Öppet vatten, fisk Vem har inte suttit i en eka en ljummen sommarkväll och metat eller fiskat med kastspö? Några har kanske till och med testat att pimpla på vintern? Men att lägga nät för att studera hur sjöars fiskbestånd ser ut, det är kanske inte något som alla har gjort? I det här projektet är det just det ni ska använda er av. Att studera hur fisklivet ser ut, vad och vilka som påverkar skillnader över plats (och tid) är saker ni kan försöka ta reda på. Ni ska under dagen ställa upp en eller flera hypoteser och i era resonemang använda er av följande termer (så många som möjligt): a. Näringskedja/näringsväv b. Konkurrens c. Tillgång till föda d. Ekologisk nisch En hypotes ska vara tydlig och lätt att besvara med ja eller nej. För att jämföra en faktor behöver ni försöka exkludera eller göra alla faktorer utom det ni skall studera, exakt lika (eller så nära det går). Genom att befinna sig i samma sjö (Erken), men välja platser som på något sätt skiljer sig, kan ni testa vad just dessa skillnader får för konsekvenser för växter och liv på de platserna. Man kan också studera skillnader i ett bestånd finns det mycket rovfisk eller karpfisk? I Erken finns det 16 olika fiskarter varav 7 är karpfiskar och 6 är rovfiskar (3 övriga: nors laxfisk, stensimpa kindpansrade fiskar, småspigg taggfenig fisk). De har olika förutsättningar beroende på: Tillgång till föda Möjlighet till skydd Föroreningar En hypotes kan kopplas samman med skillnaderna ovan: Det finns fler mörtar (karpfisk) än stora abborrar (rovfisk) i Erken. I en inledning kan man motivera vilken information som ligger till grund för en hypotes, men hypotesen i sig ska vara fri från resonemang den är bara ett enkelt påstående. För att ta reda på huruvida en hypotes är sann eller falsk behöver ni en forskningsplan. I den beskriver ni er metod och material. Den ska vara så tydlig att ni kan byta med en annan grupp och de kan ta över och genomföra ert projekt. När den är klar tar fältarbetet och insamling av data vid. Var noga med att märka burkar och flaskor innan ni ger er ut i fält för att vara säkra på att ni har det ni behöver.
Det material ni samlat in skall sedan analyseras (artbestämning) och sammanställas: Vi hittade följande arter: Rovfiskar Karpfiskar Övriga Abborre (>200 g) 3 Mört 30 Abborre (<200g) 20 Gädda 1 Brax 2 Nors 3 Gärs 25 Benlöja 10 Sarv 1 Därefter drar ni slutsatser utifrån resultatet var hypotesen sann eller falsk? Vi hittade 30 mörtar och 3 stora abborrar, alltså stämde vår hypotes enligt vår undersökning. Era uppgifter är: 1. Skapa hypotes/-er 2. Skriv ned en forskningsplan 3. Samla ihop det material ni behöver och märk upp burkar/flaskor 4. Genomför er plan i fält och samla in material (djur/växter ). Ta gärna bilder under tiden för att använda vid presentation/efterarbete 5. Analysera och sammanställ ert material (använd er av tabeller, listor, bilder och beskrivningar) 6. Förbered en kort redovisning med följande innehåll: Inledning berätta var ni har varit, beskriv platsen/platserna och förklara varför ni valde er frågeställning eller hypotes. Metod beskriv hur ni resonerade då ni kom fram till metoden, hur ni tänkte ta reda på om er hypotes var korrekt eller inte. Förklara sedan hur metoden gick till i verkligheten, i fält. Använd gärna den utrustning ni använde i presentationen och visa hur det gick till. Resultat presentera de resultat som er metod gav. Visa till exempel med en tabell hur antal arter skiljde mellan olika platser och vilka skillnader i abiotiska faktorer (vind, syrgas, ljus eller ph till exempel) ni noterade. Diskussion försök att förklara och motivera era resultat med stöd från litteratur och lärare. Det spelar ingen roll om er hypotes var rätt eller fel, försök att i alla fall förklara resultatet. Slutsats- bind ihop säcken genom att, till exempel, knyta ihop med inledningen och besvara era inledande frågeställningar.
Öppet vatten, plankton Vem har inte suttit i en eka en ljummen sommarkväll och metat eller fiskat med kastspö? Några har kanske till och med testat att pimpla på vintern? Men hur många är det som har sökt efter det lilla livet i det öppna vattnet? I det här projektet är det just det ni ska fördjupa er i. Att studera hur planktonsamhället i sjön ser ut, vad och vilka som påverkar skillnader över plats (och tid) är saker ni kan försöka ta reda på. Ni ska under dagen ställa upp en eller flera hypoteser och i era resonemang använda er av följande termer (så många som möjligt): a. Näringskedja/näringsväv b. Konkurrens c. Tillgång till föda d. Ekologisk nisch En hypotes ska vara tydlig och lätt att besvara med ja eller nej. För att jämföra en faktor behöver ni försöka exkludera eller göra alla faktorer utom det ni skall studera, exakt lika (eller så nära det går). Genom att befinna sig i samma sjö (Erken), men välja platser som på något sätt skiljer sig, kan ni testa vad just dessa skillnader får för konsekvenser för växter och liv på de platserna. Man kan också studera skillnader i ett bestånd finns det mycket växtplankton eller djurplankton? Erkens djupaste punkt är 21 m. Olika djup har olika förutsättningar beroende på: Tillgång till ljus Tillgång till syre Strömmar/hur vattnet rör sig En hypotes kan kopplas samman med skillnaderna ovan: Det finns mer växtplankton vid ytan än vid 20 m djup. I en inledning kan man motivera vilken information som ligger till grund för en hypotes, men hypotesen i sig ska vara fri från resonemang den är bara ett enkelt påstående. För att ta reda på huruvida en hypotes är sann eller falsk behöver ni en forskningsplan. I den beskriver ni er metod och material. Den ska vara så tydlig att ni kan byta med en annan grupp och de kan ta över och genomföra ert projekt. När den är klar tar fältarbetet och insamling av data vid. Var noga med att märka burkar och flaskor innan ni ger er ut i fält för att vara säkra på att ni har det ni behöver.
Det material ni samlat in skall sedan analyseras (artbestämmas/räknas) och sammanställas: Genom mikroskopanalys av tre droppar från vardera prov fann vi följande: Yta 10 m 20 m Kiselalger (110) Kiselalger (50) Kiselalger (35) Blågröna alger (55) Blågröna alger (20) Pansaralger (25) Pansaralger (10) Grönalger (10) Hoppkräftor (1) Hoppkräftor (2) Hinnkräftor (5) Därefter drar ni slutsatser utifrån resultatet var hypotesen sann eller falsk? Vi hittade 200 växtplankton vid ytan, 80 vid 10 m och 35 växtplankton vid 20 m. Vår hypotes är korrekt enligt vår undersökning. Era uppgifter är: 1. Skapa hypotes/-er 2. Skriv ned en forskningsplan 3. Samla ihop det material ni behöver och märk upp burkar/flaskor 4. Genomför er plan i fält och samla in material (djur/växter ). Ta gärna bilder under tiden för att använda vid presentation/efterarbete 5. Analysera och sammanställ ert material (använd er av tabeller, listor, bilder och beskrivningar) 6. Förbered en kort redovisning med följande innehåll: Inledning berätta var ni har varit, beskriv platsen/platserna och förklara varför ni valde er frågeställning eller hypotes. Metod beskriv hur ni resonerade då ni kom fram till metoden, hur ni tänkte ta reda på om er hypotes var korrekt eller inte. Förklara sedan hur metoden gick till i verkligheten, i fält. Använd gärna den utrustning ni använde i presentationen och visa hur det gick till. Resultat presentera de resultat som er metod gav. Visa till exempel med en tabell hur antal arter skiljde mellan olika platser och vilka skillnader i abiotiska faktorer (vind, syrgas, ljus eller ph till exempel) ni noterade. Diskussion försök att förklara och motivera era resultat med stöd från litteratur och lärare. Det spelar ingen roll om er hypotes var rätt eller fel, försök att i alla fall förklara resultatet. Slutsats- bind ihop säcken genom att, till exempel, knyta ihop med inledningen och besvara era inledande frågeställningar.
Bottenfauna De allra flesta har någon metat efter abborre eller gått längs med stranden och tittat på snäckor, musslor och sett de växter som sträcker sig ovan vattenytan. Men hur många är det som sträckt sig ned, under ytan, ända ner till botten av sjön? I det här projektet är det just det ni ska göra idag. Att studera hur livet på sjöns botten ser ut. Vad och vilka som påverkar livet där och vilka speciella förutsättningar som finns. Ni ska under dagen ställa upp en eller flera hypoteser och i era resonemang använda er av följande termer (så många som möjligt): a. Näringskedja/näringsväv b. Konkurrens c. Tillgång till föda d. Tillgång till syre e. Ekologisk nisch En hypotes ska vara tydlig och lätt att besvara med ja eller nej. För att jämföra en faktor behöver ni försöka exkludera eller göra alla faktorer utom det ni skall studera, exakt lika (eller så nära det går). Genom att befinna sig i samma sjö (Erken), men välja platser som på något sätt skiljer sig, kan ni testa vad just dessa skillnader får för konsekvenser för växter och liv på de platserna. Man kan också studera skillnader i ett bestånd och bedöma om en art är frekvent och varför just den är framgångsrik? För att växter ska kunna producera syre krävs tillgång till ljus. Hur långt ned ljuset når i sjön kan mätas med hjälp av en siktskiva (siktdjupet * 2). Om vi utgår från att syre inte kan produceras på 21 m djup, men på 5 m djup vilka konsekvenser får det för livet? Tillgång till föda Tillgång till syre Konkurrens En hypotes kan kopplas samman med skillnaderna ovan: Det finns fler arter på 5 m djup än på 21 m djup. I en inledning kan man motivera vilken information som ligger till grund för en hypotes, men hypotesen i sig ska vara fri från resonemang den är bara ett enkelt påstående. För att ta reda på huruvida en hypotes är sann eller falsk behöver ni en forskningsplan. I den beskriver ni er metod och material. Den ska vara så tydlig att ni kan byta med en annan grupp och de kan ta över och genomföra ert projekt. När den är klar tar fältarbetet och insamling av data vid. Var noga med att märka burkar och flaskor innan ni ger er ut i fält för att vara säkra på att ni har det ni behöver.
Det material ni samlat in skall sedan analyseras (artbestämning) och sammanställas: Vi hittade följande arter: 5 m (8 arter) 21 m (3 arter) Sötvattensgråsugga Fjädermygglarv Sötvattensmärla Toffsmygglarv Vandrarmussla Slammask Fjädermygglarv Slammask Skivsnäcka Dagsländenymf Bithyniasnäcka Därefter drar ni slutsatser utifrån resultatet var hypotesen sann eller falsk? Vi hittade 8 arter på 5 m och 3 arter på 21 m, alltså stämde vår hypotes enligt vår undersökning. Era uppgifter är: 1. Skapa hypotes/-er 2. Skriv ned en forskningsplan 3. Samla ihop det material ni behöver och märk upp burkar/flaskor 4. Genomför er plan i fält och samla in material (djur/växter ). Ta gärna bilder under tiden för att använda vid presentation/efterarbete 5. Analysera och sammanställ ert material (använd er av tabeller, listor, bilder och beskrivningar) 6. Förbered en kort redovisning med följande innehåll: Inledning berätta var ni har varit, beskriv platsen/platserna och förklara varför ni valde er frågeställning eller hypotes. Metod beskriv hur ni resonerade då ni kom fram till metoden, hur ni tänkte ta reda på om er hypotes var korrekt eller inte. Förklara sedan hur metoden gick till i verkligheten, i fält. Använd gärna den utrustning ni använde i presentationen och visa hur det gick till. Resultat presentera de resultat som er metod gav. Visa till exempel med en tabell hur antal arter skiljde mellan olika platser och vilka skillnader i abiotiska faktorer (vind, syrgas, ljus eller ph till exempel) ni noterade. Diskussion försök att förklara och motivera era resultat med stöd från litteratur och lärare. Det spelar ingen roll om er hypotes var rätt eller fel, försök att i alla fall förklara resultatet. Slutsats- bind ihop säcken genom att, till exempel, knyta ihop med inledningen och besvara era inledande frågeställningar.
Vindskyddad/vindexponerad Visst har väl alla badat vid en strand någon gång? Gärna långa sandstränder med klart vatten och vågor man kan leka i. Men ser alla stränder likadana ut? Om inte, varför? Vilka skillnader i miljön kan ni finna och vilken inverkan har det på djurlivet i vattnet? Hittar man samma djur på olika typer av stränder? I det här projektet är det just det ni ska studera. Att jämföra livet på de olika stränderna och utifrån det försöka dra slutsatser om förutsättningar, vad och vilka som påverkar skillnader över plats (och tid). Ni ska under dagen ställa upp en eller flera hypoteser och i era resonemang använda er av följande termer (så många som möjligt): a. Näringskedja/näringsväv b. Konkurrens c. Tillgång till föda d. Ekologisk nisch En hypotes ska vara tydlig och lätt att besvara med ja eller nej. För att jämföra en faktor behöver ni försöka exkludera eller göra alla faktorer utom det ni skall studera, exakt lika (eller så nära det går). Genom att befinna sig i samma sjö (Erken), men välja platser som på något sätt skiljer sig, kan ni testa vad just dessa skillnader får för konsekvenser för växter och liv på de platserna. Stranden litoralen - kan delas in i två olika typer: exponerad och skyddad. Dessa skiljer sig åt i: Struktur på botten Variationer i tillgång till syre Förekomst av växter En hypotes kan kopplas samman med skillnaderna ovan: I den vindskyddade stranden finns djur som kan andas ovan vattenytan I en inledning kan man motivera vilken information som ligger till grund för en hypotes, men hypotesen i sig ska vara fri från resonemang den är bara ett enkelt påstående. För att ta reda på huruvida en hypotes är sann eller falsk behöver ni en forskningsplan. I den beskriver ni er metod och material. Den ska vara så tydlig att ni kan byta med en annan grupp och de kan ta över och genomföra ert projekt. När den är klar tar fältarbetet och insamling av data vid. Var noga med att märka burkar och flaskor innan ni ger er ut i fält för att vara säkra på att ni har det ni behöver. Det material ni samlat in skall sedan analyseras (artbestämning) och sammanställas:
Vi hittade följande arter: Vindskyddad Vattenskorpion Sötvattengråsugga Sumpsnäcka Ryggsimmare Dagsländenymf Fjädermygglarv Exponerad Bäckslända Vandrarmussla Hundigel Därefter drar ni slutsatser utifrån resultatet var hypotesen sann eller falsk? I den vindskyddade stranden hittade vi Vattenskorpion, Sötvattengråsugga och Ryggsimmare som alla andas ovan ytan. Dessutom fann vi en fjädermygglarv som har hemoglobin, vilket är effektiv bindare av syre. Vi fann tre arter i den vindskyddade litoralen som andas ovan ytan, enligt vår undersökning var vår hypotes korrekt. Era uppgifter är: 1. Skapa hypotes/-er 2. Skriv ned en forskningsplan 3. Samla ihop det material ni behöver och märk upp burkar/flaskor 4. Genomför er plan i fält och samla in material (djur/växter ). Ta gärna bilder under tiden för att använda vid presentation/efterarbete 5. Analysera och sammanställ ert material (använd er av tabeller, listor, bilder och beskrivningar) 6. Förbered en kort redovisning med följande innehåll: Inledning berätta var ni har varit, beskriv platsen/platserna och förklara varför ni valde er frågeställning eller hypotes. Metod beskriv hur ni resonerade då ni kom fram till metoden, hur ni tänkte ta reda på om er hypotes var korrekt eller inte. Förklara sedan hur metoden gick till i verkligheten, i fält. Använd gärna den utrustning ni använde i presentationen och visa hur det gick till. Resultat presentera de resultat som er metod gav. Visa till exempel med en tabell hur antal arter skiljde mellan olika platser och vilka skillnader i abiotiska faktorer (vind, syrgas, ljus eller ph till exempel) ni noterade. Diskussion försök att förklara och motivera era resultat med stöd från litteratur och lärare. Det spelar ingen roll om er hypotes var rätt eller fel, försök att i alla fall förklara resultatet. Slutsats- bind ihop säcken genom att, till exempel, knyta ihop med inledningen och besvara era inledande frågeställningar.
Strömmande/stillastående vatten Vilka har väl inte sett Astrid Lindgrens Emil och drängen Alfred stå i bäcken och fånga kräftor? Men förutom kräftor, vad hittar man i vatten som strömmar? Hittar man samma saker som i vatten som står stilla? Och varför trivs kräftorna så bra i strömmande vatten? Hur stora är djuren ni hittar på de olika platserna? Finns det skillnader? I det här projektet är det just det ni ska studera. Att jämföra livet i strömmande och stilla vatten och utifrån det försöka dra slutsatser om förutsättningar, vad och vilka som påverkar skillnader över plats (och tid). Ni ska under dagen ställa upp en eller flera hypoteser och i era resonemang använda er av följande termer (så många som möjligt): a. Näringskedja/näringsväv b. Konkurrens c. Tillgång till föda d. Ekologisk nisch En hypotes ska vara tydlig och lätt att besvara med ja eller nej. För att jämföra en faktor behöver ni försöka exkludera eller göra alla faktorer utom det ni skall studera, exakt lika (eller så nära det går). Genom att befinna sig i samma sjö (Erken), men välja platser som på något sätt skiljer sig, kan ni testa vad just dessa skillnader får för konsekvenser för växter och liv på de platserna. Det rinnande vattnet delas in i två olika områden, strömmande och stilla. Dessa skiljer sig i avseende på: Struktur på botten Variationer i tillgång till syre Förekomst av växter En hypotes kan kopplas samman med skillnaderna ovan: I den strömmande delen hittar vi arter som kräver hög tillgång till syre. I en inledning kan man motivera vilken information som ligger till grund för en hypotes, men hypotesen i sig ska vara fri från resonemang den är bara ett enkelt påstående. För att ta reda på huruvida en hypotes är sann eller falsk behöver ni en forskningsplan. I den beskriver ni er metod och material. Den ska vara så tydlig att ni kan byta med en annan grupp och de kan ta över och genomföra ert projekt. När den är klar tar fältarbetet och insamling av data vid. Var noga med att märka burkar och flaskor innan ni ger er ut i fält för att vara säkra på att ni har det ni behöver. Det material ni samlat in skall sedan analyseras (artbestämning) och sammanställas:
Vi hittade följande arter: Stilla Sötvattengråsugga Sumpsnäcka Fjädermygglarv Slammask Strömmande Nattsländelarv Signalkräfta Stensimpa Därefter drar ni slutsatser utifrån resultatet var hypotesen sann eller falsk? I det strömmande vattnet fann vi signalkräftor, vilka är syrekrävande. Vi fann också en anpassning till den stenrika miljön, då alla arter vi fann i strömmande vatten på något sätt använde sig av stenarna (beta på, gömma sig under, fästa till). Vi fann signalkräftor i det strömmande vattnet, vilka kräver god tillgång till syre. Enligt vår undersökning var vår hypotes korrekt. Era uppgifter är: 1. Skapa hypotes/-er 2. Skriv ned en forskningsplan 3. Samla ihop det material ni behöver och märk upp burkar/flaskor 4. Genomför er plan i fält och samla in material (djur/växter ). Ta gärna bilder under tiden för att använda vid presentation/efterarbete 5. Analysera och sammanställ ert material (använd er av tabeller, listor, bilder och beskrivningar) 6. Förbered en kort redovisning med följande innehåll: Inledning berätta var ni har varit, beskriv platsen/platserna och förklara varför ni valde er frågeställning eller hypotes. Metod beskriv hur ni resonerade då ni kom fram till metoden, hur ni tänkte ta reda på om er hypotes var korrekt eller inte. Förklara sedan hur metoden gick till i verkligheten, i fält. Använd gärna den utrustning ni använde i presentationen och visa hur det gick till. Resultat presentera de resultat som er metod gav. Visa till exempel med en tabell hur antal arter skiljde mellan olika platser och vilka skillnader i abiotiska faktorer (vind, syrgas, ljus eller ph till exempel) ni noterade. Diskussion försök att förklara och motivera era resultat med stöd från litteratur och lärare. Det spelar ingen roll om er hypotes var rätt eller fel, försök att i alla fall förklara resultatet. Slutsats- bind ihop säcken genom att, till exempel, knyta ihop med inledningen och besvara era inledande frågeställningar.