Cancerlarmet Ragnar Westerling Professor i socialmedicin
Momentets syfte Hur kan man värdera vilken stöd som finns för uppmärksammade cancerrisker? Hur kan man analysera om det finns en ökad sjukdomrisk med hjälp av fall-kontrollstudier? Hur kan hälso- och sjukvårdens resultat för åtgärdbar cancer undersökas?
Tidningsrubrik: Många vårdanställda fick cancer Åtta av 22 anställda vid vårdhem (Myrviken i Jämtland) fått cancer senaste åren; fem av dessa under senaste halvåret Personalen orolig Expert: Svårt bevisa samband Olika cancerformer Kan vara slumpeffekt
Kohortstudie har begränsningar Fungerar bäst för vanliga sjukdomar Lång uppföljningstid kan krävas (vid prospektiv design) Exponerade, ex rökning Sjuka, ex lungcancer Ej exponerade ex ej rökare Ej sjuka, ex ej lungcancer
Misstanke om cancerrisk väcks Exempel: 3 fall av testikelcancer hos läderarbetare under en femårsperiod Studie utformades för att analysera om det finns samband mellan läderarbete och testikelcancer
Fall-kontroll studie retrospektiv design Exponerade ex läderarbetare Sjuka, ex testikelcancer Ej exponerade ex ej läderarbetare Ej sjuka, ex ej testikelcancer
Fall-kontroll studie, exempel Exponerade ex läderarbetare 5 Sjuka, ex testikelcancer Ej exponerade ex ej läderarbetare 241 Ej sjuka, ex ej testikelcancer
Fall-kontrollstudie, exempel forts - fyrfältstabell Läderarbetare Ej läderarbetare 18 Fall (testikelcancer) 5 13 259 Kontroller (ej testikelcancer) 18 241
Fall-kontrollstudie, exempel forts - beräkning Oddset att vara läderarbetare hos fallen= 5/13=0.38 Oddset att vara läderarbetare hos kontrollerna= 18/241=0.07 Odds ratio=oddset vara läderarbetare bland fallen/oddset vara läderarbetare bland kontrollerna=0.38/0.07 = 5.2 Odds ratio motsvarar relativ risk
Att tänka på vid fall-kontroll studier Val av fall Enhetlig diagnos Nyligen insjuknade Val av kontroller - Skall avspegla expositionen i det område fallen kommer ifrån ( i exemplet: personer med andra cancersjukdomar, kan vara orepresentativt) Hur få information om exposition Intervjuer, enkäter, register Risk för s.k recall bias Statistisk säkerhet och precision; ex: 5.2 (1.9-27.7) Potentiella confounders? Finns rimliga biologiska mekanismer?
Det svenska cancerregistret Baseras på cancermeddeladen från läkare (obligatoriskt) Används i epidemiologisk bevakning beskriva incidens av olika cancerformer Kopplas till andra register och datakällor Misstänkta exponering Utvärderingar
Data över misstänkta exponeringar Livsstilsfaktorer ex. folkhälsoenkäter Arbetsmiljö ex. yrkesuppgifter FoB Andra sjukdomar ex patientregistret
Riskfaktorer i arbetsmiljön Klassiskt exempel 1975- Geografisk ansamling mesoteliom Individuppgifter om yrke hos fallen samlades in, flera arbetat med tillverkning av lokomotiv, kunde kopplas till asbest Restriktioner mot asbest infördes Andra exempel cancerregister-fob Lungcancerrisk hos sotare Hudcancerrisk (skivepitelcancer)/mineraloljor i verkstadsindustri Lung- och levercancerrisk /arsenik i smältverk
Proportioner för cancerrisker Arbetsmiljö-exponeringar ca 1-2 % av cancerfallen Rökning Ca 20 % av cancerfallen Lungcancer Cancer i munhåla, svalg Cancer i urinblåsan Cancer i njurarna Cancer i magsäcken Cancer i livmoderhalsen Cancer i bukspottkörteln
Information om cancerrisker har fokus på livsstil Det går att eliminera de största riskfaktorerna genom att Låta bli att röka Vara måttlig med alkohol Äta sunt Motionera och hålla normalvikt Skydda huden mot starkt solljus Socialstyrelsen och Cancerfonden 2009
Utvärdering fokuserar på åtgärdbar dödlighet Kriterium: Evidens finns att cancerdödligheten kan reduceras med Primär prevention: Ex: minskad rökning, minskad övervikt Sekundär prevention: Ex, screeningprogram (livmoderhals, mammografi) Behandling: Ex, nya mediciner
Sociala skillnader i åtgärdbar cancerdödlighet, exempel Socioekonomiska skillnader i ex rökning, Motsvarande skillnad i dödlighet lungcancer Socioekonomiska skillnader i deltagande i mammografi Motsvarande skillnad i allvarlighetsgrad vid upptäckt och överlevnadstid