Bassängbad Tillsyn av barns miljöer 2008 Hälsoskydd Christina Hermansson
Innehåll 1. Inledning 1 2. Målsättning 1 3. Genomförande 1 4. Omfattning 1 5. Resultat 1 5.1 Egenkontroll 1 5.1.1 Badvattenkvalitet 2 5.1.2 Lokal, ventilation och utrustning 2 5.1.3 Kemikalier 2 5.1.4 Ansvar, avvikelser och utvärdering 2 5.2 Miljö- och hälsoskydds provtagning 3 5.3 Uppföljning 3 6. Diskussion/slutsats 3 Sid
1 1. Inledning Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar över tillsynen av bassängbad i Umeå kommun. Enligt miljöbalken ska nämnden ägna särskild uppmärksamhet åt bland annat badanläggningar i sitt tillsynsarbete. Verksamheter som erbjuder bad för allmänheten eller har bad som nyttjas av många människor ska genom egenkontroll kunna säkerställa att badvattenkvaliteten är god. Under hösten 2008 har Miljö- och hälsoskydd genomfört ett projekt med tillsyn av bassängbad. Inspektionerna har gjorts med utgångspunkt från miljöbalken (1998:808), förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll (1998:901) och Socialstyrelsens allmänna råd om bassängbad (2004:7). Stor vikt har lagts på granskning av verksamheternas egenkontroll. Tidigare tillsynsprojekt har genomförts under 2003, och uppföljningar skett 2004 och 2005. Sedan dess har tre verksamheter startat, och några har även upphört. 2. Målsättning Verksamheterna ska genom kunskap och egenkontroll kunna säkerställa att besökare inte utsätts för hälsorisker. 3. Genomförande Inspektionerna förbokades med verksamheterna. En checklista togs fram och användes som stöd vid inspektionerna. Vid inspektionerna togs badvattenprover för analys av bakteriehalter. Alla verksamheter har fått inspektionsrapporter med påpekande om eventuella brister som uppmärksammats. Miljö- och hälsoskydd har i inspektionsrapporterna efterfrågat vilka åtgärder som kommer att vidtas gällande en del av bristerna. 4. Omfattning Projektet har omfattat tillsyn vid sexton anläggningar som är inomhusbad. Av dessa hade sex anläggningar flera bassänger i olika kombinationer av bland annat simbassäng, lek- och plask, bubbelpool, badtunna, varm källa och vattenrutschbana. Ytterligare sex anläggningar hade endast en bassäng, antingen en simbassäng eller en terapibassäng. Fyra anläggningar hade endast en bubbelpool. 5. Resultat 5.1 Egenkontroll Alla verksamheter som besöktes var medvetna om kravet på egenkontroll och hade någon form av egenkontrollprogram. Mer eller mindre allvarliga avvikelser kunde ändå noteras vid alla inspektioner.
2 5.1.1 Badvattenkvalitet Rutiner ska finnas för att kontrollera klorhalter och ph i badvattnet, och resultatet ska journalföras. Provtagning av badvattnet med avseende på bakteriehalter m.m. ska också ske återkommande. Sammanställningen av verksamheternas rutiner och dokumentation visar följande: Tre av sexton verksamheter hade ingen säker mätmetod för daglig kontroll av klorvärden och ph. Dessa tog heller inga badvattenprover för analys av bakteriehalter m.m. Ytterligare fyra kontrollerade inte samtliga klorparametrar (fritt, bundet och totala halten klor) tillräckligt ofta. Fyra av de sex större anläggningarna kontrollerade inte ph och klorvärden i alla sina bassänger. Sju hade återkommande avvikelser i klorvärden. Tre kunde inte bedömas p.g.a. att mätmetoder som tillämpades inte var tillförlitliga. Dessa tre är samma verksamheter som nämns i den första punkten. 5.1.2 Lokal, ventilation och utrustning Rutiner ska finnas för att hålla lokaler, inredning och utrustning i gott skick. Olika brister angående detta noterades vid inspektionerna, bland annat fogar som lossnat i duschar, vatten som läcker in i källare och tekniska problem med utrustning som tillverkar klor. Verksamheterna ska också ha kontroll över att ventilationen är tillräcklig. En väl fungerande ventilation är väsentlig för att minska halterna av hälsoskadliga och korrosiva ämnen som förekommer i luften. Merparten av verksamheterna kunde inte lämna uppgifter om ventilationen och ventilationskontroller vid inspektionstillfällena. 5.1.3 Kemikalier Flera av de kemikalier som används på badanläggningar innebär risker för hälsa och miljö. Kemikalierna ska hanteras och förvaras så att riskerna minimeras. Verksamheterna ska också ha en förteckning över kemikalier som används. På sju anläggningar förvarades och hanterades reaktiva och miljöfarliga kemikalier i utrymmen med golvavlopp och utan invallning. Merparten saknade eller hade en ofullständig kemikalieförteckning. 5.1.4 Ansvar, avvikelser och utvärdering För varje verksamhet ska det finnas en fastställd och dokumenterad fördelning över det organisatoriska ansvaret för frågor, beslut och domar enligt miljöbalken och dess föreskrifter. Arbetsuppgifter bör vara tydligt fördelade så att kontroller och förebyggande åtgärder kan fungera väl. Rutiner ska finnas för att följa upp olika avvikelser som kan uppstå i verksamheten samt att återkommande utvärdera egenkontrollen. Flertalet verksamheter hade brister i egenkontrollen gällande - avsaknad av eller ofullständigt dokumenterad ansvarsfördelning - avsaknad av tillräckliga rutiner för hantering och uppföljning av avvikelser
3 - avsaknad av rutiner för att revidera och utvärdera egenkontrollen. 5.2 Miljö- och hälsoskydds provtagning Badvattenprover för analys av bakteriehalter (heterotrofa bakterier och Pseudomonas aeruginosa) togs i bassängerna hos de besökta verksamheterna. På två anläggningar med bubbelpool togs inget prov eftersom verksamheterna inte var igång. Analysresultaten visade inte på några förhöjda värden av bakteriehalter. 5.3 Uppföljning Hos femton av sexton inspekterade verksamheter har åtgärdsplaner efterfrågats med anledning av påpekade brister. Endast hos en verksamhet var bristerna var relativt små och enkla att åtgärda. 6. Diskussion/slutsats Målsättningen har varit att verksamheterna genom kunskap och egenkontroll ska kunna säkerställa att besökare inte utsätts för hälsorisker. Eftersom egenkontroll är en ständigt pågående process innebär det en löpande målsättning. Egenkontrollarbete kräver ständig utvärdering och uppdatering, och det går aldrig att bli helt färdig. Olika aspekter måste tas med i beräkningen då riskerna med verksamheterna på flera sätt kan förändras. T.ex. kan förändringar ske genom ökat besöksantal, ändrad målgrupp av besökare, höjning av badvattentemperaturer och nya utformningar av bassänger. Även omorganisationer och byte av personal kan vara betydande. Det kan konstateras att flera förbättringar av egenkontrollen har skett sedan tidigare tillsynsprojekt och uppföljande inspektioner 2003-2005. De verksamheter som tidigare inte hade ett egenkontrollprogram har upprättat det. Trots det finns mycket kvar att göra. En central del är att det ska finnas en tydlig fördelning av ansvar inom verksamheterna. Flera av de bristerna som har uppmärksammats har haft kopplingar till oklarheter i ansvar. Ett exempel är att återkommande avvikelser i klorvärden inte har följts upp och åtgärdats vid flera anläggningar. Åtgärdsplaner har kommit in till Miljö- och hälsoskydd från de verksamheter där de efterfrågades. Redovisade åtgärder som har eller kommer att vidtas är relevanta och i vissa fall omfattande insatser. Som ett sista steg i projektet kommer ett urval av verksamheterna att följas upp.