Nätverket Länssamverkan föräldraskapsstöd

Nätverket Länssamverkan föräldraskapsstöd Rapportering av arbetet som genomförts under 2016 Marie Cesares Olsson Utvecklingsledare Välfärd och folkhälsa, Region Örebro län www.regionorebrolan.se Postadress: Region Örebro län Box 1613, 701 16 Örebro Epost: regionen@regionorebrolan.se Tel: 019-602 63 00 Org.nr: 232100-0164

Sammanfattning 2 Bakgrund 4 Strategisk resurs föräldraskapsstöd 4 Nätverket Länssamverkan föräldraskapsstöd 4 Mål 4 Uppdrag 4 Funktioner 5 Ideell sektor 5 Kommun 5 Länsstyrelsen 5 Region Örebro län 5 För information 5 Deltagarnas uppdrag 5 Nätverkets arbete under 2016 6 Spridning av konferensinformation, studiebesök och annat material 6 Integration 7 Föräldraskapsstödsfrågan i regionala styr- och stöddokument 7 Barnkonventionen 7 Fler aktörer i nätverket 7 Skola - föräldraskapsstöd 7 Riktat föräldraskapsstöd 8 Kommundialog 8 Samverkan/kontakt med andra myndigheter/aktörer 8 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd - MFoF 8 Sveriges kommuner och landsting (SKL) 9 Socialstyrelsen 9 Karolinska institutet 9 Länsstyrelsen 9 Föreningen För Familjecentralers Främjande (FFFF) 10 Familjecentralsarbetet i länet 12 Träff för länets familjecentralssamordnare 12 Familjecentralsdialog (FCD) 13 Regionens stöd i det lokala familjecentralsarbetet 13 Dokumentation kring nätverkets arbete 13 Reflektion 14 Utvecklingsmöjligheter: 14 1

Sammanfattning Det är mycket som har hänt under 2016 inom området föräldraskapsstöd då området växer och blir mer och mer angeläget att utöka i det främjande och förebyggande arbetet för barn och ungas välmående och utveckling. Nätverkets övergripande mål är att stödja länets aktörer för att alla föräldrar i regionen erbjuds ett kunskapsbaserat, behovsanpassat och likvärdigt stöd i föräldraskapet i enlighet med barnkonventionen. Under året har representation från förskola/skola kommit med i nätverket. Det är en funktion från Region Örebro län, Utbildning och arbetsmarknad som har nära samverkan med länets skolchefer. Nätverket har också förstärks med representant från rädda barnen. Nätverket har under året träffats vid fyra tillfällen och genomfört två seminarier. Det ena seminariet var riktat till familjecentralssamordnarna med syfte att utveckla samverkan och ett systematiskt kvalitetsarbete. Det andra seminariet var riktat till politiker, chefer och verksamhetsnära professioner från länets familjecentraler till en Familjecentralsdialog (FCD) med syfte att, genom diskussion, ta vara på varandras kunskaper och erfarenheter samt ta fram prioriteringar för framtida utvecklingsområden. Regeringen utsåg under 2016 en ny myndighet, MFoF (Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd). MFoF uppdrag handlar om att vara en kunskapsmyndighet. Regering har i anslutning till start av den nya myndigheten tagit fram en ny definition kring föräldrastöd som numera omnämns föräldraskapsstöd: Föräldraskapsstöd kan beskrivas som en aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva och sociala utveckling, som stärker föräldrars sociala nätverk eller relation till varandra. Under året har nätverket börjat diskutera skolan som arena för föräldraskapsstöd. Det finns behov av att utöka antalet arenor för föräldraskapsstöd. Förskolan och skolan kan nyttjas på ett mer systematiskt sätt än vad som sker idag för det generella föräldraskapsstödet. Spridning av information till länets aktörer är ett av nätverkets uppdrag. Under året spreds bl.a. materialen Jämställt föräldraskap för barnets bästa, det löser sig jämt samt delapådet. 2015 års arbete har legat till grund för de kommundialoger som Länsstyrelsen och Välfärd och folkhälsa inom region Örebro län genomförde under 2016. Dialogen är förankrad i nätverket er och nätverket har varit delaktigt i processen kring planeringen av kommundialogerna. Resultat från kommundialogerna visar att det finns ett stor engagemang i området. Det finns dock en del vita fläckar i många av länets kommuner för nå målet att erbjuda föräldrar råd och stöd i föräldraskapet under barnets hela uppväxt. Det saknas ofta en plattform där frågan om föräldraskapsarbetet diskuteras Många av länets folkhälsoteam är fortsatt en viktig aktör för att stödja länets arbete med föräldraskapsstöd. Länsstyrelsen har fortsatt vara en viktig drivkraft i arbetet med föräldraskapsstöd med fokus på föräldrar med tonåring. Under året har de bl.a. tagit fram en rapport i samverkan med Göteborgs universitet om Tonåringar och föräldrastöd. Länsstyrelsen har också tagit fram tre filmer kring föräldraskapsstöd. Målgrupp för materialet är beslutsfattare och verksamhetsnära. Föreningen För Familjecentralers Främjande (FFFF) är också till hjälp för länets familjecentralsarbete. Vid året konferens Tid för hälsa hälsa i tiden deltog 35 deltagare från länet 2

Arbetsmodellen SAM-verkstad är klar i syfte att livsstilsfrågor ska kunna lyftas på ett konstruktivt, strukturerat och engagerande sätt i personalgruppen. FFFF erbjöd Örebro län att finansera FCD som genomfördes under året. Det är en utmaning för nätverket att hinna med alla frågor/punkter på dagordningen och det finns inte tid för att diskutera strategier framåt. Nätverket kommer under 2017 att ta fram en aktivitetsplan med prioriteringar samt se över nätverkets uppdragsbeskrivning med utgångpunkt från genomförda aktiviteter, dess utvärderingar och kommundialogerna. Nätverket kommer också föra dialog med Utvecklingsgrupp barn och unga för att lyssna in kommande uppdrag och prioriteringar. 3

Bakgrund Strategisk resurs föräldraskapsstöd Målet med projektet Kompetensutveckling föräldrastöd i Örebro län som bedrevs under åren 2010-2012 var att öka samverkan mellan aktörer som arbetar med föräldrastöd i länet så att fler föräldrar ska erbjudas och få ta del av det generella föräldrastödet. Projektet finansierades av länsstyreselen och bedrevs i samverkan mellan Samhällsmedicinska enheten vid Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro. Under utvecklingsarbetet bildades det en referensgrupp för att stödja projektet och också utveckla det regionala, länsdelsvisa och lokala föräldrastödsarbetet. Referensgruppen har efter projekttiden bytt namn till Länssamverkan föräldrastöd, se mer information nedan. Utvärdering från projektet har bland annat påvisat vikten av att ha en strategisk resurs som kan hålla ihop och utveckla en långsiktig och hållbar regional samverkan och struktur för föräldrastöd i länet. Ur ett nationellt perspektiv ansågs det även vara viktigt att ha en regional strategisk resurs för att kunna vara en länk mellan det lokala, nationella och också det internationella arbetet. Utifrån denna bakgrund har Region Örebro län, förvaltningen för regional utveckling, enheten Välfärd och folkhälsa gett en medarbetare i uppdrag att fungera som strategisk resurs inom området föräldraskapsstöd, i omfattningen ca 50 %, från och med 2015. Den strategiska resursen ska koordinera ett långsiktigt och hållbart föräldrastödsarbete där den regionala samverkan inom föräldrastödsområdet ska utvecklas. Den regionala samverkan utgår från och utvecklas genom det regionala nätverket Länssamverkan föräldrastöd, som resursen sammankallar. Nätverket ska årligen sammanställa det arbete som genomförts och rapportera till utvecklingsgrupp barn- och unga som finns i regionens och kommunernas gemensamma samverkansstruktur. Nätverket Länssamverkan föräldraskapsstöd Nedan presenteras nätverkets mål, uppdrag, funktioner och deltagare. Mål Att alla föräldrar i regionen erbjuds ett kunskapsbaserat, behovsanpassat och likvärdigt stöd i föräldraskapet i enlighet med barnkonventionen. Uppdrag Nätverket Länssamverkan föräldrastöd ska verka för: Att alla föräldrar i regionen erbjuds ett kunskapsbaserat, behovsanpassat och likvärdigt stöd i föräldraskapet Att öka förutsättningarna för att stödet i föräldraskapet blir likvärdigt i regionen. Att vi möts utifrån olika kompetenser och uppdrag Att undvika parallella spår Arbetet sker genom aktiviteter som handlar om: Att erbjuda stöd i form av utbildning, mötesplatser och liknande Att skapa erfarenhetsbyte Att skapa kunskapsspridning Att årligen sammanställa gruppens arbete 4

Funktioner Funktionerna i Länssamverkan föräldrastöd har ett strategiskt uppdrag i sin verksamhet eller organisation i kommun eller i länet. Deltagare är: Ideell sektor Örebro läns bildningsförbund ÖLBF Örebro läns idrottsförbund ÖLIF Rädda barnen Mariana Flodman Jonas Karlsson Mia Schultz Kommun Familjecentral i Örebro kommun Folkhälsoteam - västra länsdelen Folkhälsoteam norra länsdelen Folkhälsoteam södra länsdelen Folkhälsoteam Örebro Christina Lundin, verksamhetschef FC och chef för FC socionomer Lena Carlsson, chef för FC pedagoger Ida Broman utvecklingsledare Susann Cederlund & Linda Sköldebrink Hanna Hanson, folkhälsutvecklare Sara Gustavsson, folkhälsoplanerar Länsstyrelsen Enheten för Social hållbarhet Josefin Sejnelid, samordnare föräldraskapsstöd tonår Region Örebro län Mödrahälsovården Barnhälsovården Kultur och ideell sektor Utbildning och arbetsmarknad Elevhälsans medicinska insats Folktandvården, folkhälsoenhet Välfärd och folkhälsa Yvonne Skogsdahl Maria Lindh, verksamhetsutvecklare Sylvia Blomberg, biblioteket, Johan Dietrichson, förskola/skola Ingrid Gustafsson, verksamhetschef Skolhälsovård i Örebro kommun Mia Schultz Tarja Nordling, Individ och familjeomsorg IFO Marie Cesares Olsson, Utvecklingsledare föräldraskapsstöd, sammankallande samt representerar Föreningen För Familjecentralers Främjande (FFFF) För information Region Örebro län, V & F Marie Gustafsson, områdeschef Länsstyrelsen, Enh. för Social hållbarh. Per-Olov Mörn, enhetchef, Deltagarnas uppdrag Alla i gruppen har utifrån sin organisation uppdrag att samverka för att alla föräldrar i länet ska erbjudas ett likvärdigt stöd i föräldraskapet 5

Som deltagare i gruppen har man uppdraget att sprida informationen vidare i sin organisation eller nätverk Som deltagare i gruppen ska man även föra information och frågor till gruppen. Nätverkets arbete under 2016 Årligen sker nätverksmöten för att diskutera föräldraskapsstödsfrågan i länet och stödja länets aktörer för att de ska kunna erbjuda ett kunskapsbaserat, behovsanpassat och likvärdigt stöd i länet. Nätverket ska också möjliggöra en arena och kreativ mötesplats för samverkan samt säkerställa att arbetet bedrivs effektivt och att parallella processer som inte samspelar undviks. 2016 års arbete bygger på erfarenheter 2015 och från utvärderingen av konferensen Varför föräldraskapsstöd under barnets hela uppväxt? som initierats, planerats och genomförts av nätverket i december 2015. Nedan presenteras årets fyra nätverksträffar utifrån olika fokusområde. Nätverksträffarna gick av stapeln i januari, maj, september och november. Spridning av konferensinformation, studiebesök och annat material Utifrån konferensen Nyanlända föräldrar som gick av stapeln i slutet av 2015 i Linköping har nätverket arbetat vidare med föräldraskapsstöd i anslutning till samhällsorientering till nyanlända invandrare som omfattas av etableringslagen. Det är också ett resultat från ett seminarium som arbetsgruppen Hälsosam1 bjöd in till (160118) där flera av nätverkets deltog vid. Ett resultat av det seminariet är att det finns många bra insatser/aktiviteter som görs men att den röda tråden inte är tydlig. Detta har genererat i ett arbete tillsammans med Länsstyrelsens flyktingsamordnare för att komma ett steg framåt i denna fråga. Erfarenheterna från detta läggs in i planering av kommande seminarium/konferenser. Nätverket har lyft frågan om föräldrastödssamordnare som Linköpings kommun har sedan ca 10 år tillbaka. Det finns önskemål i Örebro läns kommuner att få till detta. Delar av norra länsdelens folkhälsoteam genomförde ett studiebesök till Kungsbacka för att ta del av och deras arbete Föräldrar i mellan. Målgruppen för arbetet i Kungsbacka är föräldrar till barn 0-18. De erbjuder öppna föreläsningar inom skolan i olika orter/områden i hela komunnen för att kunna nå alla och arbeta mer jämlikt. Från början kunde det komma några få föräldrar och nu är det mer välbesökt. Det har en 100 % tjänst som samordnar föräldraskapsstödsfrågorna. Samordnarem finansieras av sex förvaltningar, två bostadbolag och ett försäkringsbolag. Nätverket har under året bl.a. spridit information i sin respektive verksamheter från: 1. Hälsosam är ett arbete som Länsstyrelsen driver. Syfte/fokus är kunskap, samverkan, spridning och erfarenhetsutbyte - en gemensam nämnare är Jämlik hälsa med fokus på integration 6

Skåne som haft ett intressant projekt för jämställt föräldraskap. Projektet syftar till att utveckla pedagogiska metoder som medarbetare inom mödra- och barnhälsovård kan använda för att främja ett jämställt föräldraskap hos de familjer de möter. Arbetet resulterade bland annat i en bok Jämställt föräldraskap för barnets bästa Region Skåne. Sammankallande har köpt in material som kan användas som samtalsstöd i föräldragrupper, studiecirklar och som diskussionsunderlag vid kurser på högskola/universitet, det löser sig jämt Länsstyrelsen Jönköping har tagit fram materialet delapådet som vi hjälpts åt att sprider i länet. Integration Fler aktörer i nätverket har under året haft fokus på asylsökande och integration. Barnhälsovården har bl.a. fått fler tjänster för att stödja barn 0-6 år. Även mödrahälsovården har fått förstärkning. Det handlar både om medicinskt stöd men också stöd för familjernas psykiska och sociala hälsa. Studieförbunden har också haft fokus på integration. Det handlar inte bara om samhällskunskap och svenska utom mycket socialt såsom matlagning, sång, ANDT mm. Studieförbunden jobbar också för att få till fler mötesplatser. Föräldraskapsstödsfrågan i regionala styr- och stöddokument Nätverkets deltagare har under året hjälpts åt att bevaka föräldraskapsfrågan i revidering av RUS (Regionalt utvecklingsprogram), Folkhälsoavtal, ANDT strategi, planen för hållbar utveckling, överenskommelse psykisk hälsa och kommissionen för jämlik hälsa. ÖLIF (Örebro läns idrottsförbund) har i deras verksamhetsplan fått med föräldraområdet som ett mer tydligt målområde. Barnkonventionen Frågan om barnkonventionen kopplat till föräldraskapsstödet och hur vi inkluderar föräldrar och politiker i vårt arbete har varit områden som diskuterats under året. Frågorna är otroligt viktiga att jobba med men det har dock varit svårt att få till något konkret på grund av tidsbrist och att funktioner som jobbar med dessa frågor varit svåra att få tillgång till. Några familjecentraler har utvecklat sitt arbete med barnkonventionen. Fler aktörer i nätverket Nätverket har under året att försökt att inkludera fler aktörer inom ideell sektor. Nätverket har utökats med rädda barnen. Under de två senaste åren har det inte funnits med någon representant i nätverket från förskola/skola. Vid 2016 års rapportering av nätverkets arbete till samverkansstrukturen Utvecklingsgrupp barn och unga i maj kom förslaget upp att funktionen som inom regionens Utbildning och arbetsmarknad som ingår i tjänstemanmastödet till länets skolchefer är en bra representant. Sammankallande tog kontakt och fick positivt besked. Utvecklingsledare inom enheten för Utbildning och arbetsmarknad, representerar förskola/skola i nätverket fr.o.m. hösten 2016. Skola - föräldraskapsstöd Skolan som arena för föräldraskapsstöd Under året startades samverkan i regionen mellan enheten Utbildning & arbetsmarknad och Välfärd & folkhälsa. Utbildning och arbetsmarknad 7

har i samverkan med länets kommuner tagit fram ett samverkansdokument Kunskapslyft barn och unga. Dokumentet anger bl.a. att alla elever ska få det stöd man behöver och att samtliga elever ska ha samma förutsättningar för gott resultat. Det är inom det området som det finns koppling med föräldraskapsstöd. Vi har börjat diskutera hur vi kan hitta samverkan kring detta. Nästa steg för samverkansdokumentet är att ta fram en aktivitetsplan. Enheten Utbildning och arbetsmarknad kommer att lyfta frågan till skolchefer under 2017. Fortsättning följer. Riktat föräldraskapsstöd Diskussioner har förts om att inkludera aktörer i nätverket som arbetar med selektiva och indikerade insatser inom området föräldrakapsstöd. Frågan om BUH och HAB har intresse att medverka i nätverket har belyst vid Utvecklingsgrupp barn och unga. Inget beslut taget. Ett arbete som sammankallade har blivit involverad i handlar om revideringen av T-SUF guiden. T-SUF är en samverkansguide kring föräldrar i familjer där någon förälder har en intellektuell funktionsnedsättning (tidigare utvecklingsstörningsdiagnoser) eller inom autismspektrum. En vägledning för de professioner som möter målgruppen. Sammankallande har belyst frågan där om eventuell medverkan i nätverket för att få in området riktat föräldraskapsstöd. Kommundialog Ett annat utvecklingsarbete som skett under året är kommundialoger kring föräldraskapsstöd i alla 12 kommuner i länet. Arbetet är förankrat i nätverket. Detta arbete har genomförts av sammankallande för nätverket och föräldrastödsamordnaren på Länsstyrelsen. Syftet med kommundialogerna var att tillsammans skapa en översiktsbild över vilket stöd och vilka arenor/mötesplatser som föräldrar/vårdnadshavare i respektive kommun i Örebro län har tillgång till. Dialogens syfte var också att samtala om eventuella behov av stöd från Länsstyrelsen i Örebro län (Social hållbarhet) samt Region Örebro län (Välfärd och folkhälsa) för att kunna möta framtida utmaningar. Dialogerna är sammanställda i en rapport. Resultatet från rapporten visar en övergripande bild över vilket stöd och vilka arenor/mötesplatser som föräldrar/vårdnadshavare har tillgång till i länets kommuner. Dialogen har också genererat en översiktsbild av hur arbetet med föräldraskapsstöd fungerar, vilka styrkor kommunerna har och vilka utmaningar de ställs inför. Samverkan/kontakt med andra myndigheter/aktörer Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd - MFoF Sverige har fått en ny myndighet - Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF). De är en kunskapsmyndighet för föräldraskapsstöd, familjerådgivning och socialnämndernas familjerättsliga ärenden. Regering har i anslutning till start av den nya myndigheten tagit fram en ny definition kring föräldrastöd som numera omnämns föräldraskapsstöd: Föräldraskapsstöd kan beskrivas som en aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva och sociala utveckling, som stärker föräldrars sociala nätverk eller relation till varandra. (PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMR. 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, sid 173. MFoF lämnade en promemoria till Socialdepartementet under året om hur de ser på sitt uppdrag och vilka prioriteringar som bör genomföras framöver. 8

Länsstyrelsen (den nationella samordnare) kommer att sitta med i en samverkansgrupp mellan myndigheter på nationell nivå som har uppdrag inom föräldraskapsstödsområdet eller inom närliggande områden. Det är MFoF som har initierat denna samverkansgrupp med representanter från MFoF, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Barnombudsmannen samt Länsstyrelserna. MFoF vill arrangera några regionala konferenser under hösten 2017. Örebro län har meddelat att vi gärna ser att en konferens genomförs i Örebro län. Sveriges kommuner och landsting (SKL) SKL kom under våren ut med ett positionspapper om barn och ungas psykiska hälsa. I det redovisas SKL:s syn på hur arbetet för barns och ungas psykiska hälsa bör utvecklas. Det uttrycker SKL:s ställningstaganden om hur kommuner, landsting och regioner bör agera men också vilket ansvar staten har. Föräldrastöd finns med som en viktig del. Positionspapperet antogs av SKL:s styrelse 15 april 2016. Socialstyrelsen Socialstyrelsens har i uppdrag att undersöka behovet av föräldraskapsstöd som är särskilt utformat för föräldrar och vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning. Om ett sådant behov bedöms finnas ska Socialstyrelsen ta fram ett kunskapsunderlag och ett metodstöd för särskilt utformning av föräldraskapsstöd till målgruppen. Uppdraget ska slutredovisas den 15 oktober 2017. Karolinska institutet Förvaltningen av föräldrastödsprogrammen KOMET och ABC är löst. Det är Karolinska institutet som nu har ett nationellt ansvar för programmen. Martin Forster kommer samordna arbetet med att utbilda instruktörer i programmen. Det innebära att kommuner/landsting/regioner kommer kunna utbilda instruktörer som i sin tur kan arrangera gruppledarutbildningar i sitt län eller sin kommun och på så vis bli självförsörjande på gruppledare. Länsstyrelsen Länsstyrelsen har fortsatt varit en viktig drivkraft i arbetet med föräldraskapsstöd med fokus på föräldrar med tonåring. Nedan anges några utdrag ur Länsstyrelsens arbete som sammankopplas med nätverket och det regionala arbetet. Rapporten från Göteborgs universitet om Tonåringar och föräldrastöd ska sammanställas till en enklare version. När den är klar kan spridning ske utifrån nätverket. Länsstyrelsen har tagit fram tre filmer kring föräldraskapsstöd. Målgrupp för materialet är berörda professioner och beslutsfattare. En handledning finnas med som beskriver innehållet i filmerna och tips på hur de kan användas. Nedan specificeras de tre filmerna: 9

o Om föräldrastöd. Filmen ger en bakgrund kring vad föräldrastöd är och varför samhället ska erbjuda föräldrastöd utifrån den nationella strategin och Barnkonventionen. o Om ungdomstiden och nya utmaningar i föräldraskapet. Filmen tar bland annat upp utvecklingsmässiga utmaningar för ungdomar samt risk- och skyddsfaktorer för ungdomars hälsa och utveckling. o Om kunskapsläget inom föräldrastödsområdet. Filmen ger kunskap om bästa tillgängliga evidens inom föräldrastödsområdet generellt och föräldrastöd till föräldrar med barn i tonåren specifikt. Under hösten bjöd Länsstyrelsen in nätverket i syfte att gå igenom materialet och diskutera hur materialet kan spridas. Resultatet från träffen kommer att lyftas i 2017-2018 års aktivitetsplan. På uppdrag av MFoF har Länsstyrelsen upphandlat uppdragsutbildningen Förebyggandets konst Föräldrastöd som kommer att starta vårterminen 2017 vid Örebro universitet. Under året har det skrivits en ansökan till Folkhälsomyndigheten kring att arbeta med föräldraskapsstöd och narkotikaförebyggande arbete på uppdrag av Samhällsråd-T (länsstyrelsen, universitet, region Örebro län och polis). Tyvärr beviljades ej ansökan. Föreningen För Familjecentralers Främjande (FFFF) Sammankallande för nätverket är också styrelsemedlem i FFFF. Under året har följande aktiviteter haft betydelse för detta nätverk. Konferens Medverkan och spridning från FFFF:s årliga konferens Tid för hälsa hälsa i tiden gick av stapeln 26-27 april i Jönköping med Region Jönköpings län och Jönköpings kommun som samarbetspart. Det var 35 deltagare från länet som medverkade. Utvärderingen visade att deltagare var väldigt nöjda med konferensen. Dokumentation och utvärderingen finns på www.familjecentraler.se. Nästa år genomförs konferensen i Gävle 16-17 maj med temat. En värld i förändring. RK-dagar Sedan 2011 har FFFF arbetat med att det ska finnas regionala kontaktpersoner (RK) i varje län/region i syfte att komma närmare medlemmar, hjälpa till att sprida information och öka delaktigheten i styrelsens arbete. Årligen har FFFF erbjudit ett internat varje år för dessa RK. Syftet är att utbyta erfarenheter mellan de regionala nätverken och stärka familjecentralernas fortsatta utvecklingsarbete på lokal, regional och nationell nivå. Länets RK är tillika sammankallande i nätverket. Dokumentation finns att läsa på föreningens hemsida, www.familjecentraler.se 10

SAM-verkstad Under 2014-2016 har FFFF tagit fram en modell och ett verktyg för att stärka teamen på familjecentralerna när det gäller arbetet med livsstilsfrågor (ex. alkohol och tobak). Ett av målen med projektet är att öka tryggheten hos medarbetarna på familjecentralerna i arbetet med frågorna och att ta fram ett praktiskt verktyg att använda både för att förbereda sig i arbetsgruppen och enskilt. Livsstilsfrågor ska kunna lyftas på ett konstruktivt, strukturerat och engagerande sätt i personalgruppen. Utbildningsmaterialet SAM-verkstad är nu framtaget i tryckt form och använt samt spritt i samband med de utbildningsdagar som genomförts under hösten. Materialet finns tillgängligt att ladda ner här på www.familjecentraler.se Familjecentrals Dialogen (FCD) FFFF:s styrelse har sedan en längre tid diskuterat hur de kan kompensera och erbjuda någon form av komplement då det är många som inte kommit med till den årliga nationella konferensen. FFFF har nu tagit fram en modell som tre regioner, bl.a. Örebro blivit inbjuden till att testa. Modellen kallas Familjecentrals Dialogen. Motivet till framtagende av FCD är att det ofta är brist på tid och utrymme att prata om hur FC ska ta sig an nya utmaningar eller att omvärdsbevaka hur andra FC arbetar med liknande frågor. Nätverket bjöd in till en träff för samordnarna vid länets familjecentraler för att bl.a. lyfta denna möjlighet. Där togs beslut att tacka ja till erbjudandet och representanter fick i uppdrag att ta fram tema för dagen. (Se mer information om FCD under rubriken Nätverkets arbete under 2016. FFFF på Barnrättsdagarna Det är många FC som arbetar med fokus på integration och vid årets regionala kontaktpersondagar på Sätra Bruk var temat också integration och det kom fram många goda exempel. Därav har FFFF ansökt om medverkan på Barnrättsdagarna som har tema integration under 2017. Ansökan blev beviljad. Exempel från FC integrationsarbete kommer att presenteras på Barnrättsdagarna i april 2017. Eurochild FFFF är med i Eurochild och nätverket för svenska Eurochilds medlemmar. Föreningen har arbetat för att Eurochilds ska medverka på Barnrättsdagarna och också kunna medverka på Child top meeting som genomförs i Stockholm i april som Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Barnombudsmannen bjuder in till. Informationsmaterial FC Under året har FFFF styrelse tagit fram ett generellt material om familjecentralen och dess arbete. Materialet är också översätt till sex olika språk. Materialet har spridits via nätverket och finns att ladda ner från www.famijecentralen.se. Ett bildspel har under 2016 arbetas fram efter önskemål från medlemmarna i syfte att kunna presentera till sina lokala eller regionala politiker och chefer då medlemmarna anger att det saknas mycket kunskap om vad en familjecentral är och varför det är bra. 11

Familjecentralsarbetet i länet Fler familjecentraler har börjat använda FFFF (Föreningen För Familjecentralers Främjande) självskattningsinstrumentet och genomfört utvärdering om vad föräldrar tycker om familjecentralen. Karlskoga har öppnat en ny familjecentral där hela kommunens mödra- och barnhälsovård (MHV och BHV) är integrerad med socialtjänstens förebyggande enhet och öppenförskola. Familjecentralen som arena för språkutveckling Sylvia och Lena informerade om arbetet som de startat i Örebro kommun som handlar om att sprida kunskap om hur man kan förmedla föräldrars roll i barns utveckling kring livslångt lärande med fokus på lust kring läsning. Flytta fokus från att jobba med/erbjuda barnen att läsa till att tydliggöra föräldrarnas roll. Målet är att få fram en arbetsmodell under 2017 som nätverket gärna är med och sprider. Nätverket har diskuterat hur man kan stödja länets föräldraskapsstöd framöver och hur vi kan stödja utvecklingen för att arbeta för att skapa mer jämlika förutsättningar inom familjecentralsarbete. Sammankallande för nätverket deltog vid en utvecklingsdag för Örebro kommun pedagoger och socionomer där samverkan diskuterades med resultatet att det ser väldigt olika ut. Anledningarna till detta är säkert flera men det handlar dels om de olika professionernas möjlighet att samverkan, vilket påverkas av prioritering av vårdcentralens övriga arbete och chefernas stöd. Det handlar också om relationer med de olika professioner och avsaknade av gemensamt synsätt/målinriktning för familjecentralens arbete. Översyn av principöverenskommelse familjecentraler, är ett uppdrag från den gamla barn och unga gruppen i dåvarande samverkansstruktur mellan tidigaret landstinget och länets kommuner. Översynen handlade om att se över den ekonomiska fördelningen av lokalkostnader för länets familjecentraler. Arbetsgruppen, där bl.a. Maria Lind och Lena Carlsson deltog, gjorde en djupdykning på fem FC. Sammanfattningsvis säger gruppen att det finns en fördelning av lokalkostnader genom hyrsavtal mellan parterna och att en översyn av principöverenskommelse inte behöver göras utifrån lokalkostnadsperspektivet. Dock föreslår gruppen en förändring av parternas åtaganden. Chefsgruppen för samverkan social välfärd och vård som tagit del av översynen beslutade den 15 januari 2016, att i dagsläget inte starta ett arbete med en revidering av principöverenskommelsen. När detta resultat sprids blev många familjecentraler besvikna då det funnits en förhoppning av att en revidering av principöverenskommelse skulle generera förbättrad samverkan Vid 2016 års träff för FFFF:s regionala kontaktpersoner som nämns ovan lyftes bl.a. hur andra län och kommuner har föräldrastödssamordnare och styrgrupper kopplade till regionernas utvecklingsarbete för familjecentralerna. Detta kan kanske vara en möjlighet för Örebro regionen. Träff för länets familjecentralssamordnare Den 7 juni 2016 bjöds länets familjecentralssamordnare och lokala kontaktpersoner för familjecentralerna in till en träff med syfte att diskutera utvecklingen av länets 12

familjecentraler där det lokala kvalitetsarbetet, såsom användande av självreflektionsinstrumentet, slussningsstatistik och föräldraenkäter, är en del. Visionen är att få till en gemensam struktur för kvalitetsarbetet på länets familjecentraler. Utöver fokus på ett långsiktigt systematiskt kvalitetsarbete lyftes framgångsfaktorer kring samverkan, nuläge kring flyktingmottagande och möjligheten att erbjuda kulturaktiviteter som framkom efter utvärdering av konferensen i december 2015. Utvecklingsarbetet SAM-verkstad från FFFF (Föreningen För Familjecentralers Främjande) presenterades och ett erbjudande om att prova ett nytt dialogverktyg kallat Familjecentrals Dialogen. Utifrån ovanstående områden diskuterade framgångsfaktorer och utmaningar. Familjecentralsdialog (FCD) Under våren 2016 fick Region Örebro län en förfrågan från familjecentralsföreningen om det fanns intresse att vara pilotregion för en samtalsmodell kallat familjecentralsdialogen (FCD). Frågan förankrade dels i nätverket men också vid en träff för länets familjecentralssamordnare i juni, se ovan. En FCD genomfördes i december 2016 på temat Jämlik hälsa från ord till handling. Hur använder vi familjecentralerna som arena i arbetet för en jämlik hälsa? Dagen var välbesökt med över 100 deltagare från alla länets kommuner. Dialogdagen är dokumenterad och utvärderad. Utvärderingen visar ett mycket positiv resultat. Några områden som diskuterades under dagen och som det fanns behov av att jobba vidare med är samverkan, hur vi motiverar familjer från olika grupper att komma till FC, det jämställda föräldraskapet och hur vi tar ansvar för föräldrars psykiska hälsa. Resultatet ligger till grund för fortsatt arbete i länets utvecklingsarbete för familjecentralerna. Regionens stöd i det lokala familjecentralsarbetet Nätverket diskuterar ofta olika utmaningar vid länets familjecentraler. Utifrån detta har ett arbete startat kring stöd till länets familjecentralssamordnare. Forskningsledare vid Välfärd och folkhälsa och nätverkets sammankallande bjöd under hösten in länets familjecentralssamordnare till en fokusintervju i syfte att undersöka vad det är för stöd man som samordnare har behov av. Familjecentralssamordnarna vill att länsnätverket ska fortsätta bjuda in till workshops och konferenser. De uttrycker också ett stort behov av att samordnarna får träffas, byta erfarenheter och få hjälp i det systematiska kvalitetsarbetet och vill gärna få regionalt stöd i detta. Efter genomförd fokusintervju togs en ideskiss om utveckling för länets familjecentralssamordnare fram som diskuterades i Chefsgrupp för social välfärd och vård i samverkansstrukturen. Chefsgruppen ställde sig positiv till ideskissen. Område välfärd och folkhälsa fick i uppdrag att stödja länets familjecentralssamordnare. Syftet med utvecklingsarbetet är att genom lärseminarium stödja samordnarna i deras roll för att kunna leda och hantera de utmaningar som de ställs inför. Under 2017 kommer fem lärseminarier att erbjudas som grundar sig på syftet enligt principöverenskommelsen. Dokumentation kring nätverkets arbete Nätverkets arbete ska årligen redovisas till Utvecklingsgrupp barn och unga i den gemensamma samverkanstrukturen. Första rapporteringen skedde i maj 2016. Nätverket har beslutat att ta fram en aktivitetsplan. Nätverket har också under året diskuterat en förändring av uppdragsbeskrivningen för nätverket. 13

Reflektion Det är mycket som har hänt under 2016 inom området föräldraskapsstöd då området växer och blir mer och mer angeläget att utöka i det främjande och förebyggande arbetet för barn och ungas välmående och utveckling Nätverket har många områden som behöver belysas utifrån resultat av Familjecentralsdialogen och Kommundialogerna kring hela området föräldraskapsstöd Det finns en frustration att nätverket inte hinner med alla punkter på dagordningen och att det inte finns tid för att diskutera strategier framåt. Nätverket får ofta in förfrågan om hjälp att stödja olika utvecklingsprocesser från länets aktörer som är svårt att ta tag i då nätverkets aktörer har olika uppdrag och tid för utveckling. Nätverket kommer under 2017 att ta fram en aktivitetsplan med prioriteringar samt se över nätverkets uppdragsbeskrivning för att kunna bemöta länets aktörers behov. Nätverket kommer också föra dialog med Utvecklingsgrupp barn och unga för att lyssna in kommande uppdrag och prioriteringar. Nätverket tycker att det är viktigt att deltagarna även fortsättningsvis har ett strategiskt uppdrag i sin organisation eller i länet. En annan förutsättning för att arbeta för ett utvecklat föräldrastöd i länet är att deltagarna i nätverket prioriterar nätverksmötena och delar med sig av sin kunskap. Mödrahälsvårdens representant har inte kunnat medverka under året. Nätverket har under året utsett mindre arbetsgrupper för genomförande av de genomförda aktiviteterna. Det har oftast varit representanter från funktioner med folkhälsoavtalet som grund. Det har fungerat mycket bra. Utvecklingsmöjligheter: Att fortsatt arbeta för att stärka nätverket också som ett mer arbetande nätverk, genom att skapa mindre arbetsgrupper som fördjupar sig i olika områden/målgrupper eller som planerar vissa insatser. Det finns stora skillnader kring vilken tillgång föräldrar har till råd och stöd i sitt föräldraskap beroende på vart i länet man bor och verkar. Erfarenheter från nätverket tillsammans med resultatet från kommundialogerna visar att det därför är viktigt att fortsatt stödja det strategiska arbetet med området föräldraskapsstöd med fokus på: o styrning och ledning o kommunikation och marknadsföring o att förskola/skola ska vara en arena i arbetet med föräldraskapsstöd o att utveckla familjecentralernas arbete och de prioriterade områdena som framkom vid familjecentralsdialogerna Nätverkets ser fram emot 2017 års arbete och samverkan kring området föräldraskapsstöd. 14