Barns uppväxtvillkor och hälsa Stefan Kling, barnläkare, stefan.kling@skane.se Karlskrona, 29 november 2017
Diskussionspunkter Hälsobegreppet Fysisk och Psykisk hälsa Föräldrars och ansvariga vuxnas relation till barns behov av hälsovård. Framgångsfaktorer genomförbara förbättringar Uppväxtvillkor och hälsa Skolans roll som hälsofrämjare och hälsokompass Barn som behöver särskilda insatser HSL (2017:30) 5 kap 7
Hälsobegrepp Psykisk hälsa Psykisk ohälsa Psykiska besvär Psykisk sjukdom diagnos - funktionshinder
Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten
Kunskap om hälsans bestämningsfaktorer, hälsans fördelning, det aktuella hälsoläget och utvecklingen över tid är en förutsättning för att bedriva ett effektivt arbete på folkhälsoområdet.
Folkhälsorapport Blekinge 2014 Gemensam analys psykisk o/hälsa i Blekinge 2016 16-25 åringar 26% nedsatt psykiskt välbefinnande 43% ängslan, oro eller ångest Yngre kvinnor i hög grad stressade
Nordens välfärdscenter
Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar 15 25 % i Norden Psykisk ohälsa tenderar att öka Samband med socioekonomisk status Framtidsutsikter och psykisk hälsa i vuxen ålder påverkas
Varför mår unga dåligt? Mobbing Ensamhet Emotionell omsorgsbrist Otrygghet Stress Prestationsångest Våld En känsla av att inte passa in Avsaknaden av ett meningsfullt sammanhang
Skola och psykisk hälsa, SKL 2016 http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/barn-unga/skola-och-psykisk-halsa Forskning visar ett tydligt samband mellan goda skolresultat och psykisk hälsa. Att gå ut skolan med godkända betyg är en stark skyddsfaktor. Att misslyckas i skolan ökar risken för psykisk ohälsa samtidigt som psykisk ohälsa har en negativ påverkan på skolresultaten. Förskolans och skolans kompensatoriska roll innebär att barn och unga med olika förutsättningar och behov ges likvärdiga möjligheter att lyckas.
ELSA Namnet ELSA står för ELevhälsodata Sammanställd och Analyserad. ELSA ger en övergripande bild av hälsoläget bland barn 6-16 år i Malmö stad Underlättar möjligheterna till både främjande och förebyggande insatser inom skola, elevhälsa och annat folkhälsoarbete. Databasen består av avidentifierad data från elevers hälsosamtal i F-klass, åk 4 och 7-8. Möjlighet till interventioner och uppföljning på individ, gruppoch organisationsnivå.
ELSA För att bättre kunna förstå och följa ungas hälsa över tid, och i olika åldrar så har man skapat ELSA. ELSA innehåller information från hälsoenkäter och hälsosamtal i skolhälsovården. ELSA är ett verktyg som möjliggör utvärdering av insatser som sätts in för att förbättra hälsan.
exempel ELSA - Sömn
En väg in till Elevhälsan (Rektor Johan Hallberg, Evidensbaserad Elevhälsa, Studentlitteratur, 2014) Anmälan till rektor enligt skollagen Öppet hus 45 min x 3/v Läraren berättar Hela elevhälsoteamet lyssnar Handledning/coachning Kartläggning/Utredning Åtgärdsprogram Återkopplingsbesök Prestigelöst samarbete Arena för pedagogiskt ledarskap
Bra för alla barn visioner och verklighet Ett bra allmänt skyddsnät ger gott resultat Åtgärder som riktar sig enbart till barn och familjer i riskzonen är sällan framgångsrika. Ett riktat arbetssätt fångar inte heller upp de barn som befinner sig nära riskzonen. Det räcker inte med ett gott generellt stöd till barn som lever under svåra omständigheter. Därutöver behövs särskilda insatser. (Sveriges Kommuner och Landsting, 2012)
Emelie Läraren i klass 4 A berättar om en 10-årig flicka som är ny på skolan detta läsår. Hon verkar avsky allt som har med skolan att göra. Hon kan varken läsa eller skriva ordentligt och har i princip alltid legat lite efter enligt rapport från den förra skolan, men man har inte gjort någon närmare utredning. Flickan placerades av socialtjänsten i familjehem för ett halvår sedan.
Hälsoundersökning screening http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellascreeningprogram/omnationellascreeningprogram Syftet med att ta fram rekommendationer om screeningprogram är att nå nationell samordning kring screening och skapa förutsättningar för en jämlik vård. Socialstyrelsen avser i detta sammanhang, en systematisk undersökning av en del av befolkningen för att identifiera personer med ett tillstånd som innebär en hög risk för framtida ohälsa. Att upptäcka hälsotillstånd som kan få allvarliga eller omfattande konsekvenser såväl för den enskilda individen i form av för tidig död, svår skada eller funktionsnedsättning, som för samhället i form av stor resursåtgång. Målet är att kunna åtgärda tillståndet tidigt och på så sätt minska de konsekvenser som det leder till hos befolkningen.
Riktad hälsoundersökning till vem? Adoption Asylsökande.... Placerade barn?
Varför behöver barn som placeras särskilda hälsovårdsinsatser? American Academy of Pediatrics (AAP) - Prof. Anders Hjern Har ofta beteendeproblematik och andra former av psykisk ohälsa som familjehemsföräldrarna behöver stöd i att hantera Har ofta utvecklingsavvikelser som leder till svårigheter i skolan Saknar vårdnadshavare med fullständig kunskap om deras hälsohistoria som kan se till att de får sina behov av hälsovård tillgodosedda
Those children who are in the care of the Minister should be among the most healthy in the State. Any health problems they have should be adressed competently; any difficulties they are having at school should be quickly identified and the necessary supports or extra tuition be provided. This is after all no more than we would expect of a caring parent. Practice manual for Out-of-home care in South Australia, 2005
Andel barn som någon gång under uppväxten hamnar i social dygnsvård Finland 3 % Sverige 3-4 % Danmark 4-5 % USA 6 % Sverige/Danmark: Majoriteten placeras i tonåren Sverige: 1% får sin huvudsakliga uppväxt i familjehem, ungefär lika många som utlandsfödda adopterade
Professor Bo Vinnerljung
Hälsoundersökningar av Placerade barn Socialt utsatta barn i Sverige Fosterbarns hälsa 2010, Socialstyrelsen, Malmö stad Barn som utreds av socialtjänsten 2014, Socialstyrelsen Familjehemsplacerade skolbarns hälsa 2015, Allmänna Barnhuset Nordens barn fokus på barn i Fosterhem 2015, Nordiska Välfärdscentret Hälsokontroll för SIS-ungdomar 2016, SIS rapportserie
"All is well": Professionals' documentation of social determinants of health in Swedish Child Health Services health records concerning maltreated children - a mixed method approach. Marie Köhler, Maria Rosvall & Maria Emmelin 2016 aug 15 I : BMC Pediatrics. 16, 1, 127 Children in family foster care have greater health risks and less involvement in child health services. Marie Köhler, Maria Emmelin, Hjern, A. & Maria Rosvall 2015 I : Acta Pædiatrica. 104, 5, s. 508-513 Children in out-of-home care are at high risk of somatic, dental and mental ill health. Randsalu LS, Laurell L, Acta Paediatr. 2017 Oct 7
Children in out-of-home care are at high risk of somatic, dental and mental ill health. Randsalu & Laurell 409/11413 barn (6%), 0-17 år, genomförd läkarundersökning enligt BBIC 2012-2015 29% depression/ångest 30% dålig tandhälsa 36% traumatiska skador 38% tidigare kontakt med barnpsykiatrin 36% uteblivit från medicinsk uppföljning 30% uteblivit från tandvård 39% missat kontakter i barnhälsovård 9-10% fetma CONCLUSION: This study found high levels of wide-ranging health issues. Despite national Swedish guidelines and policies, only 6% of the children in out-of-home care were referred by social workers for a CNIF health assessment
Fosterbarns hälsa (2010) Malmö - journalstudie Hög nivå av psykisk ohälsa Låg vaccinationstäckning (85%) Låg andel genomförda hälsobesök i skolan (85%) Stort bortfall från nationellt rekommenderade hälsokontroller (syn, hörsel, ryggundersökning) Tandvårdsrädsla och tandbehandlingsproblem är vanliga Barnens skolresultat i allmänhet inte tillgängliga, varken för hälsovården eller socialtjänsten
Tandvård Fosterbarns hälsa (2010) Behandlingsproblem barn 3 16 år Placerade barn Kontroller Behandlingssvårigheter 38% 12% Utan behandlingssvårigheter 62% 88%
REMISSER 120 Barn som utreds av socialtjänsten (2014) Vårdcentral 24 Ögon 8 Öron-näsa-hals 11 Logoped 1 Kirurg 1 Ortoped 3 Barnmedicin 18 BUP 10 Hudklinik 7 Akut Tandvård 4 Skolhälsovård 5 Barnhälsovård 1 Kvinnoklinik 1 Vartannat barn behövde minst en remiss till sjukvården
Läkarundersökning av placerade barn varför inte? Bristande kunskapsläge Tveksamhet när det inte finns riktad frågeställning Osäkerhet omkring utfall och möjligheter att behandla Andra problem som måste hanteras först Varför ansvarar inte någon annan vårdnivå eller ordinarie hälsovård i skola eller på familjecentral? Bristande utbildning och stöd inom sjukvården Bristande samarbete mellan myndigheter Organisation inte anpassad Bristande tid och resurser
Stöd till läkaren i samband med undersökningen - checklista för samtal och undersökning Nordens barn fokus på barn i Fosterhem 2015 Förberedelse Tid Barnets egen hälsohistoria
Modell för hälsoomhändertagande i skolan