VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2 3. Verksamhetens struktur...4 4. Verksamhetens innehåll...9 5. Verksamhetens resultat...11 6. Uppföljning av verksamheten...12
1. Målsättning Främja barnens hälsa, trygghet och utveckling! Detta övergripande mål kan uppnås genom: Att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap Att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn Att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle Alla förskolebarn i området skall ha tillgång till barnhälsovård och aktivt erbjudas att ansluta sig till barnhälsovården, vars övergripande mål och innehåll följer: Health For All By The Year 2000, WHO, Alma Ata 1978 Konventionen om barnens rättigheter, FN 1989 Målen konkretiseras i: Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763) Hälsovård för mödrar och barn inom primärvården, SoS 1981:4 Hälsoundersökningar inom barnhälsovården (Allmänna Råd, SoS, 1991:8) Metodbok för barnhälsovården, se respektive BHV-enhet Kvalitetssäkring av BHV 1994:14 Socialstyrelsen Kvalitetssystem i Hälso- och sjukvården, SOSFS 1996:24 Omvårdnad inom Hälso- och sjukvården Socialstyrelsens Allmänna Råd: SOSFS 1993:17 2
2. Barnavårdscentral (BVC) Definition En barnavårdscentral är en lokal där hälsovård bedrivs för förskolebarn inom ett geografiskt avgränsat område/betjäningsområde och som leds av en sjuksköterska. Flera barnavårdscentraler kan vara lokaliserade i samma byggnad med gemensam lokal. Vårdtyngd Vårdtyngd kan definieras som den arbetsinsats en BVC-sjuksköterska gör för att genomföra barnhälsovårdens program enligt verksamhetsbeskrivningens riktlinjer för ett givet antal barnfamiljer. Med ökad vårdtyngd avses förhållanden som medför ökad arbetsinsats för BVC-sjuksköterskan och övrig personal. Ökad arbetsinsats krävs för att ge god barnhälsovård till barn med utländsk härkomst, flyktingbakgrund, liksom barn till föräldrar med missbruksproblem, funktionshandikapp, psykisk sjukdom eller påtaglig social problematik. Ensamstående föräldrar samt barn med olika funktionshinder i ett område ger också ökad vårdtyngd. 3
3. Verksamhetens struktur Inom barnhälsovården skall: ansvaret för barnhälsovård i ett geografiskt specificerat område åvila en barnavårdscentral (BVC); s.k. områdesansvar. Detta innebär att sjuksköterskan vid BVC kan bevaka barnets rätt till hälsovård och förutsättningarna för nära samverkan med kommunernas socialtjänst/barnomsorg och andra lokala barnverksamheter. alla förskolebarn i området ha tillgång till barnhälsovård och aktivt erbjudas att ansluta sig till barnhälsovårdens program. BVC-sjuksköterskan och läkaren ha särskild tid för verksamheten. verksamheten bedrivas i särskild lokal (BVC), med eget väntrum som skall uppfylla samma säkerhetskrav som beskrivs i Barnmiljörådet 1992 sidorna 20 22: Barnets rätt till en säker miljö. BVC-sjuksköterskan för ett normalområde ha c:a 60 nyfödda/år och heltidstjänst och barnunderlaget reduceras vid ökad vårdtyngd. föräldrar ha möjlighet att fritt välja barnavårdscentral. 4
Personal BVC-sjuksköterskan Sjuksköterskan är nyckelperson på BVC, eftersom den största delen av barnhälsovårdens arbete utförs av denna. Arbetsuppgifterna har successivt ökat och ändrat karaktär. Läkarinsatserna har minskat och en förskjutning av arbetet har skett från ett övergripande somatiskt perspektiv mot ett alltmer psykosocialt och folkhälsoinriktat perspektiv. Förskjutningen beror på att barnen fysiskt har blivit allt friskare, medan de psykosociala och miljömässiga problemen har ökat. Detta kräver ett annat arbetssätt och en mer stödjande roll av BVC-sjuksköterskan, där individuellt stöd, föräldragrupper, och nätverksarbete har fått en ökad betydelse i verksamheten. Behörighet och kompetens BVC-sjuksköterskan skall vara specialistutbildad barnsjuksköterska (40 poäng) och/eller distriktssköterska (50 poäng). Organisation I ett normalområde har sjuksköterskan ansvar för cirka 60 nyfödda/år och heltidstjänst. I ett område med färre än 25 nyfödda/år kan det bli svårt att upprätthålla kompetens och erfarenhet. Enskild sjuksköterska skall ha minst halvtidstjänst. Se Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården, Nationella nätverket för barnhälsovårdssamordnare/vårdutvecklare, 1998. Arbetet organiseras så att största möjliga kontinuitet erhålls i kontakterna mellan barnfamiljer och BVC-personal. Hög tillgänglighet eftersträvas vilket innebär att sjuksköterskan kan nås per telefon varje arbetsdag och ha såväl öppna mottagningar som tidsbeställda mottagningstider och hembesök. Under mottagningstid arbetar BVC-sjuksköterskan enbart med barnhälsovård, och väntrummet disponeras enbart för denna verksamhet. Sjuksköterskan skall ha tid avsatt för konsultation med BVC-psykolog regelbundet. 5
Sjuksköterskan skall ha avsatt tid för regelbunden kontakt med mödrahälsovård, BB, socialtjänst och barnomsorg. Sjuksköterskan skall delta i fortbildning organiserad av barnhälsovårdsenheten minst 15 timmar/år och i handledning i grupp (s.k. områdesträffar, kollegial handledning eller i andra former) minst 20 timmar/år. Nyanställd sjuksköterska på BVC skall kontakta den centrala barnhälsovårdsenheten för genomgång av handlingsprogram och föreliggande riktlinjer för barnhälsovårdsverksamheten. BVC-läkaren Behörighet och kompetens BVC-läkaren skall vara specialistkompetent barnläkare eller allmänläkare. Läkare under utbildning inom allmänmedicin eller barn- och ungdomsmedicin kan ha BVC om handledare finns utsedd. Se överenskommelsen mellan Barnläkarföreningen, Svenska Distriktsläkarföreningen och Svensk Förening för Allmänmedicin om Läkartjänstgöring inom barnhälsovården 1996. Organisation I ett område med cirka 60 nyfödda/år uppskattas behovet av läkartid på BVC till 4,5 veckotimmar. För mottagningsverksamhet behövs c:a 3,5 timmar/vecka då läkaren arbetar enbart med barnhälsovård. Den övriga tiden skall avsättas för samråd med sjuksköterskan och BVC-konsulter (teamkonferens), samverkan med barnomsorgen, deltagande i föräldrautbildning samt tid för fortbildning (varav 12 timmar/år organiserad av barnhälsovårdsenheten), områdesträffar (4 timmar/år) etc. Läkaren bör erbjudas handledning. Läkaren inom utbildning till annan specialistkompetens än barn- och ungdomsmedicin eller allmänmedicin skall ha minst 2 månaders tjänstgöring vid barnklinik för att vara aktuella för tjänstgöring på BVC. Förmågan att bedöma ett barns utveckling och hälsotillstånd grundas på erfarenhet och teoretiska kunskaper. Det är viktigt att se ett tillräckligt stort antal barn i olika åldrar för att upprätthålla en personlig referensram för vad som är normalt. Denna kunskap är svår att vidmakthålla om BVC och dess läkare får ansvar för färre än c:a 25 nyfödda/år. 6
Nyanställd läkare på BVC skall kontakta den centrala barnhälsovårdsenheten för genomgång av handlingsprogram och föreliggande riktlinjer för barnhälsovårdsverksamheten. BVC-psykolog Psykologen skall tillsammans med och i samarbete med BVC- personal arbeta för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa hos blivande föräldrar och småbarnsfamiljer. Behörighet och kompetens Psykologen skall ha goda kunskaper i konsultationsmetodik, utvecklingspsykologi, graviditetspsykologi, anknytningsteori samt teorier om föräldraskap och familjeliv. Psykologen ska kunna göra barnutredningar på BVC-nivå. Organisation Behovet är beräknat till1 tjänst/3000 barn, för kombinerad MVC/BVC-psykolog 1 tjänst/2000-2500 barn. Varje BVC skall ha tillgång till Central barnhälsovårdsenhet Barnmedicinsk konsult (specialistläkare barn- och ungdomsmedicin) Logoped Dietist Socionom Tandhälsovård ( Den organisatoriska lösningen av detta kan variera i regionen.) Lokaler Verksamheten skall vara förlagd till lokal särskilt avsedd för barnhälsovård och skild från sjukvårdande verksamhet. Lokaler skall vara ändamålsenliga, vilket innebär: Barnanpassad miljö med leksaker, skötrum och barnvagnsutrymme. 7
Barnhälsovårdens barn skall ej blandas med infekterade barn eller vuxna. Uppfylla krav på handikappanpassning och barnsäkerhet. Anpassade för genomförande av hälsoscreening (syn- och hörselprövning, koncentrationsbedömning). Vara lämpliga för föräldragrupper. Central barnhälsovårdsenhet De centrala barnhälsovårdsenheternas roll är: att i enlighet med nationella program, författningar och handlinsplaner utarbeta riktlinjer och metoder för det hälsobefrämjande och förebyggande arbetet på BVC att vara en förmedlande länk mellan landsting och kommunens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för förskolebarn att ansvara för att stimulera och förmedla aktuell forskning och vägleda personal på BVC att erbjuda kompetenshöjande utbildningsinsatser till all personal på BVC att samla in, analysera och bearbeta hälsodata och prestationsbeskrivningar från BVC. Personal Barnhälsovårdsöverläkare Vårdutvecklare för barnhälsovården/samordnande barnhälsovårdssjuksköterska Samordnande barnhälsovårdspsykolog Teamassistent för barnhälsovården Denna kompetens kan kompletteras med samordnande barnhälsovårdslogoped, samordnande barnhälsovårdssocionom och samordnande barnhälsovårdsdietist efter lokala förutsättningar. Centrala barnhälsovårdsenheter finns i Göteborg, Mölndal, Uddevalla, Trollhättan, Borås och Skövde. 8
4. Verksamhetens innehåll Hälsoövervakning Barnfamiljerna erbjuds ett generellt program med hälsoövervakning och med regelbunden sjuksköterskekontakt samt läkarundersökningar. Vaccinationer Vaccinationer ska erbjudas enligt socialstyrelsens rekommendationer (SOSFS 1996:1) Hälsoövervakning skall ske enligt: Allmänna Råd SoS 1981:4, 1991:8, 1996:1 Riktlinjer för BHV-verksamhet angivna i den av varje BHV-enhet fastställda metodboken BVC skall under verksamhetsåret haft kontakt med: Minst 99 % av barnen 0-1 år och Minst 80 % av barnen 2 6 år Metoder för föräldrastöd Hembesök erbjuds alla föräldrar med nyfödda inom 1 vecka efter hemkomst samt till nyinflyttade. Adoptivbarn, kommunplacerade flyktingar och familjer med särskilda behov skall också erbjudas hembesök. Föräldrastöd i grupp erbjuds alla nyblivna föräldrar. 95 % av förstagångsföräldrar skall få hembesök 80 % av flerbarnsföräldrar skall få hembesök 70 % förstabarnsföräldrar deltar minst hälften av erbjudna tillfällen Individuellt stöd ges till barn och familjer med särskilda behov, t.ex. barn med funktionshinder, barn till missbrukare och psykiskt sjuka föräldrar Metoder för att främja samspelet mellan föräldrar och barn samt för att erbjuda stöd till mödrar med risk att utveckla depression under barnets första levnadsmånader Hälsoupplysning om barns utveckling och behov, amning, kostfrågor, skadeprevention och samlevnadsfrågor. Alla föräldrar skall informeras om tobaksrökens och alkoholens skadeverkningar. Hälsovård i förskolan. BVC-sköterskan besöker förskolan minst en gång årligen, vid behov med BVC-läkaren och/eller samla förskolepersonal till regelbundna träffar Rökvanorna hos minst 98 % av föräldrarna skall registreras i BHVjournalen då barnet är 0-4 veckor och 8 månader Minst 75 % av områdets förskolor bör besökas årligen (Detta område är för närvarande föremål för översyn.) 9
Prevention av psykisk ohälsa Barnens psykiska hälsa har inte förbättrats i samma takt som den fysiska hälsan. Barnhälsovården kan bidra till förbättrad psykisk hälsa genom stöd till föräldrarna. Sådant stöd ökar möjligheterna att utveckla en trygg relation mellan barn och föräldrar. Detta ger skydd mot psykisk ohälsa under uppväxtåren och senare i vuxen ålder. För att ge föräldrastöd med god kvalitet behövs tid och möjlighet till handledning och konsultation av psykolog. Undersökningar som erbjuds alla Fortlöpande hälsokontroller av BVC- sjuksköterskan i enlighet med basprogram Läkarundersökning vid 2, 6, 12 och/eller 18 mån ålder Hörselbedömning Språkbedömning Synundersökning 4-årsundersökning 5-årsundersökning Samverkan I varje betjäningsområde skall finnas en planering för barnhälsovårdens samverkan med barnomsorg, övrig socialtjänst och skola. Likaså skall det finnas utarbetade rutiner för samverkan med övrig primärvård, barnläkare, mödrahälsovård, förlossning, BB och folktandvård. Om BVC-läkare ej är barnläkarspecialist skall barnläkarkonsult vara knuten till BVC. BVC bör ha nära tillgång och upparbetade kontaktvägar till logoped, dietist, ortoptist, sjukgymnast, socionom och habilitering. 10
5. Verksamhetens resultat Vaccinationer Resultatkriterier I berörda åldersgrupper skall alla barn erbjudas vaccination mot difteri (D), stelkramp (T), kikhosta (P), polio, Hemophilus influenzae typ B (Hib), mässling, påssjuka, röda hund (MPR). Barn med ökad risk för tuberkulos erbjuds BCG-vaccin 99 % bör vara vaccinerade mot DTP, polio och Hib 96 % bör vara vaccinerade mot MPR 96 % av riskbarnen bör vara vaccinerade mot tuberkulos Amning Resultatkriterier BVC ger råd och stöd för amning. 90 % av 2 mån barn ammas helt 80 % av 4 mån barn ammas helt eller delvis 80 % av 6 mån barn ammas helt eller delvis Erbjuden undersökning Läkarundersökning vid 2, 6, 12 och/eller 18 mån ålder Hörselbedömning Språkbedömning Synundersökning 4-årsundersökning 5-årsundersökning Resultatkriterier 98 % undersöks 98 % undersöks före 12 månader 98 % undersöks före 3 års ålder 98 % undersöks före 5 års ålder 98 % skall ha genomgått 4-årsundersökn 98 % skall ha genomgått 5-årsundersökn 11
6. Uppföljning av verksamheten Läkaren och sjuksköterskan skall medverka i det eventuella kvalitetssäkringsprogram som sjukvårdsområdet i samarbete med BHV-överläkaren fastställer och årligen lämna de statistiska uppgifter som respektive barnhälsovårdsenhet och beställarenhet efterfrågar. Miniminivå är de uppgifter som efterfrågas för nationell BVC-statistik. Om uppföljningen visar att målen för barnhälsovården ej nås: skall BVC rapportera till verksamhetsledning och central BHV-enhet skall verksamhetsledning i samverkan med den centrala barnhälsovårdsenheten och BVC identifiera orsaker och ge förslag till åtgärder för förbättrad verksamhet Om förbättrad verksamhet ej uppnås fattar beställarenheten beslut om eventuella åtgärder. I enkätundersökningar till föräldrar skall uppfattningen om verksamheten efterfrågas och minst 90 % bör vara nöjda med BVC. 12