Nordiskt Statistikermöte i Åbo, Augusti 2004: KUNSKAP FÖR FRAMTIDEN Sessionen om indikatorer torsdagen den 19 augusti kl 14.00 17.30 Asta Manninen, Helsingfors stad och Christine Halckendorff, Köpenhamns stad: Stadsindikatorer: vilka krav skall de uppfylla? Exempel och erfarenheter. I Stadsindikatorer hjälpmedel för beslutsfattare och alla som önskar delta i diskussion om utveckling och åtgärder Vårt inlägg är fokuserat på städerna, speciellt storstäderna. Storstäderna skiljer sig från andra städer inte bara genom sin storlek utan också genom sin täthet och sin mångfald. De har sina unika förutsättningar för utveckling, men också sina särskilda problem. Stadsindikatorerna bör uppmärksamma dessa särdrag som en utgångspunkt. Bild 1. Utmärkande drag för storstäderna: Storlek. Täthet. Komplexitet och mångfald. Specialisering. Snabba och stora förändringar inom olika samhällsområden, ökade kunskapsbehov. Många egna företagare/entreprenörer Hög utbildningsnivå. Mångkulturell befolkning. Hög andel utrikesfödda. Subkulturer. Många internationella kontakter. Importhamn för nya kunskaper och innovationer. Rörlighet stora flyttströmmar in, ut och inom regionen. Pressad bostadsmarknad, höga boendekostnader, brist på bostäder. Tilltagande pendling. Stort behov av transport och kommunikationer. Miljösnål. Stor andel ensamboende och småhushåll. Våld, stöld och skadegörelse är vanligare än i andra delar av landet. Städerna och deras intresseorganisation EUROCITIES arbetar målmedvetet inom EU med att få till stånd en europeisk stadspolitik. Det betyder att vi bör känna till realiteterna i olika delar av Europa. Städerna är många. Det finns många likheter, men också skillnader. Vi behöver god information om våra europeiska städer. Men en stad eller ett land kan inte lösa stadsjämförelsernas metodiska och praktiska problem. Vi behöver samarbete. Därför har de nordiska storstäderna aktivt deltagit i utvecklandet av ett europeiskt system för stadsstatistik och stadsindikatorer i samarbete med EU -kommissionens huvudavdelning för regionalpolitik (DG Regional policy), EU:s statistikbyrå EUROSTAT samt övriga europeiska städer och de nationella statistiska centralbyråerna. Vi bör inte heller glömma internationella nätverk inom branschen, såsom NORDSTAT. NORDSTAT var ju tydligen till och med det första stadsnätverket som etablerat och underhåller jämförbar stadsstatistik. NORDSTAT (etablerat 1990) erbjuder jämförbar storstadsstatistik om de nordiska storstäderna och deras funktionella stadsregioner. Innehållet är rätt täckande och belyser bl.a. följande ämnesområden (http://heln03.novogroup.com/nordstat/): befolkning struktur och dynamik 1
arbete och sysselsättning näringar profil och potential produktion och konkurrenskraft kunskapsbas och kompetens välfärd och välmåga URBAN AUDIT. Som ni kanske minns slutfördes Pilotprojektet Urban Audit hösten 2000. I pilotprojektet deltog 58 städer; från Norden Helsingfors, Stockholm, Göteborg och Köpenhamn. Nu har man arbetat vidare och Urban Audit II är snart slutfört. I Urban Audit II har vi 13 nordiska storstäder: Helsingfors, Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå, Jönköping, Köpenhamn, Århus, Ålborg och Odense. Sammanlagt ingår 258 europeiska städer, 189 från de gamla EU-länderna och 69 från de nya. Huvudman är DG Regional policy och ansvaret för genomföring har lagts vid EUROSTAT. Uppgifterna är insamlade och de har redan delvis använts, bl.a. i den tredje kohesionsrapporten. Målsättningen är att Urban Audit II data är tillgängliga för alla inkommande höst i oktober. Då har vi jämförbara uppgifter om ca 300 variabler omfattande nio ämnesområden. Övningarna bör fortsätta. Vi behöver ett permanent system för framtagning av jämförande stadsstatistik och stadsindikatorer i Europa. Innehållet i Urban Audit II (se pressmeddelande och tabeller 5.7.2004, http://europa.eu.int/comm/eurostat): demografi sociala förhållanden ekonomiska förhållanden medborgardeltagande utbildning och studier/studerande miljö trafik, transport och kommunikationer informationssamhället kultur och rekreation Exempel: NORDSTAT och URBAN AUDIT II. Bild 2-7 Pragmatisk syn på stadsindikatorerna Stadsindikatorerna påvisar förändringar för faktorer som är viktiga för målsättning och uppföljning av stadsutveckling, förbättring av levnadsförhållanden, ekonomisk utveckling, kunskapsutveckling, miljökvalitet osv. Indikatorerna förmedlar information om utvecklingen och ger hjälp i uppföljning och utvärdering. Härvidlag är det viktigt att för saksammanhanget har rätt definition av staden. Vi behöver information om både den administrativa staden och den funktionella staden, dvs. stadsregionen. Ett ökat behov av information om båda dessa geografiska enheter föreligger. Dessutom efterfrågas allt oftare information också på delområdesnivå (neighbourhoods). Senaste statistik och forskning pekar på att skillnaderna mellan olika delområden inom en och samma stad tenderar öka mera än skillnaderna mellan olika städer. 2
Sammanfattningsvis kan vi säga att stadsindikatorerna behövs för definition eller design av stadspolitik och för uppföljning av stadspolitiska målsättningar och åtgärder. I praktiken har stadspolitiken, den europeiska stadspolitiken fem dimensioner, dvs. städerna skall uppfylla fem fundamentala krav (källa: Eurocities 2004). Bild 8. Stadspolitiken och dess målsättningar Dimension Målsättning - den sociala dimensionen the inclusive city - den ekonomiska dimensionen the prosperous city - miljödimensionen, hållbarheten the sustainable city - den kulturella dimensionen the creative city - ledning, administration, governance participation and cooperation Storstadspolitik har således två kompletterande och sammanhängande mål: att skapa möjligheter för långsiktig hållbar tillväxt och att bemästra de sociala problemen. Storstäderna (det lokala och regionala planet) har en avgörande roll och en lång räcka betydelsefulla uppgifter för att uppnå dessa mål. Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och för att befrämja konkurrenskraften. Men, samarbete behövs naturligtvis på regional, nationell och europeisk nivå. Under målsättningen framgångsrik (prosperous) och kreativ har vi kunskapen, som ju är ackumulerad i våra större städer, speciellt i universitetsstäderna. I detta sammanhang kan vi hänvisa till Robert Huggins Associates, som har utvecklat indexet: World Knowledge Competitiveness Index. Benchmarking the Globe s High Performing Regions. Detta sammansatta index består av fyra delkomponenter: human capital components, knowledge capital components, regional economy components och knowledge sustainability. Bild 9. World Knowledge Competitiveness Index. Benchmarking the Globe s High Performing Regions (Robert Huggins Associates, 2004) En alldeles speciell styrka för våra huvudstäder är utbildning och kunskap. Vi har i Norden den högsta kunskapsnivån i Europa (ESPON, European Spatial Planning Observation Network). Men, i global jämförelse har vi stora utmaningar; ett tjugotal stadsregioner ligger före oss (World Knowledge Competitiveness Index, Robert Huggins Associates). Bild 10. The Knowledge base (ESPON) Att mäta storstadens konkurrenskraft är svårt, inte alls enkelt eller entydigt. Enligt forskning i området kan man väl fastställa följande egenskaper (bl.a. Porter, Parkinson,): innovationsförmåga, mångsidig näringsstruktur, kvalificerad arbetskraft, goda förbindelser och kommunikationsnät, strategisk samarbetsförmåga samt livskvalitet. Förutom dessa särdrag bör vi naturligtvis uppmärksamma företagsmiljön, förutsättningarna för en lönsam och konkurrenskraftig affärsverksamhet, bl.a. kostnadsnivån. European Cities Monitor 2003 (Cushman & Wakefield, Healey & Baker) avslöjar vilka faktorer företagen fäster uppmärksamhet vid när de beslutar om var etablera sin verksamhet.undersökningen omfattar Europas främsta business städer och har gjorts 3
sedan 1990. Enligt denna undersökning placerar sig de nordiska huvudstäderna i snitt mycket väl. Vad gäller internationella transportförbindelser är vi inte konkurrenskraftiga. Vi ligger ganska långt efter London, Paris och Frankfurt, vilka toppar listan. Framgången inom teknologisk utveckling kan studeras också på regional nivå. European Innovation Scoreboard 2003 (European Commission, DG Enterprise) ger våra nordiska huvudstadsregioner höga poäng. Vi klassificeras som ledande innovationsregioner i Europa. Tyska stadsregioner ligger också högt. Prestationsmått på forskning och utveckling korrelerar starkt med hög innovationsförmåga. Hög levnadsstandard och ren miljö är utmärkande för våra städer; där intar vi en ledande position i europeisk jämförelse och även globalt. (European Cities Monitor, 2003) Trots alla goda positioner ligger vi långt från toppen på den lista som berättar om de mest attraktiva städerna för etablering av företagsverksamhet. Varför? Hur kan detta åtgärdas? Genom benchmarking kan vi lära av andra städer. Detta förutsätter komparativ, jämförbar information. Benchmarking behövs också vad gäller kommunens egna aktiviteter, ekonomi och prestationer. Här presenterar vi ett exempel från Danmark, nämligen samarbetet med nyckeltal där sex danska storstäder samarbetar. Ett försök med internationell benchmarking presenteras också. II 6-by samarbejdet. Erfaringer fra Danmark Involverede kommuner I 2002 indtrådte Københavns Kommune i det nuværende 6-by samarbejde, der udover København består af Århus, Aalborg, Odense, Esbjerg og Randers kommuner. Indsamlede tal Hvert andet år bliver der indsamlet nøgletal på en række af de store serviceområder i kommunerne. For at gøre tallene mest aktuelle bliver de indhentet fra kommunernes budgetter. Den seneste rapport, der udkom i juni 2003, omhandlede derfor kommunernes budgettal for 2003. Den rapport, der udkommer i 2005 omhandler budgettallene for 2005. Der indsamles hoved-nøgletal og del-nøgletal. Hoved-nøgletal er defineret som: Nettodriftsudgifter pr. indbygger. Del-nøgletal er defineret som: Nettodriftsudgifter pr. aldersgruppe/brugergruppe eller aktivitet/dækningsgrad/personaleforbrug pr. aldersgruppe/brugergruppe 4
Indsamling af tallene Nøgletallene indsamles af de enkelte fagforvaltninger, f.eks. bliver nøgletallene på dagpasningsområdet indsamlet af den forvaltning i København, som har det administrative ansvar for serviceområdet. Økonomiforvaltningen i Københavns Kommune er ansvarlig for at tallene bliver indsamlet i fagforvaltningerne og det er derfor personer fra Økonomiforvaltningen, der sidder i nøgletalsstyregruppen. I Århus og Odense er det statistik kontorerne der står for indsamlingen af nøgletallene fra fagforvaltningerne. Områder der samles tal ind på Der bliver indsamlet nøgletal på de store serviceområder i kommunerne, herunder børnepasning, skole- og fritidsområdet, ældreområdet m.m. På de enkelte serviceområder bliver der udregnet udgifts- og/eller kapacitetstal pr. plads/elev/ældre/bruger/indbygger. Udover nøgletallene bliver der foranstaltet brugerundersøgelser, der måler brugernes tilfreds med de leverede serviceydelser. Nøgletalsstyregruppe Miljø, Teknik og Arbejdsmarked Det sociale område Undervisning, Fritid, Kultur og Biblioteker Beskatning og budgetter Vejområdet Ældreområdet SFO (fritidshjem) Skatteområdet Forsyningsområdet Dagpleje og daginstitutioner Skoleområdet Renovation Tandpleje Biblioteker Spildevand Aktivering og passiv forsørgelse Fritids- og kulturområdet Kollektiv trafik Sundhedspleje Familieforanstaltninger 5
Formålet med tallene Formålet er, at kommunerne skal lære af hinanden, så de der har den højeste brugertilfredshed kombineret med de laveste udgifter, kan videregive deres erfaringer til de øvrige kommuner. Tallene bruges derfor til benchmarking kommunerne imellem. Herudover bruges tallene til at beskrive de særlige udgiftsposter som specielt store kommuner har i forhold til mindre kommuner. De store kommuner har tit nogle fælles interesser, og de kan bedre fremføre deres sag overfor regeringen, f.eks. i forhold til udligningsordningerne, når de står sammen. Problemer ved sammenligningen Nøgletallene vedr. udgiftsniveauet bliver hentet fra budgettet, der kan derfor være forskelle i budgetteringspraksis i de enkelte kommuner, som gør det vanskeligt at sammenligne tallene, en af de væsentligste opgaver ved indsamlingen af nøgletallene er at minimere disse forskelle. Især for København gør der sig det specielle gældende, at kommunen både er amt og kommune, Københavns tal skal derfor renses for de amtskommunale udgifter. Sammenligning med officielle tal Det er ikke muligt at sammenligne de indsamlede nøgletal med de officielle tal, fra f.eks. det danske Centralbureau: Danmarks Statistik. Idet tallene der bliver anvendt i 6-by samarbejdet er renset for forskelle i budgetteringspraksis. Sammenligning med internationale tal Tallene er bygget op omkring kommunernes konteringssystem i Danmark og tallene er derfor ikke direkte sammenlignelige med tilsvarende tal fra andre europæiske storbyer. Samtidigt kan der være forskelle i regnskabspraksis, hvor man i Tyskland f.eks. benytter omkostningsbaseret regnskaber (inkl. afskrivninger). I Danmark bliver de omkostningsbaseret regnskaber først indført pr. 01. januar 2004. Internationale sammenligninger I januar 2004 blev der i Københavns Kommune igangsat et projekt, hvor man ville sammenligne urbane områder i Europa på dagpasnings-, skole- og ældreområdet. De urbane områder, der bliver sammenlignet er: København, Stockholm, Berlin og Amsterdam. I projektet sammenligner man nettoudgiftsydelser pr. barn/ældre. Men herudover skulle der også indsamles strukturelle indikatorer, såsom arbejdsløshedstal, befolkningssammensætning, boligsammensætning m.m. I Københavns Kommunes Statistiske Kontor stod vi for indsamlingen af de strukturelle indikatorer fra de 4 byer. Vi greb opgaven an på den måde, at vi i første omgang indhentede sammenlignelige nøgletal for København og Stockholm, idet vi anvendte NORDSTAT databasen. Vi besluttede os for ikke at anvende Urban Audit databasen, idet mange af oplysningerne vi skulle bruge manglede og tallene var generelt for gamle. 6
Vi fremsendte tallene for København og Stockholm til Berlin og Amsterdam, hvor vi i redegjorte for den anvendte opgørelsesmetode. Berlin og Amsterdam supplerede så med deres tal. Vores erfaring var, at det var mest besværligt at fremskaffe sammenlignelige uddannelses tal, idet uddannelsessystemet i de fire byer er vidt forskellige. Især Tyskland skilte sig markant ud. Projektet viste endvidere, at det er vanskeligt at benchmarke de europæiske storbyer, på udgiftsområdet. Som nævnt er der i 6-by samarbejdet et stort arbejde i at minimere forskellene ved budgetteringspraksis. Men det er dog de samme regnskabsprincipper der benyttes i de 6-byer. Når man sammenligner udgiftsniveauet i forskellige europæiske storbyer, kan der være vidt forskellige regnskabsprincipper, som gør at tallene skal bruges meget varsomt. Bild 11-15 III Vilka krav ställer vi storstäder på indikatorerna Stadsindikatorerna presenterar mångsidig information ekonomiskt, komprimerat och överskådligt. Det är viktigt att fästa uppmärksamhet vid kvalitetskraven på indikatorpresentationerna. Stadsindikatorerna fäster uppmärksamhet vid den geografiska enheten samhörighet mellan innehåll och geografi eftersträvas. Uppmärksamhet fästs också vid annan kringinformation. Det viktigt att veta viktiga karakteristika om de städer eller stadsregioner som kommer att jämföras. Härvid räcker det inte med storlek, t.ex. folkmängd; stadens historiska bakgrund, speciella funktioner, specialisering osv. är viktiga. Kringinformationen behövs för att välja ett rimligt set av städer för jämförelse och också för tolkning av resultaten.vad gäller data och information, använd om möjligt flera än en källa. Säkerställ jämförbarheten och pålitligheten. Stadsindikatorerna är ett ypperligt redskap för benchmarking och benchlearning. Din stad kan hitta nya lösningar, nya genombrott och innovationer. Din stad eller stadsregion lär sig bättre förstå prestationer av världsklass. Beslutsunderlaget breddas och djupas. Bild 16. Stadsindikatorerna skall möta kraven på jämförbarhet omfattande innehåll tillämplighet betydelsefullhet lätt att förstå sensitivitet entydighet oavhängighet mätbarhet tillgänglighet aktualitet (färska data som utgångsläge) kostnadseffektivitet 7
Stadsindikatorerna behöver ett fast och bra kunskapsunderlag, utgångsdata av hög kvalitet. Här är det önskvärt att samarbetet med å ena sidan forskning och å andra sidan de nationella statistikcentralerna breddas och intensifieras. Vi har goda erfarenheter från uppläggning och samarbete av Urban Audit II. Samarbetsmönstret Eurostat Statistikcentralen staden fungerade utmärkt. Det kan tilläggas att vi i Finland dessutom utförde ett nationellt Urban Audit II projekt parallellt för att möjliggöra att även mindre städer får möjlighet till europeisk benchmarking. Vi har gett ut en publikation om detta och upprätthåller en indikatordatabas för finska städer och stadsregioner. Samarbetspartners är städerna, inrikesministeriet och Statistikcentralen, som bär ansvaret för databasen. IV Avslutning. Aktuella frågeställningar till städerna och de nationella statistikcentralerna Vi har idag i stadsutvecklingen en räcka frågor att besvara med ny information. Vi kan nämna bl.a. Våra storstadsområden som innovationsmiljö och system. Våra metropoler och den globala ekonomin, globala konkurrensen. Den regionala ekonomin, näringarna och kunskapen. Sysselsättningen? Utvidgningen av EU. Verkningar? Stadsekonomin. Utvecklingen av inkomstunderlaget. Prognoser. Städerna och den europeiska sociala modellen. Social samhörighet. Den sociala och ekonomiska dimensionen. Källor NORDSTAT- databasen. Nordic Major City Statistics 2004. USK, Stockholm. URBAN AUDIT. Demographic, economic and social data on 258 cities across Europe. 25 June 2004. News Release and additional tables. Eurostat. The URBAN AUDIT II project, various documents. 2001-2004. Lewis Dijkstra, EU/ DG Regional Policy: Overview of the Urban Audit. Presentation at the Urban Audit meeting on May 5 th, 2004 in Brussels. Lewis Dijkstra, EU/DG Regional Policy: The socio-economic situation in European cities. Presentation at the Eurocities seminar on Cities and the European Social Model on June 1 st, 2004 in Helsinki. 6.by Nøgletal. Budget 2003. Udvikling 1994-2003. Rapport utarbejdet af kommunerne: Århus, Odense, Aalborg, Esbjerg, Randers och København. Juni 2003. Robert Huggins Associates. Worlds Knowledge Competitiveness Index. 8
Eurocities. www.eurocities.org ESPON. European Spatial Planning Observatory. European Innovation Scoreboard 2003. EU/DG Enterprise. Cushman & Wakefield, Healy & Baker. European Cities Monitor 2003. UBS. Prices and earnings. 2003. Michael E. Porter, Havard University: Building the Microeconomic Foundations of Prosperity: Findings from the Business Competitiveness Index. Global Competitiveness Report 2003-2004. A Portrait of Finnish Cities, Towns and Functional Urban Regions. The Finnish Urban Indicators System. Committee for Urban Policy. Helsinki 1999. Kaupunkiseutujen kasvun aika. Stadsregionerna växer till sig. Inrikesministeriet 2004. Märk. Detta är den nationella Urban Audit II rapporten. Asta Manninen & Janne Antikainen & Tarja Pyöriä: Bra liv och god information om stadsregioner. Kvartti 1/04. Helsingfors Faktacentral. 2004. Helsinki Trends 2004. Helsinki 2004. www.hel.fi/tietokeskus www.sk.kk.dk 9