Internationellt materielsamarbete. Tobias Evers, Rådgivare Försvarets Materielverk

Transkript

1 Internationellt materielsamarbete Tobias Evers, Rådgivare Försvarets Materielverk

2 Försvarsmaterielanskaffning i ett internationellt perspektiv Internationellt materielsamarbete Vad är syftet med internationella materielsamarbeten? Hur ser formerna av internationella materielsamarbeten ut? Vilka forum för internationella samarbeten är SE aktivt i? Nordiskt materielsamarbete NORDEFCO bakgrund och översikt NORDEFCO Cooperation Area Armaments (COPA ARMA) Varför ett nordiskt materielsamarbete? COPA ARMA:s screeningprocess COPA ARMA Working Groups Den nordiska industridialogen Det finsk-svenska fördjupade samarbetet (FISE Slutsatser och frågor 2

3 Varför internationellt materielsamarbete? Internationella materielsamarbeten fyller flera syften: Bidrar till att uppfylla FM:s operativa behov Reducerar kostnader/tillåter större volymer Skapar/förstärker relationer Ger tillgång till teknik och kunskap Genererar säkerhets- och försvarspolitiska mervärden 3

4 Forum för internationella materielsamarbeten Bilaterala samarbeten, t ex fördjupat samarbete med Finland och samköpsavtal med Estland Multilaterala samarbeten, ofta faciliterade via olika internationella samarbetsforum Genom samarbetsorganisationer- eller strukturer, t ex NORDEFCO, EDA, sexnationssamarbetet (LOI) 4

5 Var är Sverige aktivt? Det nordiska samarbetet NORDEFCO European Defence Agency (EDA) Bilaterala samarbeten Sexnationssamarbetet LOI NATO Support & Procurement Agency (NSPA) Användargrupper, t ex LEOBEN för stridsvagn 122 och NAHEMA för Helikopter 14 5

6 NORDEFCO:s grundläggande principer Operativ effekt och kostnadseffektivitet Komplement Inga ömsesidiga försvarsgarantier Länderna deltar på sina egna villkor Långsiktigt med fokus på gemensamma intressen En struktur, inte en organisation 6

7 NORDEFCO:s struktur

8 Materielsamarbete i NORDEFCO: Cooperation Area Armaments Åstadkomma operativa, ekonomiska och tekniska fördelar Identifiera möjliga samarbetsprojekt och facilitera genomförandet av samarbeten COPA ARMA:s huvudsakliga verktyg är den s k screeningprocessen Nationella linjeorganisationerna följer upp screeningresultat och genomför samarbetsprojekt 8

9 Varför nordiskt materielsamarbete? Smart Defence - Bättre/billigare produkter - Anskaffning - Underhåll - Försörjning - Avveckling Bättre användande av nationella resurser; - Nordiska ramavtal - Nordiska optionsklausuler - Delande av resurser mellan länderna 9

10 High Attention Targets (HATS) Pågående Long Range Air Surveillance Sensors (LRASS) Nordic Common Uniform (NCU) Potentiella Small Arms Indoor Training System (SAITS) CBRN skyddsmasker 10

11 COPA ARMA Working Groups - Base Camp Management - Dismounted Arms & Ammunition - Diving Systems - Geospatial Systems - Hazardous & Environmental Materials - Long Range Air Surveillance Sensors (LRASS) - NATO Codification - Pharmaceuticals - Small Arms Indoor Training Simulators (SAITS) - SAP - SitaWare - Soldier Protection Equipment and Clothing - Tactical Data Link - Unitized Group Rations 11

12 NORDEFCO:s industridialog COPA ARMA koordinerar med Joint Nordic Defence Industry Coordination Group (JNDICG) Kontakten syftar till att bidra till industrins omvärldsuppfattning Industridialogen är inte ett snabbspår för information som kan ge nordiska leverantörer en konkurrensfördel 12

13 Det fördjupade finsk-svenska samarbetet (FISE) Inleddes våren 2014 Fokusområden: Navy, Air Force, Army, Logistics & Materiel Procurement, Secure Communications, Cyber samt Combined Units FMV genomför tillsammans med FDF samarbetsområdet Logistics & Materiel Procurement 13

14 Det fördjupade finsk-svenska samarbetet (FISE) Mål: gemensamma anskaffningar, informationsutbyte, ökad interoperabilitet samt gemensamt användande av resurser Exempel på arbetsgrupper: Nytt ytstridsfartyg, marint ledningssystem, analys av anskaffningsplaner, NH90, gemensam basering, anskaffningsprocedurer 14

15 Utmaningar för nordiskt materielsamarbete Samsyn på kravställningar och metoder/regler vid anskaffning Olika regelverk för anskaffning (bud, EUmedlemskap, offset etc.) Olika tidslinjer och budgetar Politiska/kulturella/historiska/praktiska/mänskliga faktorer Nationella intressen 15

16 Hur kan det nordiska materielsamarbetet förbättras? Gemensamt juridiskt ramverk Förbättra screening, höja kvalitén på samarbetsförslag Draghjälp från hög beslutsfattarnivå Göra det enklare Förändra tankemönster, från inte möjligt till leta efter möjligheter 16