nya förordningen om detta trädde i kraft den 1 mars 2009. Samtidigt gjordes bestämmelserna om obligatorisk mätning vid eldriftsställena strängare så att endast de allra minsta elförbrukningsobjekt vars förbrukning kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt slipper ha egna mätare. Nuförtiden kan i praktiken endast förbrukningsobjekt av typen neonskyltar e.d. lämnas utanför systemet med obligatorisk mätning. De nya kraven beträffande mätning förutsätter att minst 80 procent av distributionsnätbolagens kunder omfattas av systemet med timvis mätning och har fjärravläsbara mätare vid utgången av 2013. Bestämmelserna förpliktar nätinnehavarna att utan extra avgift lämna sina kunder mätningsuppgifter om deras elförbrukning per timme. Tack vare intelligenta mätare som mäter förbrukningen varje timme och mätare som kan avläsas på distans kan hushållen i fortsättningen få uppgifter om sin egen elförbrukning följande dag och, om de så önskar, till och med i realtid. På detta sätt har kunderna möjlighet att följa sin egen elanvändning. De nya timmätarna ska också vara kapabla att ta emot styrkommandon som skickas via kommunikationsnätet för att begränsa elförbrukningen. Dessutom ska nätinnehavaren också på särskild beställning av kunden tillhandahålla kunden mätningsapparatur från vilken uppgifterna om förbrukningen kan överföras direkt till styrsystemen för husautomation. Mätningsreformen innebär för elförbrukarnas del att dessa får möjlighet att styra sin elanvändning från perioder med toppbelastning till tidpunkter då elektriciteten är billigare. Redan inom den närmaste framtiden kan sådana kunder som med sin elförsäljare avtalat om en tjänst för flexibel förbrukning få elförbrukningen begränsad genom styrkommandon som elförsäljaren skick- 7

Ministerns svar ar via elmätaren. På detta sätt är det möjligt att jämna ut förbruknings- och pristoppar för el och därigenom minska konsumentens kostnader för elanskaffning samt utsläppen från elproduktionen. Dessutom innebär detta minskad risk för situationer med effektbrist i det riksomfattande elsystemet och begränsningar i elanvändningen. Inom det finländska kraftsystemet ansvarar stamnätsbolaget Fingrid Abp i egenskap av systemansvarig för upprätthållandet av den kortsiktiga balansen mellan elproduktion och elförbrukning. Bolaget förfogar över snabb störningsreserv samt skilda effektreserver. Bolaget har dessutom med stora elförbrukare ingått avtal om laster som kan kopplas ur. Den systemansvarige har också rätt att bestämma att vissa förbrukningsobjekt ska kopplas ur om elförbrukningen trots reserveringsmetoderna hotar att överstiga produktionen. Också ministeriet med ansvar för energifrågorna följer traditionellt aktivt utvecklingen av eventuella elförbrukningstoppar under perioder med sträng kyla tillsammans med Fingrid. Senaste gången ministeriet utfärdade rekommendationer om begräsning av elförbrukningen var i början av 2000-talet. I och med att elmarknadens funktion förbättras och möjligheterna att tekniskt styra elförbrukningen ökar kommer dock behovet av information av denna typ att minska. Tack vare de nya bestämmelserna om elmätning står Finland nu i främsta ledet bland världens utvecklade länder när det gäller tillämpning av tekniken för mätning och styrning av belastningen i eldistributionsnäten. Under dessa förhållanden ser regeringen för tillfället inget behov av att ändra bestämmelserna om mätning av elförbrukningen. Helsingfors den 12 februari 2010 Näringsminister Mauri Pekkarinen 8