Riktlinjer placerade barn och unga - revidering 2017

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johnny Lesseur 2017-10-03 SN 2017/0630.11.03 0480-450000 Socialnämnden Riktlinjer placerade barn och unga - revidering 2017 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att fastställa reviderade riktlinjer för placerade barn och unga, enligt upprättat förslag. Bakgrund Från och med januari 2016 ändrades bestämmelsen i 6 kapitlet 1 Socialtjänstlagen, varigenom placeringsformen stödboende tillkom. Därefter har denna insats kommit att bli dominerande för målgruppen ensamkommande flyktingungdomar. Det finns anledning att anta att stödboende kommer att få en växande användbarhet, även i fråga om andra typer av ungdomsplaceringar. Socialnämndens riktlinjer för placerade barn och unga antogs 2015-05-26 och innehåller därför inga uppgifter om hur placeringsformen stödboende ska hanteras i Kalmar kommun. Detta är den huvudsakliga anledningen till att förslag till reviderade riktlinjer har utarbetats. Förslaget innehåller dessutom mindre tillägg/förtydliganden gällande exempelvis försörjnings- och omkostnadsaspekter för enskilda i samband med placering och kring hantering av skolkostnader för placerade barn och unga. Föreslagna ändringar/tillägg är färgmarkerade i texten. Johnny Lesseur Förvaltningssekreterare Cecilia Frid Socialchef Bilaga Riktlinjer för placerade barn och unga reviderat förslag Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel 0480-45 00 00 vx Johnny.Lesseur@kalmar.se

SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Socialnämnden Verksamhetsutvecklare Britt Kronberg 2015-05-26 1 (23) Placerade barn och unga - riktlinjer Verksamhetsunika processer, rutiner och instruktioner

2 (23) Innehållsförteckning Placerade barn och unga - riktlinjer... 1 Innehållsförteckning... 2 Placerade barn och unga Riktlinjer... 4 Syfte... 4 Målgrupp... 4 Avgränsningar... 4 Mål... 4 Grundläggande regler och principer... 5 Barnets bästa... 5 Lagstiftning... 5 God vård... 6 Evidensbaserad praktik... 6 Jämlikhet... 6 Samverkan... 6 Samordning av insatser inom socialförvaltningen... 7 Samverkan kring hälsa inkl. tandvård... 7 Samverkan kring utbildning... 7 Vårdens genomförande... 8 Vårdplan... 8 Genomförandeplan... 8 Utrustning... 8 Val av placering... 9 Familjehem inklusive privatplacering... 9 Jourhem... 9 Konsulentstödda familjehem... 10 Hem för vård eller boende (HVB)... 10 Stödboende... 10 Placering av ensamkommande flyktingbarn... 12 Placering av barn tillsammans med förälder... 12 Familjehemsutredning... 13 Barnet eller den unge... 13 Barnets rätt till delaktighet... 13 Följa vården... 14 Socialsekreterarens kontakt med barnet... 14 Samtal med barn och unga... 14 Samtal med vårdnadshavare/god man... 15 Samtal med familjehemsföräldrarna eller personal på HVB/stödboende 15

3 (23) Hälsa och hälsokontroller... 15 Utveckling och socialt beteende... 15 Följa barnets skolgång... 15 Uppföljningsintervjuer Att lära av fosterbarn... 16 Insatser enligt LSS... 16 Övervägande... 16 Omprövning... 16 Misstanke om att barnet far illa i familjehemmet... 16 Vårdnadshavare eller förälder... 16 Ansökan om god man eller förvaltare (för myndiga personer)... 17 God man ensamkommande barn... 17 Särskilt förordnad vårdnadshavare ensamkommande barn... 17 Råd, stöd och annan hjälp till föräldrarna... 18 Umgänge... 18 Umgängesbegränsning... 18 Planering inför vårdens upphörande... 19 Socialnämndens ansvar efter avslutad vård... 19 Uppföljning oberoende av samtycke... 19 Avgifter och föräldrars ersättningsskyldighet... 19 Försörjningsfrågor vid placering utanför egna hemmet... 19 Ersättningar/Omkostnader och arvode... 20 Familjehem, jourhem samt boende vid vårdnadsöverflyttning... 20 Hem för vård eller boende... 20 Stödboende... 20 Umgängesresor... 21 Avtal... 21 Familjehem... 21 HVB... 21 Stödboende... 22 Stöd till familjehemmet (gäller även jourhem)... 22 Vårdnadsöverflyttning till familjehemsföräldrar... 22 Anmälan till överförmyndaren... 23

4 (23) Placerade barn och unga Riktlinjer Syfte Riktlinjerna är ett övergripande styrdokument för socialtjänstens arbete med vård i familjehem, jourhem, hem för vård eller boende och stödboende. Riktlinjerna ska bidra till en rättssäker handläggning för barn och unga som placeras utanför hemmet. Riktlinjerna ska även bidra till att vården av barn och unga är trygg, säker, effektiv och kunskapsbaserad. Riktlinjerna ska ge personal som arbetar med placerade barn och unga stöd och vägledning i arbetet. Målgrupp Riktlinjerna riktar sig till handläggare och personal som arbetar med placeringar av barn och unga, men även övriga berörda inom socialtjänsten. Avgränsningar Riktlinjerna omfattar socialtjänstens arbete med barn och unga 0-20 1 år, som behöver vård utanför det egna hemmet med stöd av beslut om vård enligt SoL eller LVU. Riktlinjerna behandlar barn och unga som placeras i familjehem, HVB eller stödboende. Riktlinjerna omfattar inte barn som får insatsen boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar, som behöver bo utanför föräldrahemmet enligt 9 första stycket p 8 LSS. Riktlinjerna avser inte att beskriva utredning i barnavårdsärende utan förutsätter att det redan har gjorts en utredning av barnets behov av skydd eller stöd enligt 11 kap 1 och 2 SoL. Riktlinjerna omfattar placering av ensamkommande barn vid beslut om anvisning från migrationsverket. Mål Socialnämnden har, ett särskilt ansvar att verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. (5 kap 1 SoL) Barnets bästa ska alltid beaktas och det ska framgå av dokumentationen hur barnets röst har kommit till uttryck. Familjehemmet, institutionen eller stödboendet som tar emot ett barn ska ha god kunskap och goda förutsättningar att utöva vård av barn och unga. All vård utanför hemmet ska följa BBIC:s struktur för genomförande och uppföljning av vården. Barn och unga ska få ta del av insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap genom en evidensbaserad praktik Barn som är föremål för socialtjänstens insatser ska ha samma livschanser och möjligheter som andra barn. Målet med placeringen av barn och unga är generellt sett att barn ska återförenas med sina föräldrar. Barnets eller den unges behov av kontakt med sina föräldrar före, under och efter en placering är av särskild vikt för att barnet 1 Vård enligt LVU ska upphöra senast när den unge fyller 21 år. Placeringar kan pågå tom sommaren då ungdomen slutfört gymnasiestudier.

5 (23) eller den unge ska utvecklas gynnsamt. Under en pågående placering ska arbetet med att stödja en positiv förändring i hemmiljön, syftande till att göra placeringstiden så kort som möjligt, prioriteras. Målet med placeringsformen stödboende är att, under trygga former, träna och förbereda barnet eller den unge för ett självständigt boende och vuxenliv. Grundläggande regler och principer Ledstjärnan för det sociala arbetet är portalparagrafen i socialtjänstlagen, 1 kap 1, vilken slår fast att socialtjänsten ska vila på demokratins och solidaritetens grund och främja människornas sociala och ekonomiska trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Vägledande principer för individuellt inriktade insatser inom socialtjänsten är bland annat helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, normalisering kontinuitet, flexibilitet och närhet 2. Principerna om kontinuitet, flexibilitet och närhet ska vara vägledande för socialtjänstens handläggning av alla ärenden som rör placerade barn. Detta innebär att socialtjänsten strävar efter att placerade barn ska möta samma socialsekreterare under en längre period, för att en förtroendefull relation ska kunna skapas. varje insats ska vara individuellt anpassad placeringar bör ske så nära hemmiljön som möjligt Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning i förhållande till gällande lagstiftning. Beslut ska fattas utifrån den enskildes individuella behov. Barnets bästa Den överordnade principen i socialtjänstlagen är barnets bästa enl. 1 kap 2. Detta innebär att andra principer kan få stå tillbaka om det krävs för barnets bästa. Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Motsvarande bestämmelse finns i 1 5 st. LVU, Vid beslut enligt denna lag ska vad som är bäst för den unge vara avgörande. Detta innebär att socialtjänstens alla verksamheter ska ha ett barnperspektiv. Barnperspektivet bygger på artikel 3 i FN:s barnkonvention. När barn är inblandade ska barnets bästa alltid beaktas särskilt, även när det gäller bistånd till någon annan än barnet självt, exempelvis till en förälder. Om det uppstår en intressekonflikt mellan barnets och de vuxnas intresse väger barnets intresse tyngst. Inför alla beslut inom socialtjänsten ska det göras en bedömning av vad som är bäst för just det barnet. Lagstiftning Riktlinjen baseras på gällande lagstiftning, FN:s barnkonvention samt socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd inom området. Socialtjänstens arbete med barn- och ungdomsvård regleras främst genom Socialtjänstlagen (2001:453), SoL, Lag med särskilda bestämmelser om vård av 2 Förarbeten till 1980 års socialtjänstlag

6 (23) unga (1990:52), LVU, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), LSS och Socialtjänstförordning (2001:937), SoF. Dessutom gäller grundläggande kommunal lagstiftning, t ex Förvaltningslag (1986:223), FvL, Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), OSL och Kommunallag (1991:900), KL. Handläggare ska hålla sig uppdaterade om lagar och föreskrifter inom sitt verksamhetsområde. God vård Socialnämnden ska enligt 6 kap 1 SoL sörja för att barn och unga som behöver vårdas eller bo utanför det egna hemmet tas emot i ett familjehem, hem för vård eller boende eller stödboende. Socialnämnden ansvarar för att den som har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård. Enligt 6 kap 1 föräldrabalken, FB, har alla barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Evidensbaserad praktik Ett evidensbaserat arbetssätt har som målsättning att: Så långt det är möjligt ha en vetenskaplig och professionellt förankrad uppfattning om orsakerna till och lämpliga insatser för klientens behov och problem. Beakta klientens egen uppfattning om orsakerna till och lämpliga insatser för hans eller hennes behov eller problem. Så långt möjligt välja och föreslå insatser som beaktar kunskaper från forskningen, från egna och kollegers erfarenheter och från klienten. Så långt möjligt ta ansvar för och följa upp insatsernas effekter på klientens livssituation. 3 Jämlikhet Som ett led i kvalitetsarbetet ska socialförvaltningen aktivt arbeta för ett medvetet förhållningssätt kring jämlikhet för att säkerställa likvärdig service, resursfördelning och inflytande för alla. Diskriminering är förbjuden i verksamhet inom socialtjänsten enl. Diskrimineringslagen (2008:567). Lagen ska motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vården ska dock vara individanpassad vilket innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för klientens specifika behov. Det innebär t.ex. att å ena sidan uppmärksamma att flickor och pojkar som grupper kan ha olika behov av insatser, men å andra sidan se individens behov oavsett kön. Samverkan Enligt Socialtjänstlagen, SoL, 5 kap 1 a har socialnämnden en skyldighet och ett ansvar för att samverkan kommer till stånd i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Socialnämnden ska samverka med andra samhällsorgan för att barn och unga i familjehem eller hem för vård eller boende ska få lämplig utbildning och sina behov av hälso- och sjukvård och tandvård tillgodosedda.(sosfs 2012:11) 3 Oscarsson Lars, Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten, SKL 2009

7 (23) Samordning av insatser inom socialförvaltningen En samordning av insatser behövs då hela eller delar av familjen har, eller är i behov av insatser från flera enheter inom socialförvaltningen. Erbjudna insatser ska samordnas till en vårdkedja och komplettera varandra, för att på bästa möjliga sätt ge hela familjen det stöd och den hjälp de behöver. Barnets behov ska vara i centrum. Se vidare under rutin i Verksamhetshandboken: Samverkan Intern samordnad individuell plan (ISIP). För samordning av åtgärder rörande handläggning i ärende, se även rutin Samordning internt myndighetshandläggning i Verksamhetshandboken. Samordnad individuell plan (SIP) Samordnad individuell plan (SIP)ska användas om barnet eller den unge har behov av insatser från hälso- och sjukvården samt socialtjänst. Se Verksamhetshandboken. Samverkan kring hälsa inkl. tandvård Överenskommelse finns om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i Kalmar län. Riktlinjerna syftar till att tydliggöra samverkan och respektive huvudmans ansvar för målgruppen barn 0 tom 17 år, som är i behov av samtidiga insatser från barnpsykiatrin inom landstinget och från socialtjänsterna i kommunerna. 4 Se Verksamhetshandboken. Samverkansöverenskommelse mellan länets kommuner och landstinget i Kalmar län, angående hälsoundersökning inkl. tandvård av barn som placeras enl. SoL och LVU, fastställdes i november 2015 av samarbetsparterna. Överenskommelsen finns att läsa i sin helhet på Regionförbundet Kalmar läns hemsida. Länk till överenskommelsen finns i Verksamhetshandboken Asylsökande barn och unga samt barn och unga som vistas i landet utan tillstånd har rätt till hälso- och sjukvård samt tandvård på samma villkor som övriga barn. Samverkan kring utbildning Det finns en Överenskommelse mellan Barn- och ungdomsförvaltningen och Socialförvaltningen avseende omhändertagna barn gällande Kalmar kommun. Överenskommelsen avser kontakter mellan Socialförvaltningen och Barn- och ungdomsförvaltningen, i samband med placering respektive avslut av placering av grundskolepliktig elev eller barn i barnomsorg/förskoleverksamhet, i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB). Se Verksamhetshandboken. Socialstyrelsen har tillsammans med Skolverket utarbetat en vägledning om placerade barns och ungas utbildning och hälsa. 5 Av vägledningen framkommer bl.a. Rektor vid den skola som eleven går på ansvarar för beslut om elevens rätt till särskilt stöd. Det är hemkommunen, dvs. i normalfallet den kommun där eleven är folkbokförd, som ansvarar för att eleverna fullgör sin skolplikt. Barn som placeras i familjehem i en annan 4 Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar.(2013) 5 Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar.(2013)

8 (23) kommun folkbokförs oftast i den nya kommunen. I sådana fall övergår skolpliktsansvaret och kostnadsansvaret för elevens skolgång till den nya kommunen. Placerade barn har samma rätt till särskilt stöd från skolan, som alla andra barn och det är folkbokföringskommunen som ansvarar för detta. Socialtjänsten har ansvaret för de eventuella stödinsatser enligt SoL som kan bli aktuella utifrån barnets vårdbehov. Socialtjänsten ansvar är avgränsat till de extra insatser som barnet kan behöva av sociala eller psykologiska skäl. Socialtjänsten ansvarar inte för sådant som åvilar andra huvudmän. Åtgärder som omfattas av Skollagen kan alltså inte ses som en socialtjänstinsats. Är barnet placerad på HVB i en annan kommun har barnet däremot normalt sett kvar sin folkbokföring i hemkommunen vilket betyder att hemkommunen ansvarar för eventuella stödinsatser i skolan i den nya kommunen. Vårdens genomförande Vårdplan Vårdplanen ska upprättas innan socialnämnden fattar beslut om vård, senast samma dag placeringen genomförs. Vid ett omedelbart omhändertagande enligt LVU behöver inte vårdplan upprättas genast, men ska kunna presenteras i samband med att ansökan om vård görs. Det övergripande syftet med vårdplanen är att tydliggöra mål och medel med vården utifrån det enskilda barnets behov. Vårdplanen beskriver vad som behöver göras. Det är viktigt att vårdplanen är tydligt och konkret utformad så att barn, vårdnadshavare och familjehem resp. personal på HVB kan förstå innebörden av förslaget. Om orsaken till placeringen av barnet är brister i föräldraförmågan ska det i vårdplanen tydligt formuleras vilka förändringar som krävs av vårdnadshavarna för att barnet ska kunna återvända hem. Vårdplanen upprättas av ansvarig handläggare. Vårdplanens innehåll regleras i 5 kap. 1 a SoF. BBIC:s formulär och stöddokument ska användas. Genomförandeplan Vårdplanen ska kompletteras med en genomförandeplan som beskriver hur vården ska genomföras i praktiken. Genomförandeplanen ska vara färdig inom 2 veckor efter att placeringen genomförts. Genomförandeplanen ska följas upp vid ett första tillfälle senast 4 veckor efter att placeringen verkställts. Förändringar kan behöva göras eller oklarheter vid upprättandet av planen kan behöva rättas till. Vad en genomförandeplan ska innehålla regleras i 5 kap. 1 a andra stycket SoF. Se vidare rutin i Verksamhetshandboken, Uppföljning placeringsärenden under 18 år samt Uppföljning placeringsärenden personer över 18 år. BBIC:s formulär och stöddokument ska användas. Utrustning Socialnämnden ansvarar för att de som placeras i familjehem, HVB eller stödboende är utrustade med kläder som behövs för den närmaste årstiden. Barnet kan även ha behov av fritidsutrustning och liknande. Vad som ska köpas styrs av barnets behov, vad barnet redan har och hur länge placeringen förväntas pågå. I samband med placeringen kan barnet behöva utrustning i form av kläder eller annat t.ex. utrustning till fritidsaktiviteter eller leksaker. En av BBIC:s grund-

9 (23) principer är att alla barn ska ha likvärdiga möjligheter. Familjehemsplacerade barn kan behöva förstärkningar på olika områden för att de ska uppnå likvärdiga möjligheter. För unga som placeras i stödboende gäller särskilda regler rörande personlig utrustning: se vidare under rubriken Försörjningsfrågor vid placering utanför det egna hemmet samt gällande rutiner i Verksamhetshandboken. Val av placering Familjehem inklusive privatplacering Familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn och unga för stadigvarande vård och fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt, d.v.s. inte i förvärvssyfte. Många gånger kan släktingar eller andra närstående bli familjehem för barnet och ska alltid komma i fråga i första hand. Om det inte finns släktingar eller andra närstående eller om dessa inte är lämpliga, kan eller vill ta hand om barnet kan barnet flytta till ett familjehem som socialtjänsten rekryterar. Privatplacering är en överenskommelse mellan vårdnadshavaren och det aktuella hemmet. Enligt 6 kap. 6 SoL får emellertid ett barn inte utan socialnämndens medgivande tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om honom eller henne. Även om själva placeringen inte initierats av socialnämnden ska nämnden göra en utredning och därefter ta ställning till om det finns förutsättningar för att lämna medgivandet till det hem som vårdnadshavaren/vårdnadshavarna har placerat barnet i. Det är nämnden i vårdnadshavarens hemkommun som prövar frågan. Om det i samband md medgivandeutredningen kommer fram uppgifter, som visar att barnet kan ha ett vårdbehov, ska en utredning om barnets behov inledas enligt 11 kap 1 SoL. Barn som placeras privat bedöms inte ha något vårdbehov, varför ersättning inte utgår från socialnämnden. Vården av barnet ska dock övervägas enligt 6 kap 8 SoL var sjätte månad. Se rutin Ansökan om medgivande för privatplacering barn i Verksamhetshandboken. Barnet omfattas också av bestämmelsen om flyttningsförbud, enligt 24 LVU, som beslutas av den socialnämnd som lämnat medgivandet. Vid privatplacering upprättas det en personakt för barnet. En sådan akt är undantagen från gallringsreglerna enligt 12 kap 2 första stycket punkt 3 SoL. Jourhem Jourhem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn och unga för tillfällig vård och fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Ett barn får inte vårdas i jourhem längre tid än 2 månader efter avslutad utredning, dvs. max sex månader. Ett jourhem ska vara lika väl utrett som ett familjehem. Socialnämnden har kontrakterat ett antal familjehem som jourhem. Dessa familjer arvoderas på så sätt att en av föräldrarna är hemma på heltid och familjen är beredd att ta emot barn på kort varsel. Tillfälliga placeringar av barn ska därmed i första hand placeras (om nätverket inte är en möjlighet) i ett kontrak-

10 (23) terat jourhem, därefter i ett annat familjehem, som har möjlighet att ta emot en tillfällig placering. De kontrakterade jourhemmen har ett tidsbestämt avtal. Med familjehem som tar emot tillfälliga placeringar, upprättas avtal för varje aktuell placering. Se vidare rutiner Jourhemsplacering kontorstid och Jourhemsplacering beredskap i Verksamhetshandboken. Konsulentstödda familjehem Huvudregeln är att inte placera barn i konsulentstödda familjehem. Undantaget är exempelvis om det inte finns något ledigt familjehem eller om det inte finns något som matchar barnet/den unges behov. Socialnämnden har samma ansvar för det placerade barnet även om hemmet har rekryterats av och får stöd från en enskild verksamhet. Den enda skillnaden jämfört med en vanlig familjehemsplacering är att råd, stöd och annan hjälp enligt 6 kap. 7 SoL även ges till familjehemmet av den konsulentstödda verksamheten. Hem för vård eller boende (HVB) HVB är ett boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse tillsammans med insatser i form av vård eller boende. Vid val av HVB-placering ska om möjligt i första hand kommunens interna HVB väljas med tanke på närhetsprincipen. Kalmar kommun har avtal med SKI, Kommentus Inköpscentral. SKI genomför upphandling av HVB-hem. För placering på externa HVB se vidare under rubriken Avtal HVB. För HVB, som tar emot barn och ungdomar som kommer ensamma till Sverige, gäller samma bestämmelser som för andra HVB som tar emot barn och ungdomar. Stödboende Målgrupp för insats Stödboende är en form av placering för unga i åldern 16 20 år. I första hand gäller insatsen för unga 18-20 år. Om det finns särskilda skäl (se rutin i Verksamhetshandboken) kan även 16- och 17-åringar bli aktuella för placering i ett stödboende. Särskilda skäl kan vara att barnet bedöms vara moget och förberett för att på ett bra sätt klara av att bo och leva i eget boende, att barnet anses moget i övrigt och att barnet själv har uttryckt en önskan att bo i eget boende. Det kan finnas risker med att placera barn i ett eget boende med en mindre närvaro och kontakt med personal. Exempel på målgrupper är barn och unga som kan vara i behov av utslussning och eftervård efter placering i familjehem eller HVB ensamkommande barn och unga barn och unga som lever i en konfliktfylld eller på annat sätt otillfredsställande hemsituation

11 (23) Utformning och syfte Stödboende kan vara ett fristående placeringsalternativ eller fungera som utslussning efter annan vård utanför det egna hemmet, i t.ex. familjehem eller HVB men också efter vård vid ett särskilt ungdomshem. Insatsen bör syfta till att barnet eller den unge efter tiden i stödboendet ska kunna klara sin dagliga livsföring fungera i skola eller annan sysselsättning hantera sin ekonomi ha ett socialt nätverk ha en meningsfull fritid 6 Stödboendet engagerar, motiverar och stödjer den unga i att planera, genomföra och vara delaktig i vardagssysslor. Stödboendets arbetar med, inte åt, den som behöver stöd. Insatsen kan omfatta aktiviteter utanför boendet och vara allt från dagliga till att omfatta enbart punktinsatser. Relationen mellan den enskilde och stödboendets personal är central i insatsen. Att arbeta med stödboende förutsätter samspel och förtroende mellan den unga och personalen samt kännedom om den ungas livssituation i kombination med kompetens inom området barn och ungdomsvård. Stödboende innebär att den unga disponerar ett eget boende enligt Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter HSLF-FS 2016:56. Insatsens innehåll Stödboendet innebär att barnet eller den unge tar huvudansvar för sina egna hushållssysslor såsom matlagning, tvätt och städning. Barnet eller den unge ska få ett individuellt anpassat praktiskt och känslomässigt stöd. Stödet kan innefatta: samtal av motiverande och trygghetsskapande karaktär pedagogiskt stöd i den dagliga livsföringen samhällsinformation medverkan i kontakter med myndigheter och andra samhällsorgan hjälp att bibehålla och vid behov etablera sociala relationer aktiviteter som kan bidra till en meningsfull fritid regelbunden tillsyn i det egna boendet Personalen på stödboendet ska ha som sin huvudsakliga uppgift att stödja de barn och unga som är placerade där. Personalen ska finnas på plats i den utsträckning och den omfattning som krävs med hänsyn tagen till verksamhetens utformning och de placerades behov. Vid de tider på dygnet då individuellt anpassat stöd behövs kan annan personal än den särskilt avdelade vara tillgänglig för att tillfälligt ge sådant stöd. Personal ska vara tillgänglig dygnet runt och ska vid behov kunna infinna sig utan oskäligt dröjsmål med hänsyn tagen till barnets eller den unges trygghet och säkerhet. 6 HSLF-FS 2016:56, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om stödboende

12 (23) Avgränsningar Vid val av stödboende unga bör ungdomen vara sysselsatt eller ska en plan finnas för hur sysselsättning ska komma igång. Målgruppen för insatsen är de barn och unga, som bedöms kunna bo i ett boende med anpassat stöd, och som inte har behov av sådana vård- och behandlingsinsatser som motiverar en placering i HVB. De är också så pass mogna och självständiga att familjehemsplacering inte bedöms lämplig. Insatsen kontaktperson bör inte bli aktuella i kombination med stödboende unga då det bedöms ingå i insatsen. Barn i riskzon att utveckla kriminalitet eller missbruk bör inte beviljas insatsen stödboende. Insatsen är enbart avsedd för barn och unga som endast har ett mindre vårdbehov. Vid tveksamheter om insatsen är lämplig bör samråd ske med enhetschef myndighet och enhetschef inom insatsen. Placering av ensamkommande flyktingbarn Ensamkommande flyktingbarn ska utredas på samma sätt som barn som bor och lever i Sverige. Val av insatsform ska motiveras av det enskilda barnets eller den enskilda ungdomens behov, vilket betyder att insatser för ensamkommande flyktingbarn inte heller ska skilja sig åt, jämfört med unga som är födda i Sverige, annat än beroende av den individuella behovsbilden. Av rättssäkerhetsskäl bör dock nämnden inte godkänna privata placeringar av ensamkommande flyktingbarn. 7 Anledningen är bl.a. att barnen vid privatplacering går miste om nämndens skyldighet att noga följa vården, vilket riskerar att barnets individuella behov inte uppmärksammas i tillräcklig grad. Dessutom kan nämnden inte vara säker på att placeringen är förälderns eget beslut. Placering av barn tillsammans med förälder Placering av barn tillsammans med en eller två föräldrar kan förekomma i alla placeringsformer, utom i stödboende. Vid val av placeringsform är det alltid barnets (ev det lilla barnets, om även föräldern är underårig) behov som ska komma i första rummet. Om barn och förälder placeras tillsammans, ska det finnas separata utredningar och placeringsbeslut för samtliga placerade. Det bör övervägas om det är lämpligt att det placerade barnet och placerad förälder har samma ansvarig handläggare. Om ungdom, som är placerad i stödboende, får barn (alternativt att en ungdom som redan har barn beviljas plats i stödboende) har socialnämnden enbart ett placeringsansvar för föräldern. Barn under 16 år kan aldrig beviljas en sådan placering. Detta innebär att det lilla barnet därmed måste anses vara i stödboendet under vård av sin förälder. Skulle det föreligga ett behov hos det lilla barnet, som inte kan tillgodoses genom öppenvårdsstöd, måste därför annan placeringsform än stödboende aktualiseras. 7 Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar, Socialstyrelsen (2013)

13 (23) Familjehemsutredning Socialstyrelsen har tagit fram förskrifter och allmänna råd om vad en utredning om familjehem/jourhem ska innehålla och hur den ska bedrivas.( SOSFS 2012:11) Alla familjehem ska vara utredda och bedömda som lämpliga innan barnet flyttar in. I samband med att familjehemmet rekryteras eller i början av placeringen ska familjehemmet gå utbildningen Ett hem att växa i. I Kalmar kommun används nya Kälvestensintervjun som utredningsmetod. Vid vissa fall i pågående placeringar och kompletterande utredningar används Intervju om Anknytningsstil, IAS. Se rutin Utredning av familjehem, släktinghem, jourfamiljehem i Verksamhetshandboken. Barnet eller den unge Grundläggande för barnets förmåga att bemästra sin situation är dess känsla av sammanhang (KASAM) En känsla av sammanhang bygger på begriplighet hanterbarhet och meningsfullhet. Betydelsen av begriplighet och sammanhang gäller inte bara i barnets vardag. Det ställer också krav på kontakten med socialtjänsten. Genom att bli respektfullt bemött, på sina villkor, och få begriplig information ska barnet kunna förstå vad som händer och varför. 8 Begriplighet - kan handla om att känna till sina rättigheter, veta varför man bor i ett familjehem, förstå varför mamma och pappa gör som de gör, förstå sina egna känslor. Känna till och veta vad som står i vård- och genomförandeplanen, hur det t.ex. är tänkt när det gäller umgänget med föräldrarna. Hanterbarhet - förutsätter ofta begriplighet och handlar om att genom egna eller andras resurser kunna möta de krav som olika situationer ställer. Kraven kan handla om skolan, fritidsaktiviteter, familjehemmet och dess regler, föräldrars frånvaro eller närvaro. Meningsfullhet - är en upplevelse av mening i livet. Meningsskapande är bl.a. behovet av att vara delaktig och engagerad i sin vård. Delaktigheten är ett sätt att involvera barnet eller den unges kunskap och anpassa vården till hans eller hennes situation. Barnets rätt till delaktighet I barnkonventionen slås fast, som en av grundprinciperna att barn har rätt till inflytande. En viktig förutsättning för barns delaktighet och för att de ska kunna komma tills tals är att de får relevant information i förhållande till sin ålder och mognad. Det innebär att det måste finnas kunskap och utarbetade arbetssätt för hur barnets åsikter på bästa sätt kan inhämtas utifrån barnets ålder och mognad. Barnets möjligheter att höras och få uttrycka sina åsikter ska inte begränsas till tal utan ska kunna inhämtas genom olika uttrycksmedel. I varje enskilt ärende måste barnets förmåga bedömas. Barnet har rätt att få information om orsakerna till placeringen. Det är viktigt att socialsekreteraren försäkrar sig om att det är begripligt för barnet varför det placeras och under vårdtiden återkomma till frågan. Barnet har rätt att få veta 8 Samtal med barn i socialtjänsten, Socialstyrelsen 2004

14 (23) vem på socialtjänsten som är handläggare för honom eller henne och få namn, e-post och telefonnummer till den personen. Informationsmaterial från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska delas ut till placerade barn. 9 Barn ska informeras om sina rättigheter i förhållande till familjehemmet, hemmet för vård eller boende eller stödboendet. Barnet bör informeras om rättigheter gällande att vara delaktig i planeringen av vården, ta del av journalanteckningar, prata enskilt med sin handläggare samt att framföra klagomål och synpunkter. Se vidare SOSFS 2012:11. Följa vården Socialsekreterarens kontakt med barnet Barn som har separerats från sina föräldrar och som bor i ett annat hem befinner sig i en mer utsatt livssituation än andra barn och unga. En av de viktigaste uppgifterna för socialtjänsten är att noga följa och stödja de barn som omhändertagits. Bestämmelserna gällande socialnämndens ansvar finns i 6 kap 7 b SoL samt i 13 a LVU. Syftet med uppföljningen är att se till att barnet har det bra och att vården är rättssäker och trygg och utgår från barnets behov. En särskilt utsedd socialsekreterare ska ansvara för kontakterna med barnet. Socialsekreteraren ska besöka barnet regelbundet i den omfattning som är lämplig utifrån barnets behov och önskemål, oavsett om barnet är placerat i familjehem, internt/externt HVB eller stödboende. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör socialsekreterare besöka barnet minst fyra gånger per år. Om barnet nyligen placerats är det viktigt med en tätare kontakt. Små barn behöver besökas oftare eftersom de har ett kortare tidsperspektiv och för att de inte själva kan ta kontakt såsom äldre barn kan. HVB-handläggaren ska besöka barn respektive unga var 6-8 vecka för att regelbundet följa upp och utvärdera vården samt hålla vård- och genomförandeplan aktuell. Gällande barn/unga som på olika sätt kan komma ifråga för både HVB och familjehem ska en barnhandläggare och en HVB-handläggare samarbeta. Vid placering av ungdomar i stödboende, kan ansvaret för den löpande uppföljningen delvis överlämnas till andra personalkategorier, beroende på vad som bestäms i den upprättade genomförandeplanen. Socialsekreteraren har dock alltid även i stödboendeplaceringar det yttersta ansvaret för att regelbundna uppföljningar kommer till stånd. Vid alla uppföljningar är det viktigt att ha egna samtal med barn respektive den unga om det inte uppenbart strider mot barnet/den unges bästa. Samtal med barn och unga Barnet ska ges möjlighet att ha enskilda samtal med den socialsekreterare som ansvarar för placeringen. Barnet har rätt att välja hur kontakten ska se ut. Stöddokument i BBIC Samtal med placerade barn och unga används, finns i tre ålderskategorier. 9 Du har rätt!-för barn i familjehem, Vet du vilka rättigheter du har? För ungdomar i familjehem. Du har rätt!- För barn i HVB. Vet du vilka rättigheter du har? För ungdomar i HVB, finns på flera språk. Inspektionen för vård och omsorg.

15 (23) Se rutin i Verksamhetshandboken, Uppföljning placeringsärenden under 18 år samt Uppföljning placeringsärenden personer över 18 år. Samtal med vårdnadshavare/god man Oavsett om barnet är frivilligt placerad eller med stöd av LVU ska vården följas genom samtal med föräldrar/vårdnadshavare/god man. Även om kontakten mellan föräldrarna och familjehem resp. HVB inte är god är det viktigt att lyssna till hur föräldrarna upplever att barnet har det i sin placering. Samtal med familjehemsföräldrarna eller personal på HVB/stödboende Samtal med familjehemsföräldrar eller personal på HVB/stödboende syftar till att få deras uppfattning om barnet, hur barnet mår och utvecklas. Hälsa och hälsokontroller Uppgifter om hur barnet mår fysiskt och psykiskt ska kontinuerligt hämtas in från barnet självt och från familjehemsföräldrar respektive personal vid HVB/stödboende. Vidare ska uppgifter från hälsokontroller samt uppgifter från tandhälsovården hämtas in. Om ett barn har kontinuerlig kontakt med ex BUP eller habiliteringen ska ev. en samordnad individuell plan upprättas (SIP). Se rutin Samordnad Individuell Plan (SIP) i Verksamhetshandboken. Se även dessa riktlinjer under rubriken Samverkan kring hälsa. Utveckling och socialt beteende Uppföljningen ska ge svar på om barnet eller den unge har det bra och utvecklas åldersadekvat och efter sina förutsättningar. Om barnet inte utvecklas som det ska är det viktigt att ta kontakt med hälso- och sjukvården i ett tidigt skede. Följa barnets skolgång Socialnämnden ska verka för att placerade barn och unga får lämplig utbildning, enligt 6 kap 7 SoL. Barn som gått ut grundskolan ska vid behov ges möjlighet till kompletterande undervisning, lämplig yrkesutbildning eller till att skapa förutsättningar för den unge att få arbete eller fortsatt utbildning. Uppföljningen ska omfatta barnets eller den unges skolgång, oavsett stadie eller skolform. Arbetsfördelningen när det gäller att upprätthålla kontakten med skolan följer som regel genomförandeplanen. Se vidare i riktlinjerna under rubriken Samverkan kring utbildning. Kostnader för skolgång ska i första hand betalas av skolhuvudmannen. Vägledning gällande kostnadsansvar i samband med placering i annan kommun kan bland annat fås via cirkulär 2006:18 från Sveriges kommuner och landsting. Ibland uppstår dock situationer, där skolhuvudmannen gör bedömningen att kostnadsansvaret åvilar placerande socialtjänst. Eftersom situationen inte får drabba barnets skolgång, kan detta innebära att exempelvis vissa kostnader för stödinsatser i skolan (ej pedagogiska insatser), liksom vissa skolresor, kan behöva betalas som omkostnadsersättning. Denna omkostnadsersättning ska inte redovisas som omkostnad till familjehem, utan utbetalas direkt till skolhuvudman eller skolskjutsansvarig.

16 (23) Uppföljningsintervjuer Att lära av fosterbarn Uppföljningsintervjun genomförs två år efter vårdens upphörande. Intervjun är inspirerad av en modell som utvecklats i Karlstad kommun och bygger på barns och ungas syn på tiden i familjehem/hvb och hur de ser på socialtjänstens arbete. Syftet är att inhämta information om resultatet av de insatser som genomförts och ge handläggare kunskap som kan bidra till metodutveckling gällande placerade barn och unga. Intervjun initieras för den familjehems- eller HVB-placerade och dennes vårdnadshavare genom information och samtycke redan vid placeringens inledning. För närvarande berörs inte unga med tidigare placering i stödboende av uppföljningsintervjuer. Insatser enligt LSS En del placerade barn och unga kan ha rätt till insatser enligt 1 LSS. Det handlar om de barn som bedöms ha utvecklingsstörning, autism, autismliknande tillstånd eller andra stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. De insatser som då kan komma i fråga är exempelvis rådgivning och annat personligt stöd, personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, korttidsvistelse utanför familjehemmet eller korttidstillsyn för skolungdom (9 LSS). Det är vårdnadshavarna eller barnet självt om det fyllt 15 år som är behöriga att begära insatser enligt LSS. När barn är omhändertagna med stöd enligt LVU har socialnämnden rätt att begära om stödinsatser enligt LSS. Övervägande När ett barn vårdas utanför hemmet enligt 4 kap 1 SoL eller enligt 2 LVU är socialnämnden skyldig att var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs. Se rutiner i Verksamhetshandboken, Uppföljning placeringsärenden under 18 år, Uppföljning placeringsärenden personer över 18 år samt Årsplanering för uppföljning av placerade barn och unga. Av övervägandet ska framgå om vården avser att vara långvarig eller hur planeringen ser ut för barnet på kort och lång sikt. Inför treårsregeln om vårdnadsöverflytt behöver diskussioner föras om vården kan upphöra eller om vårdnadshavare inom överskådlig tid kan ta hand om barnet eller den unge. Omprövning Vid vård enligt 3 LVU ska socialnämnden inom sex månader från verkställigheten pröva om vård med stöd av LVU ska upphöra. Därefter prövas frågan fortlöpande inom sex månader från senaste prövning. Se rutiner i Verksamhetshandboken, Uppföljning placeringsärenden under 18 år, Uppföljning placeringsärenden personer över 18 år samt Årsplanering för uppföljning av placerade barn och unga. Misstanke om att barnet far illa i familjehemmet Socialnämnden har ett omfattande ansvar för att placerade barn och unga har en trygg och säker vård. Ansvaret är reglerat i 3 kap 3 a SoL. Se rutin Om barn far illa i familjehem i Verksamhetshandboken. Vårdnadshavare eller förälder Placering av barnet ska utgå från en samverkan runt barnet mellan barn, föräldrar och familjehem alternativt HVB/stödboende. Socialsekreteraren för det

17 (23) placerade barnet har det övergripande ansvaret för att få till stånd denna samverkan, om det är en samverkan som gynnar barnet. Det är viktigt att vårdnadshavarna får information om att vårdnadsöverflyttning alltid ska övervägas efter tre år i familjehem. Se vidare i riktlinjerna under rubriken Vårdnadsöverflyttning. Vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barns personliga förhållanden. Ibland har en förälder inte juridiskt vårdnaden om barnet varför denne då inte är vårdnadshavare. Föräldern kan dock ha umgängesrätt enligt dom från tingsrätt eller ha en god kontakt med barnet och vara viktig för barnet utan att i lagens mening ha den juridiska bestämmanderätten. Föräldrar som inte är vårdnadshavare har ingen formell rätt att påverka innehållet i vården. Ansökan om god man eller förvaltare (för myndiga personer) Socialnämnden ska, enligt 5 kap 3 SoF och 15 6 LSS, anmäla till överförmyndaren om den finner att god man eller förvaltare (för myndiga personer) bör förordnas för någon som inte själv kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Behovet av god man eller förvaltare (för myndiga personer) kan bero på sjukdom, försvagat hälsotillstånd, psykisk störning, funktionsnedsättning eller liknande. Det är viktigt att genomförandeplanen i god tid kompletteras med uppgifter om hur barnet eller ungdomen ska förberedas för tiden efter placeringen i familjehem, HVB eller stödboende. Observera särskilt de eventuella behov av godmanskap/förvaltarskap som kan väntas föreligga, efter att den unge har fyllt 18 år. Planering av en sådan åtgärd behöver ske i dialog med Överförmyndaren, i mycket god tid innan den unges artonårsdag (minst sex månader). Se rutin Aktualisera behov av god man/förvaltare i Verksamhetshandboken. God man ensamkommande barn Den gode mannen är i förälderns ställe och i juridisk bemärkelse vårdnadshavare för barnet under asyltiden. Den gode mannen har rätt och skyldighet att bestämma i alla frågor som rör barnets angelägenheter, personliga såväl som ekonomiska och rättsliga. Den gode mannen behöver som regel vara med vid olika utredningssamtal och möten. Socialtjänsten bör ha perspektivet att kring de frågor där verksamheten annars skulle samarbetat med barnets föräldrar, ska man när det gäller ett ensamkommande barn samarbeta med den gode mannen. Behovet av samarbete är därmed omfattande särskilt initialt då alla inblandade ska komma överens mer konkret om hur kontakterna ska se ut och skötas samt vem som ska ansvara för vilka insatser. Uppdraget för den gode mannen upphör automatiskt när barnet fyller 18 år. Uppdraget upphör dessutom när barnets föräldrar kommit till Sverige och kan utöva vårdnaden och förmyndarskapet samt om barnet varaktigt lämnar landet. Då barnet får uppehållstillstånd avslutas godmanskapet och istället ska en särskilt förordnad vårdnadshavare utses. Särskilt förordnad vårdnadshavare ensamkommande barn För ensamkommande barn med uppehållstillstånd ska i stället en särskilt vårdnadshavare förordnas. Socialnämnden är skyldig att göra en framställning eller

18 (23) ansökan om särskilt förordnad vårdnadshavare till tingsrätten. Uppdraget skiljer sig inte nämnvärt från uppdraget som god man. Förordnandet upphör när barnet fyller 18 år. Råd, stöd och annan hjälp till föräldrarna När barn och unga är placerade i familjehem, HVB eller stödboende har socialnämnden en skyldighet att erbjuda vårdnadshavare och föräldrar råd, stöd eller annan hjälp, enligt 6 kap 7 4 p SoL. Det underlättar för placerade barn och unga om deras föräldrar får hjälp, eftersom placerade barn och unga ofta oroar sig för sina föräldrar, särskilt om föräldrarna lever destruktivt. Det är viktigt att socialtjänsten kan erbjuda vårdnadshavare/föräldrar hjälp och stöd för de brister i omsorgen som kan ha föranlett placeringen för att barnet eller den unge om möjligt ska kunna flytta hem. Det är barnets socialsekreterare som ansvarar för att initiera att vårdnadshavare och föräldrar får det stöd som det finns behov av. Stödet kan även handla om krisbearbetning i samband med omhändertagandet, stöd i att upprätthålla kontakten med barnet eller föräldrautbildning. Se även under rubriken Samordning av insatser inom socialförvaltningen. Umgänge Barnets socialsekreterare har ansvar för att ett väl fungerande umgänge mellan barnet och föräldrarna upprätthålls. Umgänge med släkt och nätverk måste planeras utifrån en sammanvägd bedömning av vad som är barnets bästa. I denna bedömning ingår barnets egna synpunkter som en viktig del. En fungerande kontakt med föräldrarna är en förutsättning för att barnet ska kunna återvända hem under rimliga former. För långtidsplacerade barn kan det vara av stor vikt att hålla kontakten med syskon och andra nära släktingar eftersom åtskilliga riskerar att möta vuxenlivet utan kontakt med någon anhörig. Överenskommelsen om umgänget ska dokumenteras och följs upp i genomförandeplanen. Ensamkommande barn ska uppmuntras och stödjas i sin kontakt med anhöriga. Efter att ett ensamkommande barn har fått uppehållstillstånd blir socialnämnden ansvarig för efterforskningen av familjemedlemmar till barnet, förutsatt att barnet är placerat inom socialtjänsten. Umgängesbegränsning Om socialtjänsten och vårdnadshavarna har olika meningar om umgänget är det vid vård enligt SoL vårdnadshavarna som har bestämmanderätten. Vid vård enligt LVU kan socialnämnden besluta att med stöd av 14 LVU reglera umgänget om så behövs med hänsyn till ändamålet med vården. Detta beslut kan överklagas. Var tredje månad övervägs om ett sådant beslut fortfarande behövs. Möjligheten att begränsa umgänget vid LVU-vård gäller i förhållande både till förälder och till vårdnadshavare. Även umgänge med andra personer än föräldrar/vårdnadshavare kan begränsas, men då i enlighet med stöd av socialtjänstens allmänna befogenheter enligt 11 4 st. LVU. Ett sådant beslut kan inte överklagas. Se rutin Umgängesbegränsningar vid vård eller omhändertagande enligt LVU i Verksamhetshandboken.

19 (23) Planering inför vårdens upphörande Genomförandeplanen bör i god tid innan vården upphör kompletteras med uppgifter om hur barnet eller den unge ska förberedas för tiden efter att placeringen i familjehem, HVB eller stödboende har avslutats. Till grund för beslut om vården ska upphöra ska ligga en bedömning av om målen i vårdplanen uppnåtts för barnet och de brister i föräldraförmågan som låg till grund för placeringen har genomgått en varaktig förändring till det bättre. Socialnämndens ansvar efter avslutad vård Socialnämnden har en skyldighet enligt 5 kap 1 SoL att tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört. Tänkbara insatser kan vara att tillgodose barns behov av fortsatt kontakt med personer i familjehemmet, som de har fått anknytning till. Ungdomar som har varit placerade i familjehem och på HVB kan ofta inte räkna med samma stöd från sina föräldrar, som andra ungdomar. De är en utsatt och sårbar grupp och behöver i många fall hjälp med stödboende och särskilt stöd för att t.ex. klara av gymnasiet eller för att hitta bostad och arbete. När det gäller barn och unga som flyttar hem till sina vårdnadshavare behöver socialnämnden ta ställning till vilka stödinsatser föräldrarna kan vara i behov av. Uppföljning oberoende av samtycke Socialnämnden får besluta om uppföljning av ett barns situation efter det att en placering i ett familjehem eller i ett HVB har upphört oberoende av samtycke från vårdnadshavaren eller barnet (under 18 år). Uppföljningen får göras om barnet bedöms vara i särskilt behov av fortsatt stöd eller skydd. Uppföljningen ska göras på ett respektfullt sätt. Uppföljningen får pågå i högst två månader från det att placeringen har upphört. Barn som fyllt 15 år och vårdnadshavare ska underrättas om beslutet att inleda resp. avsluta uppföljningen. Avgifter och föräldrars ersättningsskyldighet Alla placeringar utanför egna hemmet är avgiftsfria för den unge. Föräldrar är skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för deras placerade barn, bestämmelsen gäller även vid LVU-vård. Se vidare i rutin Avgifter och ersättningar inom Socialförvaltningen - Riktlinjer i Verksamhetshandboken. Försörjningsfrågor vid placering utanför egna hemmet Vid placeringar utanför det egna hemmet, svarar socialnämnden för den unges uppehälle. Som ovan anges, är insatsen kostnadsfri för den placerade. Däremot ska försörjningsansvarig vuxen, utifrån sin förmåga, bidra till den unges försörjning. I de fall den unge saknar försörjningsansvarig förälder, som exempelvis är fallet med ensamkommande barn/ungdomar, ska samhällets generella stödsystem för försörjning (t ex via Migrationsverket, CSN och socialförsäkringssystemet) i första hand nyttjas för den placerades försörjning. Därutöver svarar socialnämnden, via omkostnadsersättning, för att den unge ska kunna tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Vid stadigvarande placering i familjehem, ska den placerade unge tillförsäkras en levnadsnivå som motsvarar familjehemmets typiska levnadsvanor. Vid pla-

20 (23) ceringar i jourhem och i externa HVB-hem/stödboenden ska den unges behov bedömas i dialog med vårdgivaren och barnets vårdnadshavare, med beaktande av såväl placeringens planerade varaktighet och dess innehåll som av den unges individuella behovssituation. Vad som bedöms utgöra skälig levnadsnivå vid vissa övriga placeringstyper, exempelvis interna HVB-placeringar och interna stödboendeplaceringar, framgår av rutiner i Verksamhetshandboken. Ersättningar/Omkostnader och arvode Familjehem, jourhem samt boende vid vårdnadsöverflyttning Socialnämnden ersätter familjehemmen, jourhemmen och hemmen där barnet bor kvar i familjen efter vårdnadsöverflytt med ett arvode. Barnens kostnader täcks av omkostnadsersättning. Socialnämnden använder sig av Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) rekommendationer när det gäller arvode och omkostnadsersättningar. SKL justerar nivåerna årligen i relation till löneutvecklingen. De aktuella rekommendationerna om nivåer på arvode och omkostnader publiceras i ett cirkulär som finns på SKL:s hemsida. Arvode är en skattepliktig inkomst som beskattas som inkomst av tjänst. Ersättningar kan inte utbetalas till ett familjehemsföretag. Däremot kan ersättning utbetalas till en konsulentorganisation, i samband med anlitande av konsulentstödd familjehemsvård. Då betalar socialnämnden hela placeringskostnaden via faktura till konsulentorganisationen, som i sin tur svarar för att familjehemmet får arvode och omkostnadsersättning. Kommunen drar av preliminärskatt och betalar arbetsgivaravgiften. Arvodet fastställs av socialnämnden i förhållande till hur omfattande arbetsinsatser som uppdraget kräver av familjehemmet. Arvoden är delade i åldersgrupper 0-12 år och 13-19 år. Vårdbehovet kan också kräva att en eller båda föräldrarna behöver ta tjänstledigt för att stanna hemma från arbetet, kortare eller längre tider. Socialnämnden kompenserar då för inkomstbortfallet som betalas utöver arvodet. Omkostnadsersättning ska täcka barnens kostnader, familjehemmen har inte ekonomiskt ansvar för det placerade barnet. Omkostnadsersättningen ska täcka kostnader för boende, barnets del i de gemensamma hushållskostnaderna, barnets kläder, mat, fritid etc. 10 Hem för vård eller boende Vid placering i hem för vård eller boende (HVB) svarar vårdgivaren, enligt gällande placeringsavtal, för alla löpande uppehälleskostnader för den placerade unge. Innan placering, ska socialnämnden tillse att den unge har nödvändig utrustning (se vidare under Utrustning ). Eventuella tillkommande behov, som inte täcks av gällande placeringsavtal, får prövas individuellt. Inköp av tillkommande behov utbetalas som extra omkostnadsersättning till den placerande enheten, som ansvarar för att kompletterande inköp kommer till stånd. Stödboende Stödboende är definitionsmässigt att anse som att den unge är placerad enligt 4 kap 1 och 6 kap 1 SoL, vilket innebär att samma regler och ansvar för den enskildes behov och försörjning gäller, som vid placering i hem för vård eller boende. Eftersom den unge - i praktiken - bor i ett eget hushåll och förväntas 10 Barnet och familjehemmet en handbok om socialnämndens ansvar, Svenska Kommunförbundet 2003. Cirkulär 08:81, SKL.