Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.



Relevanta dokument
Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Biobränslen. s

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Värdekedjan Energi från skogsråvara

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Neova/Vapo. Syntetdiesel Stefan Östlund Neova AB

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Version 1 av artikeln : Feldeklarerad miljöpåverkan av el från nya biopannan i kraftvärmeverket

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

hållbar affärsmodell för framtiden

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

Grundläggande energibegrepp

Köparens krav på bränsleflis?

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Energiförbrukning 2010

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

ABC IRIS. Produktblad Miljö INJUSTERINGSSPJÄLL

Scenarier för Pathways

Varifrån kommer elen?

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Yttrande över promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle

Förnybarenergiproduktion

ENERGY Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.

El- och värmeproduktion 2010

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Framtida energisystem i Jönköpings län

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Energikällor Underlag till debatt

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Koldioxidinfångning och lagring (CCS)

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

ABC IRIS. Produktblad Miljö Montage INJUSTERINGSSPJÄLL

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Branschstatistik 2015

Miljömålssystemet vad bör utvärderas, och varför? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Handelshögskolan Umeå Universitet

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Koldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet?

Stor potential för effektivisering. förnybar energi

Livcykelsanalys av biometan (organisk naturgas)

Falu Energi & Vatten

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

BIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker

Indikatorer för att mäta elsystemets resurseffektivitet. Seminarium 20 november 2014 Stockholm

Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009

EU:s klimat- och energipolitik ur ett skogsindustriellt perspektiv. LULUCF-förordningen

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Energiskaffning och -förbrukning

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

DEN SVENSKA MARKNADEN FÖR BIOBRÄNSLEN

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

För en renare värld. Fortum HorsePower. Per Harsem, Country Manager Fortum HorsePower Sverige

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Biobränslen från skogen

Transkript:

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP) in EPD Eutrophication e.g. enhanced nutrification (NP) in EPD Depletion of natural resources in EPD Heavy Metals Air pollution Noise One solution to these problems : To provide energy with low emissions for example Nuclear Power

Mijöpåverkan p.g.a. utsläpp från olika energikällor Impact categories kg/mwh Dust Type of energy AP GWP100 NP POCP ashes SO2 CO2 Phosphate Ethylene etc European average Electricity 3,17 516,88 0,14 0,12 3,39 Hydro power Electricity 0,02 4,40 0,004 0,000 0 Lignite power Electricity 8,34 1 356,01 0,26 0,029 19,3 Nuclear power Electricity 0,09 9,24 0,01 0,007 0,003 Oil power Electricity 10,53 942,98 0,27 0,88 0,11 Stone coal power Electricity 6,08 1 098,17 0,34 0,09 19,3 Gas power Electricity 1,41 809,81 0,19 0,09 0 Bio fuel electricity- full regrowth 1,38 90 4,6 0,08 5,1 Bio fuel electricity- no regrowth 1,38 1690 4,6 0,08 5,1 Wind Power electricity 0,02 4,1 0,004 0 0 GWP 100 avser utsläpp av CO 2 ekvivalenter till luft från olika energikällor. Man kan se att kärnkraft släpper ut 9 kg per MWh elenergi medan Biobränslen släpper ut 90 kg per MWh elenergi om enbart återväxten av skogen tas. I annat fall släpper eldning av biobränslen ut 1690 kilo per MWh dvs värre än för koleldade kraftverk.

Diskussioner om kärnkraftens påstådda negativa miljöpåverkan bemöts genom att jämföra med biobränslen. KVAs Rapport 28 november 2007 Sett i ett kortare tidsperspektiv, innan skogsbiomassa växt upp och vi ersatt avverkat uppeldat biobränsle, orsakar användningen av biobränslen i princip lika stora koldioxidutsläpp som fossila bränslen. Detta faktum måste beaktas vid ett kraftigt ökat uttag av skog eftersom de närmaste 50-100 åren blir avgörande för att hålla koldioxidkoncentrationen nere på acceptabla nivåer. Även biobränsle från jordbruket ger upphov till klimatpåverkan genom produktion av metan och kväveoxider som är mycket potenta växthusgaser. Nya rön tyder på att den kväveoxid som bildas vid biodrivmedelsproduktion ger lika stor eller större växthuseffekt än den olja som ersätts. De ökande anspråken på bioenergi måste också ställas i relation till en rad andra intressen såsom biodiversitet, rekreation, turism, pappersmassa, sågvirke, livsmedel, syreproduktion, CO 2 -absorption, etc.

Diskussioner om kärnkraftens påstådda negativa miljöpåverkan bemöts genom att jämföra med biobränslen. Om man ska undvika skogsskövling så att skogens återväxt per år motsvarar uttag per år så gäller : Efter 35 år efter en nyplantering kan man få ut 35 40 m 3 /Ha skogsråvara Efter 55-60 år efter en nyplantering kan man få ut ytterligare 40 50 m 3 /Ha skogsråvara Efter 80-100 år efter en nyplantering kan man få ut ytterligare 200 m 3 /Ha skogsråvara Under en livscykel på 100 år kan man alltså få ut 35+45+200 = 280 m 3 /Ha Under en livscykel på 100 år kan man alltså få ut 280/100 = 2,8 m 3 /Ha och år Med densitet 0,72 ton/m 3 blir detta 2,8*0,72 = 2,01 ton/ha och år Detta är : 201 ton/km 2 Värdena avser tillväxten i Dalarna. Som ett genomsnitt i Sverige samt hänsyn till att all återväxt inte går att utnyttja blir siffran något högre. Räkna med 250 ton/km 2 och år istället.

Om man ska undvika skogsskövling så att skogens återväxt per år motsvarar uttag per år så gäller : Räkna med uttag av skog 250 ton/km 2 och år. Sverige har total skog 220 000 km 2 Enbart 75% kan utnyttjas kommersiellt. Resten är för rekreation Naturskyddsområden etc. Detta blir en produktion av träråvaror på 220 000*250*0,75 = 41 miljoner ton per år. Andelen GROT (grenar, rötter och toppar) är 12,5% av detta dvs totalt : 41*0,125 = 5,2 miljoner ton GROT per år. Dessutom har vi röjningsvirke på 10 m 3 per km 2 och år vilket är 1,6 miljoner ton per år. Totalt GROT + röjningsvirke : 5,2 + 1,6 = 6,8 miljoner ton per år. Med värmeinnehåll 2,33 MWh per ton samt verkningsgrad kraftverk 85% fås möjlig energigenerering : 6,8*2,33*0,85 = 14 TWh per år el + värme. Detta fördelas : Elenergi 4 TWh per år samt Fjärrvärme 10 TWh per år.

Diskussioner om kärnkraftens påstådda negativa miljöpåverkan bemöts genom att jämföra med biobränslen. Enligt tidigare kan man med GROT + röjningsvirke generera el 4 TWh per år + fjärrvärme 10 TWh per år. Skogsindustrin behöver dessutom c:a 56 miljoner ton avbarkat trä per år för Sågverk och plywood (17) + massaved (24) + Flis till träfiberindustrin (9) + Brännved (5) samt export (2). Se nedan. Detta är värt 716 miljarder SEK per år. Svenskskogsindustri behöver avbarkat trä : m 3 /år m 3 /år ton/år SEK/ton för slutprodukt MSEKper år för slutprodukt För sågverkochplywood 23900000 17447000 3600 62809 Massaved 33 300 000 24 309 000 20 000 486 180 Flis till träfiberindustrin 11 700 000 8 541 000 3 600 30 748 Brännvedetc 6200000 4526000 3611 16344 Export 1600000 1168000 3600 120000 Totalt behov för skogsindustrin 76 700 000 55 991 000 34 411 716 081

Tillförsel av biobränslen enligt kommissionen mot oljeberoendet : 2005 2020 2050 TWh TWh TWh Brännved GROT stubbar 20 40 52 Industrin biprodukter för avsalu 16 22 35 Industrin biprodukter för intern anv. 19 20 25 Avlutar 44 45 45 Avfall, tallbäck, torv, rivningsvirke 8 15 31 Åkerbränslen 1 10 32 Övrigt 0 2 8 Total energitillförsel biobränslen 108 154 228 Anders Allanders beräkning : För 2005 kommer i stort sett allt från skogen i begynnelseläget. Detta kräver skogsråvara : 108/(2,33*0,85) = 55 miljoner ton trä. Skogsindustrin kräver enligt tidigare 56 miljoner ton trä + massa etc. Detta medför ett behov på 55 + 56 = 111 miljoner ton medan vi enbart har att disponera 41 miljoner ton per år.

Diskussioner om kärnkraftens påstådda negativa miljöpåverkan bemöts genom att jämföra med biobränslen Detta medför ett behov på 55 + 56 = 111 miljoner ton medan vi enbart har att disponera 41 miljoner ton per år om full återväxt ska ske. Detta är ett överuttag på 111-41 = 70 miljoner ton bränsle per år. Vid förbränning sker utsläpp av 1690 kg CO 2 per MWh elenergi eftersom uttag har skett utan återväxt. Med 360 kg CO 2 per MWh värmeinnehåll fås : 70 000 000*2,33*360/1000 /1000 000 = 59 miljoner ton extra utsläpp av CO 2 per år i Sverige. Sverige har totalt utsläpp 7 ton per person dvs 60 miljoner ton per år. Det innebär en fördubbling av utsläppen av CO 2 per år i Sverige.

Diskussioner om kärnkraftens påstådda negativa miljöpåverkan bemöts genom att jämföra med biobränslen Dessutom varifrån kommer fortsättningen enligt Kommissionens sammanställning? Ska vi odla mer skog (2-3 gånger så mycket som för 2005)? Ska vi bränna upp säden istället för att använda som föda? En total bluffaktig sammanställning av Kommissionen mot oljeberoendet!