Företagskulturens betydelse för säkerheten

Relevanta dokument
Flygchefseminarium Säkerhetskultur Stockholm, Arlanda

Haveri- och skadeutredningar

Kultur, säkerhet och risk. Carl Rollenhagen

ANS-Seminarium Säkerhetskultur Åkeshofs Slott, Bromma

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden.

Etik- och moralfrågor är ständigt aktuella och något vi måste ta ställning till:

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

FRAM erfarenheter från sjukvård

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Säkerhetskultur Ledningspersonal Del 147-organisationer Nicklas Svensson Sakkunnig Human Factors/MTO

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Välkommen till en presentation om. som stärker och utvecklar din organisations säkerhet och välbefinnande

Hem- och konsumentkunskap inrättad

Sambandet mellan Människan, Tekniken och Organisationen. Hur MTO-perspektivet kan användas i samband med riskanalyser

Händelseutredning Vad innebär det mer än en utredning? Håll Nollan

Förbättra er säkerhetskultur med Säkerhetsvisaren. Britt-Marie Larsson

Riskhantering vid laboratoriearbete

Människa-Teknik-Organisation MTO i det dagliga arbetsmiljöarbetet

Öresund: olycksfallsskador i betongelementfabrikerna Sverige

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

Hej. Den här presentationen handlar om att vi ska försöka reda ut begreppen Konst och Kultur och svara på frågan: Vad står orden för egentligen?

Säkerhetskultur - kejsarens nya kläder eller?

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Hur kan man göra säkerhetskultur begripligt och mätbart? Sixten Nolén Transportstyrelsen

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Analysmodeller och datainsamling. Människor och komplexa system. Exempel från lok. Informationshantering i en förarhytt. Direkt observation

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Fjärrstyrd flygtrafikledning. Transportstyrelsens granskning av fjärrstyrd flygtrafikledning

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Syfte och målgrupp. Metodik och upplägg. LT 5 syftar till att stärka och utveckla det egna ledarskapet och skapa mervärde inom egen verksamhet.

Människor och komplexa system. Analysmodeller och datainsamling. Normativa Beskrivande. Formativa. Datainsamlingsmetoder

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Hur reagerar människor i krissituationer?

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Vanor och ovanor inom säkerhetskulturer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

RELIGION. Läroämnets uppdrag

När synen på informationssäkerhet kolliderar

Hur kan Transportstyrelsen granska organisationers säkerhetskultur genom tillsyn? Sixten Nolén och Inger Engström

för gymnasiet Varsågod! Diskussionsuppgifter om etik

Patientsäkerhet ett systemperspektiv

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

Säkerhetskultur i en organisation

Teknik i ett hållbart samhälle

Samspelet mellan aktörer inom kärnavfallsområdet Hur man påverkar och påverkas

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning:

Supply chain integration- Forskningsläget. Susanne Hertz, professor Internationella Handelshögskolan i Jönköping

MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning

Utvärdering. Exempel från lok. Utvärderingsmetoder. Metoder för att utvärdera användning av IT-system. Anders Jansson

Etikmomentet Inda 2008

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

TEAM OCH TEAMLEDARSKAP

Riskhantering och samverkan. Maria Eidenskog

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK

Föreningstränare - Ledarskap

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI)

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Socialt hållbara arbetsplatser

AI i VÅRDEN. Tillåt inte Riskerna överskugga Möjligheterna

Metodbeskrivning - Riskbedömning av lyftanordningar och lyftredskap enligt AFS 2006:6

Den Mänskliga Faktorn Det handlar om systemet, dumbom!

Förslag den 25 september Engelska

Säkert teamarbete. Crew Resource Management. Gunilla Henricsson Kiku Pukk Härenstam. Utbildning i Säkert teamarbete

Lean på svenska ska det vara nödvändigt?

TILLBUDSRAPPORTERING

Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Human Factors, 180 högskolepoäng

Säkerhetskultur utvärdering, utveckling och kravbild Järnvägens säkerhetskonferens, Örebro, 14 November 2017

Välkommen! Teknik, makt och mänsklighetens framtid. Kursintroduktion 19/1

Etik- Modet att välja!

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

BVS Riskanalys för signaltekniska anläggningsprojekt

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Metodbeskrivning - Riskbedömning av lyftanordningar och lyftredskap enligt AFS 2006:6

Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen

Filosofie kandidatexamen med huvudområdet psykologi Degree of Bachelor of Social Science with a major in Psychology

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

Förändring, evidens och lärande

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Föreläsning 13: Användbarhet och komplexa system

Servicemanagement -Vad

Chris von Borgstede

Kulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1.

Digitala resan mot en världsledande e-hälsa

VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE

Vad innebär egentligen hållbar

Transkript:

Företagskulturens betydelse för säkerheten Carl Rollenhagen 10 Juni 2009

Översikt Säkerhet och risk några modeller Kulturens roll i dessa modeller Den etiska dimensionen Konsekvenser för säkerhetsledning

Vad vi vet Analyser av olyckor visar att dessa är en konsekvens av flera samverkande faktorer där teknologi, mänskligt beteende, organisatorisk utformning, kultur etc. är begrepp som kan göra olyckorna begripliga i efterhand.

Vad vi också vet är att Dynamiken och komplexiteten i moderna produktionssystem gör det svårt att helt förstå och kontrollera alla icke-önskvärda interaktioner och deras konsekvenser Beredskapen för det oväntade måste därför vara hög trots att vi gärna vill tro att vi har allt under kontroll

Konsekvenser De modeller och metoder vi har för att förstå och kontrollera risker bör ha tillräcklig bredd för att fånga det vi vet om vad som orsakar olyckor Modellerna bör också ha tillträckligt utrymme för att fånga den dynamik som finns mellan olika faktorer (teknik, beteende, kultur etc.). Säkerhetsledning kräver beredskap för det oväntade som kan uppstå ur dynamiken.

En rammodell Olycksmodeller Problemidentifiering Problemlösning Metoder för risk hantering

Kunskapsområden & modeller för risk och säkerhet Teknologi + Human Factors + Organisationsfaktorer + Kulturfaktorer + Etikfrågor (80-talet) (90-talet) (2000-talet) under utveckling Hur fångar vi alla dessa faktorer i en gemensam modell?

Metoder för specifika områden Teknologicentrerade riskanalyser och erfarenhetssystem Human Factors: analys av mänsklig tillförlitlighet (HRA), ergonomisk design, erf.system etc. Organisation: organisationsanalyser & andra granskningar Kultur: diagnos av säkerhetskultur med olika hjälpmedel (enkäter, intervjuer etc.). Etik: < saknas i hög utsträckning metodik>

Systemiska modeller Samlingsnamn för modeller vilka söker en bred förståelse för hur olika faktorer dynamiskt interagerar inom en definierad systemgräns Betonar vikten av att förstå helheter och komponenters och delsystems relation till dessa helheter.

MTO som systemmodell Identifierar två viktiga komponentklasser Människan och Teknologin, Sätter dessa två klasser i ett Organisatoriskt och kulturellt sammanhang Säkerhet = kvalitet (organisation/kultur (M, T))

Konsekvenser av MTO-tänkande Metoder för problemidentifiering och problemlösning söker identifiera hur människans beteende, attityder, tänkande etc. påverkar och påverkas av teknologins utformning och funktion samt hur organisatoriska och kulturella sammanhang påverkar risknivån.

Kombinatorisk komplexitet Eftersom kombinationerna/interaktionerna mellan M-T-O och deras specifika innehåll kan vara så många och dessutom mycket dynamiska finns det ett närmast oändligt antal möjligheter att misslyckas. Trots detta sker inte olyckor alltför ofta hur kan det komma sig?

Kulturens roll Över tid utvecklas normer för vad som fungerar och inte fungerar i vissa situationer (kulturen reducerar osäkerhet). Dessutom är vi människor ganska bra på att improvisera och hitta lösningar på problem när de uppkommer (den mänskliga faktorn i positiv bemärkelse).

Monstervågor Osäkert Säkert Kompensation

En utvecklad MTO modell Subjektiv Information Objektiv Människa Institutioner Teknologi Värden och Normer

Människan Att förstå risk och säkerhet kräver att människan uppmärksammas i alla relevanta roller, Som konstruktör Som operativ Vid underhåll Vid granskning och ledning olika roller skapar olika subkulturer

Information Information förvaras i minnen som är både externa och interna (utanför människan och inuti människan). Kulturen medverkar till att lagra och föra över information mellan generationer.

Teknologi och teknik Teknologins utformning avspeglar kulturen Hur vi tänker och agerar i relation till teknologi påverkas av kultur Hur vi ser på risk och säkerhet är också betingat av kulturella mönster

Värden & Normer Ett sätt att betrakta kultur på är att fokusera de normer som styr en grupps varseblivning, tänkande och beteende. Normer gör att vi reducerar osäkerhet och att vi kan lita på andra Normer skapar identitet och sammanhållning i grupper

Normer De normer som utvecklats inom området risk och säkerhet i olika tillämpningar är centrala för säkerheten Vissa normer är explicita (lagar, standards etc.) men många är underförstådda regler för hur man bör agera i olika situationer Vissa av dessa normer är bra.andra är mindre bra för säkerheten

Institutioner Institutioner i bred bemärkelse är mer eller mindre tydliga praktiker skapade för vissa syften. Institutioner skapar långsiktighet och gör att aktiviteter inte blir helt individberoende. Institutioner är ofta robusta och svåra att ändra Säkerheten är ofta beroende av starka institutioner för att skapa långsiktighet och robusthet i säkerhetsarbetet.

Kultur De värden & normer, kunskaper, tekniker, institutioner etc. som utvecklats över tid och som en grupp har gemensamt. Kulturen fyller flera funktioner bl.a. reducera osäkerhet, skapar identitet, bevarar kunskap etc. men kan också splittra och fragmentera samt hindra innovation och utveckling.

Säkerhetskultur En delmängd av en större kulturell enhet som har risk och säkerhet som primärt objekt för vissa normer, värden, tekniker, institutioner, information etc. Olika kulturer kan vara i konflikt med säkerhetskulturen t.ex. produktionskultur, innovationskultur, etc.

M T V I M org M T M V M I T T M org T V T I V V M V T org V I I I M I T I V org = påverkan, influens, skapa.. t.ex. M T,människan påverkar, skapar, influerar teknikens utformning och tillstånd

Riskkällor Människan Teknologin och tekniken Informationen Värderingar och Normer Kulturen

Säkerhetsledning Human Resource Management Technology Management Information Management Value Management Institutional Management

Bättre säkerhet Teknik som kontrolleras, underhålls och uppgraderas vid behov Institutioner som stödjer och kontrollerar säkerheten Människor som värderar säkerhet för sig själv och andra Effektiv informationshanering Utvecklad säkerhetsetik

Etik och Value Management Handling Konsekvens Karaktär/person SITUATION

MORALTEORI Regeletik Konsekvensetik Dygdetik

En närmare titt på V(ärden) Värde = sådant vi vill ha mer av, bevara, skydda (i sig själv eller som ett medel för något annat värde) Ord som associeras till värden = gott, bra, bättre, fint, vackert etc. Säkerhet kan betraktas dels som ett instrumentellt värde i syfte att nå ett annat instrumentellt värde (pengar) men kanske också som ett egenvärde (eller?).