Tänk om alla elever kan få möjlighet till läsande utifrån sina specifika förmågor Slutredovisning av utvecklingsprojektet Tänk om 2013 Anna Holmberg Barn- och ungdomsförvaltningen Karlskrona Kommun 1
INLEDNING Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskola, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbiblioteket. ( 36, Skollagen) Tänk om alla Karlskrona kommuns grundsärskoleelever kan få tillgång till ett levande bibliotek; Ett bibliotek som bidrar till att locka till läsande och lyssnande på barnens egna villkor. En sådan biblioteksmiljö går att skapa: interiört och via utbudet av böcker, men kanske framförallt genom ett nätverk av engagerad personal som jobbar mot målet att skapa en tillgänglig läsmiljö. En tillgänglig läs- och biblioteksmiljö finns inte alltid i själva rummet som kallas bibliotek. Nej, den finns i bibliotekspersonalen och bland pedagogerna som jobbar med eleverna. Den finns bland det attraktiva utbudet av rätt anpassade böcker och den finns också via de digitala medierna, i tidsenliga verktyg och hjälpmedel. Ett tillgängligt skolbibliotek bör därför ses som både ett fysiskt och ett digitalt rum vars utbud tillgängliggörs genom kompetent och engagerad personal. Skolbiblioteket finns där kompetens och resurser blir synliga och samverkar med elever och pedagoger. Skolbiblioteket kan därför ses som en samverkansform med ett stort antal tjänster, inte ett rum med en bibliotekarie. (s.2, 2012, Widell & Östling) Projektet Tänk om 2013 har varit ett utvecklingsprojekt som finansierats av SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten). I projektet har jag arbetat med de skolbibliotek i Karlskrona kommun som har grundsärskoleelever knutna till sig. Projektets huvudsakliga mål har varit att arbeta med läsfrämjande aktiviteter tillsammans med elever, personal och skolbibliotekspersonal för att ge eleverna i grundsärskolan goda möjligheter till delaktighet i skolbibliotekets utbud och verksamhet. Visionen har hela tiden varit att skolbibliotek som är tillgängliga för grundsärskolans elever väcker deras nyfikenhet på litteratur och läsning och bidrar till läsupplevelser på lika villkor, vilket i förlängningen handlar om att ge dessa elever en ökad delaktighet i det litterära och textmässiga utbudet i vårt samhälle en demokratisk rättighet, helt enkelt. Anna Holmberg Projektsamornare för Tänk om 2013 2
PROJEKTETS MÅL Att skapa en bättre delaktighet och tillgänglighet i skolbiblioteken för elever i särskola och träningsskola samt för eleverna som går individintegrerade i grundskolan. Öka samverkan mellan skolbibliotekens personal och pedagogerna inom särskola och träningsskola. Utöka och utveckla skolbibliotekens verksamhet genom skolbibliotekens bestånd av bl.a. lättlästa böcker samt att underlätta användandet av modern teknik, t.ex. läsplattor och ipad, som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande verksamhet och lärande i samarbete med kommunens Skoldatatek. (Ur projektbeskrivningen i ansökan till SPSM om Utvecklingsprojekt, 2012-08-20) PROJEKTETS SYFTE Ge eleverna större möjlighet att lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga. Ge eleverna möjlighet till läsande och lyssnande utifrån sina egna specifika förmågor. Utveckla användandet av modern teknik som ett verktygför kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Jobba mer med nedladdning av talböcker från MTM (Myndigheten för Tillgänglig Media, f.d. TPB). Öka samarbetet mellan skolbibliotekspersonalen och pedagoger i särskola och träningsskola. (Ur projektbeskrivning i ansökan till SPSM om Utvecklingsprojekt, 2012-08-20) 3
TIDSPLAN Projektet startade i februari 2013. Under VT-13 arbetade jag en dag i veckan med projektet och under HT-13 arbetade jag halvtid. Vid projektets start kartlades behovet hos skolbiblioteken; Vad behövdes för att de skulle kunna arbeta för att skapa ett tillgängligt skolbibliotek som inbjöd till delaktighet? Genom samtal med samtliga bibliotekspedagoger/skolbibliotekarier, som arbetar på skolbibliotek som har särskoleelever knutna till sig, har styrkor och behov inventerats. Elever och personal i särskola har också berättat vad de anser behövs på skolbiblioteken för att de ska bli tillgängliga för dem. I samarbete med de olika skolorna arbetades sedan behovsstyrda läsfrämjande aktiviteter och insatser fram. Även skolgemensamma aktiviteter planerades in såsom författarbesök och workshop kring appar och nedladdning av talböcker. Under hösten har jag framför allt arbetat tillsammans med skolorna med läsfrämjande aktiviteter och insatser. 4
LÄSFRÄMJANDE AKTIVITETER I Karlskrona kommun finns det fyra grundsärskoleenheter (Spandelstorp särskola, Arenaskolan, Vedeby Särskola och Rosenfeldt Särskola) där det går elever i åk 1-9 som följer träningsskolans och grundsärskolans kursplaner. Elevantalet på dessa skoleneheter under VT-13 uppgår till 60 elever. Utöver dessa elever finns det 13 elever som går som individinkluderade elever i grundskolan, dvs. de följer grundsärskolans kursplan men läser tillsammans med en grundskoleklass. Dessa elever är fördelade på 6 olika grundskolor (Vedebyskolan, Jändelskolan, Tullskolan, Sunnadalskolan, Hästöskolan och Rödebyskolan). Samtliga särskoleenheter och grundskolor, där det finns inkluderade elever, har varit inblandade i olika grad i projektet Tänk om 2013. Åtta skolbibliotek har direkt varit berörda av projektet, men samtliga skolbibliotek och grundskolor i Karlskrona kommun har indirekt kunnat ta del av, och blivit inbjudna till, de gemensamma läsfrämjande aktiviteter som anordnats i projektets regi. Exempel på och beskrivning av läsfrämjande aktiviteter på skolorna inom Tänk om : INFORMATION OM MYNDIGHETEN FÖR TILLGÄNGLIG MEDIA (MTM) MTM erbjuder ett digitalt bibliotek av ljudböcker. Böckerna är fritt tillgängliga för de elever som har en funktionsnedsättning som försvårar läsningen. Via sitt skolbibliotek eller närmsta folkbibliotek kan en elev få hjälp att ladda ner en ljudbok till t.ex. en surfplatta, telefon eller dator. Eleven kan också få tillgång till ett eget elevinlogg och därmed självständigt utnyttja MTM:s tjänst genom nedladdning av talböcker. Via projektet har pedagoger i särskola och bibliotekspersonal fått information kring MTM:s tjänster, t.ex. appen Legimus, stegvisa instruktioner till hur du laddar ner ljudböcker samt instruktioner till hur du ansöker om nedladdningstillstånd. 5
UTLÅNING AV ipads I samarbete med Skoldatateket har ipads lånats ut till ett antal skolbibliotek för att underlätta nedladdningen och utlåningen av ljudböcker via bl.a. MTM samt för att kunna arbeta kreativt med elevernas läsprocess. LÄSPROJEKT På flera skolor har läsprojekt i olika omfattning startats upp där pedagoger, elever och bibliotekspersonal varit inblandade. Riktade böcker till särskoleeleverna har köpts in och arbetats med genom läsgrupper. Några elever har sedan skapat egna boktips via film. Ovan: Ett filmtips från en elev på Vedeby Särskola. Finns på www.karlskrona.se/tankom LÄTTLÄSTA HYLLOR Några skolbibliotek har frångått SAB-strukturen på sina lättlästhyllor till förmån för ett mer tillgängligt utbud av bibliotekets lättlästa böcker. Detta har bl.a. gjorts genom att skapa en Äppelhylla. En Äppelhylla kan alla bibliotek själva skapa och här finns böcker för och om barn med funktionshinder. Här kan du också som pedagog hitta referenslitteratur om olika funktionsnedsättningar. Det finns inga regler för vad en äppelhylla bör innehålla eller hur den ska vara ordnad. Det är snarare ett arbete utifrån det egna bibliotekets lokala behov. Böckerna i Äppelhyllan märks med en äppelsymbol. På Jändelskolans skolbibliotek har man valt att visa vägen till Äppelhyllan genom att klistra många äppelsymboler på golvet. 6
LÄTTLÄSTA BOKNIVÅER Ett bibliotek har valt att skapa en egen kategorisering av lättlästa boknivåer. Genom att definiera fyra olika nivåer av lättlästa böcker, 1-4, har de sedan graderat och delat in sitt biblioteks utbud av lättlästböcker efter dessa nivåer. Tydliga etiketter har tryckts upp och samtliga böcker på den lättlästa hyllan har fått en nivå-märkning. INTERIÖR FÖRÄNDRING En skola har valt att investera interiört i sitt skolbibliotek för att skapa en tillgänglig och inbjudande miljö. Ovan: Vedebyskolans bibliotek har valt att satsa lite extra på bibliotekets interiöra val. Särskoleleverna har varit med och utformat hur det ska se ut. 7
BOKTIPS Många bibliotekarier har börjat arbeta med riktade boktips till särskoleeleverna. Genom textsamtal och genom att anordna mysiga lässtunder har eleverna fått möta nyinköpta böcker anpassade efter deras behov och önskemål. Ovan: Pedagoger, elever och bibliotekspedagog på Rosenfeldtskolan arbetar med innehållet i boken Tim på en ö. INKÖP AV BÖCKER Samtliga skolbibliotek som har särskoleelever knutna till sig har via ett stipendium från Lions kunnat bredda utbudet av anpassade böcker till målgruppen elever i grundsärskolan. T.v: Stipendiet från Lions på 15 000 kronor fördelades per elev inskrivna i grundsärskolan. Pengarna användes till riktade inköp av böcker till eleverna för att bredda bokutbudet på skolbiblioteken. 8
FÖRFATTARBESÖK Eleverna och pedagogerna i grundsärskolan, specialpedagoger och skolbibliotekarier har bjudits in till två författarbesök. Här har eleverna fått träffa en riktig författare och de har gjorts delaktiga i skrivandets och läsandets mysterium. Ovan: Författaren Mårten Melin träffade våren 2013 eleverna i särskolan åk 6-9. T.v: Författaren Torsten Bengtsson träffade hösten 2013 eleverna i särskolan åk 1-6. 9
WORKSHOP En workshop anordnades under hösten 2013 tillsammans med Skoldatateket. Under workshopen fick den inbjudna målgruppen (Skolbibliotekarier, pedagoger i grundsärskolan samt resurs- och specialpedagoger i grundskolan) praktiskt arbeta med digitala/alternativa och tidsenliga verktyg. Med hjälp av ipads och tre olika appar, som kan användas i ett kreativt arbete med läsning, fick de inbjudna inspiration och exempel på hur man kan jobba med för- och efterarbete vid läsning. Deltagarna utbildades även steg för steg i hur man arbetar med MTM (Myndigheten för tillgänglig media) och appen Legimus som används vid nedladdning av ljudböcker. FOLDER MED LÄTTLÄSTA FÖRLAG En folder har skapats där förlag som bl.a. arbetar med lättlästa och anpassade böcker för barn med läsnedsättning finns samlade. En kort information kring respektive förlag samt förlagets hemsida finns med. Foldern har tryckts upp och delats ut och finns även som pdf-fil på projektets hemsida www.karlskrona.se/tankom 10
VÅRT BIBLIOTEK För att öka delaktigheten hos eleverna i sin egen skolas bibliotek har en grupp inkluderade särskoleelever och några grundskolelever skapat en film om sitt eget skolbibliotek. I filmen får man en rundvandring på deras skolbibliotek och lär sig också vad man bör tänka på som besökare där. Ovan: Killarna från Jändelskolan har skapat en film om sitt skolbibliotek. Du hittar den på www.karlskrona.se/tankom SKOBI-GRUPPEN I Karlskrona kommun finns ett nätverk för skolbibliotekarier och bibliotekspedagoger. Tillsammans med specialpedagog på Stödteamet, inom Kvalitet och Utveckling, har jag via Tänk om samarbetat kring innehåll och struktur för deras nätverksträffar. Skobi-träffarna har varit ett passande forum för att samarbeta med personalen vid kommunens skolbibliotek samt lyfta angelägna ämnen och frågor som rör våra skolbibliotek. HEMSIDA Nyheter och aktiviteter kring projektet har kunnat följas via hemsidan www.karlskrona.se/tankom 11
EN LÄRARE BERÄTTAR NAMN: Eljena Sjödin Östergren ARBETAR: Specialpedagog vid Vedeby Särskola i Karlskrona åk 6-9 För många av våra elever finns inte läsning på kartan som något positivt. Det kan till och med vara ångestladdat, något man bara måste lära sig och få gjort. Att genom läsningen få drömma sig bort och bara njuta är inget alla våra elever i särskolan upplever. I samband med Tänk om-projektet köpte vi in ett gäng böcker som var uttalat lättlästa. Vi tänkte noga igenom vilka böcker vi skulle köpa in. Vi var noggranna med att de skulle ha ett åldersadekvat innehåll för högstadieelever trots att de var lättlästa. Det var också viktigt att de såg läckra ut, rent layoutmässigt. Till en början läste vi pedagoger en bok i veckan genom högläsning. Böckerna handlade om allt från högt till lågt. Det var olika ämnen spännande och kärlek, roligt och allvarligt. Vi läste också dikter och var noga med att böckerna skulle lyfta ämnen som de kände igen. Vi ville att våra elever skulle få upptäcka att innehållet i böckerna rörde dem, att det roade dem och berörde dem. Tidigare hade vi arbetat mycket med texter i form av nyheter, men nu satsade vi på skönlitterära texter. Efterhand som eleverna lyssnade till böckerna i vår boklåda märkte vi att de själva ville läsa samma bok igen. Vi märkte att de var engagerade i böckerna då de t.ex. kunde säga saker som: Får jag ta och läsa den? Den har vi ju läst! Har den nya boken kommit? De visade att de vill ha mer. Många av eleverna läste samma bok många gånger, vilket ju säkert har med det trygga i att redan ha förförståelsen. Våra lässtunder blev också mysstunder där vi släckte ner och kopplade av. Eleverna öppnade ibland upp sig och bekräftade innehållet i boken genom att berätta att de själva varit med om liknande saker. Vårt bokprojekt blev en bra start till att komma in i biblioteket. Böckerna vi köpte in skulle ju senare hamna där och det var ju också där som eleverna själva kunde låna dem igen. Och nu står böckerna på bibblan, eleverna känner igen dem och kan säga Jag har läst den boken. Jag tror att de upplever sig som mer läsande nu. Att få träffa en författare har varit viktigt för våra elever. Innan de träffade Mårten Melin förberedde vi dem mycket. Vi läste hans böcker och skrev dikter. Jag känner att eleverna var nöjda med upplevelsen efter de träffade Mårten. Han mötte våra högstadieelever där de var. De fick testa att skriva genom att utgå från sig själva de fick vara författare! Och så var de så nöjda när de kunde säga till honom att de kände igen hans böcker. Jag har läst den. Det är du som skrivit den. Även om vi tidigare jobbat mycket med texter och böcker så har det denna gång handlat om att vi gått in på bred front. Vi har lyssnat på böcker, läst böcker, skrivit olika typer av texter och använt digitala verktyg för att jobba med böcker och via projektet också tagit hjälp utifrån. Projektet har gjort att vi nu använder digital teknik i nya former och detta kommer vi att implementera på hela skolan. Vi kanske hade kommit dit där vi är idag, men det hade nog tagit lite längre tid bara. 12
ELEVER BERÄTTAR NAMN: Lenditha, Sandra och Jack SKOLA: Vedeby Särskola klass åk 5-9 Vi har haft två författare som har hälsat på oss, vad hette den första författaren? Samtliga: Mårten Melin! Vad gör en författare? Samtliga: Skriver... böcker! Vet ni någon bok som Mårten skrivit? Sandra: Nästan naken. Vad handlade de böckerna om som ni läst som han har skrivit? Sandra: Om kärlek om att bli kär Vad tyckte ni om böckerna ni läste av honom? Lenditha: Dom var bra. Är det bra att läsa om kärlek? Sandra: Man måste veta Varför måste man veta om det? Sandra: När man får barn och sånt Vad säger du Jack? Varför är det bra att veta saker om kärlek? Jack: Om man vill bli ihop med någon Hur läste ni böckerna? Lenditha: Vi lyssnade på böckerna Tina läste. Sandra: Och sen Mårten Melin också. Ja, just det! Mårten läste ju också ur böckerna. Kommer ni ihåg hur det var när Mårten var hos oss ute på Gullberna? Jack: Han var mörkhårig, svart hår och lång Lenditha: Vi fick skriva dikter själva också. Jag skrev om kärlek tror jag 13
Har ni skrivit dikter sedan efter Mårtens besök? Lenditha: Mmm. Jag skriver alltid dikter hemma. Varför är det viktigt att träffa riktiga författare? Jack: Dom är sant Åh, vad intressant. Hur tänker du nu Jack? Berätta! Jack: Dom är sant dom finns på riktigt Har ni träffat någon författare innan ni fick träffa Mårten Melin? Samtliga: Nej Är det viktigt att få träffa en författare? Sandra: Ja man får lära sig mer. Lenditha: Det är bra och veta Om man inte kan läsa själv Hur kan man då få veta vad som händer i en bok? Sandra: Man kan läsa en lättläst bok man kan titta på bilderna lite lättare när någon annan läser boken Hur ska en författare skriva för att ni ska tycka att den är bra? Jack: Lättare handla om djur Sandra: Lite lättare och om kärlek. Lenditha: Lite svårare och om kärlek Hur är en bok om den är lätt? Lenditha: Den ska handla om kärlek det ska vara foto Jack: Lite text i lätta ord som man kan orden handla om ormar Om man är så gamla som ni är Vad vill man läsa för böcker då? Lenditha: Tonårsböcker! Är det något jag ska tänka på när jag berättar om vad ni tycker är viktigt med böcker? Sandra: Du ska berätta om att man ska ha lite text ibland och mycket text ibland. Man måste läsa lite och ibland mycket Om man inte kan läsa så mycket Ska jag hälsa Mårten något? Lenditha: Han var bra på att berätta Han ska skriva mycket om kärlek 14
NAMN: Linus, Daniel och Ebba SKOLA: Vedeby särskola klass åk 6-9 Ni har ju träffat en författare som heter Mårten Melin. Berätta Daniel: Han berättade ju om sina böcker och så läste och så Ebba: visade hur man skrev dikter Hur tyckte ni att det var när han var och hälsade på oss? Daniel: Han var lite smårolig Ebba: Han var ung och sedan vet han var tonåringar och barn gillar Vad gillar tonåringar och barn då? Ebba: Jag vet nog inte vad barn gillar kanske så här roliga historier och björnar och tonåringar gillar ju mer såhär verkliga böcker om kärlek eller skräck och sex Jaha. Så om någon sätter en björnbok i handen på dig vad tänker du då? Ebba: Då tänker jag e jag typ fem år eller?! Vad vill ni läsa om? Ebba: Skräck. Linus: Skräck. Daniel: Skräck lite Mårten Melin är ju en författare och ni fick träffa honom. Är det viktigt att träffa en författare? Ebba: Man kan ju få bra råd om man nu vill bli författare i framtiden Hur ska en bok se ut på framsidan för att ni ska vilja läsa en bok? Ebba: Cool typ inte björnar på... Typ skateboard eller döskallar Hur ska en bok vara för att den ska vara bra? Ebba: Spännande ja typ såhär påhittat kan vara en bild då och då Linus: en handling, inte för många bilder Ebba: Denna boken Vågar du? är bra 15
Ni har ju läst många böcker Samtliga: Mmmm Måste man alltid läsa en bok själv för att man ska säga att man har läst den? Linus: Att nån läser upp den Så man kan lyssna också Linus: Ja Om ni skulle ge lite lästips till andra för att de ska läsa så mycket böcker som ni gjort Ebba: Läraren kan börja först och så kan man hoppa vidare själv sen man måste hitta sig själv i böckerna. Om man nu gillar kärlek så läser man om det Linus: Ta en lättläst bok Om ni skulle berätta för en rektor varför det är viktigt med nya böcker och så vad skulle ni säga då? Ebba: Välgörenhet! Barnen kommer lära sig mycket mer om ni tar hit en författare skriva och läsa Linus: Dom får mer utbildning Ebba: Barn behöver lära sig att läsa och vi vill ha nya böcker De behöver lära sig mer om kärlek och romantik 16
17 Dikter av elever på Vedeby Särskola
NAMN: Daniel, Malva, Noor, Oskar, Lina och Herta åk 4-6 SKOLA: Rosenfeldt Särskola I förra veckan fick ju ni träffa Lina: Torsten Bengtsson! Vem är Torsten Bengtsson? Samtliga: Författare skriver böcker Lina: lättlästa böcker Vad är en lättläst bok då? Daniel: Det är bra böcker det är inte så svår text när det står lättläst så står det lättläst text Lina: Ja kort text Daniel: Så här ser en lättläst bok ut.. (Visar) Jaha, jag tycker den ser lite svår ut Lina: Jag har en väldigt svår bok Daniel: Jag har läst ut denna Oskar: Jag har gjort klart den Noor: Emil och Ida.. Läser ni så mycket böcker Samtliga: Ja! Lina: Man ska läsa sakta så att man hinner läsa och så kan man kolla på bilderna Är det viktigt med bilderna i böckerna? Oskar: Nej.. Daniel: Det tycker jag Lina: Jo så står det om den lilla älvan och då ser man den lilla älvan annars kan man inte se vad det är 18
Vad använder du bilderna till då Lina när du läser? Lina: Jag använder dom till att titta om älvan är där Daniel: Jag läser rätt av jag älskar bilderna Jag vill, ska låna en ny bok Nu har jag en fråga: Varför är det viktigt att vi har lättlästa böcker? Malva: Så det inte blir för svårt Vad händer när det blir för svårt? Oskar: Man behöver hjälp Lina: Jag har en bok hemma. Den är jättesvår Oskar: Jag läser köttätarboken såna här dinosaurier och så. Vad ska en bok handla om? Daniel: Roliga saker Vera är en riktig häxa Häxskolan. Oskar: Läskiga saker jag blir inte rädd för nånting. Lina: Busiga tjejer Hur tyckte ni att det var att träffa Torsten Bengtsson? Lina: Bra, för att man vet vad han har skrivit om man vill läsa honom Kim och Lina Daniel: Jag tyckte om alla hans böcker det är roligt att träffa honom. Vad skulle ni skriva om ni fick bli författare? Lina: Jag skulle skriva om livet Ni har ju skrivit egna berättelser när ni träffade författaren Torsten Bengtsson. Vill ni läsa upp dem? Herta läser: Vi går in i hissen. Hissen åker upp. Men så stannar den. Det blir mörkt! Noor läser: Jag går in i hissen och åker upp, men så stannar den. Det blir mörkt. Då kom ett monster. Jag blir rädd. Lina läser: Jag går in i hissen och åker upp, men så stannar den. Jag lyser med ficklampan. Det finns ett litet hål i ena hörnet. Det är en liten mus i hålet. Jag hoppar till. Vilken tur att man kan prata i min ficklampa. Då säger ficklampan hur man ska göra för att komma ut. Den säger att det finns en såg i ett litet fack. Sen sågar man sig ut. Vad skönt! Oskar läser: Jag går in i hissen, hissen åker upp. Men så stannar den. Det blir mörkt. Jag försöker ta mig ut, men det funkar inte. Det lät i hissen. Det kom otäcka spindlar och sprang och sen dog. 19
UTVÄRDERING AV PROJEKTET Projektet har utvärderats via ett antal frågor (Se Bilaga 1) till inblandade pedagoger och bibliotekarier. Nedan följer en sammanställning av de inkomna svaren: Hur har ni via projektet arbetat för att göra ert skolbibliotek tillgängligt för era elever i grundsärskolan? -Vi har gjort vårt bibliotek tillgängligt för våra inkluderade elever genom anpassade böcker och genom att arbeta med nedladdning från MTM. Jag tror att biblioteket blir mer tillgängligt om de får ljudböcker. Eleverna blir nog mindre stressade. -Utökat med främst taktila böcker. - Eleverna har genom projektet fått låna varsin ipad och via den kunnat lyssna på talböcker från MTM. Vi har presenterat nyinköpta lättlästa böcker för dem. -Tidigare utnyttjade vi vårt folkbibliotek mer. Vi har börjat utnyttja vårt skolbibliotek mer. -Vi har fått en Äppelhylla, där eleverna lättare hittar lagom svåra böcker. - Vi har nu rustat biblioteket med en Äppelhylla med både gamla och nyköpta lättlästa böcker. Vi har tagit fram material till både lärarna och elever som rör böckerna från Nypon förlag. - Satsat på digitala hjälpmedel. - Vi har gjort i ordning en Äppelhylla -Skolbiblioteket har blivit tillgängligt genom att vi nu kan ladda ner e-böcker. - Vi har nivåindelat våra lättlästa böcker för de yngre eleverna. - Vi har pratat en hel del med eleverna om utformningen av biblioteket. Lyssnat på deras önskemål och funderingar. Vi har varit där på flera studiebesök. De känner sig nu bekväma i att gå dit på egen hand. Vi har skapat en relation till bibliotekarien som jobbar där. 20
Har någon aktivitet/insats i projektets regi påverkat era elevers inställning till och delaktighet i böcker, läsning eller bibliotek? På vilket sätt då? Kan du se några förbättringar på ert skolbibliotek? Om JA, beskriv! -Våra elever tyckte mycket om författarbesöket och pratade om det mycket efteråt. De har lånat böckerna av författaren och även lånat många av de böcker som vi köpte in för lionspengarna. -Bra att de lättlästa böckerna som passar våra elever finns bland övriga böcker märkta med en röd prick. -Tips på appar som jag känner kommer att vara ett lyft både för eleverna men också i samtal med föräldrar genom den dokumentation som vi kan visa. ipad-projektet tillsammans med Tänk om har varit väldigt utvecklande. - Jag tror att vår film som handlar om vårt skolbibliotek, har gjort att mina elever blivit mer positiva till skolbiblioteket, sett vilka möjligheter som finns och fått upp ögonen för de olika ämnesområdena, tidningshyllorna m.m. -Eleverna har uppskattat att ha tillgång till en ipad och att med den kunna lyssna på böcker. Att träffa författaren Torsten Bengtsson var något som de verkligen gillade. De fick en bra förförståelse till hans böcker och ville sedan låna dem på biblioteket. - Flera elever har blivit nyfikna på Äppelhyllan och dom böcker som finns där, och valt att läsa dom. - De har lånat fler böcker från Äppelhyllan. Utlåning har ökat. - Vår elev i högstadiet har aldrig tidigare tagit hem en skönlitt. bok. Han har inte heller besökt biblioteket själv. Nu har han spontant kommit upp några gånger och han tycker mycket om de böcker han valde att vi skulle köpa in. Båda böckerna har han lånat hem och läst i. -Delaktigheten i skolbiblioteket har blivit större eftersom de ju faktiskt fått vara med och bestämma mer kring vad som ska köpas in. Vi pedagoger har satt oss in i anpassad litteratur som passar våra elever. - Ja det känns mer naturligt att gå till biblioteket. I-book arbetet har verkligen varit ett lyft för klassen. Vi använder I-book till att redovisa våra studiebesök. Jättebra! 21
- Böckerna har blivit mer lättillgängliga för eleverna. De har blivit mer medvetna om sin läsförmåga. -Våra elever kommer numera ofta till biblioteket och där möter skolbibliotekarien upp. Skolbibliotekarien möter upp och hjälper ofta eleverna med att hitta rätt. Våra elever har specialintressen som de ofta vill låna böcker om. - Lättare för eleverna att hitta böcker som passar. -Ojaaa vi har kunnat köpa in mysiga textilier, möbler och mattor och det har blivit så varmt och inbjudande. Har även kunnat köpa in så många fler böcker som passar vår särskola. Det är stor skillnad på då (innan Annas tänk om projekt) och nu. Bara fördelar. - Vid inköp av böcker tänker vi mer på särskoleeleverna än innan och köper in passande litteratur till dem. - Just nu känns det bara bra! - Biblioteket har blivit mer synligt med äppelhyllan och vi har köpt i fler lättlästa böcker som vänder sig till särskoleelever. -Jag tror mycket på att de digitala hjälpmedel som finns hjälper våra elever mycket. De har inte alltid finmotoriken fullt utvecklad och då kan det underlätta mycket att få bläddra i en bok på en surfplatta istället. Hur har du samarbetat med pedagogerna som undervisar särskoleeleven/eleverna?/hur har du/ni samarbetat med skolbibliotekarien? -Vi har samarbetat genom möten rörande särskolans önskemål om ett trivsamt skolbibliotek. Pedagogerna och eleverna har varit på besök i biblioteket och lånat böcker och så har vi gemensamt beställt böcker. -Ja samarbetet har ökat och jag ser större möjligheter nu. Strategiskt sätt ligger vi nära vårt skolbibliotek, men trots det har vi tidigare inte använt bibliotekarien så mycket innan. 22
- Jag har bjudit pedagogen att komma in och titta på Äppelhyllan. Eleverna har spelat in en egen film om biblioteket och Äppelhyllan. Vi jobbar nu med Legimus. - Vi har samarbetat genom att jag har läst läsläxan med en av eleverna. Jag har också haft ett speciellt arbetsområde med anknytning till författarbesöket (Torsten Bengtsson) där eleven och jag gått igenom Torstens böcker, läst en del och antecknat på Paddan han har fått låna. Eleven ska nu få möjlighet att berätta och visa bilder för sin klass, om sitt möte med Torsten Bengtsson. -Jag har satt mig in mer i hur man använder MTM pga av dessa elever och vi har ökat användningen av nedladdning av ljudböcker från Legimus, skaffat elevinlogg till eleverna. - Tyvärr har vi inte samarbetat. Det är inte av ovilja utan brist på planeringstid. - Nej, inte så mycket. Tidsbrist! - Vi har tillsammans valt ut och köpt in böcker till särskoleeleverna. De har själva varit med om och bestämt vilka böcker som skulle köpas in. Vi haft ett samarbete kring boken Tim på en öde ö. -Inget utökat samarbete med skolbibliotekarie. Anna har träffat oss på skolan och sett våra behov och utifrån det kommit med tips - fantastiskt stöd och engagemang som jag känt som jag önskar permanentas. - En av oss har varit representant och har haft ett gott samarbete. - I och med att våra elever fick vara med och utforma hur biblioteket ser ut så känner de sig mer hemtama där nu. Vi har samarbetat med biblioteket utifrån de fysiska förutsättningarna som finns där. Men vår skolbibliotekarie har också engagerat sig i eleverna då de kommit till biblioteket. Genom att bekräfta dem, ta emot dem, visa dem runt och berätta om nya böcker så känner sig eleverna trygga där nu. De har blivit mer hemtama! Idag kan vi skicka eleverna själva ner till biblioteket och de kommer glatt tillbaka med nylånade böcker. Sedan underlättar det att vi tillsammans med bibliotekarien anpassat och sett över litteraturen så att det idag passar våra elever bättre. Så här i efterhand så ser vi att det varit viktigt att samarbeta kring introduktionen av biblioteket. 23
ANALYS AV MÅLUPPFYLLELSEN Nedan följer de för projektet uppsatta målen samt en analys av måluppfyllelsen: Att skapa en bättre delaktighet och tillgänglighet i skolbiblioteken för elever i särskola och träningsskola samt för eleverna som går individintegrerade i grundskolan. Att kunna känna sig delaktig handlar om att känna sig som en del av något. Att inte stå utanför eller vid sidan av. Många av våra särskolor har gett uttryck för att de tidigare haft skolbibliotek som glömt bort dem. Ofta har de då istället sökt sig till sitt närmsta folkbibliotek som haft ett större utbud av böcker och medier som passat dem. Flera av skolorna berättar att det numera märker att deras elever känner sig mer delaktiga och hemtama på sitt skolbibliotek. Genom att bokutbudet anpassats till dem, genom att bibliotekspersonalen presenterat sig för dem och etablerat en kontakt med dem och genom att de lärt känna sina bibliotek så har också särskolans elever getts förutsättningar för bättre delaktighet. Det säger sig självt att om skolbibliotekets utbud ska engagera mottagarna så krävs det att målgrupperna aktiveras kring dess innehåll. Många av pedagogerna på särskolorna har tillsammans med skolbibliotekspersonalen arbetat i projektet för att engagera eleverna i böcker. På flera skolor har man aktivt lyft läsningen och uppmärksammandet av böcker till en prioriterad angelägenhet genom att läsa högt och ha boksamtal. Någon lärare uttrycker det till och med som att eleverna ser sig som mer läsande nu. Om eleverna ser sig som läsande så har de ju också ett naturligt behov av fler böcker. Därför är det härligt att höra från många pedagoger att deras elever numera gärna söker upp sitt skolbibliotek för att låna. Ett bra sätt att tillgängliggöra böcker, låta böckernas värld komma närmare eleverna, har varit de författarbesök som anordnats. Många bland bibliotekspersonalen och pedagogerna berättar att eleverna, då de ser böcker skrivna av författare de träffat, ger uttryck för att de känner författaren. De har ju träffat hen, vet hur hen ser ut och till och med läst något som hen har skrivit. 24
Öka samverkan mellan skolbibliotekens personal och pedagogerna inom särskola och träningsskola. Många av våra skolbibliotek arbetar ständigt med en bred målgrupp i tanken vid inköp av böcker. Särskolans elever har ibland alldeles egna behov av anpassade böcker och kunskapen kring dessa behov har ofta personalen som arbetar med eleverna i särskolan. Ofta köps det in specifika böcker till särskolans elever som hamnar i klassrummen på egna små minibibliotek. Projektet Tänk om har arbetat för att öppna upp för dialogen mellan särskola och bibliotek. Många pedagoger och bibliotekspersonal ger uttryck för att dialogen skola och bibliotek emellan är mer levande nu. Genom att personalen och eleverna på särskola gjorts delaktiga i bokinköp har de också fått ett gemensamt uppdrag och viktig fråga att värna om att se till, och aldrig glömma bort, dessa elevers behov av att via sitt skolbibliotek få tillgång till böcker som lockar dem till läsning. Projektet har också arbetat för att skapa forum för att träffas och samverka skola och skolbibliotek emellan - inte bara genom att sammankalla och arbeta mot gemensamma mål och läsfrämjande aktiviteter på skolorna, utan också genom författarbesöken och workshopen. Vidare har också de digitala hjälpmedlen i form av t.ex. ipad blivit en gemensam angelägenhet för eleverna, pedagogerna och bibliotekspersonalen. Eleven och pedagogen söker ju aktivt upp skolbiblioteket då de vill ha en bok nedladdad som ljudbok. Utöka och utveckla skolbibliotekens verksamhet genom skolbibliotekens bestånd av bl.a. lättlästa böcker samt att underlätta användandet av modern teknik, t.ex. läsplattor och ipad, som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande verksamhet och lärande i samarbete med kommunens Skoldatatek. Varje skolbibliotek har varje läsår öronmärkta pengar till bokinköp, 90 kr/elev. Det är inte alla särskolor som alltid känt till att deras elever också generar 90 kr/elev till biblioteket. Många pedagoger arbetar nu tätare ihop med sin skolbibliotekarie för att se till att deras 90 kronor används efter deras elevers behov av böcker. Via projektet ansöktes också om ett 25
stipendium från Lions i Karlskrona. Lions beviljade 15 000 kronor för inköp av särskilt anpassade medier och böcker till grundsärskolans elever i Karlskrona. Pengarna fördelades per inskriven grundsärskoleelev i Karlskrona kommun, vilket gjorde att de större grundsärskoleenheterna som Vedebyskolans, Spandelstorpskolans och Rosenfeldtskolans skolbibliotek fick en större del av stipendiet. Pengarna har använts till att bredda utbudet böcker på skolbiblioteken. Inköpen ser mycket olika ut eftersom behovet hos eleverna skiljer sig åt. Med hjälp av Skoldatateket har informationen kring MTM och appen Legimus spridits i kommunen. Samtliga skolbibliotek som har särskolelever knutna till sig har idag ansökt om nedladdningstillstånd hos MTM. Två bibliotek hade sedan tidigare tillstånd hos MTM. I samarbete med Skoldatateket har en workshops kring appar som ett kreativt redskap och del av läsprocessen anordnats. Flera skolor arbetar nu med digitala hjälpmedel, t.ex. som en del av kommunikationen kring böcker. Flera elever har också skapat egna böcker och läser böcker med hjälp av t.ex. ipads. Med hjälp av de ipads Skoldatateket lånat ut till projektet och som sedan lånats ut till skolbibliotek har bibliotekpersonalen lättare kunnat sätta sig in i arbetet med att ladda ner ljudböcker till en surfplatta. Ovan: Kristina, specialpedagog, läser en taktil bok tillsammans med elev på Solbackaskolan. 26
FRAMTIDEN Hur lever projektet vidare? Det finns en inneboende kraft i samtal och dialog som form. Jag tror att den dialog som nu startat på många av våra skolor kring elevers, i det här fallet särskoleelevers, olika och unika behov av litteratur och medier på våra skolbibliotek, fortsätter. Skolorna måste därför se till att denna dialog värnas om och underhålls. Skobi-gruppen, Skoldatateket, Stödteamet inom Kvalitet och Utveckling och deras nätverk för specialpedagoger, men kanske inte minst personalen på särskolan och skolbiblioteken blir därför budbärare av att lyfta upp frågan, kring alla elevers rätt till läsning utifrån sina olika behov, på den gemensamma agendan. Jag tänker på vad en pedagog berättade om en särskoleinkluderad elev på en av våra grundskolor: Eleven hade aldrig tidigare självmant sökt upp sitt skolbibliotek för att låna böcker, men hade nu tagit ett självständigt initiativ till att läsa och låna. Att vara en del av sitt skolbiblioteks verksamhet och känna sig hemma där ligger såklart inte bara i utbudet av böcker, men det är viktigt. Att personalen på biblioteket görs synliga för eleverna på särskolan, arbetar riktat till denna målgrupp via läsfrämjande aktiviteter är något som också får eleverna att känna en delaktighet i det som finns och händer på skolans bibliotek. Via projektet Tänk om hoppas och tror jag att biblioteksverksamheten på våra grundskolor i kommunen som arbetar med målgruppen särskoleelever alltid tänker hela skolan. Här görs redan ett fantastiskt arbete på våra skolbibliotek; Många av våra skolbibliotekarier och bibliotekspedagoger står inför en utmanande uppgift då de ska se till alla elevers behov. Deras uppdrag som skolbibliotekarie eller bibliotekspedagog består inte sällan av en mycket liten del av deras tjänst. Därför är det mycket viktigt att biblioteksverksamheten och den läsfrämjande verksamheten på våra skolor blir allas vår angelägenhet. Som samordnare för projektet har det verkligen glatt mig att se att de nya kunskaper, som spridits via t.ex. den workshop som anordnats, har levt vidare även efter själva fortbildningsaktiviteten. Flera särskolor använder nu appar för att skapa egna böcker tillsammans med barnen, många pedagoger och personal på biblioteken har upptäckt möjligheterna och nyttan med att ladda ner ljudböcker från MTM till appen Legimus. Är det slut nu? Genom projekt Tänk om 2013 har jag fått förmånen att träffa och samarbeta med bibliotekspersonal samt personal och elever på grundsärskolorna och många av grundskolorna i Karlskrona kommun. Ett projekt är ju enligt definitionen något som har en början och ett slut. Tänk om har pågått under hela 2013 det är sant. Men idéerna till det som genomförts har legat och grott sedan länge; hos pedagoger, elever och 27
bibliotekspersonal. Kanske är det så med projekt som aktivitetsform att de blir en god anledning till att förverkliga sådant som man gått och tänkt på. För runtom på skolorna i Karlskrona har det verkligen funderats. Jag har via projektet fått förmånen att vara med på resan där siktet varit inställt på att skapa tillgängliga biblioteksmiljöer på våra skolor. Och arbetet har tacksamt nog riktats mot målgruppen, med en oerhört kreativ skara elever, grundsärskolan. Projektet Tänk om är därför inte slut. Det lever kvar i de som fortsätter att arbeta för att alla elever, oavsett skolform, ska få tillgång till läsande och lyssnande utifrån sina egna och specifika förmågor. TACK SPSM som finansierat projektet via utvecklingsmedel. Lions i Karlskrona för att ni bidrog med pengar via stipendiet på 15 000 kr! Författarna Mårten Melin och Torsten Bengtsson för att ni på ett fantastiskt engagerat sätt presenterade er själva, ert uppdrag och era böcker för grundsärskolans elever i Karlskrona. Johan Ohlsson på Karlskrona Kommuns Kommunikationsavdelningen som sett till att lägga upp nyheter på hemsidan www.karlskrona.se/tankom Alla elever och all personal på grundsärskoleenheterna, på grundskolorna där inkluderade elever finns och all personal på våra skolbibliotek i Karlskrona kommun för ett utvecklande samarbete! Angående foto: De foton som förekommer i denna slutredovisning publiceras eftersom elevernas vårdnadshavare via skolorna gett sitt tillstånd till publicering av foto. Bilderna får inte utan tillstånd användas utanför detta ändamål. 28
BILAGA 1 Utvärdering projekt NAMN: DU ARBETAR SOM SKOLA: Tänk om Tack för att du hjälper mig att utvärdera projektet! Jag behöver ditt svar senast torsdag 28/11. Mvh, Anna Holmberg Målet för projektet Tänk om 2013 har varit att skapa en bättre delaktighet och tillgänglighet i skolbiblioteken för elever i särskola och träningsskola samt för elever som går individintegrerade i grundskolan, men också att utöka och utveckla skolbibliotekens verksamhet genom skolbibliotekens bestånd av bl.a. lättlästa böcker samt att underlätta användandet av modern teknik. 1. Hur har ni via projektet arbetat för att göra ert skolbibliotek tillgängligt för era elever i grundsärskolan? 2. Har någon aktivitet/insats i projektets regi påverkat era elevers inställning till och delaktighet i böcker, läsning eller bibliotek? På vilket sätt då? 3. Hur har du samarbetat med pedagogerna som undervisar särskoleeleven/eleverna?/hur har du/ni samarbetat med skolbibliotekarien? 4. Kan du se några förbättringar på ert skolbibliotek? Om JA, beskriv! 29