TVÅ LÄNDER ÉN ELV

Relevanta dokument
TVÅ LÄNDER ÉN ELV

TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson

Förfrågan vid direktupphandling av Uppdrag: Extern utvärdering av Interreg projektet Två länder én elv

Kontaktpersoner V F G

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG

TVÅ LÄNDER ÉN ELV Projektbeskrivning

Mitigating negative impacts on fish populations in regulated rivers. Experiences from river basin management and cross-border collaboration

Birgitta Adell Miljösamordnare

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

Historia. Huvudsyfte. Budget. den 13 april Tore Qvenild Mikael Hedenskog

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ LÄNDER, EN ÄLV EKOLOGISK STATUS OCH UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR KLARÄLVEN, TRYSILELVA OCH FEMUNDSELVA MED BIFLÖDEN

Vänerlaxens fria gång:

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ L Ä N D E R, E N ÄLV

Lax och öring i Klarälven

VÄLKOMNA! Vilka är vi som är här?

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ LÄNDER, EN ÄLV EKOLOGISK STATUS OCH UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR KLARÄLVEN, TRYSILELVA OCH FEMUNDSELVA MED BIFLÖDEN

Sportfiskarna region Värmland

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG

Sportfiskarna region Värmland. Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter

Sportfiskarna region Värmland

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012

Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån

Vänerlaxens fria gång

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket


Samrådsunderlag gällande biotopvårdsförbättringar av Acksjöälven, , Hagfors kommun

Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner

Sportfiskarna är intresseorganisationen för alla sportfiskare. Vi slår vakt om allas tillgång till ett bra fiske och jobbar för friska fiskbestånd i

Hav möter Land vill ändra på detta.

Projekt Vänerlaxens fria gång

BKD (Rs, bakteriell njurinflammation)

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Genetisk analys av Klarälvslax från Forshaga avelsfiske 2011

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell

Sammanställning fångstdata Vänern 2018

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern

Information om prioriterade a tga rder i Hagfors kommun av Klara lvens Vattenra d

Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram

HYMO-projektet - fisk och bottenfauna i reglerade Klarälven

Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015

Samverkan och Vattenråd i Västerhavets distrikt

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,

Biologisk återställning av Vindelälven Erfarenheter och utveckling senaste 15-åren Daniel Holmqvist, Ume/Vindelälvens Fiskeråd

Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan

2006 inleddes förhandlingarna om förlikning av Stornorrforsmålet

Årsmöte Välkommen!

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Restaurering av vattendrag

Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Omprövning av vattendomar. Möjlig indikator för miljömålet Levande sjöar och vattendrag

ÄRENDE-ID Allmänna villkor: Projektet ska beakta LOU eller när det är aktuellt det särskilda inköpsförfarandet som baseras på LOU.

Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten

Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran.

Krav på ekologisk kompensation - ett sätt att uppnå miljökvalitetsnormerna?

Projektplan för att ta fram åtgärdsprogram för blå- och grönstrukturen

Klarälvens vattenråd och Hållbara Hagfors

Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och Västra Götalands län

Svensk vattenförvaltning i kortform. Niklas Holmgren Sylvia Kinberg Carola Lindeberg Katrin H Sjöberg

Krafttag ål. Seminarium Sara Sandberg, Energiforsk

Lax- och öringstammens utveckling i Göta Älv och Säveån fram till och med år 2015

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket

ReBorN - LIFE. Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin. Teknisk koordinator Robert Ström. Laxförvaltning Stefan Larsson

Water Co-Governance for sustainable eco systems

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Kulturmiljö och vattenförvaltning, två projekt i södra Sverige.

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

Detta är Kattegatts kustvattenråd. Innehåll

Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Tommy Nerstrand år som fiskeguide på Vänern varav 12 år på HELTID! - Jobbat inom utveckling av fisketurism i flera olika projekt.

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt

Insatser för att rädda Gullspångslaxen och förstärka naturvärdena i området Åråsviken Gullspångsälven.

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

ETT MARKÄGAREDRIVEN PROJEKT. Katrine Möller Sörensen, projektledare

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar.

Transkript:

TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Två länder én elv Projektet har sin utgångspunkt i de resultat och åtgärdsförslag som VFG tog fram, vilket fordrar ett gränsöverskridande samarbete med avrinningsområdes-perspektiv. TLE utgör steg 2 i en långsiktig 20-årsplan för avrinningsområdet. Övergripande syften God ekologisk status enligt Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG), gynnsam bevarandestatus enligt Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG), samt att uppfylla de svenska och norska miljömålen. Levande landsbygd (ökad och hållbar fisketurism i sjö och älv)

Huvudmål under projektperioden 2017-2020 1. Ökning av lekbeståndet till 50 % av det beräknade lekbeståndsmålet. Konkret: Alla åtgärder som genomförs i projektet ska bidra till att lekbeståndet inom 5-10 år ökar från dagens ca 500-1000 vilda laxar till att 5-6000 leklaxar årligen fångas och transporteras från Forshaga till uppströms belägna lekområden. 2. Återetablering av lax på norsk sida 3. Att inleda åtgärder som bevarar och påbörjar återuppbyggnaden av övriga skyddsvärda arter och livsmiljöer i och längs älvdalen. 4. Etablera en avsiktsförklaring på hög politisk nivå mellan Norge och Sverige, som säkrar en enhetlig, varaktig och gränsöverskridande förvaltningspraxis av älvresursen. Detta för att på sikt möta vattendirektivets mål om god ekologisk status i vattendraget. (#9) (#8) (#1) Kraftverk

Arbetspaket 1:3 Ökad fångst- och överlevnad för upp- och nedströmsvandrande fisk vid kraftverken samt miljöanpassad reglering Delprojekt 1:1. Ökad fångst (och transport) av uppvandrande lax och öring vid Forshaga kraftverk.

Delprojekt 1:2. Ökad överlevnad för nedvandrande fisk vid Edsforsens kraftverk.

Delprojekt 1:3. Hög överlevnad hos nedvandrande fisk vid Sagnfossens och Lutufallets kraftverk (Norge). Sagnfossen kraftverk, det översta kraftverket i systemet

Delprojekt 1:4. Miljöanpassad reglering för minskad förlust av biologisk mångfald Figure 4.2 The building block methodology the construction of a flow regime for ecosystem maintenance by combining building blocks (Acreman, 2007).

Arbetspaket 2:3 Biotoprestaurering, återintroduktion och populationsövervakning. Delprojekt 2:1. Restaurera flottningsrensade/skadade älvbiotoper. (ffa i huvudfåran Vingäng Höljes)

Delprojekt 2:2. Plan för stödutsättning och återintroduktion av rom, yngel och/eller vuxen Vänerlax (ffa Norge).

Delprojekt 2:3. Övervakning av lax- och öringpopulationerna (båtelfisken, smoltryssja mm).

Arbetspaket 3:3 Genetik och kostnadnyttoanalyser Delprojekt 3:1. Minskad genetisk förlust hos Klarälvens och Gullspångsälvens lax- och öringstammar

Delprojekt 3:2. Kostnad-nyttoanalyser/Ekosystemtjänster

Projektorganisation Styrgrupp Projektgrupp Länsstyrelsen Värmland: Johan Blom, Grete Algesten Fylkesmannen Hedmark: Anne-Katrin Fossum, Atle Rustadbakken HaV: Inger Poveda Björklund Miljødirektoratet: Øyvind Walsø Kammarkollegiet: Axel Henckel Vannregionmyndigheten: Helene Gabestad Vattenmyndigheten Västerhavet: Daniel Isaksson LST: Grete, Mikael, Pär FMHE: Atle, Henriette, Tore KK: Axel Henckel Hedmark Fylkeskommune: Arne Magnus Hekne Adjungerade: Tex Karlstad Universitet, LST Norrbotten/FUG, Lst Västra Götaland/FUG, NINA, SLU Referensgrupp Kommuner Kraftbolag (Eidsiva, Fortum) Klarälvens Vattenråd Klarälvens fiskeråd Sportfiskarna Fiskevårdsområdesföreningar Elveierlag Trysil fellesforening for jakt og fiske Engerdal fjellstyre m fl Aktörsgrupp LST/FMHE Kraftbolag (Eidsiva, Fortum)

Vem gör vad? Internt LST Projektkoordinator: Grete Algesten (30%), samt projektresurs 20 % Mikael Hedenskog (30%) Pär Gustafsson (40%) Fylkesmannen Hedmark Projektledare: Atle Rustadbakken Henriette Bøe Kildahl Tore Qvenild Projektekonom: Jurga Johansson (20%) Kommunikatör: Fredrik Andersson (20%)

Finansiering (3 år) Sverige EU-medel: 6,5 mkr HaV: 3 mkr LST (sakanslag 1:11): 1,8 mkr LST (förvaltningsanslag): 1,7 mkr Summa Sverige: 13 mkr Norge IR-midler: 1,8 mkr Miljødirektoratet 2,1 mkr Fylkesmannen: 0,6 mkr Summa Norge: 4,5 mkr GRAND TOTAL: 17,5 mkr

Frågor?