Munhälsa hos barn och ungdomar 3-19 år Västmanlands län 2016 Klinisk kariesregistrering Tandvårdsenheten Vårdval Juli 2017
Läsanvisning Dokumentet börjar med en introduktion kring insamlad data, dess tillförlitlighet och en kort sammanfattning. Detta dokument: Gäller för barn och ungdomar samt består av allmän teori kring begrepp som munhälsa. Beskriver munhälsoläget för barn och ungdomar i Västmanland. Påvisar problem, reflekterar kring dessa och föreslår åtgärder. Tillförlitlighet De data som här presenteras bygger på manuella rapporter från privattandvården och på datafiler från Folktandvårdens datasystem, T4. Vid tolkning av dessa epidemiologiska data är det viktigt att ha i åtanke att vårdgivarna tillämpar individuella revisionsintervall. Det innebär att varje individ kallas till ny undersökning utifrån individens behov, baserat på en individuell riskbedömning. Undersökning kan därför ske med två års intervall. Det medför att epidemiologiska data inte registreras varje år, för alla individer. Resultatet av det innebär svårigheter att dra några säkra slutsatser för enstaka åldersgrupper. Undantaget är 3- och 19-åringar, där alla i dessa åldersgrupper ska undersökas årligen. Slutsatsen blir ändå att inrapporterad kariesstatistik är acceptabelt tillförlitlig för att spegla stora förändringar över tid. Kort sammanfattning Årligen följer Region Västmanland Tandvårdsenheten upp munhälsan ur ett sjukdomsperspektiv. Två obligatoriska åldrar för tandläkarundersökning är 3 år (83 % undersökta) och 19 år (83 % undersökta). - 95 % av 3-åringarna har varken några nya eller några gamla kariesskador. - 36 % av19-åringarna har varken några nya eller några gamla kariesskador. - Viss skillnad mellan totalt antal kariesskadade tänder kan konstateras på kommunnivå.
Inledning, teori och bakgrund Munhälsa allmänt Munhälsa eller oral hälsa är ett begrepp som används på ett flertal olika sätt. Ett allt mer accepterat synsätt utgår från att sjukdom är diagnostiserade begrepp som exempelvis karies och parodontit. Upplevd hälsa respektive ohälsa behöver inte ha något samband med sjukdom. Sjukdom är inte upplevd ohälsa men tenderar att leda till det. På samma sätt tenderar upplevd ohälsa att leda till sjukdom. Båda delarna finns representerade i begreppet munhälsa [1, 2]. Oral hälsa är alltså en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande med upplevda och fullgoda orala funktioner satta i relation till individens förutsättningar samt frånvaro av oral sjukdom. Munhälsa ur ett sjukdomsperspektiv Munhålan drabbas av ett antal sjukdomar varav karies är den mest frekventa. När det gäller barn och ungdomar är detta ännu tydligare. Karies skapar dels omedelbara problem men även framtida problem som vuxen. Ju fler skador som individen samlar på sig desto större är risken för ny sjukdom. Karies är på samma sätt som parodontit (inflammatorisk sjukdom i tändernas stödjevävnad) en infektionssjukdom som samvarierar med biologiska, psykologiska och socioekonomiska orsaker. Karies är fortfarande ett stort folkhälsoproblem. Karies är svårdiagnostiserad i en tidig sjukdomsfas. Utvecklingen av sjukdomen kan dock avstanna och patienten tillfriskna genom en livsstilsförändring hos den drabbade. Ibland kan fluortillförsel bidra till att patienten slipper en reparativ vårdinsats. Den sena kariesskadan behandlas genom att den skadade delen av tanden ersätts med annat material, idag företrädesvis compositplast eller porslin. Även rotfyllningar, kron- och broprotetik samt implantat kan bli aktuella. Kariessjukdomen kan vid ett svårartat förlopp sluta med tandförlust. Det är viktigt att uppmärksamma att barn och ungdomar med en kariesproblematik, ofta är samma grupper som återfinns i andra medicinska och sociala riskgrupper. Där är ett brett samarbete mellan olika aktörer och professioner nödvändigt för att kunna hjälpa.
Metodik och definitioner Med epidemiologi avses en beskrivning av en sjukdoms utbredning i en population - en grupp individer. Karies är dels den sjukdom som uppvisar den största frekvensen av drabbade, dels den sjukdom som kräver mest resurser. SBU har också i sin genomgång av karies konstaterat att karies är en sjukdom som det går att bli frisk ifrån [3]. Registrering av kariesdata sker endast på tand och ytnivå, inte på individnivå, därför finns ännu inte möjlighet att jämföra incidens- och prevalensvärden med andra sjukdomars. Däremot går det att göra jämförelser mellan kommuner, landsting/regioner och länder i flera av de ingående variablerna. Registrering sker vid alla fullständiga undersökningar av barn och ungdomar i Västmanland. Det är problem med skilda traditioner att registrera och behandla även denna sjukdom. De datasystem som har tillkommit på senare år har även uppvisat problem med att lämna en korrekt statistik. Beskrivning av kariessituationen görs genom att använda index: DMFT (Decayed Missed Filled Tooth) systemet. Definition av DMFT-systemet: D (decayed) Manifest karies, vilket för tand eller yta innebär karies med tydlig utbredning i dentinet och anger nytillkommen primär karies. På icke inspekterbara mellanrumsytor är manifest karies en kariesskada, som på röntgen ger en svärtning genom emaljen och med tydlig utbredning i dentinet. F (filled) Fyllning på tand eller yta, vilket innebär att tanden har en fyllning eller krona, även om fyllningen/kronan skulle vara defekt eller till och med förlorad. M (missed) Förlorad tand. T (tooth) Tand som enhet. S (surface) Yta som enhet. a (approximal) Vilket betyder kontaktyta på primär eller permanent tand. I DMFT-indexet har M-komponenten (M= tand eller yta som saknas p.g.a. karies) exkluderats. Den torde för barn och ungdomar i vårt land vara statistiskt försumbar åtminstone sett på landstingsnivå.
I den här rapporten redovisas: - Andelen kariesfria individer i olika åldersgrupper - DS, beskriver manifest karies - DFT, beskriver antalet karierade och fyllda tänder - DFS-a, beskriver antalet karierade och fyllda kontaktytor på tänderna, approximalytor Idag är vi väl medvetna om att genomsnittsvärden inte speglar ojämlikheter i munhälsan. Genom att göra SiC beräkningar, där munhälsans genomsnitt bland den sjukaste tredjedelen av en åldersgrupp och antalet kariesskadade och fyllda tänder (DFT) anges, får vi en bild av munhälsans fördelning vilket kan jämföras med genomsnittet (DFT) för hela åldersgruppen. Resultat Andel undersökta under 2016: - 83 % av 3-åringarna - 63 % av 6-åringarna - 70 % av12-åringarna - 83 % av 19-åringarna Fig. 1 Andel kariesfria 3-, 6-, 12- och 19-åringar, undersökta 2008-2016. Andel kariesfria 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 3 år 6 år 12 år 19 år Trend 3 år Trend 6 år Trend 12 år Trend 19 år Trendlinjen, i figur 1, för 6-åringar visar på en negativ trend för andelen kariesfria, under tidsperioden 2008-2016. En positiv trend ses gällande andelen kariesfria 19-åringar. För 3- och 12- åringarna är trendlinjen relativt oförändrad under 2008-2016. 95 % av länets undersökta 3-åringar uppvisade kariesfrihet år 2016. Under 2015 uppvisade 98 % av dem kariesfrihet. Bland 12-åringarna var andelen
kariesfria 64 % jämfört med 2015 då 66 % uppvisade kariesfrihet. Av länets 19-åringar uppvisade 36 % kariesfrihet liksom under 2015. Uppgifter angående initialkaries d v s mindre angrepp som inte trängt igenom emaljen, tas inte med i sammanställningen. Fig.2 Nedan visas medelvärdet för karierade och fyllda tänder (DFT) och SiCvärdet hos 12-åringar 2008-2016 2,4 2,2 2 12 åringar 1,8 1,6 1,4 1,2 1 DFT SiC Trend DFT Trend SIC 0,8 0,6 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Den blå linjen visar medelvärdet av antalet kariesskadade och fyllda tänder (DFT) för hela gruppen 12-åringar under åren 2008-2016. Den röda linjen anger genomsnittsvärdet för antalet kariesskadade och fyllda tänder (DFT) för gruppen som tillhör den sjukaste tredjedelen. De svarta linjerna markerar kalkylerad trend. I diagrammet anges DFT-värdet (antalet kariesskadade och fyllda tänder) i y-axeln.
Fig.3 Andel karierade ytor i relation till ålder, undersökta 2013 2016. DS 2013 2016 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 2013 2014 2015 2016 0,4 0,2 0 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Karies i mjölktänderna registreras till och med 6 år. Från 7 års ålder registreras endast karies i de permanenta tänderna. Det innebär att vid 7 års ålder erhålls en tvådelad kariesbild. Troligen finns kariessjukdomen kvar i mjölktandsbettet hos många av dem som i 7 8 års ålder har registrerats som kariesfria.
DFT (dft) Decayed Filled Teeth DFT redovisat nedan utgör medelvärdet för antalet karierade och fyllda tänder i en population. Vid tolkning av stapeldiagram nedan ses staplar men även streck, så kallade konfidensintervall. Konfidensintervall ger oss information om säkerheten i stapelns värde. Ett långt streck innebär en stor osäkerhet och återspeglar ofta ett litet antal undersökta individer. Konfidensintervallet kan förklaras som ett mått på den osäkerhet slumpen bidrar med när man skattar bakomliggande populations medelvärde. 6 åringar Fig.4 Västmanland 6-åringar DFT 6-åringar i Hallstahammar uppvisar färre antal karierade och lagade tänder i jämförelse med sina jämnåriga i Kungsör, Västerås, Sala, Fagersta och Köping. Skillnaden är statistiskt signifikant (säkerställd).
12 åringar Fig.5 Västmanland 12-åringar DFT 12-åringar i Västerås uppvisar en signifikant lägre förekomst av karies i jämförelse med Surahammar.
15 åringar Fig.6 Västmanland 15-åringar DFT 15-åringar i Kungsör uppvisar en lägre förekomst av karierade och lagade tänder i jämförelse med Västerås, Fagersta och Arboga.
19 åringar Fig.7 Västmanland 19-åringar DFT Trots skillnader i höjd på staplarna hos 19 åringarna kan inte några signifikanta skillnader ses mellan kommunerna gällande antalet fyllda och karierade tänder.
DS (ds) Decayed Surfaces DS redovisat nedan beskriver medelvärdet av antalet karierade ytor på tänderna, i en population. 12 åringar Fig. 8 Västmanland 12-åringar DS 12-åringar i Hallstahammar uppvisar signifikant färre karierade ytor än 12- åringar i Köping.
15 åringar Fig. 9 Västmanland 15-åringar DS 15 åringar i Kungsör uppvisar färre karierade ytor än sina jämnåriga i Fagersta, Köping, Västerås och Arboga.
19 åringar Fig. 10 Västmanland 19-åringar DS 19-åringar i Surahammar uppvisar färre karierade tandytor i jämförelse med 19-åringar i Västerås.
DFS-a DFS-a redovisat nedan beskriver medelvärdet av antalet karierade och fyllda kontaktytor på tänderna, approximalytor, i en population. 12 åringar Fig. 11 Västmanland 12-åringar DFS-a Ingen signifikant skillnad ses vid jämförelse av karierade kontaktytor mellan länets 19-åringar.
15 åringar Fig. 12 Västmanland 15-åringar DFS-a 15-åringar i Kungsör uppvisar färre approximala kariesangrepp i jämförelse med sina jämngamla i Västerås.
19 åringar Fig. 13 Västmanland 19-åringar DFS-a Inga signifikanta skillnader går att påvisa gällande förekomsten av approximala kariesangrepp hos länets 19-åringar. Könsskillnader Vid 11 års ålder är andelen kariesfria pojkar 71,61 % jämfört med flickor i samma åldersgrupp 68,24 %. Denna skillnad mellan könen utjämnas när de närmar sig 19-års ålder.
Problem Det finns inte riktigt valida data för att över tid följa barn och ungdomars munhälsa i Västmanland men tidigare insamlade uppgifter utgör underlag för att påvisa större förändringar över tid. Reflektioner Munhälsan i Västmanland förefaller vara bra hos de flesta, dock inte hos alla. I denna rapport visar trendlinjen för 6-åringar på en negativ utveckling gällande andelen kariesfria. Trendlinjen för andelen kariesfria19-åringar tycks fortsätta i en positiv riktning. Dock bör trendlinjer tolkas med försiktighet. Att antalet karierade ytor har ökat hos de yngre barnen och de äldre ungdomarna i jämförelse med 2015, kan ha påverkats av det antal nyinflyttade barn som sågs under 2015 och 2016. Bland dessa barn finns de som har betydligt sämre munhälsa än populationen i övrigt. Det är av stor vikt att följa och analysera denna utveckling. Barn boende i Hallstahammar uppvisar i vissa åldrar färre karierade och lagade tandytor. Troligen påverkas detta resultat positivt av den förhöjda fluorhalten i områdets dricksvatten. Det är viktigt att ha i åtanke att de skillnader vi ser är på tand- eller tandytenivå. Storleksmässigt innebär skillnaderna cirka en tand vid jämförelser av karierade och fyllda tänder. Att barn tidigt uppvisar karies utgör en riskfaktor för fortsatt kariessjukdom under uppväxten. Denna sammanställning ska ses som ett underlag för fortsatt dialog gällande barn och ungas munhälsa i Västmanland samt utgöra underlag för att följa munhälsan. För att skapa möjligheter till adekvata insatser, behandling och identifiering av barn som riskerar att utveckla kariessjukdom krävs en fortsatt utveckling av samverkan mellan tandvård och barnhälsovård. I nuläget ges information om god munhälsa till föräldrar med barn runt 6-8 månader samt barn i förskoleklass och årskurs sex. I Arboga och Västerås förekommer frågor i skolornas elevhälsoenkät angående munhälsa. Syftet är att nå ut med budskap om daglig tandborstning och god kosthållning. Målet är att på sikt förbättra tandhälsan ytterligare. De områden i länet som uppvisar högre förekomst av karies bör erbjudas riktade kariesförebyggande insatser. För att få en mer komplett bild av munhälsa bör den kliniska kariesregistreringen kompletteras med förslagsvis en enkät till länets 19-åringar, för att se hur de upplever sin orala hälsa.
Förslag till åtgärder Utveckla samarbete med barnhälsovården, BHV, gällande tidiga förebyggande insatser för att främja kariesfrihet. Riktade förebyggande insatser i kommuner som uppvisar högre förekomst av karies. Följa upp upplevd hälsa/ohälsa.
Referenser 1. Hugoson A, Koch G, and Johansson S: Konsensusfrågor och uttalanden (Issues and consensus statement), Oral hälsa : sammanställning av konsensuskonferens i Mullsjö 12-14 november 2002 (Oral Health: Proceedings from a consensus conference) 2003, Gothia: Stockholm. p. 12-28. 139-144. 2. Statens folkhälsoinstitut: På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård : Sammanfattning av utredningsunderlag, proposition, riksdagsbeslut, indikatorförslag och exempel på tillämpning. Statens folkhälsoinstitut, 2004:33. 2004, Stockholm. 3. Statens beredning för medicinsk utvärdering, Att förebygga karies : en systematisk litteraturöversikt : oktober 2002. 2003, Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). 26.