SEKTORERNAS BEHOV OCH FÖRVÄNTNINGAR

Bilaga 1 SEKTORERNAS BEHOV OCH FÖRVÄNTNINGAR LANTBRUKS- OCH LIVSMEDELSSEKTORN Det finns en samsyn gällande behov av en gemensam stark och hållbar plattform i Västra Götaland med SLU i Skara som nav. Generellt uttrycker man ett tydligt framtida behov av SLU:s närvaro i regionen men samtidigt att inte tappa ett nationellt ansvar för ämnesfrågor. Det finns en kritisk hållning till den akademisering som man uppfattar sker vid SLU idag där forskare i Skara fortfarande uppfattas ha god förmåga att förstå näringens problematik. Lantbruksnäringen i form av rådgivare och ansvariga för lantbrukets organisationer säger sig ha allt svårare att hitta in i universitetet. Här uppges att allt fler av de som arbetat med tillämpad forskning på SLU och samtidigt haft kontaktnät mot näringen har gått eller är på väg att gå i pension. Det ges exempel på hur andra lärosäten nu utvecklat nätverk och kunskap inom områden som tidigare varit enbart SLU:s och man fortsätter exemplifiera en välkomnande attityd som man tycker saknas hos SLU. Man ser ett behov av nya former för samverkan, samverkanslektorerna uppfattas i detta sammanhang ännu allt för okända även om de är välkomna. Det har också vuxit fram en ny bild bland lantbrukets organisationer som börjar bli väl etablerad i både LRF och på hushållningssällskapen. Det är en form av institut som överbryggar glappen mellan lantbruksföretag, rådgivning och forskning i syfte att skapa mer affärer. I denna modell finns också en idé om att kunna ta ett helhetsgrepp och att all lantbruksutbildning såväl naturbruksgymnasier, yrkeshögskola, livslångt lärande och kortare yrkesutbildningar inom akademien skulle kunna finnas med i samma kluster. Förutom denna framväxande bild har visionära tankar väckts om samlokalisering på SLU Campus där forskning och rådgivning blir ett kommunicerande kärl och där både SLU:s alumner som gymnasielärare och rådgivare erbjuds möjlighet till att forska. På frågan om vilken forskning som kommer att krävas för att möta framtidens utmaningar i lantbruks- och livsmedelssektorn växte det ganska snabbt fram en bild som blev allt tydligare ju fler intervjuer som genomfördes. Det finns en önskan om ett kompletterande forskningsfält inom ekonomi som tar utgångspunkt i dagens krav på produktionsjordbruket. I detta ligger såväl entreprenörskap som gränssnitt mot samhällvetenskap och etik, i korthet ekonomisk forskning om en ansvarsfull produktion. Flera uppfattar att SLU har halkat efter andra universitet och efterfrågar mer innovativa arbetssätt med ett flöde av ny kunskap som bygger på gränssnittet mellan traditionell forskning och samhällets nya utmaningar där de gröna näringarna kommer att spela en allt större roll (en biobaserad ekonomi). Flera har också poängterat behovet av mer regional forskning omkring landsbygdsutveckling. Västra Götaland är inte bara känt som lantbrukslänet utan också för det län som har störst andel landsbygdsboende. Tillsammans med en rik kulturbygd finns utrymme för nya idéer omkring nya forskningsprogram inom dessa områden. En ambition som förutsätter en kritisk massa av forskare inom kompletterande discipliner. Forskning om rådgivning, ett rådgivningscentrum, och att kunna få stöd i ambitionen att nå annan forskning vid SLU, andra universitet och internationell ny kunskap för snabb praktisk tillämpning är också efterfrågad. 1

Samtliga intervjuade framhåller betydelsen av utbildningsinsatser från SLU. Dessa kan vara kortare eller längre men ska framför allt ge både spets kopplat till framtidens forskning och bredd där inspiration och innovation är viktiga inslag. Man efterlyser också ett nytt sätt att arbeta med rådgivning där rådgivare, framstående företagare och forskningen möts i ett gemensamt kunskapssökande, där målsättningen är högre kvalitet i framtidens rådgivning. Man nämner också problem med anställningsbarhet för yrkesutbildade agronomer och veterinärer och att det idag ofta saknas tillräcklig yrkeskunskap och förtrogenhet med produktionens förutsättningar. Man menar att det finns yrkeskunskap i form av verktyg som används och som studenten aldrig kommit i kontakt med. Det finns också exempel på hur man skapat särskilda interna utbildningar för nya agronomer för att dessa ska kunna bli anställningsbara. Det finns en stor vilja till medverkan av nya lösningar tillsammans med SLU. I slutet av utredningsarbetet då det varit möjligt att testa utredningens konkreta förslag har samtliga intervjuade uttryckt en stor tillfredställelse och att detta varit mycket efterlängtade förslag under lång tid men att man inte lyckats få en samsyn tidigare. DJURSJUKVÅRDSBRANSCHEN Vid intervjuer med djursjukvårdsbranschen framkommer samma farhågor som i lantbrukssektorn om att det sker en ökad akademisering och att denna utgör en risk för framtida kompetensförsörjning och för studenternas anställningsbarhet. Det har i intervjuer med branschen framkommit att de djursjukskötare som nu studerat tre år på universitet har en helt annan ambitionsnivå än tidigare djursjukvårdare. Det är en annan grupp som ser andra möjligheter till vidareutbildning, forskning och att kunna arbeta utomlands. Att ha uppnått denna status anses i detta fall bra men innebär också att branschen kan komma att tappa en del på vägen. I jämförelse med övriga Europa utbildar Sverige på en akademiskt hög nivå. Jordbruksverkets djursjukvårdsutredning föreslår ökad antagning till djursjukskötare. Men man är samtidigt lyhörd för branschens behov. Personalkategorin jämförbar med undersköterska sägs fortfarande komma att behövas. Denna yrkesgrupp kommer också behöva kompetensutveckling. Man menar att det finns utbildningar på gymnasienivå som har svårt med anställningsbarhet. För att få efterfrågade undersköterskor krävs lite mer. Kraven på dokumentation ökar och veterinären hinner inte allt, djursjukskötaren kan täcka upp och ny kompetens kan bli aktuell. Specialistutbildningar efterfrågas idag starkt på veterinärsidan och behövs nu också inom djuromvårdnad, i första hand för legitimerade djursjukskötare. Rehabilitering och hygien liksom smärtbehandling är önskvärda områden. Branschföreträdare föreslår att specialistutbildningar i djuromvårdnad utvecklas med SLU som ansvarig examinator. Man lyfter fram rehab som växande område att satsa på men också hygienområdet. Branschen menar att det finns en stor marknad för fort- och vidareutbildning där SLU i Skara kan vara en lämplig plats. Den goda kontakten och relationen med tidigare studenter underlättar. Katter är idag allt vanligare som sällskapsdjur och uppfödning av katt ökar. Försäkringsbolagen ser en ökad införsäkring av katt, men är försiktiga vid införsäkring av större kattpopulationer då de kan uppvisa besättningsproblem. Det innebär att nya frågeställningar uppstår, förutom rent veterinärmedicinska problem ses också beteendestörningar vilket orsakar stora bekymmer och lidande för katterna. Branschen efterfrågar mer temaforskning på katt där såväl etik, teknik som ekonomi ingår. Det finns idag kattkliniker och i framtiden kommer de att öka i antal. En önskan är också att utbilda kattspecialister. 2

Praktiska färdigheter efterfrågas av arbetsgivarna, man vill anställa personer som kan sättas i arbete direkt. Branschen efterfrågar mer praktikinriktade kurser speciellt för veterinärstuderande. Området djuromvårdnad är fortfarande ett ungt område där fort- och vidareutbildning är starkt efterfrågat. Utvecklingen, menar branschen, går också mot specialisering, särskilt på de större och medelstora djursjukhusen. Ett framtida problemområde är etik i vården, var går gränsen och hur mycket lidande ska djuret utsättas för. ÖVRIGA SEKTORER I intervjuerna har särskilt nämnts landsbygdens utvecklingspotential, något som också prioriteras i landsbygdsprogrammet och där det finns önskemål både från näringsliv och från samhälle att SLU medverkar. Det är av flera skäl viktigt att nämna landsbygdsutveckling som lyfts vid ett flertal intervjuer. En infallsvinkel som funnits är den starka hästsektorn i västra Götaland med stort intresse för SLU i Skaras fortsatta medverkan. Ett område som tangerar turism men också rekreation, rehabilitering och miljöfrågor. Ett annat område är västra Götalands naturvärden och de utvecklingsbara nya tjänster som kan utvecklas i anslutning till detta. Det förs idag en levande diskussion kring hur landsbygdens ekosystemtjänster kan bli del av den lokala/regionala samhällsplaneringen. I dessa samtal är SLU i Skara medverkande. Kunskap om ett hållbart nyttjande av våra naturresurser är en nyckelkompetens i de initiativ som nu tas. Den yrkesmässiga trädgårdsodlingen utgörs både av livsmedel och av prydnadsväxter. Den sker både på friland och i växthus. Jämfört med jordbruksgrödor har kulturerna ett högre värde per ytenhet och innebär större insatser i form av t ex arbetskraft, specialkompetens och tekniska investeringar. Under senare år har mycket av den yrkesmässiga trädgårdsodlingen flyttat söderut, framför allt den som sker på friland (t ex jordgubbar). Det finns dock fortfarande stora växthusodlingar i Västra Götaland, framför allt med inriktning mot kryddor och kruksallat. Förenklat kan man säga att det finns två typer av producenter idag; volymodlare som vänder sig till grossister och småodlare med egen försäljning till konsument. Viktiga framtidsfrågor i Sverige handlar om trädgårdsnäringens internationella konkurrenskraft, minskad miljöpåverkan av intensiva odlingssystem, samt fortsatt produkt- och marknadsutveckling. Ett annat orosmoln som framförs av LRF är den skeva åldersstrukturen bland odlarna och svårigheter att öka attraktiviteten bland unga för branschen. För västra Sverige är de två mest avgörande frågorna just nu a) ett minskande intresse för volymodling och att ha anställda hos unga, potentiella företagare, samt b) marknadstillgång för mindre odlare och behovet av att utveckla organiseringen via nya säljkanaler. Två prioriterade områden där man anser att SLU i Skara skulle kunna utgöra ett stöd. Större delen av den verksamhet vid SLU som inriktas mot trädgårdsnäringen bedrivs vid LTJ-fakulteten i Alnarp. Genom LTJ-fakultetens forskningsstrategi, Partnerskap Alnarp och satsningen Tillväxt Trädgård möter man på ett medvetet och innovativt sätt trädgårdsnäringens behov. I södra Sverige så utvecklas näringen också i positiv riktning genom sin nära samverkan med SLU. I andra delar av landet är utvecklingen inte lika positiv. I Västra Götaland efterfrågar marknaden fler lokala odlare. Länsstyrelsen i Västra Götalands län menar att det finns ett underskott av odlare, vilket gör att marknadens behov inte tillgodoses. På Länsstyrelsen arbetar man därför med både finansiella stöd och kompetensutvecklingsinsatser för att råda bot på detta. I samma anda har Västra Götalandsregionen den 1 februari 2013 tagit beslut om ett handlingsprogram för livsmedel och de gröna näringarna. I detta handlingsprogram prioriteras bl.a. kunskapsförsörjning, nyttiggörande av innovationer, förstärkning av relationerna mellan konsument och producent t ex via nya affärsmodeller. Man ser det som viktigt att säkerställa att Västra Götalandsregionens generella insatser för att främja innovation, företagsutveckling, kompetensutveckling etc. anpassas till livsmedelsbranschens behov. Inom dessa processer fyller SLU en viktig funktion och SLU i Skara kan fungera som en nod in i övriga SLU. 3

Under våren har Hushållningssällskapet i Skaraborg gjort en förstudie om att anlägga ett bi-institut i Västra Götalands län. Under arbetets gång har en förfrågan om att medverka i utvecklingen av biinstitutet kommit, bl.a. med anledning av att rådgivningsforskningen vid SLU i Skara är involverad i ett kommande EU-projekt inom just hållbar bi-odling. Det kan illustrera det intresse man har för att verkligen se SLU som ett kompetenscentrum ur många synvinklar. För skogssektorn gäller att metoder som minskar eller tar bort det fossila energibehovet passar väl in för att använda skogsråvaran på ett smart sätt. Att använda trä för tyg, kompositmaterial mm är också intressant. Bra lösningar för samverkan mellaninnovatörer, producenter, tillverkare, distributörer, säljare användare och tillsynsmyndigheter är också områden som behöver utvecklas. Samverkan är viktig också för skogssektorn för att kunna få/ha helhetssyn på användning och utveckling av den biologiska resursen. Men menar också att företagande inom turism behöver utvecklas. De naturgivna förutsättningarna med gott om naturvärde att visa på är en bra förutsättning. Kulturmiljöer och natursköna platser finns i regionen. Upplevelsesidan och fysiska aktiviteter liksom kopplingar till hälsa och skogsvistelser är likaså områden att utveckla. Även från skogens sida menar man att det behövs noder för samverkan. Där kan SLU i Skara ha en viktig roll att spela. 4

Bilaga 2, resurser - nätverk, utbildning, aktörer på SLU campus NÄTVERKSKARTAN I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Västra Götalandsregionen ska bidra till ett gott liv för människorna i Västra Götaland inom tre ansvarsområden; hälso- och sjukvård, tillväxt och utveckling samt kollektivtrafik. Som region till skillnad från ett landsting har man ansvar för att främja tillväxt och en hållbar utveckling till exempel inom näringsliv, kultur, miljö, infrastruktur, utbildning och turism. Det sker i samarbete med kommuner, myndigheter, högskolor, universitet, företag och organisationer. Västra Götalandsregionen äger och/eller finansierar verksamheter inom bland annat kultur och utbildning. Länsstyrelsen Västra Götaland arbetar för att jordbruksnäringen i länet ska utvecklas. Ett livskraftigt jordbruk är förutsättningen för ett öppet odlingslandskap och en levande landsbygd. I uppgifterna ingår jordbrukspolitik, EU-stöd och omsorg om miljön och kulturlandskapet. Ca 150 medarbetare verkar för ett hållbart, effektivt och miljövänligt lantbruk genom Sveriges och EU:s jordbrukspolitik. Länsstyrelsen bedriver rådgivning och tar emot ansökningar om EU-stöd, handlägger, kontrollerar och fattar beslut utifrån EU:s regelverk. Övriga arbetsområden är bland annat ansökan om förvärv av jord och skog i glesbygd, övervakning av länets biodlingar samt utbildning för behörighet att använda bekämpningsmedel. 1

Forskningsinstitutet SP arbetar med att skapa, använda och förmedla konkurrenskraftig kompetens för innovation och värdeskapande i näringslivet och en hållbar samhällsutveckling. Moderbolaget finns i Borås och är organiserad i åtta tekniska enheter: Brandteknik, Bygg och mekanik, Certifiering, Elektronik, Energiteknik, Kalibrering och verifiering, Kemi och materialteknik, Mätteknik samt en administrativ enhet. Av sex dotterbolag har två specifika kopplingar till livsmedel; JTI - Institutet för jordbruks och miljöteknik AB, med säte i Uppsala, ingår i SP sedan 2009. Sp:s ägarandel är 60 %. JTI arbetar med forskning, utveckling och information inom jordbruks- och miljöteknik samt arbetsmaskiner. SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB, är ett industriforskningsinstitut med säte i Göteborg och regionkontor i Linköping, Lund och Umeå. Man bedriver teknisk-vetenskaplig forskning och utveckling inom livsmedel och bioteknik. Syftet att stärka livsmedelsföretagens konkurrenskraft. Intressentföreningen har ca 110 företag med ca 600 produktionsenheter i Sverige och utlandet. SIK har ca 90 anställda, flertalet med akademisk utbildning. Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbrukspolitiska området och är placerat i Jönköping. I Skara finns Jordbruksverket genom: Växtskyddscentralen som arbetar med växtskyddsfrågor inom jordbruk i Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland. Distriktsveterinärerna som arbetar med sällskapsdjur, häst och lantbrukets djur. Livsmedel i Väst är en ideell förening som bildades på initiativ från företrädare inom industri, utbildning, forskning, branschorganisationer och samhälle. Syftet är att stärka och synliggöra livsmedelsindustrin i Västra Götaland. Idag finns tre dotterbolag; Agroväst Livsmedel AB, Food & Health Concept Center (FHCC), som bygger broar mellan livsmedelsföretag, forskningsaktörer och entreprenörer samt deltar i utveckling och kommersialisering av bra idéer inom området hälsosam mat, Lokalproducerat i Väst AB främjar handel av lokalproducerade livsmedel inom Västra Götaland. Man är initiativtagare till nya projekt. LRF driver de gröna näringarnas frågor och är en intresse- och företagarorganisation för människor och företag inom de gröna näringarna. I Västra Götaland finns en regionförbundsstyrelse, 48 kommungrupper och 194 lokalavdelningar som tillsammans med personal arbetar för länets ca 28 800 medlemmar. Arbetet berör näringspolitik, äganderätt och brukande, miljö, klimat och energi. Hushållningssällskapen är tre i länet och har cirka 140 anställda. De är obundna kunskapsorganisationer som arbetar inom flera områden för att framförallt bistå företagare på landsbygden. De tjänster man erbjuder är bl.a växtodling, ekonomi, energi, miljö, häst, skog, företagsutveckling, försöksverksamhet samt mat och hälsa. Södra Älvsborgs Husdjur och Hushållningssällskapet Sjuhärad har tillsammans bildat Rådgivarna i Sjuhärad där största delen av rådgivningen är organiserad, inklusive husdjursrådgivningen. Växa Sverige är en kombination av rådgivning och service som kan stödja och utveckla lantbruksföretagarens lönsamhet och konkurrenskraft. Växa Sverige säljer kundanpassade produkter och tjänster inom rådgivning och service till lantbruksföretag, främst mjölk- och köttföretagare. Innovationsstödsaktörer finns i anslutning till universitet och högskolor. Utöver de som finns på SLU i Skara (närmare beskrivna i rapportens övriga delar) agerar till exempel Gothia Innovation som driver Gothia Science Park i Skövde, ALMI Företagspartner som investerar i innovationer och Connect Väst som utvecklar bolag i tillväxtfas. Teknikparker är ett annat inslag som stärker möjligheterna att nyttiggöra det som görs på universitetet. I Västra Götaland finns utöver tidigare nämnda även t.ex. Innovatum i Trollhättan som arbetar med energi och miljö, 2

Sahlgrenska Science Park inom Life-science och Johanneberg respektive Lindholmen Science Parks med teknikfokus. Innovationskontor Väst samordnar och utvecklar innovationsstödsarbetet på en regional nivå. Här finns spetskompetens kring innovation och nyttiggörande. SLU Skara ingår som självklar partner Innovationskontorets partnerskap. Viking Genetics är ett av världens största avelsföretag som producerar tjursperma och ägs av Växa Sverige, Viking Danmark och FABA i Finland. Fler än 30 000 lantbrukare är medlemmar. Den årliga försäljningen av tjursperma är nästan 3,8 miljoner spermadoser. I Sverige och Finland är man starka på röda raser (SRB + Finsk Ayrshire) och i Danmark är på Holstein och Jersey. Strax utanför Skara finns tjurstationen Örnsro. Svenska Foder har sitt huvudkontor, centrallaboratorium och centrallager i Lidköping. Man är leverantör till lantbruksföretag och livsmedelsindustri samt till övriga kundsegment inom fritidslantbruk, övrig djurhållning, trädgård, telekommunikation och energi. Koncernen har ca.300 anställda och en omsättning på ca 4,4 miljarder kronor. Man samarbetar med ca 250 återförsäljare över hela landet. Eurofins Food & Food Testing Sweden AB, är en av världens största laboratoriegrupper med över 14000 anställda på 180 laboratorium över hela världen. I Sverige finns man på fem orter med huvudkontor och största laboratorium i Lidköping. Vid laboratoriet i Skara (Undervisningshuset) utförs obduktioner, klinisk mikrobiologiska undersökningar och salmonellaundersökningar. Obduktionsverksamheten är en viktig del i smittskyddsövervakning i Sverige. Lantmännen är en av Nordens största koncerner inom livsmedel, maskin, energi och lantbruk. Koncernen ägs av drygt 33 000 svenska lantbrukare, har fler än 10 000 anställda och finns också i Skaraborg. IVL Svenska Miljöinstitutet är ett miljöforsknings-institut som ägs av en stiftelse gemensamt grundad av staten och näringslivet. I IVL:s strategi ligger att upprätthålla och utveckla ett nära samarbete med näringslivet, internationella forskningsorgan och högskolor. Man arbetar med tillämpad forskning och uppdrag för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt inom näringslivet och övriga samhället. Kontor finns i Göteborg, Lysekil, Stockholm och Malmö samt i Beijing, Kina. LIVSMEDELSFÖRETAG - NÅGRA EXEMPEL ARLA/Götene mejeri producerar, förädlar, lagrar och distribueras produkter från eget mejeri samt från andra ysterier i Sverige och Danmark. På mejeriet i Götene produceras bland annat Bregott, Svenskt Smör och Lätt&Lagom, Billingeost, Wästgöta Kloster och Riddarost. Utöver detta producerar mejeriet också ostar för export. Götene är också en distribunal för den svenska marknaden. Det innebär att allt matfett, svensk hårdost och specialostsortimentet samlas, packas om och distribueras till kunderna härifrån. Hjordnära är ett mejeri beläget strax utanför Hjo som ägs av Skånemejerier och producerar KRAVcertifierade och ekologiska mejeriprodukter. Falköpings Mejeri ägs av ca 210 mjölkbönder på och omkring Falbygden. Ett 20-tal är anslutna till föreningen KRAV. På mejeriet arbetar drygt 70 personer med produktion, kvalitetskontroll och administration. Gäsene Mejeriförening startade 1931 och är Sveriges minsta mejeriförening som ägs av 43 bönder, varav 29 levererar mjölk till produktion av ostar. I dag är Gäsene Mejeri ett av några få mejerier som fortfarande verkar på egen hand. 3

Scan AB hör till HKScan-koncernen sedan början av 2007. De mest kända varumärkena är Scan och Pärsons. Verksamheten i Sverige omsätter 9,4 Mdr SEK och har 2 500 medarbetare. En del av verksamheten är förlagd till Skara. Skövde Slakteri är Sveriges största privatägda slakteri och en del av familjeägda Ögrengruppen, med varumärken som Gudruns, Sohlbergs och Mårtenssons. Charkman i Skara är en grossist som servar butiker med färskvaror som storhushåll med ett komplett sortiment av varor från alla stora tillverkare samt lokalproducerad mat. HÄST Hästsektorn är stark, särskilt i Skaraborg, ett hästsportdistrikt med lång tradition som ofta kallas för Sveriges Kentucky då ett flertal stora stuterier finns här. I regionen finns det närmare 800 aktiva uppfödare. Enligt Jordbruksverket finns det 48 900 hästar i Västra Götaland, varav 20 500 på jordbruk. Antal platser med häst är 12 100. Endast Skåne har fler hästar, 52 400 varav 16 600 på jordbruk och 3 800 platser. Totalt antal hästar i landet är 362 700. Hästnäringen är jordbrukets 4:e största inkomstkälla och Västra Götalands hästar bidrar till ca 75 000 hektar öppet landskap vilket motsvarar drygt 100 000 fotbollsplaner. Det finns 90 ridklubbar med 16 000 medlemmar, 40 ridskolor och över 70 000 människor rider regelbundet. Tre travbanor finns i regionen Åby, Axevalla och Åmål. Axevalla är landets fjärde största travbana och är belägen i Skara. Axevalla och Västergötland travsällskap arbetar kontinuerligt med att utveckla verksamheten. Senast genom byggnation av en ungdomsutbildningsanläggning med hästar och resurser tillgängliga för hela regionen. Arbetet har skett i nära samverkan med SLU. En hästklinik samt BYS hovslagarskola finns på området. DJURSJUKVÅRD I Västra Götaland finns det 157 veterinär- och djurkliniker, varav 37 i Skaraborg. De utgörs av mindre privatpraktiserande till större djursjukhus i Skara och Göteborg. I regionen finns också de statliga Distriktsveterinärerna, samt Svenska Djurhälsovården AB som är ett veterinärt företag som främst arbetar med djurhälsofrågor hos grisar, nötkreatur för köttproduktion och får. Tillsynen över djursjukvården görs av Länsstyrelsen som kontrollerar den behörighetsreglerade djurhälsopersonalen; legitimerade veterinärer och djursjukskötare, godkända leg sjuksköterskor, tandläkare, sjukgymnaster från humanvården, samt godkända hovslagare. DJURPARKER Nordens Ark är en privat ideell stiftelse som arbetar för att ge utrotningshotade djur en framtid. Man bedriver avel, uppfödning, forskning och utbildning samt arbetar med att sprida kunskap om biologisk mångfald. En stor del av verksamheten är förlagd i fält, både i Sverige och utomlands. I Sverige har Nordens Ark ett nationellt ansvar för uppfödning och utplantering av bland annat pilgrimsfalk, vitryggig hackspett, fjällgås, grönfläckig padda och flera arter av skalbaggar. Sedan millennieskiftet har omkring 300 däggdjur och fåglar födda på Nordens Ark satts ut i naturen, bland annat utter i Holland, europeisk vildkatt i Tyskland och lodjur i Polen. Nordens Ark finns på Åby säteri i Bohuslän. Borås Djurpark grundades 1962 med mottot ''djur i natur''. Huvudinriktning är att visa de stora afrikanska djuren samt nordiska vilda djur. Man jobbar för att djuren ska vistas i en så naturlig miljö som möjligt och stimuleras till naturliga beteenden. Bland annat savannen har lett till att Borås Djurpark blivit en föregångare till de moderna djurparkerna med samgång av flera djurarter på en mycket stor yta. Idag finns ute i världen många kopior av Borås Djurparks stilbildande savann som är på 23 000 kvadratmeter. 4

FÖRSÖKSGÅRDAR Nötcenter Viken, Lantmännen Lantbruks försöksgård för foderförsök med vallväxter och kraftfoder samt avelsverksamhet med embryoproduktion och prövning av tjurmödrar. Verksamheten samarbetar med Viking Genetics men även med andra aktörer som SLU och flera internationella bolag. Bjertorps försöksgård ägs av SW (Svalöf Weibull AB), här bedrivs växtodlingsförsök. Logården är Hushållningssällskapet i Skaraborgs försöksgård. Här finns tre odlingssystem konventionellt, integrerat och ekologiskt. Försök i Väst är samarbetsorganisationen för fältförsök - växtodling i Västsverige, nuvarande O och S län. Fältförsöksverksamheten kan ses som lantbrukarnas gemensamma utvecklingsavdelning och utgör grunden för produktionsteknisk rådgivning inom växtodlingen. Götala, Rånna och Lanna, är SLU:s forskningsstationer och finns beskrivna under SLU:s resurser. ANDRA ORGANISATIONER OCH FÖRETAG Exempel på ytterligare organisationer och företag; Dataväxt, Avelspoolen, Ekologiska Lantbrukarna, GRO, Skaraborgs Köttklubb, Skaraborgs Potatisodlare, Kaprifolkött, Lammproducenterna, Sjuhärads Fåravelsförening, Sjuhärads Köttklubb, Skaraborgs Grisföretagare, Spannmålsodlarna i Västra Sverige, Svensk Fågel, Skaraborgs Fjäderfäavelsförening, Skaraborgs smågrisproducenter, Västra Sveriges grisföretagare, Västra Sveriges köttklubb, Varaslättens Lagerhus, Västra Sveriges fjäderfäförening, Svenska Ägg, Västra Sveriges frö- och oljeväxtodlare, Västra Sveriges fåravelsförbund samt konsulter av olika slag som är associerade med landsbygdsutveckling eller utveckling av lantbruket ex. Ethological Zoolutions. UTBILDNINGSKARTA I REGIONEN HÖGRE UTBILDNING SLU i Skara med sina 300 studenter och ytterligare drygt 100 studerande på BYS är den minsta akademiska utbildningsanordnaren i Västra Götaland. Närmaste högskola, Högskolan i Skövde, har ca 4 500 helårsstudenter och finns tre mil österut. Övriga Högskolor i regionen är Högskolan i Borås och Högskolan i Väst samt Göteborg universitet och Chalmers. Dessutom finns både Jönköping och Karlstad inom närområdet. Västra Götalandsregionen samlar regelbundet lärosätena i regionen för att diskutera hur samverkan kan stärkas. Detta resulterade nyligen i ett samarbete mellan Högskolan i Borås och Högskolan i Skövde. Regionen visar stort intresse för forsknings- och utvecklingsfrågor och stödjer innovationssystemen runt regionens lärosäten, så även SLU i Skara. Dessutom finns Innovationskontor Väst som samverkar över lärosätenas gränser. NATURBRUK I Västra Götaland finns det sju naturbruksgymnasier varav tre ligger i Skaraborg. Naturbruksgymnasiet Uddetorp gränsar till SLU:s marker på fastigheten Brogården. Naturbruksförvaltningen tillhör Västra Götalandsregionen och här ingår BYS, Biologiska Yrkeshögskolan, som en parallell enhet till naturbruksskolorna med yrkeshögskola geografiskt placerat på SLU campus. AKTÖRER PÅ SLU CAMPUS I SKARA Agroväst har verkat i 20 år med uppdraget att främja utveckling inom lantbruksanknutna näringar och livsmedelsindustri genom FoU i nära samarbete med SLU i Skara. Västra Götalandsregionen, och före dess 5

bildande länsstyrelserna i västra Sverige, har delfinansierat SLU i Skara genom Triple helix modellen Agroväst. Motkraven har hela tiden varit att SLU medverkat i infrastruktur samt finansiering av forskningsledare i programmen. Forskningspengar har kunnat växlas upp 3-4 gånger genom lantbruksnäringen, forskningsstiftelser, branschorganisationer m.fl. finansiärer. Agroväst har varit och är en klustermotor för de forskningsprogram som har betydelse för såväl lantbruksnäringen i Västra Götaland som för SLU i Skara. På senare år har Agroväst också varit framgångsrika med nya EU-medel som gett resurser direkt in i SLU i Skaras forskningsprogram och där Västra Götaland stått för den regionala motfinansieringen. Biologiska Yrkeshögskolan (BYS) startade 1996 inom ramen för Agroväst som en av de första Kvalificerade Yrkesutbildningarna i landet. Initiativet till BYS togs av Agroväst 1995, i nära samverkan med dåvarande SLU:s ledning. Ansökan till dåvarande KY-myndighet beviljades 1996 med start samma år och har sedan dess inneburit ett nära samarbete med SLU:s studenter, forskare och lärare. Huvudman är sedan 2008 Västra Götalandsregionen. Idag utbildar BYS inom YH-konceptet. Man utbildar agrotekniker, bioenergitekniker, klövvårdare, hovslagare grundutbildning och kvalificerad fortbildning, ridlärare, unghästutbildare samt hästföretagare distans. BYS delar lokaler samt lärarresurser med SLU. GTP, Green Tech Park är ett växande centrum för samverkan och Skaras svar på vetenskapspark. Här finns de som ingår i innovationssystemet, inklusive nyetablerade småföretag samt klustermotorn Agroväst. GTP ägs av Skara kommuns näringslivsbolag och har nyligen initierat en form av projektarena. För arbetet står samtliga 15 kommuner i Skaraborg som också i sitt tillväxtprogram tydligt pekar på de gröna näringarna. Drivhuset Skaraborg hjälper nya entreprenörer att starta och driva företag eller på andra sätt förverkliga sina idéer. Drivhuset är gemensamt för hela Skaraborg och finns även vid Högskolan i Skövde och utlokaliserade institutioner som tillhör Göteborgs universitet. Under 2012 genomförde Drivhuset Skaraborg drygt 300 vägledningar och det startades och utvecklades 90 företag. SLU Holding AB arbetar både brett med att väcka intresse för entreprenörskap i forskarkollektivitet men också med affärsrådgivning i flera projekt. Tillsammans med övriga aktörer i det universitetsnära innovationssystemet, bland annat Innovationskontor Väst har Drivhuset Skaraborg och SLU Holding AB gett forskare och studenter vid SLU i Skara stöd för att nyttiggöra sina kunskaper och forskningsresultat. Skara Djursjukhus AB, smådjur och stordjur har som målsättning att skapa en ledande kvalitetsorienterad djursjukvård där man förutom avancerad djursjukvård även erbjuder akutsjukvård, intensivvård samt alla förebyggande åtgärder för alla djurslag. Skara djursjukhus AB ägs av Anette Skoog, leg. veterinär. Till djursjukhuset hör också Hästkliniken vid Axevalla travbana. Djursjukhuset drevs fram till 2004 som en del av SLU. Svenska Hästavelsförbundet är en intresse- avels och serviceorganisation med syfte att verka för att främja kvaliteten och utvecklingen av den svenska hästaveln. Man utfärdar hästpass, id-kontroller samt avelsvärderingar av hästar. Veterinärhistoriska museet visar veterinäryrkets utveckling under 250 år. Museet drivs idag av Stiftelsen Veterinärhistoriska museet i Skara som inrättades 1977 av SLU och Sveriges Veterinärförbund. Samarbete kring den löpande driften sker med Västergötlands Museum. Hemsö Fastighets AB äger Undervisningshuset, Forskningshuset, M-huset (bl.a. BYS), gymnastikhuset, villan mot Malmgatan, Smedjan, Gamla Tingshuset (CGI), Djursjukhuset (smådjur, häst), servicebyggnad norr om 6

Hästsjukhuset, nya ridhuset (MUC). Hemsö förvaltar också på uppdrag SLU:s byggnader Brogården, Veterinärmuseet, Gula o Vita villan. Eurofins Food & Food Testing Sweden AB, är en av världens största laboratoriegrupper med över 14000 anställda på 180 laboratorium över hela världen. I Sverige finns man på fem orter med huvudkontor och största laboratorium i Lidköping. Vid laboratoriet i Skara (Undervisningshuset) utförs obduktioner, klinisk mikrobiologiska undersökningar och salmonellaundersökningar. Obduktionsverksamheten är en viktig del i smittskyddsövervakning i Sverige. 7

Bilaga 4 Fysiska resurser på SLU campus i Skara Den 8 maj 1775 undertecknade Gustav III det kungabrev som innebar en donation av det som idag är SLU campus i Skara. Här finns en fungerande infrastruktur med väl anpassade undervisningslokaler, kontor och laborationsmöjligheter. Marken öster om tillhör SLU. Här finns Veterinärmuseet, Brogården och Skara Djursjukhus. Veterinärmuseet är nyligen renoverat för att kunna tillgodose framtidens publika efterfrågan, det drivs av en stiftelse. Brogården består av flera hus där den senaste investeringen handlar om anpassning av ändamålsenliga lokaler för Djursjukskötarprogrammet och dess tilltänkta framtida utökning. I anslutning finns nyrenoverade väl utrustade hygienlokaler för studenter och lärare som besöker djurproducenter, slakterier mm. Skara Djursjukhus är avstyckat från donationen och ägs av Hemsö. Marken väster om Gråbrödragatan tillhör Hemsö, Skara kommun och ett privat företag. Undervisningshuset, Smedjan och Forskningshuset tillhör Hemsö, lokalerna är väl upprustade för sin verksamhet. Fastigheten Green Tech Park ägs av Skara Campus AB. Bolaget startades av Skara kommuns näringslivsbolag Rådhuset Skara AB för att medverka till att utveckla och stärka Skara kommuns konkurrenskraft i syfte att skapa tillväxt av arbetsmarknad, näringsliv och boende. SLU nyttjar följande lokaler: Forskningshuset byggdes 2002 för SLU:s räkning. Här har HMH 61 kontorsrum och 13 kontorsrum disponeras av precisionsodlingsgruppen. Dessutom finns det 5 sammanträdesrum, labbutrymmen för provhantering och analyser samt ett odlingsrum för krukförsök. Undervisningshuset renoverades och anpassades för SLU:s ökade utbildningsvolym för cirka tio år sedan. Här finns bibliotek, uppehållsrum för studenter samt kontorsrum. Den största salen är den anrika Hernquistaulan som rymmer 300 personer. Tidénsalen rymmer 60 personer och övriga 4 salar 45 personer var. Det finns ytterligare 5 salar för 12-30 personer samt 2 datasalar och Nonnenrummet, ett konferensrum med videoutrustning. Nuvarande avtal med Hemsö sträcker sig till 2016. Brogården består av flera byggnader. Den tidigare försöksladugården renoverades nyligen och har moderna lokaler, väl utrustade för utbildning av djursjukskötarstudenter. I Vita villan, tidigare mangårdsbyggnad, finns 9 rum som hyrs ut till gästforskare. Villan har vandrarhemsstandard. Nyrenoverade hygienlokaler samt garage inryms i ytterligare en byggnad. Smedjan samutnyttjas som samlings- och kårlokal. Den renoverade från stall till modern flexibel samlingslokal för olika typer av aktiviteter. Här finns kök, kårens barlokal och en övervåning som innehåller undervisningssalar. Smedjans stora lokal rymmer 90 personer. Veterinärhistoriska museet inryms i den gamla huvudbyggnaden till Brogården. Två våningsplan disponeras helt som detta medan övre plan innehåller kontor. På museet finns samlingslokaler varav en disponeras helt av SLU som sammanträdesrum.

Kunskap för en hållbar utveckling ÅRSREDOVISNING SKARA 2012

Innehåll SLU i Skara 3 Huvudorten SLU i Skara 4 Ortsorganisation och verksamhet 5 Ortskansli 7 Samverkan på SLU Campus Skara 8 meny 10 Sekretariat för uppdragsutbildning 13 Institutionen för husdjurens miljö och hälsa 14 Precisionsodlings- och pedometrigruppen 19 Rånna försöksstation 23 Hernquistbiblioteket 24 Veterinärhistoriska museet i Skara 26 Produktion: SLU, Kommunikationsavdelningen, 2012 Projektledare: Vanja Sandgren Grafisk form: Viktor Wrange Photography: Jenny Svennås-Gillner, Vanja Sandgren, Viktor Wrange, Julio Gonzalez, Michael Kvick, Janne Andersson, Carla Karlsson, Birgitta Svensson, Meny Illustration: Fredrik Saarkoppel, 1

2

Året som gick 2012 Ja, så har vi nu lämnat år 2012. Ett år vi kommer att minnas som det år då orosmolnen på allvar ökade för SLU i Skara. Under våren damp den första delen av utbildningsutredningen överraskande ned och föreslog flytt av alla utbildningar från SLU i Skara. Fortsättning följde och i den kommande organisationsutredningen fanns inte SLU campus i Skara nämnt. Hösten blev tung med internt remissarbete för att visa på de styrkor som finns här i Skara och stödet från omgivningen lät inte vänta på sig. Beslutet som skulle tagits på styrelsemötet i december blev uppskjutet för att tas den 20 februari 2013. Trots all oro finns en stark tro på SLU och vår framtid i Skara och i denna årsrapport har vi kortfattat försökt samla året som gått. Trevlig läsning! Margareta Stigson, platschef, SLU i Skara 3

Huvudorten SLU i Skara VISION OCH PROFIL Vi ska vara den självklara samarbetspartnern för näringsliv och myndigheter inom våra profilområden: Profilområden Industrinära livsmedelskompetens Djurhållning och djurvälfärd Lantbruk med precision Djursjukvård/omvårdnad Strategiska mål En attraktiv studentmiljö i Skara En kreativ campusmiljö för alla anställda En attraktiv forskningsmiljö Att förvalta och utveckla förtroendekapitalet till lantbruks- och livsmedelssektorns berörda organisationer, företag och myndigheter I såväl utbildning som forskning nå hög användbarhet/nytta för näringslivet och myndigheter Fördjupat regionalt samarbete mellan högskolor/universitet/institut Aktuell verksamhet kopplat till profilområden Industrinära livsmedelskompetens med Institutionen för livsmedelsvetenskap i Uppsala samt meny-programmet. Ansvarig fakultet är NL-fakulteten. Djurhållning och djurvälfärd samt Djursjukvård/omvårdnad med hela Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, HMH inklusive Djursjukskötarprogrammet och försöksgården Götala. Ansvarig fakultet är VH-fakulteten. Lantbruk med precision med Precisionsodling och pedometrigruppen tillhörande Institutionen för mark och miljö i Uppsala inklusive Lanna försöksgård. Ansvarig fakultet är NL-fakulteten. Uthållig bärproduktion med Rånna försöksstation. Ansvarig fakultet är JTL-fakulteten i Alnarp. 4

Ortsorganisation och verksamhet På SLU Campus Skara arbetar totalt cirka 250 personer. Bara på SLU finns det cirka 120 personer anställda varav drygt 20 är doktorander och fem är professorer. I husen på Campus finns: SLU: Undervisningshuset, Forskningshuset samt Hernquistbiblioteket Biologiska Yrkeshögskolan, BYS samt Svenska Hästavelsförbundet: Flygeln Teknikpark, Green Tech Park: samverkanshuset med AGROVÄST, Drivhuset, SLU Holding m.fl. Skara Studentkår: Smedjan Skara Djursjukhus ATG:s hästsjukhus Veterinärmuséet Brogården med Vita villan och KTC Gymnastiksalen På Campus Skara finns också ett flertal äldre byggnader som används till bostäder, garage mm. Ortsrådet Ortsrådet är ett forum med fyra träffar per år där avdelningar och verksamheter på SLU Campus Skara hanterar frågor av gemensamt intresse. I ortsrådet sitter prefekten för HMH, respektive avdelningschefer, studentkåren och fackliga representanter. Här finns också representanter från SLU i Skaras närmaste samarbetspartners, Agroväst, BYS och Hemsö. Ordförande är platschefen och sekreterare är administrative chefen. Regional samverkanskommitté Den regionala samverkanskommittén för SLU i Skara har bestått av fackliga företrädare, skyddsombud, administrative chefen, personalspecialist, studentkårsrepresentant samt platschef. Här ingår också SLU:s verksamhet i Lysekil. Ledningsgrupp för SLU Skara I ledningsgruppen för SLU i Skara har följande personer ingått: Margareta Stigson, ordförande, Sören Pettersson, administrationen, Stefan Gunnarsson, HMH, Anne Algers, LMV, Bo Stenberg, MV., Vanja Sandgren, kommunikatör, Magnus Ljung, Stad och Land, Richard Andersson, SLU Holding. 5