Dyslexi och vuxna -en visualisering av ett forskningsfält Introduktion I dagens samhälle arbetar skolor för att alla barn och ungdomar ska ha samma förutsättningar (Skolinspektionen, 2010). Samuelsson (2009) beskriver att det finns mer forskning kring barn med diagnosen dyslexi, än vad det finns om vuxna med samma svårigheter. Den som har dyslexi har svårt att avkoda ord, det finns brister i de fonologiska färdigheterna som gör det problematiskt för individen att uppfatta och förstå ordens beståndsdelar samt innebörd. Hjärnan har även svårigheter att lagra och tolka språkljud (Høien och Lundberg, 1999). I Sverige har ungefär 700 000 vuxna svårigheter att läsa en text. Dock är svårigheterna ihållande och kan finnas kvar även i vuxen ålder, då dessa oftast visar sig i rättskrivningssvårigheterna och att läsningen inte är lika åldersadikvat (a.a.). Det finns karaktäristiska drag i dyslektikers hjärnor och Høien och Lundberg (1999) beskriver att läsoch skrivsvårigheter/dyslexi visar sig på olika vis och kan variera i grad. Det visar det sig att 20-25 % vuxna har svårigheter att läsa och förstå en vanlig dagstidning (Lundgren, Eklöf & Hedberg, 2009). Frisk (2003) menar att vuxnas läs- och skrivutveckling kommit i skymundan för läs- och skrivutveckling för barn. Finns inte mycket forskning kring vuxna med dessa svårigheter utan man forskar om barns svårigheter för att stödja träna upp dessa dyslektiska svårigheter i tidig ålder (a.a.). Genom denna visualisering ska jag undersöka hur mycket forskning det finns på sökorden vuxna och dyslexi och jämföra detta med barn och dyslexi. Här ska skillnader och likheter presenteras med hjälp av co-citeringsanalys och visualisering genom VOSViewer. Forskningsfrågorna som ska besvaras är: Hur skiljer sig sökningen vuxna och dyslexi med barn och dyslexi? Delar sökningarna samma centrala dokument eller författare?
Tidigare forskning Visualiseringen handlar om två ämnen som sätts samman och jämförs. Det finns artiklar som behandlar forskningsfälten, men när de sammanställda i kontext handlar de oftast om neurologi eller hur man enklast kan stödja små barn som har dessa svårigheter. Ett arbete handlar om att stödja barn och ungdomar så de finner hjälpmedel som hjälper dem i vardagen. Det finns forskning om vuxna med dyslektiska svårigheter, men det handlar om att denna grupp ska få hjälpmedel, exempelvis på biblioteken, skolor och på arbetsplatser. När tidigare forskning eftersöks är det svårt att finna något relevant som liknar denna visualisering. Istället har en artikel om utvecklingsdyslexi valts. I artikeln har man gjort en co-citeringsanalys inom dyslexi, då dyslexin är förvärvad genom hjärnskada. I Perry & Rice (1999) artikel har man samlat citeringsdata från 74 dyslexiforskare vid tre tidpunkter. Forskningen gjordes från 1974 till 1994 i databasen CRISP som enligt Perry & Rice (1999) finansieras av National Institutes av Health (NIH). Resultaten sattes in i olika kluster med liknande forskare inom vissa områden baserat på co-citation samt andra relationer. Dock har forskningen förändrats genom att det sker framsteg inom de neurobiologiska, genetiska, kognitiva och neuropsykologiska aspekter av dyslexin. Enligt Perry & Rice (1999) står det att NIH stod för finansieringen som gradvis ökade från år 1975-1990. Resultaten visar på skillnader snarare än konvergens bland relaterade forskningsområden. De flesta forskare har en bakgund inom neurovetenskap enligt artiklen från 1999 (a.a.). De största grupperna inom analysen är neurovetenskapen och artiklar som handlar om det fonologiska. 40% av artiklarna i co-citeringen hamnade inom det fonologiska klustret, medan 100% behandlade neurovetenskap. Klustren inom dyslexiforskningen innehöll 60% utbildning. I co-citeringen fanns namn som Fletcher, Shaywitz, Tallal, Smith och Vellutino, beskriver Perry & Rice (1999).
Metod Sökningen sker i den vetenskapliga databasen Web of Science, som Thomson Reuters utvecklat. Det är en vetenskaplig databas som synliggör citeringar av publikationer. Målet med undersökningen är att se ämnets bredd, hur stora de olika ämnesuppdelningarna är och vilka som är de mest citerade artiklarna. Jag börjar med att använda det engelska ordet för dyslexi och trunkerar detta för större sökbredd. Resultatet blev 10,151 poster. Genom att använda artiklar som publicerats under de senaste tio åren görs sökbredden smalare. Det blir 5,220 poster när tidsspannet ändras från 2004 till 2014. För att ytterligare smalna av ämnet, läggs även ordet adult till för att jag vill inrikta mig på vuxna och dyslexi. Trunkerade även adult* för att utöka sökningen. Nu ser sökningen ut såhär: dyslex* AND adult* och genererar 947 poster. Sorterar bort dokumenttyper som inte genomgått peer review och avslutar sökningen med att markera att publikationerna ska rangordnas från högst till lägst citerad. Genom att jag utgår från enbart artiklar, markeras det i sökningen och får då slutligen 853 poster. För att kunna jämföra resultat görs samma sökning igen, men istället för adult skrevs children. Valde sökordet för att se skillnaden mellan dessa två grupper. Sökningen dyslex* AND child* gav 3,286 poster och riktar man in sig på enbart artiklar blir 2,841 poster kvar. Sedan sparas det ned i full record and cited references under omgångar eftersom det bara går att hämta 500 poster åt gången. Innan resultatet sätts in i programmet VOSViewer, sammansätts de två dokumenten i plain text som sparats ner. Metoden som används i denna visualisering av forskningsfältet är co-citeringsanalys. Det är en central metod inom bibliometri, vilken innebär att man analyserar publikationernas referenser/citeringar. Kärki & Kortelainen (1998) beskriver om det är fler författare som citeras i publikationen inom co-citeringen är de större samband mellan publikationerna. Jag öppnar programmet VOSViewer som hämtats från http://www.vosviewer.com/maps/, väljer create och sedan create map based on a network. I VOSViewer kan man välja att göra citeringsanalys eller co-citeringsanalys. Programmet skapades av Nees Jan van Eck och Ludo
Waltman från Leiden University. Genom en visualisering i VOSViewer uppenbarar sig sammanhang där man ser vilken relation författarna har till varandra och till ämnet. Det går även att se försteförfattarna, antalet citeringar, ämnesområden och vilka tidskrifter som citerats. Det centrala här är sammanhanget mellan de artiklar som citeras och att de kan visa hur ett område inom forskningen, menar Bawden & Robinson (2012). Genom sammanhangen och kopplingarna mellan olika publikationer får man en karta över ett ämne och dess sammansättningar. De val man gör i sökningen handlar om sökkriterier och vilken databas man använder i forskningen. Detta kan påverka resultatet på olika sätt (a.a.). Som tidigare nämnts har jag använt mig av Web of Science för att hitta publikationerna som utgör grunden för denna co-citeringsanalys. Dock får man minnas att gå in på Web of Science Core Collection då det möjliggör fler sökinställningar, som språk, finansieringsorgan, forskningsområden och andra aspekter som kan vara intressanta för ens studier. Just dessa delar har använts i visualiseringen. Resultat Här följer de senaste fem årens forskning som publicerats i ämnet dyslexi med hjälp av två sökningar: adult* och child*. För att förenkla tolkningen av resultaten döptes sökningen adult* AND dyslexi* om till AD och dyslexi* AND child* får namnet DC. Utifrån sökresultatet i Web of Science visade det sig att forskningen inom dyslexiämnet ökat under senare år. Publication Years Record Count AD 2013 100 2012 97 2011 97 2006 90 2014 84 DC 2013 340 2011 299
2014 289 2010 286 2012 280 Source: Number of publications in five years period. Här kan vi utläsa att sökningarna skiljer sig i mängd och de år som artiklarna publicerats. Som mest har det givits ut 100 mot 340 poster i Web of Science. Vad gäller utgivningsåret 2014 som fortfarande pågår har artiklar om barn och dyslexi kommit upp i 289 poster, medan 84 poster framkommit på sökningen om vuxna och dyslexi. Resultaten visar att 97 % av forskningen publicerats på engelska, medan siffran är 93 % för den andel av forskningen som har inriktat sig på barn och dyslexi. Följande tabell visar vilka länder som publicerat forskning och i vilken omfattning. Återigen ser vi stora skillnader mellan grupperna. Se exempelvis det som publicerats i USA, 244 mot 794, en skillnad på 550 publiceringar. Countries/Territories Record Count AD USA 244 ENGLAND 161 FRANCE 71 GERMANY 71 ISRAEL 61 DC USA 794 ENGLAND 461 GERMANY 277 FRANCE 197 NETHERLANDS 182 Source: Countries/Territories
I Web of Science kan man utläsa de som bidrar till forskningen och dess publikationer. Topp fem av båda grupperna presenteras nedan. Dessa data visar att det är liknande grupper som finansierar forskningen. De som finansierar forskningen är NIH, WELLCOME TRUST och NATIONAL INSTITUTE OF HEALTH AND HUMAN DEVELOPMENT, de återkommer i båda spalterna. Det som skiljer sig är record count. Det är nästan hälften så mycket finansiering som går till vuxna och dyslexi. Funding Agencies Record Count AD NIH 14 NATIONAL INSTITUTE OF HEALTH AND HUMAN DEVELOPMENT 12 ACADEMY OF FINLAND 11 WELLCOME TRUST 10 MEDICAL RESEARCH COUNCIL 9 DC WELLCOME TRUST 34 NATIONAL INSTITUTES OF HEALTH 27 NATIONAL INSTITUTE OF CHILD HEALTH AND HUMAN DEVELOPMENT 27 NIH 25 ACADEMY OF FINLAND 19 Source: Funding Agencies. De områden som artiklarna publicerats i skiljer sig åt. Inom PSYCHOLOGY ser vi en skillnad på 977 records. Det är stor skillnad mellan AD och DC. Vad gäller EDICATION EDUCATIONAL REASEARCH ser vi en skillnad på 618 poster. Research Areas Record Count AD PSYCHOLOGY 399 NEUROSCIENCES RESEARCH 379
EDICATION EDUCATIONAL REASEARCH 184 REHABILITAION 160 LINGUISTISCT 85 DC PSYCHOLOGY 1376 NEUROSCIENCES NEUROLOGY 804 EDICATION EDUCATIONAL REASEARCH 802 REHABILITAION 604 LINGUISTISCT 296 Source: Research Areas and Record Count. För att ytterligare tydliggöra sökningarnas artiklar jämsides med varandra används VOSViewer. Här kan vi se sambandet och olikheterna mellan de två forskningsfälten. Nedan kommer de citerade posterna visas genom Co-citation och cited references som visas i programvaran VOSViewer. AD DC Co-citation visar citatrelationer, det menas med att dokumenten citeras i andra liknande artiklar (Kärki & Kortelainen, 1998). Vi kan se att AD är mer utspridd och att citeringarna inte har samma relation till varandra som hos DC. Vi kan se att Co-citation i DC är mer sammanhängande och har mer citeringar till varandras artiklar. Storleken på klustren är en visualisering där storleken påvisar att antalet citeringar i förhållande med de andra artiklarna som citerats. Genom att visa en jämförelse hos DC ser vi skillnader, ämnena är mer sammanhållna och fler artiklar är citerade eftersom klustren är av en större storlek. Vi ser
namn som Snowling som även här har många citeringar, 355 stycken. De blå klustren handlar om neurovetenskap. Hos DC handlar de gröna klustren citeringar om education psykologi. Nedan ser vi en tolkning av AD för att se vilka som är försteförfattare inom AD samt föra fram några artiklar inom AD som har fler antal citeringar. Gröna klustren I AD står det gröna fältet för det kognitiva; människans tänkande och intellekt. Här handlar det bland annat om språket, tidsuppfattning och minnet. En av dessa som forskat i ämnet är Snowling på St John's College i Oxford, hon är mest känd för sitt arbete med dyslexi och har fått pris för sin forskning. I denna visualisering har Snowlings Dyslexia från 2000 ett stort kluster. En annan forskare i ämnet är Rasmus som har en av de större klustren. Artikeln "Theories of developmental dyslexia: insights from a multiple case study of dyslexic adults från 2003 har 166 citeringar. Röda klustren AD:s gröna fält har vi professor Tallal som forskar inom språk och inlärning. Det gröna fältet behandlar Neuroscience och har flest citeringar per artikel inom AD. Det röda hos AD behandlar det psykologiska i visualiseringen. Forskningen handlar om människans beteende. Vellutino forskar i cognitive psychology och skrev 2004 artikeln Specific reading disability (dyslexia): what have we learned in the past four decades? som har det största klustret. Det är det stora klustret över Snowlings namn.
Lila klustren Det lila handlar om det kognitiva, vilket är en liten del av visualiseringen som knappt syns bakom de röda klustren. Det kognitiva handlar om intellektuella funktioner. Nicolson som har författat artikeln som citerats mest i de lila klustren handlar om Dyslexia, Learning och Cognitive Neuroscience. Blå klustren Det blå handlar om neurologi. Artiklarna handlar om hjärnansfunktioner och ögonrörelser. Paulesu som forskar inom läsning och dyslexi skrev 2001 Dyslexia: Cultural Diversity and Biological Unity. Habib skrev även om The neurological basis of developmental dyslexia- An overview and working hypothesis. Gula kluster I detta område hittar vi bland annat Stein som verkar på University of Oxford och som intresserar sig för det neurologiska och medicinska inom dyslexiforskningen. Hans artikel kommer från 2001 och heter The magnocellular theory of developmental dyslexia.
Här under ser vi försteförfattarna i de båda sökningarna jämsides med varandra. Även här ser vi att DC har större kluster och därigenom har mer citeringar per artikel och författare. Namn som förekommer i de båda sökningarna är Snowling, Rasmus, Tallal och Nicolsson. Det finns även fler försteförfattare som är gemensamma i visualiseringen. Dock ser vi att DC har större kluster och har fler citeringar per författare. Vi kan även se att det är skillnader mellan mängd och sammanhållning i ämnena. Här kan vi även se Goswam som är professor vid Cambridge inom Cognitive Developmental Neuroscience och Director vid Centre for Neuroscience in Education. Det som intresserar Professor Goswam är det kognitiva, dyslexi och läs- och skrivutveckling. Även Shaywitz är välkänd inom forskningen då hon forskat i varför intellektuella individer kan ha svårigheter i sin läsförmåga. AD DC Reflektioner Det visade sig att liknande grupper i samhället stödjer forskningen av publikationerna. Dock skiljer sig antalet publikationer, under det pågående året 2014 har det publicerats tredubbelt så mycket som under 2013, då det publicerades som mest inom AD, 100. Det skiljer 550 publiceringar mellan de två grupperna i USA. Här läggs mycket pengar och kraft på barn och ungdomar för att tidigt kunna förhindra dyslektiska svårigheter. Eftersom svårigheterna skiljer sig från individ till individ kan det ibland vara komplicerat att uppfatta dem. Undvikandestrategier kommer oftast tidigt i skolåldern menar Eriksson Gustavsson (2005). Strategier som möjliggör att elever klarar skolan oupptäckta trots de har svårigheter. Dock kan deras svårigheter göra sig tillkänna i vuxen ålder.
Många av forskarna i ämnet forskar inom lingvistik och neurologi, både inom DC och AD. Vad gäller DC finns det mycket resurser i dagens skola och samhälle. Det screenas för att hitta de som har svårigheter. En variant av detta görs även på vissa högskolor och universitet för att förenkla livet för dem som har det svårt (Høien och Lundberg, 1999). VOSViewer ger en tydlig bild av citeringarna och visar även försteförfattare, några av vilka presenterades ovan. Det är oftast kända professorer inom olika specialområden som ger sig tillkänna. Allt från forskare i neurologi, lingvistik och de som är intresserade av dyslexiämnet i sig. Ämnena som forskas mest kring inom AD är psykologi, neurovetenskap, pedagogik, lingvistik och rehabilitation. VOSViewer-kartan som behandlar co-citeringar visar att de psykologiska inslagen i AD-forskningen är väldigt få. Det hade varit intressant att forska vidare på de olika strategierna som Høien och Lundberg (1999) beskriver och se hur de påverkar och har påverkat vuxna med dyslexi. Tidigare forskning av Perry & Rice (1999) inom utvecklingsdyslexi gjordes mellan 1974 till 1994. Resultaten visade på att den finansierades av National Institutes av Health som även nu finanserar forskningen inom dyslexin, men mest inom AD. I Perry & Rice (1999) artikel beskrivs att ämnesområden neurobiologiska, genetiska, kognitiva och neuropsykologiska aspekter av dyslexin ökat. Neurovetenskap var dock det största klustret. Inom AD och DC har dessa ämnesområden förändrats och utvecklas. Här är inte neurovetenskap det största klustret, utan klustren inom Dyslexiämnet har ökat och utvecklats. I visualiseringen visas kluster inom ämnen som neurovetenskap, genetisk, kognitiv, perceptuella komponenter och andra centrala aspekter inom dyslexiforskningen. Det största inom klustren är Snowling inom det kognitiva området. Vellutino forskar i kognitiv psykologi och Nicolson inom inlärning och neurovetenskap. Paulesu forskar inom neurovetenskap och om ögonrörelser samt Stein forskar inom det neurologiska och medicinska inom dyslexiforskningen. Dessa fem namn återfinns i varandras artiklar och de är alla välciterade inom dess områden och inom dyslexiforskningen i sig. I Perry & Rice (1999) finns namn som Fletcher, Shaywitz, Tallal, Smith och Vellutino. Det är forskare som fortfarande är verksamma inom ämnet eftersom de återfinns i min visualisering och samarbetar i nya publikationer.
Slutligen ska sägas att det finns mycket att forska om inom ämnet. Det finns starka författare som ofta citeras och ett intresse för att forska mer kring barn och ungdomar. Är detta en ihållande trend eller kommer det att förändras? AD hade 84 publiceringar under 2014, mot 289 inom DC. Det visar sig att vuxna med svårigheter bör hitta vägar genom sina svårigheter (Høien och Lundberg, 1999). Det finns lösningar och det gäller för denna grupp att ta tillvara på de hjälpmedel som finns. Idag är det enklare eftersom en mobiltelefon kan agera minnesbärare, minnesinspelare, rättstavningsmaskin och så finns det uppläsningstjänster samt tjänster som gör att man inte ens behöver skriva sökord i mobilen. I Sverige har 20-25% av vuxna svårt att förstå en dagstidning (Dyslexiförbundet, 2009). Hur kommer det se ut om några år då forskningen inom ämnet stärks? När man kan hitta barn i skolåldern och ge dem viktiga verktyg för att de ska kunna få bättre språkligt självförtroende. Jag ser fram emot att följa Goswams, Snowlings, Shaywitzs, Tallals, Steins och Frosts fortsatta arbete i ämnet vuxna och dyslexi. Referenser Bawden, D & Robinson, L. (2012). Introduction to information science. London: Facet. Eriksson-Gustavsson, A. (2005). "Jag fixar det oftast": hur industriarbetare hanterar läs- och skrivkrav i arbetet. Lund: Studentlitteratur. Frisk, E. (2003). "Mera än svårigheter med ord": om högskolestuderandes upplevelser att leva med dyslexi. Lic.-avh. Vasa ; Pedagogiska fakulteten, 2003. Vasa. Föhrer, U. & Magnusson, E. (2010). Dyslexi förbannelse eller möjlighet?. Att lära sig leva med läs- och skrivsvårigheter. Lund: BTJ förlag. Høien, T. & Lundberg, I. (1999). Dyslexi: från teori till praktik. (1. uppl.) Stockholm: Natur och kultur. Kärki, R. & Kortelainen, T. (1998). Introduktion till bibliometri. NORDINFO no. 41.
Lundgren, Eklöf & Hedberg. (2009). Läs- och skrivsvårigheter- Dyslexi- Vad det här och hur du lever med det. Dyslexiförbundet FMLS. Perry, C. & Rice, R. (1999) Scholarly communication in developmental dyslexia: Influence of network structure on change in a hybrid problem area. Journal of the American Society for Information Science Volume 49, Issue 2, pages 151 168, February 1998. DOI: http://dx.doi.org/10.1002/asi.10336 Samuelsson, S. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur. Skolinspektionen (2010). Rätten till kunskap [Elektronisk resurs] : en granskning av hur skolan kan lyfta alla elever. Stockholm: Skolinspektionen.
Några artiklar från visualiseringen: Rasmus, F. Rosen, S. Dakin, S. Day,B. Castellote, J. White, S. Frith,U. (2003) Theories of developmental dyslexia: insights from a multiple case study of dyslexic adults; Brain 126 (4): 841-865 DOI: http://dx.doi.org/10.1093/brain/awg076.first published online: 1 April 2003. E. Paulesu, J.-F. Démonet, F. Fazio, E. McCrory, V. Chanoine, N. Brunswick, S.F. Cappa, G.Cossu, M. Habib, C.D. Frith, U. Frith (2001) Dyslexia: Cultural Diversity and Biological Unity, Science 16 March 2001: vol. 291 no. 5511 pp. 2165-2167. DOI: http://dx.doi.org/10.1126/science.1057179 Habib, M. (2000) The neurological basis of developmental dyslexia An overview and working hypothesis. DOI: http://dx.doi.org/10.1093/brain/123.12.2373. First published online. Snowling, M.J. (2000). Dyslexia. (2. ed.) Oxford: Blackwell Publishers. Stein, J. (2001), The magnocellular theory of developmental dyslexia. Dyslexia, 7: 12 36. DOI: http://dx.doi.org/ 10.1002/dys.186 Vellutino, F. R., Fletcher, J. M., Snowling, M. J. and Scanlon, D. M. (2004), Specific reading disability (dyslexia): what have we learned in the past four decades? Journal of Child Psychology and Psychiatry, 45: 2 40. DOI: http://dx.doi.org/10.1046/j.0021-9630.2003.00305.x