Protokoll 1 (5) Primärvårds- och psykiatriutskottet 2013-11-05 LK/130111 Plats Landstingshuset Karlstad, tisdagen den 5 november kl. 13.00 16.00 Beslutande Marianne Utterdahl (SIV), ordförande Christina Wahrolin (S), vice ordförande Anna-Karin Berglund (C) Margareta Jarlstedt (M) Inga-Lill Röhr (S), ersättare för Daniel Schützer (S) Ersättare Elisabeth Kihlström (KD) Gert Ohlsson (FP) I tjänsten Justering Emelie Schröder, psykolog Åsa Wahlén, utvecklingsledare Per-Åke Andersson, projektledare Birgitta Svensson, utvecklingsledare region Värmland Lars Gohde, enhetschef Åsa Löfvenberg, ledningsstrateg Elisabeth Ehne Jangehammar, sekreterare Utsågs Christina Wahrolin att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 95 Godkännande av föredragningslistan Föredragningslistan godkänns. 96 Brief Intervention på VC Skoghall/Lövnäs Psykolog Emelie Schröder informerar om metoden och hur den har använts under året på Skoghall/Lövnäs och Herrhagen. Eftersom den psykiska ohälsan ökar finns behov av nya metoder. Under 2012 har ett pilotprojekt drivits för att testa och utvärdera Brief Intervention (BI), som är ett av flera namn på metoden. Det är inte utvärderat i större utsträckning i Sverige, men används på cirka tio platser. Fokuserad KBT är det namn på metoden som använts i projektet. I december kommer en bok om metoden på svenska: KBT för primärvården. Enkelt förklarat går det ut på att ge lite till många istället för mycket till några få. Det innebär kortare besök (30 min) och kortare behandlingstid (1-5 besök). BI används som grundmetod men vanlig KBT erbjuds vid behov. En viktig del är hög tillgänglighet till samtalsbehandlare, ofta med besök samma dag. Exempel på orsaker är en första panikattack, ökad stress eller en diabetesdiagnos. Direkt koppling till behandlaren när behovet identifierats ökar motivationen hos patienten. Det handlar också om att öka läkares och sjuksköterskors kompetens att bemöta och behandla psykisk ohälsa. Metoden innefattar korta, tydliga journaldiktat som är tillgängliga för de som har behandlingskontakt med patienten inom vårdcentralen. Fokus ligger på hjälp till självhjälp. Lätt tillgängligt självhjälpsmaterial finns för de vanligaste psykiska problemen. BI används för att höja livskvalitet och funktionsnivå i första hand, inte direkt bota. Direkt återkoppling ges till läkaren efter första besöket.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-11-05 LK/130111 2 (5) Resultat från 1 maj (preliminärt) Målet med projektet är att med samma psykosociala resurs kunna öka tillgängligheten och avlasta läkare och övrig personal. Slutrapport håller på att sammanställas. Av besök till psykolog (VC Skoghall/Lövnäs) var 40 % av samtalen nybesök, 86 % nybesök samma dag. En del patienter kommer bara en gång och uteblir sedan, därför startas behandlingen direkt läkaren tar mycket av anamnesen. Skattningsformulär använda för ångest och depression visar en klar tendens att symptomen minskat. Mycket medveten förankringsprocess hos personalen under projekttiden. Viktigt att ha en läkarkontakt först för att göra differentialdiagnostik. Patientenkät visar goda värden i den del som redan är sammanställd, mer kvalitativa mått kommer i slutrapporten. 97 Försäkringsmedicin, sjukskrivningsprocessen, rehabiliteringsgaranti Projektledare Per-Åke Andersson, ordförande i försäkringsmedicinska kommittén, informerar. Alla landsting har ett eget ansvars- och kompetensområde för försäkringsmedicin. Grundat i statsbidragen för förbättrad sjukskrivningsprocess och rehabiliteringsgaranti. Försäkringsmedicinska kommittén är en väldigt operativ arbetsgrupp, gemensam med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. De har inlett ett samarbete med Värmlands företagshälsovårder, och ser i framtiden möjlighet till samarbete även med arbetsgivarna. Kommittén är ett stabs- och verksamhetsstöd, med uppgift att organisera och genomföra utbildningar, främst om psykisk ohälsa och smärtproblematik. Vad händer efter rehabiliteringsgarantin, när bidraget försvinner patienterna finns kvar. Rehabiliteringspengarna faller ut efter genomförd behandling årsvis. En styrgrupp finns också med divisionsledningar och Försäkringskassan i och med att det drivs som ett projekt. Villkor för sjukskrivningsmiljarden : En jämställd sjukskrivningsprocess, ska minska omotiverade skillnader mellan kvinnor och män. Kompetenssatsning i försäkringsmedicin - förstå den optimala rehabiliteringen och det försäkringsmedicinska regelverket vilket ger bättre samverkan med Försäkringskassan. Kompetensförsörjning. Kvaliteten på läkarintyg Utökat elektroniskt informationsutbyte - Intygstjänsten, nationell tjänst för alla typer av intyg, inklusive läkarintyg. Försäkringsmedicinska utredningar - landstinget ansvarar för att utredningen blir genomförd. Tidig samverkan (nytt villkor 2013) kring individen mellan vården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och företagshälsovården. Rörlig del fördelas med hänsyn till hur det relativa antalet sjukpenningdagar minskar i landstinget (cirka 200 miljoner kronor nationellt). Diskussioner har förts på nationell nivå om regelverket som är krångligt och gör det svårt att beräkna hur utfallet blir från år till år.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-11-05 LK/130111 3 (5) Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin gäller för: Långvarig ospecifik smärta i nacke, rygg, axlar samt generaliserande smärtor, t.ex. fibromyalgi Verktyg: lindrande smärtlindring, MBT (medicinskt bedömningsteam), rehabiliteringskoordinator (tillikauppgift för någon) Måttliga till medelsvåra besvär med ångest, depression och eller stressrelaterad sjukdom Verktyg: psykologisk behandling, KBT Mycket ofta kombination av dessa diagnoser. I dagsläget finns inte barnperspektivet med, men efter rehabiliteringsgarantins avslutande kommer det troligen att vägas in. Problematiken finns kvar i befolkningen även om statsbidraget försvinner. 98 LK/131581 Samverkansrutin och länsöverenskommelse rörande barn och unga som placeras i familjehem eller vid hem för vård och boende Utvecklingsledare Birgitta Svensson från region Värmland föredrar ärendet. Hon arbetar där med den nationella utvecklingssatsningen på barn- och unga. Hon jobbar även halvtid på Socialstyrelsen för att utveckla socialtjänstens verktyg för systematisk uppföljning. Placerade barn är en högriskgrupp vad gäller hälsoproblem på både kort och lång sikt. Siffror för Värmland visar högre risk än riksgenomsnittet. I socialtjänstlagen är det tydligt att socialtjänsten ska verka för att placerade barn får den hälso- och sjukvård de behöver och har rätt till. Förslaget har tagits fram av en arbetsgrupp samt genom diskussioner i aktuella nätverk. Beslutspunkter är framtagna till beredningsgruppen vid region Värmland. Ungefär 460 barn finns placerade i Värmland. I processen har följande svårigheter identifierats: inför läkarundersökning, under läkarundersökning, efter läkarundersökning. Utifrån kompetens och plats är vissa platser bestämda för undersökning och tilldelade kommunerna, det ska vara kostnadsfritt för socialtjänsten, journaler rekvireras av hälso- och sjukvården och ett samarbete sker med BUP och folktandvården. Det utgår från en konsultation från socialtjänsten med BVC/skolhälsovård och tandvården för att sedan gå vidare vid behov. I grunden handlar förslaget om informationsöveröverföring. Utskottet förutsätter att det när styrelsen ska fatta beslut finns en resurskonsekvensanalys. Utskottet önskar att beslutet tas den 19 november om möjligt. Utskottet tycker att rutinen är viktig ur barnens perspektiv.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-11-05 LK/130111 4 (5) 99 LK/101310 Utveckling hälsoval Värmland Enhetschef Lars Gohde gör en presentation av den fördjupade analys av Hälsoval Värmland som konsulten Helseplan gjort. Lars Gohde inleder med ett beslut från Konkurrensverket om LOV; att egenregi inte kan betraktas som leverantör i ett valfrihetssystem. Vårdanalys rapport Vem har vårdvalet gynnat? visar att det inte finns några tydliga tecken på att ett ökat antal kontakter i öppenvården påverkat antalet besök i slutenvården. Viktigt att komma ihåg att målet är att minska antalet onödiga besök i sjukvården. Sjukdomsförebyggande borde vara mer premierat i ersättningssystemet tycker Lars Gohde. Han fortsätter med en genomgång av bakgrund, tillvägagångssätt och metodik i slutrapporten från Helseplan. Samverkan kring patienten är överlag bra. Utvecklingsområden som tas upp i intervjuerna är: att arbeta med patienter med psykisk ohälsa, samverkan inom rehabilitering och palliativ vård samt att barnperspektivet behöver lyftas. Samverkan med brukarorganisationerna; det är en knäckfråga hur eventuellt utvecklad brukarmedverkan ska budgeteras. Sedan följer en genomgång av delar av rapporten och diskussion kring vissa punkter. Utskottet lämnade rapporten utan synpunkter. 100 Effektivisering och förnyelse av landstingets samspel med frivilligorganisationer inom det sociala området Ledningsstrateg Åsa Löfvenberg ger en kort version av ärendet. Hon har jobbat med en utredning av frivilligorganisationer och handläggning av bidrag till dem inom det länsövergripande sociala området. Två förbättringsområden: det ena att effektivisera handläggning på tjänstemannasidan. Det vore till fördel för organisationerna om det fanns en gemensam ingång. Det andra att skapa en bredare plattform vad vill landstinget med samarbetet med organisationerna? Tydlighet saknas i dagsläget. Samverkansavtal saknas inom det sociala området och utredaren lämnar förslag att genom en dialogprocess komma fram till avtal. Förslaget kommer till styrelsen i december och diskuteras innan i respektive grupp. Feedback kan ges direkt till Åsa Löfvenberg.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-11-05 LK/130111 5 (5) 101 LK/121234 Utredning om mammografibuss Sekreterare Elisabeth Ehne Jangehammar gör en kort redovisning av ärendet som handlar om att undersöka möjligheterna att erbjuda sjukresor till kvinnor som har långt att åka till hälsokontrollerna, eller som av medicinska skäl inte kan åka kollektivt. I dagsläget finns möjlighet för samtliga som ska på hälsokontroll att åka med Servicelinjen till ordinarie kollektivtrafikpris om resan bokas via Bokningscentralen. Utskottet förväntar sig ett skriftligt förslag att ta ställning till. 102 Kurser och konferenser Förslag finns att kurser kommer att hanteras via AU. 103 Rapporter Rapporter från två konferenser flyttas fram till nästa möte. 104 Övriga frågor Inga övriga frågor väcks. 105 Nästa sammanträde Nästa sammanträde är den 3 december kl.10.00 16.00. Vid protokollet Elisabeth Ehne Jangehammar Justerat den 2013- Marianne Utterdahl Christina Wahrolin