Lednings- och verkanssystemutveckling sedan 1990-talet vad har vi lärt oss? Göran Kihlström FHT
Lednings- och verkanssystemutveckling sedan 90-talet vad har vi lärt oss Kort sammanfattning av 90-talet Översiktliga projektbeskrivningar och uppnådda resultat inom områdena: - Ledningssystem - Sambandssystem - Spanings/Verkanssystem - Logistik - Strategier, design etc Jämförelser mellan viktigare uppnådda resultat Vad har vi lärt oss
0940-0950 Kort sammanfattning av 90-talet Göran K 0950-1000 Översiktliga projektbeskrivningar Göran K 1000-1015 Strategier, design etc Per Johannisson (Ers) 1015-1030 Battlefield management system Ola Winberg 1030-1045 Link 16 Kristin Strömberg 1045-1055 Vad har vi lärt oss
Kort sammanfattning av 90-talet Systembyggnad/systemintegration Fram till mitten på 80-talet byggdes de flesta systemen som relativt slutna dvs det var svårt att kommunicera mellan systemen. (Undantag FV StriL, M delvis, och inom Flygplan och Fartyg) Under 80-talet påbörjades ett omfattande arbete med: Funktionskedje- och gränsytedokument Regelverk för informationsutbyte mellan vapen- och plattformsystem, stridslednings- och taktiska ledningssystem. Exempel: Integration Flygsystem-flygbassystem-stridledningssystem Integration ytattack-ledningssystem vid modernisering av marinens lednings- och sambandssystem, Enda Ledning indirekt eld vid införande SKER, TR8000,TS9000 Ledning av luftvärn vid införande LV-måds, TR8000. TS 9000, Rbs 90, Rbs70 mod, Rbs 23,
Kort sammanfattning av 90-talet Digitalisering och internetteknik slog igenom För tester och verifiering byggdes ett antal fasta anläggningar PC-StriL (för StriL 60) TCL i Uppsala (för StriC) VUM i Enköping (för armén och KA) Sysim (Saab) Exempel Verifiering FV 2000
Ledningssystem ATLE TS 9000 Taktiskt IP-nät--SWERAP SLB lednsyst II internationella insatser LedsystT--NBF BMS Battlefield Management Systems (Ola Winberg) Referensmiljö för ledningssystem Sambandssystem Link 11 (marinen) TARAS Link 16 (flygvapnet) (Kristin Strömberg) Komnät Mobil inkl Rakel GTRS och ny KV-radio
TS9000/TR8000 Yttäckande system med taktiskt IP-nät
Förslag Cll testnät FFT med Ra 1512 (Fas 3A) TAB UtvC Enköping IP RAP Blå server WAN/LAN Blå client Ra 1512 Tal TOC Ra 1512 Tal Spl Ra 1512 Data 1 komp 2 komp 3 komp Ra 180 Ra 180 Ra 180 A B AVSTÅND A- B 50 mil RADIOUTRUSTNING Samtliga fordon Ra 1512+Ra 180 12
C3I Development Centre Enköping Berga Training area TTP-Lab IT soldier Mech units JAS sim BGHQ FHQ OH Q Technical POC-Lab Test & Integration Vision Lab Sensor nets Communications
Referensmiljö för ledningssystem I en stor hall i en gammal fläktfabrik i Enköping står sandfärgade tält uppställda sida vid sida med gröna containrar i olika storlekar. Personal rör sig med snabba steg genom anläggningen och från en av containrarna brummar kylanläggningen som håller utrustning och lokaler vid rätt temperatur. Här håller Försvarsmaktens blivande stabsplatser för bataljon 17 och brigadnivå på att ta sin fysiska form.
Spanings/Verkanssystem ARCHER Korvett Visby Fpl 39 ASC 890 (Airborne Surveillance and Control systems) Iris-T Örnen - Taktisk UAV 03
När den obemannade luftfarkosten Örnen flyger, länkas videobilder i realtid ner till en kontrollstation på marken. Därifrån slussas de vidare till personal som har utrustning för att bearbeta bilderna. På så sätt kan man snabbt analysera den data som Örnens sensorer samlar in och sedan skapa bilder och ta fram spaningsrapporter som förbandet använder i sin planering. -
Logistik Fenix Fenix är er IT- system för drit- och underhållsuppföljning av flyg. IT- systemet ersärer successivt några av de äldre systemen som används för uppföljning inom Försvarsmakten. Så fungerar IT- systemet Fenix Systemet leder en felrapport från piloten Cll en avvikelserapport som sedan sänder signaler Cll verkstad och reservdelshanteringen. Varje flygplansindivid kan följas i detalj och uppföljningen ger även underlag för beslutsfarare. Piloter och tekniker rapporterar direkt i systemet, via en web- klient. Tidigare var dera arbete Cll stor del pappers- och blankerbaserat. Fenix är baserat på er standardsystem som heter Maintenix och är utvecklat av företaget Mxi Technologies i Kanada - Maintenix används av flera stora aktörer, Cll exempel US Navy, Lockheed MarCn samt civila bolag som Air France, KLM, Delta och Quantas. System som ersärs av Fenix är bland annat: DIDAS Flyg, VKTP, PRIMUS FD, Didas Bas (delvis)
0940-0950 Kort sammanfattning av 90-talet Göran K 0950-1000 Översiktliga projektbeskrivningar Göran K 1000-1015 Strategier, design etc (FM A/ FM AR) Per Johannisson 1015-1030 Battlefield management system Ola Winberg 1030-1045 Link 16 Kristin Strömberg 1045-1055 Vad har vi lärt oss
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
Införande av Länk 16 i Sverige PresentaCon vid SESAM heldagsseminarium Ledning och verkan i cyberåldern, 2015-06- 09 KrisCn Strömberg, Tf. Teknisk Direktör, FMV
Agenda Bakgrund Struktur Uppnådda resultat Erfarenheter 15-06-16 42 42
Bakgrund C KRI BIS (Beslut i Stort) 2004 SCpulerade interoperabilitet i stället för naconella särlösningar. J- seriestandarden nämndes specifikt. Följdverkningar av beslutet: Projekt TARAS/Ra90 lades ned utan införande. Utredning genomfördes om hur FMV borde arbeta med interoperabla takcska datalänkar. FMV TDL- kontor bildades 2005. 15-06-16 43
Struktur En sammanhållande struktur (TDL- kontoret) för: anskaffning av plakormsoberoende utrustning sammanhållande lösningar på gemensamma problem stöd Cll plakormsprojekt RespekCve plakorm ansvarar för sir eget införande av Länk 16 FM bildar en planeringsenhet för Länk 16 Joint Data Link OperaCons Cell (JDLOC) 15-06-16 44
Uppnådda resultat 2004 C KRI BIS Länk 16 2005 TDL- kontoret bildas 2008 JDLOC bildas. Första leverans MIDS. 2006 Anskaffning MIDS- terminaler 2010 IOC Länk 16 i FM 2009 ASC 890 deltar i övning NoCo 2012 FOC Länk 16 i FM 2011 Libyen Länk 16 i skarp mission 2013 Dagligt bruk av Länk 16 på hemmaplan, fortsar utveckling samt regelbundet deltagande i internaconella övningar 15-06-16 45
Erfarenheter Man blir inte interoperabel genom ar sira hemma vid sir skrivbord: Goda kontakter med andra länder och organisaconer krävs Man måste ta den bästa erfarenheten Cll stöd för sir arbete, oberoende om det är utländsk arbetskrat. Man måste lära sig de processer och regelverk som gäller för de system man arbetar med, det finns inga undantag för er land som Sverige. 15-06-16 46
Erfarenheter The devil is in the details: En standard är inte en standard. När man arbetar med meddelandestandarder så krävs detaljerad kravställning ned Cll minsta del för ar säkra interoperabilitet. Kontroll på versioner, varianter, ediconer, ändringar etc. är nödvändigt..interoperabilitet är inte stacskt. ER äkta system- av- system: Teknisk samfunkcon är nyckeln Cll er system som Länk 16. En plakorm som opcmerar sin egen implementacon kan sänka systemet som helhet. Grundläggande övergripande kravställning är av högsta vikt. 15-06-16 47
Erfarenheter Ensam är inte allcd stark. Avvägningar måste allcd göras mellan nyran av interoperabilitet och möjligheten ar utveckla er tekniskt mer avancerat naconellt system. Det är inte allcd tekniken som är svårast. Regler, processer, kryptohantering, säkerhetsavtal. Avsaknad av takcskt tänk och grundläggande utbildning försvårar införandet av er komplext tekniskt system Länk 16 är inte JAR Just Another Radio.. 15-06-16 48
Vad har vi lärt oss Utmanande att bygga system som uppfyller alla krav på ackreditering, certifiering etc Ex. Sirius, LedsystT, IP-telefoni i FTN Viktigt att inte släppa kopplingen mellan utvecklingsprojekt och linjeorganisationerna Ex. LedsystT som delvis levde ett eget liv med få deltagare från FMV (stort antal konsulter förutom industrin). FM och FMV linjeorg mycket litet engagerade) Internationaliseringen och NATO anpassningen Ex. Mycket stora insatser för att på kort tid leverera lednsyst, Ofta som ad-hoc där man tog det som för tillfället fanns SLB, SWERAP,SWECCIS etc Natoanpassning övergången RAS 90 till Link 16. Tänk efter noga innan kompetenser/förmågor avvecklas Ex. Nedmonteringen av KV kompetens ställde till med problem för II där det krävs allt från KV till satellit.
Vad har vi lärt oss?? Övergången från stuprör till system krävde Gränsytedefinitioner, standardiserade gränsytor Regelverk för informationsutbyte Teknisk arkitektur (förebild US JTA) För att ensa den spretiga IT verksamheten behövdes HIT DIT Perparbete och FoT var viktiga för visionsarbetet Rak och öppen samverkan användare, beställare och leverantör är en förutsättning för lyckat slutresultat De formella delarna i upphandlingarna ökade successivt Etableringen av försök- och testanläggningar ett måste Moduluppbyggnad av program- och maskinvara en positiv utveckling Att bygga ledningssystem för internationella insatser
Mobiltele- och Internet/IP hade/har mycket stor inverkan på ledningssystemonrådet Att uppnå av FM krävd IT-säkerhet mycket svårt vilket fällde flera projekt Inom sambandsområdet var vår samverkan med Norge och USA av mycket stor betydelse för våra projekt Successiv uppföljning av programvaruintensiva system nödvändig Krav på outnyttjade minnesutrymmen vid beställning var mycket viktigt m h t ökade krav under utvecklingen och för framtida mod
Standardisering Leverantörsunika lösningar Svensk profil standard InternaMonell standard Nato/EPa standard Öppna standards och gränsytor abc
C4ISR architecture : NSV-1a Communication services IOPs NATO UNCLASSIFIED 53
C4ISR architecture : NSV-1b Information Systems IOPs NATO UNCLASSIFIED 54