Ärendenummer 00270-2015-1.1.1 Datum 2017-04-13 Reviderad handlingsplan för jämställdhetsintegrering av Folkhälsomyndigheten 2015-2018 1. Uppdrag och syfte I regleringsbrevet för 2015 fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag av regeringen att redovisa en plan för hur myndigheten avser utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering under åren 2015 2018 i syfte att verksamheten långsiktigt ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsintegrering är regeringens strategi för att nå de jämställdhetspolitiska målen. Efter att en organisation har arbetat med jämställdhetsintegrering ska jämställdhet finnas med i ordinarie verksamhet. Det innebär att statistik och övriga kunskapsunderlag samt myndighetsutövningen stödjer arbetet för en jämställd hälsa. Handlingsplanen ger mål och aktiviteter för myndighetens arbete under perioden 2015-2018. 1.1 Folkhälsomyndighetens uppdrag Folkhälsomyndighetens kärnuppdrag är att enligt instruktionen verka för god folkhälsa, utvärdera effekterna av metoder och strategier på folkhälsoområdet, följa hälsoläget i befolkningen och faktorer som påverkar detta samt genom kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning främja hälsa och förebygga sjukdomar och skador. Verksamheten ska stå på vetenskaplig grund. Särskild vikt ska fästas vid de grupper som löper störst risk att drabbas av ohälsa. Därtill finns uppdrag att särskilt analysera utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer samt hur bestämningsfaktorerna fördelas efter kön, eller kulturell bakgrund, socioekonomisk tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, funktionsnedsättning och ålder. Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, SE-831 40 Östersund. Besök: Forskarens väg 3. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se
1.2 Sveriges jämställdhetspolitiska mål Målet för svensk jämställhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Till målet finns sex delmål, varav ett handlar om jämställd hälsa: Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Delmålet omfattar det förbyggande folkhälsoarbetet, men även åtgärder och insatser till enskilda gällande socialtjänst, stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt hälso- och sjukvård. Även delmålet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra, har betydelse för Folkhälsomyndighetens jämställdhetsarbete då våldsutsatthet leder till ohälsa. Regeringens huvudsakliga strategi för att nå det jämställdhetspolitiska målet är jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsintegrering syftar till att förbättra verksamheters resultat genom att föra in ett jämställdhetsperspektiv i ordinarie arbete. Europarådets definition av jämställdhetsintegrering lyder: Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. 2. Folkhälsa och jämställhet En god hälsa är avgörande för människors möjlighet att forma samhället och sina egna liv, det vill säga hälsa är en förutsättning för att nå det övergripande jämställdhetspolitiska målet. Det finns stora skillnader mellan kvinnor och män när det gäller hälsans bestämningsfaktorer som utbildning, tidsanvändning, omsorg om anhöriga, förvärvsarbete, inkomster, samt makt och inflytande i näringsliv och politik. Arbetsmarknaden är könssegregerad vilket exempelvis visar sig genom att kvinnor arbetar betydligt mer inom vård- och omsorgsarbeten samt serviceyrken, än män. Kvinnor tar ut merparten av föräldraledigheten och tar huvudansvaret för hemarbete vilket lämnar mindre utrymme för återhämtning och rekreation. Det är skillnader i kvinnors och mäns hälsoutfall. Kvinnor drabbas i större utsträckning av depression, ätstörningar, ängslan, oro och ångest än män och de söker mer vård, får mer mediciner och är mer missnöjda med vården. Fler kvinnor än män gör självmordsförsök men fler män än kvinnor begår självmord. I jämförelse med män har kvinnor också en högre andel arbetsrelaterade sjukdomar och har i högre utsträckning sjukfrånvaro. 2
Män deltar i mindre utsträckning än kvinnor i olika screeningprogram och genomför färre sjukdomstester (t.ex. för STI) än kvinnor. Flera av de dödsorsaker som är vanligare bland män än bland kvinnor kan relateras till beteenden som är mer accepterade i föreställningar om maskulinitet, till exempel risktagande i trafiken och på arbetsplatser, våldshandlingar och hög alkoholkonsumtion. Män har kortare medellivslängd än kvinnor, men har under de senaste åren ökat sin medellivslängd. En god hälsa hos både kvinnor och män skapar förutsättningar för att exempelvis aktivt engagera sig i politiska partier, idrottsutövning och föreningsliv vilket främjar förutsättningar för en jämställd fördelning av makt och inflytande. Att inte drabbas av ohälsa ökar också båda könens möjlighet att kunna kombinera utbildning, arbetsliv och familjeliv på ett jämställt sätt. Ett annat exempel är att möjligheten att bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion och att slippa bli våldsutsatt är avgörande för såväl folkhälsan som jämställdheten. Genom att identifiera folkhälsoproblem med stora könsskillnader, hitta orsaker till varför kvinnor drabbas av en viss typ av ohälsa och män av en annan, analysera effekterna av insatser uppdelat på kvinnor och män kan Folkhälsomyndigheten bidra till både en bättre folkhälsa och de jämställdhetspolitiska målen. Myndighetens målgrupper får bättre underlag för sitt arbete. Jämställdhet handlar om kvinnor och män. Folkhälsan påverkas av skillnader i andra livsvillkor och levnadsförhållanden som utbildningsnivå, etnisk bakgrund, sexuell läggning, könsidentitet och ålder. Exempelvis rapporterar personer med kort utbildning sämre hälsa än de med längre utbildning. Majoritetsbefolkningen i Sverige rapporterar en bättre hälsa i jämförelse med flera av de nationella minoriteterna. Bland homo- och bisexuella är det allmänna hälsotillståndet sämre än bland heterosexuella personer. Psykisk ohälsa bland yngre personer ökar men minskar bland äldre. Där det är relevant kommer myndighetens jämställdhetsintegreringsarbete att komplettera analysen och arbetet utifrån kön med andra diskrimineringsgrunder och socioekonomi. 3. Organisation, styrning och uppföljning Folkhälsomyndighetens ledning är ytterst ansvarig för jämställdhetsintegreringen på myndigheten. Jämställdhetssamordnaren har planerings- och samordningsansvar för uppdraget. När det är möjligt kommer jämställdhetsintegreringen att i samverkan med myndighetens övriga uppdrag. Handlingsplanen läggs från och med hösten 2017 in i myndighetens verksamhetsplaneringsprocess och följs upp vid ordinarie uppföljningstillfällen, tertialvis och i samband med myndighetens årsredovisning. 3
Resultat redovisas till departementet i årsredovisning 2018 och 2019 samt uppföljning i separat rapport februari 2018. 4. Mål, aktiviteter och förväntade resultat 4.1 Övergripande mål Folkhälsomyndigheten bidrar till att kvinnor och män, flickor och pojkar, har samma förutsättningar för en god hälsa. Detta sker genom att folkhälsan kartläggs och kontinuerligt analyseras ur ett genusperspektiv. 4.2 Mål Handlingsplanen har fem mål: 1. Statistik och övriga kunskapsunderlag stödjer arbetet för en jämställd hälsa. 2. Myndighetsutövning i form av bidrag, tillstånd, tillsyn stödjer arbetet för en jämställd hälsa. 3. Myndighetens styrdokument och processer stödjer arbetet för en jämställd hälsa. 4. Kommunikation och information är jämställd och normkritisk. 5. Medarbetare och chefer har kompetens i jämställdhet och normkritik. 4.3 Genomförande Aktiviteterna kommer att genomföras med stöd av jämställdhetssamordnaren. För mål 1,2 och 3 finns en modell framtagen i syfte att underlätta för enheter att genomföra aktiviteterna parallellt. Se bilaga1. 4.4 Förväntade resultat Förväntat resultat av arbetet är att det inom myndigheten ska finnas förutsättningar för ett långsiktigt arbete med jämställd folkhälsa. På så sätt bidrar myndigheten till de jämställdhetspolitiska målen. 4
4.5 Aktiviteter Mål 1. Statistik och övriga kunskapsunderlag stödjer arbetet för en jämställd hälsa Aktivitet Ansvar Klart Identifiera och prioritera kunskapsunderlag som behöver ha ett jämställdhetsperspektiv. Chefer och medarbetare som arbetar med kunskapsproduktion utbildas i jämställdhet och genusanalyser. Om möjligt sker utbildningen samordnat med redan inplanerade utbildningar. Genomlysa och jämställdhetssäkra rapportmallar och stöddokument. Vid behov ta fram metoder. Uppdatera rutiner för kunskapsproduktion med vägledning om hur jämställdhetsperspektivet tas med. Vid behov lyfta in fler perspektiv i arbetet (övriga uppdrag, diskrimineringsgrunder och socioekonomi). AC EU, AC KU, AC MI Chef GD kansli Alla chefer inom prioriterade områden. Jämställhetssamordnare anordnar utbildning Alla chefer inom prioriterade områden. AC KO, AC MI, AC KU, AC EU Jämställdhetssamordnare. 5
Mål 2. Myndighetsutövning i form av bidrag, tillstånd, tillsyn stödjer arbetet för en jämställd hälsa. Aktivitet Ansvar klart Identifiera och prioritera områden som behöver ha ett jämställdhetsperspektiv. Chefer och medarbetare som arbetar med myndighetsutövning utbildas i jämställdhet och genusanalyser. Om möjligt sker utbildningen samordnat med redan inplanerade utbildningar. Genomlysa och jämställdhetssäkra rapportmallar och stöddokument. Vid behov ta fram metoder. Vid behov lyfta in fler perspektiv i arbetet (övriga uppdrag, diskrimineringsgrunder och socioekonomi). AC KU Stöd av jämställhetssamordnare. Alla chefer inom prioriterade områden. Jämställhetssamordnare anordnar utbildning. Alla chefer inom prioriterade områden. Jämställdhetssamordnare. 6
Mål 3. Myndighetens styrdokument och processer stödjer arbetet för en jämställd hälsa Aktivitet Ansvar Klart Kartlägga styrdokument och processer som behöver ha ett jämställdhetsperspektiv. Genomlysa och jämställdhetssäkra styrdokument och processer. Vid behov ta fram stödtexter. Vid behov lyfta in fler perspektiv i arbetet (övriga uppdrag, diskrimineringsgrunder och socioekonomi). Alla AC Chef GD kansli Alla chefer som äger identifierade dokument och processer. Jämställdhetssamordnare. 7
Mål 4. Kommunikation och information är jämställd och normkritisk Aktivitet Ansvar Klart Inventera myndighetens terminologi och språkbruk samt ta fram och implementera checklista för jämställt och normkritisk kommunikation. Genomlysa och jämställdhetssäkra mallen för kommunikationsplaner. Säkerställa att FOHMs representation speglar bilden av FOHM som en jämställd och medveten arbetsplats. Ta fram och genomföra kommunikationsplan för intern kommunikation av jämställdhetsarbetet. AC KO Alla chefer ansvarar för implementeringen. AC KO AC KO EC AD-PE AC KO 8
Mål 5 Medarbetare och chefer har kompetens i jämställdhet och normkritik Aktivitet Ansvar klart Samtliga chefer deltar i jämställdhetsutbildning. Utbildningen ges om möjligt i samband med befintliga utbildningar och tar även upp diskrimineringsgrunderna och uppdragen inom jämlik hälsa, mäns våld mot kvinnor och hbtq. Samtliga medarbetare1 deltar i jämställdhetsutbildning. Utbildningen ges om möjligt i samband med befintliga utbildningar eller som en webbutbildning och tar även upp diskrimineringsgrunderna och uppdragen inom jämlik hälsa, mäns våld mot kvinnor och hbtq. Kartlägga och genomlysa myndighetens interna utbildningar. Lägga till jämställdhet där det är relevant. Alla chefer. Jämställdhetssamordnaren tar fram och håller i utbildning. Alla chefer. Jämställdhetssamordnaren tar fram och håller i utbildning. Jämställdhetssamordnare. EC AD-PE 1 Som inte deltagit i specifik jämställdhetsutbildning inom ramen för handlingsplanen 9
Bilaga 1. Förslag på genomförande för enheter som berörs av mål 1,2 och 3 Modellen är tänkt att fungera som ett stöd för enheter att parallellt kunna genomföra aktiviteterna för mål 1, 2 och 3. Jämställdhetssamordnaren kommer att underlätta för enheterna genom att vara operativ i genomförandet. 10