Tillsyn av utomhusbassänger

Transkript

1 Tillsyn av utomhusbassänger Rapport 2009

2 Inledning... 3 Mål med projektet... 3 Omfattning... 3 Utomhusbad som inspekterades sommaren Avgränsning... 4 Genomförande... 4 Resultat med kommentarer... 5 Inspektionsresultat - utomhusbad sommaren Ansvar för egenkontroll... 5 Provtagning och provhantering... 5 Skötsel av reningsanläggning... 6 Kontroll och kalibrering av mätutrustning... 6 Städrutiner... 6 Hygienrutiner... 7 Varmvattentemperatur... 7 Förvaring och transport av farligt avfall... 7 Klagomålshantering... 8 Kemikalieförteckning och kemikaliehantering... 8 Uppföljning... 8 Diskussion... 8 Bilaga 1 Krav på dokumentation

3 Inledning Den som har ett bassängbad som är tillgänglig för allmänheten har skyldigheter enligt miljöbalken att ha en egenkontroll. Syftet är att verksamhetsutövare själva ska upprätthålla en fungerande arbete för att minimera riskerna för olägenhet för människors hälsa. Bassängbad är anmälningspliktiga verksamheter och ska utöver det generella kravet på egenkontroll 26 kap. 19 miljöbalken följa särskilda regler enligt förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Den ska omfatta: En fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret. Dokumenterade rutiner för kontroll av utrustning. Fortlöpande och systematiska undersökningar och bedömningar av risker med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Att driftstörningar eller liknande händelser meddelas till tillsynsmyndigheten. En förteckning över bl.a. kemiska produkter som kan innebära risker från hälso- och miljösynpunkt. Vägledning för detta arbete finns i Socialstyrelsens allmänna råd om bassängbad SOSFS 2004:7 med tillhörande handbok Bassängbad, hälsorisker, regler och skötsel. Mål med projektet Projektets övergripande mål har varit att uppnå ökad kunskap hos verksamhetsutövare om egenkontroll enligt miljöbalken samt att det råder god hygien och kemikaliehantering vid Gotlands utomhusbad. Omfattning Utomhusbad som inspekterades sommaren 2009 Anläggning Typ av bad Kneippbyn Vattenland, Västerhejde Vibble, Visby Äventyrsbad med 8 bassänger Mango, Kök, Pool och Bar, Snäcks Badstrand, Visby Simbassäng 200 m 3 + plaskdamm 5 m 3 Snäckhagens stugor, Visby Simbassäng 75 m 3 + plaskdamm 4 m 3 Melonens Bassängbad, Visby Simbassäng 400 m 3 Terra Nova Bassängbad, Visby Simbassäng 425 m 3 Tofta Camping Bassängbad, Tofta Strand Simbassäng 450 m 3 + plaskdamm 10 m 3 Smågårde Hotell och Pensionat, Gnisvärd Tofta Simbassäng 75 m 3 + plaskdamm 4 m 3 + Bubbelkar 1,5 m 3 Strandbacka Stugby, Gnisvärd Tofta Simbassäng 90 m 3 Hotell Toftagården, Tofta Simbassäng 90 m 3 Åminne Fritidsanläggning, Gothem Simbassäng 75 m 3 Mix Ranch, Stenkyrka 2 simbassänger 90 och 60 m 3 Badrestaurangen Sudersand, Fårö Simbassäng 150 m 3 + plaskdamm 4 m 3 Varplöse Vattenpark, Björke Romakloster* Naturbassäng + Simbassäng 1000 m 3 *Varplöse vattenpark i Björke har besökt men då denna inte är helt färdigställd och således inte varit helt i drift görs ingen bedömning av egenkontrollen utifrån miljöbalken. 3

4 Avgränsning Socialstyrelsens allmänna råd 2004:7 är tillämplig för alla typer av bad såsom bassänger, bubbelpooler, dammar och tunnor och som är till för allmänheten eller nyttjas av många människor. I detta projekt har bubbelpooler och badtunnor uteslutits av skälet att det i dagsläget är osäkert hur många som finns på Gotland. I denna rapport redogörs inte vilka åtgärder verksamhetsutövarna gjort med anledning av miljö och hälsoskyddskontorets inspektion. Skälet till det är att åtgärder vid vissa verksamheter pågår under vintern 2009/2010 och således efter projektet avslutats. Uppföljning av dessa åtgärder kommer att ske innan sommaren Genomförande Miljö och hälsoskyddskontoret valde att förboka inspektionerna. Orsaken till det är att inspektionerna krävde att verksamhetsutövarna tog fram dokumentation på egenkontroll samt att vi genom detta visste att ansvarig personal fanns på plats. Projektet påbörjades i maj 2009 genom att kontoret tog fram dokument och mallar som behövdes vid tillsynsbesöken. En skrivelse med information om inspektionsbesöket skickades ut till verksamhetsutövarna i slutet av maj I skrivelsen informerades verksamhetsutövarna om vad som skulle kontrolleras vid besöken samt att de informerades om vad de kunde hitta Socialstyrelsens allmänna råd och vägledande handbok. Miljö och hälsoskyddskontoret inspekterade anläggningarna under juni Inspektionerna delades in i två moment; 1. Genomgång av den skriftliga egenkontrollen. Det innebär genomgång av anläggningens driftsinstruktioner och skriftliga rutiner etc. 2. Praktisk genomgång av badanläggningen där bad, omklädnings- och duschrum, toaletter, maskinrum och lagerrum etc. kontrollerades. Verksamhetsutövarna fick sedan en inspektionsrapport med synpunkter på åtgärder om de hade vissa brister. Åtgärder kommer att vidtas under vintern och kommer att följas upp av miljö och hälsoskyddskontoret. Projektet avslutades i september

5 Resultat med kommentarer Tolv inspektioner genomfördes. Alla inspekterade verksamheter var medvetna om kravet på egenkontroll och hade någon form av egenkontrollprogram. Men brister och avvikelser kunde ändå noteras vid flera anläggningar. Tabellen nedan sammanfattar de brister som summerats från inspektionsrapporterna. Inspektionsresultat - utomhusbad sommaren 2009 Egenkontroll Anmärkningar Antal Ansvar för egenkontrollen Bristfällig dokumentation 2 Provtagning och provhantering Bristfälliga dagliga provtagningsrutiner Bristfälliga provtagningsrutiner för analyser till lab. Bristfälliga rutiner för extraordinära händelser Skötsel av reningsanläggning Kontroll och kalibrering av mätutrustning Städrutiner Hygienrutiner Bristfälliga rutiner för skötsel av backspolning, dosering, cirkulation etc. 6 8 samtliga Avsaknad av rutiner för kalibrering av utrustning 0 Bristfälliga rutiner för städning av bassängbotten, bassängväggar, skvalprännor, duschrum etc. Skyltar som visar att badande skall duscha innan bad saknas. Tvål i dusch och toaletter saknas. Varmvattentemperatur Bristfälliga rutiner för kontroll av vattentemperaturen 3 Förvaring och transport av farligt avfall Bristfällig förvaring och transport av farligt avfall 2 Klagomålshantering Rutiner för hantering av klagomål från badgäster saknas 9 Kemikalieföreteckning ska finnas för riskklassificerade produkter Bristfällig kemikaliehantering Bristfällig kemikalieförteckning Ansvar för egenkontroll För varje verksamhet ska det finnas en fastställd och dokumenterad fördelning över det organisatoriska ansvaret för frågor och beslut enligt miljöbalken. Arbetsuppgifter bör vara tydligt fördelade så att kontroller och skötsel kan fungera väl. Rutiner ska finnas för att följa upp olika avvikelser och för att återkommande utvärdera egenkontrollen. Ett fåtal verksamheter hade brister i egenkontrollen gällande ofullständigt dokumenterad ansvarsfördelning, otillräckliga rutiner för hantering och uppföljning av avvikelser samt avsaknad av rutiner för att utvärdera egenkontrollen. Provtagning och provhantering För att få uppgifter om hur vattenkvalitén är måste det finnas rutiner för löpande provtagning. Proverna skall tas där vattnet är som sämst och vid max belastning för att se om reningsanläggningen och desinfektionssystemet har tillräcklig kapacitet. Det ska finnas löpande rutiner för daglig provtagning av klorhalt (fritt-, bundet- och total klorhalt) och phvärde. Det ska även finnas rutiner för månatliga prover av grumlighet, kemisk syreförbrukning och bakteriehalt som ska sändas för analys på laboratorium samt rutiner för vilka åtgärder som skall vidtas vid extraordinära händelser såsom fekalier i vattnet

6 Nära hälften av verksamheterna tog vid inspektionstillfället inte tillräckligt många prover mot det som krävs enligt gällande regler. Flera anläggningar kunde inte svara på om det var fritt-, bundet eller totalt klor som provtogs. Fler än hälften av anläggningarna skickade inte regelbundet sina prover på analys till laboratorium. Anledningen till detta är att under många år och fram till och med 2008 har miljö och hälsoskyddskontoret stått för denna tjänst så många trodde att detta gällde fortfarande. Ett problem som framkom vid inspektionerna är att analyserna tidigare behövts sändas till analysföretag på fastlandet. Det har gjort att resultatet dröjt flera veckor vilket gjort egenkontrollen svårhanterlig. I år har vattenlab vid Visby Lasarett funnits att tillgå och kontoret har hänvisat dit för vattenanalyser. Skötsel av reningsanläggning För att förhindra att mikroorganismer växer till i bassängerna måste det finnas kunskap och rutiner för skötsel av reningsanläggningen. Sandfilter skall backspolas regelbundet, sand skall bytas ut, cirkulationspumpar och doserutrustning skall kontrolleras och underhållas. Här fungerar egenkontrollen utmärkt på de allra flesta anläggningar. Ett fåtal anläggningar hade dålig kunskap om reningsanläggningarnas dimensionering. Uppgifter om cirkulationspumpens kapacitet, bassängernas omsättningstid, flöden genom filter och spolvattenmängd till avlopp saknades. Två anläggningar leder inte spolvattnet till avloppsanläggning utan det omhändertas lokalt över en parkeringsplats och en gräsmatta. Kontroll och kalibrering av mätutrustning En fungerande utrustning är en förutsättning för allt förebyggande arbete vid bassänganläggningar. Utrustningen behöver därför regelbundet kontrolleras och kalibreras. Här finns väldigt få brister och verksamheterna underhåller och kontrollerar sin utrustning under vinterhalvåret för att de sedan skall fungera felfritt under sommarsäsongen. Städrutiner Anläggningen måste regelbundet rengöras för att förhindra att föroreningar bildas dels på bassängytorna och dels i dusch och omklädningsrum. Rutiner för bottensugning, rengöring av skvalprännor och bassängväggar samt städning av duschrum och omklädningsrum ska finnas. Dessa rutiner fungerar väl ute på anläggningarna och mycket få brister kunde ses vid inspektionerna. 6

7 Hygienrutiner Den enskilt största risken vid badanläggningar är den badande. Föroreningar som hudavlagringar, hudkrämer och sololjor, sand, gräs, svett, urin och bakterier tillförs bassängen genom de badande. Det är därför viktigt att det finns skyltar som klargör att badande duschar innan bad. För att rengöringen skall bli effektiv är det viktigt att tvål finns att tillgå vid duschar och toaletter. Vid inspektionen saknades anvisningar på att badande ska duscha innan bad vid tre anläggningar och tvål i dusch och toaletter saknades vid sex anläggningar. Flera anläggningar saknar omklädningsrum/duschar utan detta sker i de stugor de badande hyr. Utomstående som inte hyr en stuga har inte tillträde. Information att duscha och tvätta sig med tvål och vatten innan bad är dock inte mindre viktig. Flera badanläggningar har endast tillgång till kallvatten för duschning vilket gör att dels färre personer duschar innan bad och dels att rengöringen blir sämre än med varmt vatten. Varmvattentemperatur Att hålla rätt varmvattennivå i duschvattnet är viktigt för att undvika legionellabakterier som kan orsaka allvarlig lunginflammation. Risken ökar vid de platser där det finns luftburna vattendroppar innehållande legionella och som man andas in. Sådana platser är bubbelpooler, forsrännor och duschar. Legionellabakterier trivs bäst vid temperaturer på C men kan inte längre växa till vid 50 C och dör slutligen vid 65 C. För att minimera riskerna behöver vattentemperaturen i varmvattenberedare vara minst 65 C och vid blandaren minst 50 C. En annan risk som finns vid duschar är att små barn kan skålla sig om varmvattnet håller för hög temp vid tappstället. Varmvattentemperatur vid tappställen i duschar för personer som inte förväntas kunna reglera temperaturen själva får därför inte överstiga 38 C. Rutiner för kontroll av vattentemperaturer i varmvattenberedare och vid tappstället finns vid flertalet anläggningar. Ett fåtal anläggningar hade vid inspektionstillfället inte rutiner för att kontinuerligt mäta varmvattentemperaturen. Någon saknade helt temperaturmätare. Vid en anläggning fanns möjlighet för barn att kunna reglera varmvattnet själv. Förvaring och transport av farligt avfall Lysrör, överblivna städkemikalier och burkar med färgrester är exempel på farligt avfall. Dessa skall förvaras på ett sådant sätt att risken för människors hälsa och miljön minimeras. Den som skall transportera eget farligt avfall från sin verksamhet ska anmäla detta till länsstyrelsen. Vid de allra flesta anläggningar uppstår mycket lite farligt avfall. De små mängder som ändå uppkommer förvaras och hanteras på ett tillfredsställande sätt. Dock kände väldigt få till den anmälningsplikt till Länsstyrelsen som finns för transport av farligt avfall från egen verksamhet. 7

8 Klagomålshantering Det skall finnas rutiner för att kunna följa upp eventuella besvär som hudpåverkan och sjukdomar från badande. Detta kan vara tecken på avvikelser i vattenkvaliteten och som behöver åtgärdas snarast. Endast de större anläggningarna hade vid inspektionstillfället rutiner för detta. Kemikalieförteckning och kemikaliehantering Kemikalier som används vid badanläggningar innebär risker för hälsa och miljö eftersom de kan vara frätande, farliga att inandas, irriterande vid hudkontakt etc. Kemikalierna ska därför hanteras och förvaras så att riskerna minimeras. Det skall också finnas en förteckning över kemikalier som används. Vid de allra flesta anläggningar hanteras mycket lite flytande kemikalier. Det är endast vid de större anläggningarna som större mängder hanteras. Vid de små anläggningarna hanteras kemikalier i tablettform. De små mängder som ändå uppkommer förvaras och hanteras av flertalet på ett tillfredsställande sätt. På de större anläggningarna förvarades flytande miljöfarliga kemikalier i utrymmen med golvavlopp och utan invallning. Enklare former av kemikalieförteckningar fanns vid allra flesta anläggningar. Uppföljning Under senvåren 2010 kommer Miljö och hälsoskyddskontoret följa upp de brister som skulle åtgärdas vid vissa anläggningar. Diskussion Målsättningen har varit att verksamheterna genom ökad kunskap och egenkontroll ska kunna säkerställa att besökare inte utsätts för hälsorisker. Årets tillsyn av egenkontrollen har gjort att verksamheterna tagit ett steg i rätt riktning. Eftersom egenkontroll är pågående process krävs att arbete kontinuerligt utvärderas och uppdateras. Flera bassängbad på Gotland byggs ut eller förändras och får flera besökare, ändrar bassängutformning, höjer vattentemperaturen och byter personal. När detta förändras måste även egenkontrollen uppdateras och riskerna utvärderas. Detta sker mycket sparsamt vid flera anläggningar. Vid större ändringar är det viktigt att även påpeka att detta ska anmälas till Miljö och hälsoskyddskontoret minst 6 veckor innan verksamheten sätts igång. Av de brister som framkommit i projektet drar miljö och hälsoskyddskontoret slutsatsen att utomhusbaden på Gotland kontinuerligt behöver följas upp med regelbunden tillsyn. Det finns kunskapsluckor hos verksamhetsutövarna som kontinuerligt behöver följas upp. De större anläggningarna har generellt större kunskap än de mindre då de förra har särskild personal för ändamålet. De mindre anläggningarna är i princip konstruerade för privat bruk och utrustning, provtagningsmetoder och support från leverantör brister tidvis. Det behövs därför mer vägledning gällande egenkontroll inom alla områden som rör bassängbad. Detta skulle kunna delges verksamhetsutövarna genom direktutskick eller via kontorets hemsida. 8

9 Bilaga 1 Krav på dokumentation Kontrollpunkt Rutiner och skötsel Organisatoriskt ansvar (4 ) Rutiner för kontroll och riskbedömning (5 och 6 ) Kemikalieförteckning (7 ) Ansvar för egenkontrollen Det skall finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för anläggningen. Det innebär att det organisatoriska ansvaret skall fördelas. Den person som har ansvaret skall ha getts förutsättningar i form av kunskaper, befogenheter och resurser. Det är viktigt att ansvaret dokumenteras och är fastställt av högsta ansvarig. Provtagning och provhantering Det skall finnas rutiner för löpande provtagning och för att hantera situationer med avvikande värden. Provtagningsrutiner skall journalföras. Ansvarig person skall utses. Skötsel av reningsanläggning Det skall finnas rutiner för skötsel av reningsanläggning, ex. backspolning, doseringsanläggning och cirkulation. Skötsel ska journalföras. Ansvarig person skall utses. Kontroll och kalibrering av mätutrustning Det skall finnas rutiner för kontroll och kalibrering av mätutrustning. Ansvarig person skall utses. Städrutiner Det skall finnas rutiner för rengöring av bassängbotten, skvalprännor, bassängväggar, duschrum, omklädningsrum etc. Det skall finnas utrymmen för städutrustning. Ansvarig person skall utses. Hygienrutiner Skyltar ska finnas att badande ska duscha innan bad. Det ska finnas tvål vid duschar och toaletter. Varmvattentemperatur Det skall finnas rutiner för kontroll av vattentemperaturen. Temperaturen på varmvattnet ska vara minst 50ºC och max 65ºC i tappställen som handfat och duschar samt minst 60 C i beredare. Temperaturen i vattenledningarna ska vara minst 50ºC. Syftet är att undvika tillväxt av legionellabakterier. Varmvattentemperatur vid tappställen i fasta duschar för personer som inte förväntas kunna reglera temperaturen själva får inte överstiga 38 C. Förvaring och transport av farligt avfall Det skall finnas rutiner för förvaring och transport av farligt avfall till mellanlager av farligt avfall vid Skarphäll. Egentransport ska anmälas till länsstyrelsen. Lysrör, överblivna kemikalier och burkar med färgrester är exempel på farligt avfall. Klagomålshantering Det skall finnas rutiner för att ta hand om uppkomna klagomål och hur dessa åtgärdas. Kemikalieföreteckning ska finnas för riskklassificerade produkter. Förteckningen ska vara uppdaterad senaste året och innehålla namn på produkten, använda mängder och användningsområde, information om produktens hälso- och miljöskadlighet samt avfallshantering och förvaring. Säkerhetsdatablad ska finnas tillgängligt för personalen. 9

10 10