Föreläsningsanteckningar IPR, juridik och kommersialiseringsstrategier Innovation och entreprenörskap handlar om att realisera idéer. En idé ska inte stanna i ett potentiellt värde utan ska realiseras till verkligt kommersiellt och materiellt värde. Att omvandla en idé från ett potentiellt (kommersiellt) värde till ett reellt värde (pengar i fickan) är en process. Det finns flera fallgropar på vägen som kan leda till att man inte kan realisera något värde alls ur sin idé. Definition av IPR och Immateriella rättigheter IPR Intellectual Property Rights ett amerikanskt begrepp som eg. innefattar alla rättigheter man har till intellektuellt kapital, t.ex. know-how, affärshemligheter etc. Finns eg. inget motsvarande svenskt begrepp. Immateriella rättigheter det svenska samlingsnamnet för de skyddsformer som erbjuds enligt lag inom området. 1. Första steget ägande och rättighet till en idé En idé kan ha ett stort potentiellt värde. Därför är det viktigt att reda ut vem eller vilka som har rättighet och ägande till utdelningen av denna potential i framtiden. Om inte äganderätter till en idé är utredda kan man mycket väl förstöra chanserna att lyckas med en kommersialisering (ta sig igenom processen) innan man ens börjar Ett exempel är fallet där Energimyndigheten i december 2007 stoppade en investering på 167 miljoner kronor till ett gasverk i Värnamo på grund av oklarheter kring vem som skulle ha rätt till IPR. Riskkapitalister är också extremt känsliga för oklara ägarförhållanden. Om inte ägandet är klart och tydligt investerar de inte i projektet. Lös frågor om äganderätt och nyttjanderätt tidigt!!! Vad avgör ägandet? Skapande av IPR (vi tar en uppfinning som exempel, samma gäller för IPR generellt)
Om uppfinningen togs fram tillsammans med andra måste man så tidigt som möjligt reda ut vilka som har bidragit till uppfinningen och med vad. Ju längre man väntar desto svårare är det att komma överrens. Det måste finnas en direkt koppling mellan den intellektuella insats en person gör och det som sedan anses vara uppfinningen eller affärsidén. Exempel på uppfinnarbidrag: Enbart uppdragets formulering (frågeställning) normalt inte uppfinnarinsats Enbart följa instruktioner inte uppfinnare Angivelse av instruktioner, metoder, material uppfinnarinsats om betydelsefullt Teoretiska förklaringar av samband uppfinnarinsats om de var ett steg mot uppfinningen. Avtal som reglerar IPR Utöver att göra klart vem/vilka som har skapat IPR måste man se över vilka avtal som reglerar ägandet/nyttjanderätten av denna IPR. Exempel på avtal är: Anställningsavtal IPR som du skapar inom din tjänst tillfaller vanligtvis arbetsgivaren (finns undantag) Konsultavtal Kan reglera om det är uppdragsgivaren eller konsulten som har rätten till den IPR som skapas inom ett konsultuppdrag Samarbetsavtal Kan reglera IPR-förhållanden internt eller med externa samarbetspartners Finansieringsavtal Finansiärer av projekt kan göra anspråk på IPR som skapas inom ramen för projektet (förekommer bland annat ibland inom forskningsvärlden) Utrett ägande är ofta en förutsättning för nästa steg, att paketera och skydda sin IP/idé 2. Paketera och skydda din idé/ipr Att skydda och paketera sin idé/ipr gör man för att det ofta är en förutsättning för att skaffa sig konkurrensfördelar som skapar affärsnytta. Hur man paketerar och skyddar sin IPR är nära kopplat till val av kommersialiseringsstrategi. De immateriella rättigheterna (skyddsformerna för IPR) är verktyg för att skapa konkurrensfördelar genom att skydda det som ger den unika kundnyttan. Informationsspridning och sekretess Stor fallgrop I princip alla skyddsformer för IPR kräver att man inte har offentliggjort det man ska skydda innan man söker skydd. Alltså måste man tänka noga på hur man hanterar sin information. Det viktigaste att komma ihåg ur ett skyddsperspektiv är att göra saker i rätt ordning. Vill man till exempel söka ett patent så får man inte offentliggöra detaljer om sin uppfinning innan man lämnar in sin patentansökan.
Från och med den dag man har lämnat in ansökan kan man dock publicera sin uppfinning utan att det blir ett nyhetshinder. Det kan dock fortfarande vara olämpligt eftersom man eventuellt minskar sin konkurrensfördel. Vad är känslig information? Information som kan utgöra nyhetshinder för immaterialrättsskydd (ritningar, skisser, beskrivningar, etc) Information som har svagt skydd men stort potentiellt värde (t-ex sådant som inte går att patentera, som upphovsrätt) Information som man inte kan erhålla ensamrätt på (know-how, affärsidéer, mm) Informationsspridning är något man ska tänka igenom hela tiden. Att inte dela med sig av någon information leder oftast till att man inte får någon kommersiell framgång. Det viktigaste är att man funderar igenom konsekvenserna av det man gör och vad man kommunicerar. Då kan man ha en strategi för sin informationsspridning som gör att man maximerar värdet av sina idéer. Gör saker i rätt ordning och genomtänkt. Hur hanterar man känslig information? Tänk efter före! Tänk igenom vad du vill åstadkomma och hantera informationen utifrån det. Hantera känsliga dokument på ett korrekt sätt Låt inte känsliga dokument ligga framme och skräpa Skriv eller stämpla konfidentiellt eller liknande på information som är konfidentiell Sekretessavtal Använd sekretessavtal för att skydda information när du pratar med andra. Mycket vanligt i kontakter med företag. Viktigt att tänka på med sekretessavtal! Läs igenom och förstå! Kolla att det bara är en sekretessförbindelse och inget annat. Det händer att en del försöker gömma andra åtaganden i avtalet. Titta på vad som definieras som konfidentiell information i avtalet. Det ska inte vara för brett och täcka allt ni pratar om utan bara gälla det som är den känsliga informationen. Tänk på vilken information du tar emot under sekretessavtal, de är oftast ömsesidiga. De immateriella rättigheter vilka former av skydd och paketering finns? Detta är en kort redogörelse med länkar till ytterligare information. Ytterligare generell information finns i denna skrift från WIPO http://www.wipo.int/freepublications/en/intproperty/450/wipo_pub_450.pdf
Affärshemligheter Håll känslig information hemlig. Kom ihåg att hantera sådan information som man anser är hemlig på ett korrekt sätt (se ovan). Mycket viktigt med sekretessavtal! Upphovsrätt Upphovsrätt är ett skydd för text, musik, bilder och andra kreativa prestationer. Den uppstår automatiskt när det skapade verket uppnår verkshöjd (dvs. inte är för likt något som redan finns). Upphovsrätt behöver således inte hävdas genom registrering eller liknande förfarande. Mer information finns på Patent och Registreringsverkets hemsida http://www.prv.se/immaterialratt/upphovsratt/ och i denna skrift från WIPO http://www.wipo.int/freepublications/en/intproperty/909/wipo_pub_909.pdf Varumärke används för oregistrerade varumärken medan används för registrerade varumärken. betyder trademark och om någon använder denna märkning tillsammans med varumärket, innebär detta att de anser att detta fungerar som ett varumärke. Observera att innebär att X endast använder märket, inte att märket är registrerat. Det finns inget krav på -märkning i Sverige, men den kan fungera som en upplysning till utomstående att de skall akta sig för att använda logotypen utan tillåtelse. skall användas om X registrerat sitt varumärke i det aktuella landet. Man får inte använda om man inte har registrerat varumärket. Det finns inget krav på -märkning i Sverige, men den kan fungera som en upplysning till utomstående att de skall akta sig för att använda logotypen utan tillåtelse. Experter brukar rekommendera att man använder dessa symboler (beroende på om det är registrerat eller inte) för att tydligt visa att det är ett varumärke som man vill skydda. Mer information finns på Patent och Registreringsverkets hemsida http://www.prv.se/varumarke/ och i denna skrift från WIPO http://www.wipo.int/freepublications/en/marks/483/wipo_pub_483.pdf Design/mönster Ett skydd för utseende, inte funktion. Former på förpackningar etc. Måste registreras. Mer information finns på Patent och Registreringsverkets hemsida http://www.prv.se/design/ och i denna skrift från WIPO http://www.wipo.int/freepublications/en/sme/498/wipo_pub_498.pdf Patent Vad är ett patent? Lagligt monopol i princip är det ett kontrakt med staten som gör att man får lagligt monopol mot att man offentliggör sin uppfinning
Negativ rätt rätt att hindra andra från att på kommersiell basis tillverka, sälja, importera, nyttja, etc. Inte automatiskt en rätt att göra något (positiv rätt) Geografisk rätt skyddet gäller i de länder man söker patent i Gäller i 20 år För att få ett patent ska uppfinningen uppfylla tre huvudkrav Nyhet uppfinningen får inte vara presenterad eller allmänt känd innan patentansökan lämnas in Uppfinningshöjd uppfinningen får inte vara "uppenbar" för en fackman inom området Industriell tillämpbarhet uppfinningen måste vara reproducerbar och tillräckligt väl beskriven för att man ska utföra den Mer information finns på Patent och Registreringsverkets hemsida http://www.prv.se/patent/ och i denna skrift från WIPO http://www.wipo.int/freepublications/en/sme/917/wipo_pub_917.pdf En mängd ytterligare information finns i de olika skrifterna från World Intellectual Property Organisation som finns på http://www.wipo.int/freepublications/en/ Kostnad för immaterialrättsskydd Alla former av immaterialrättsskydd som man måste registrera kostar pengar. Dyrast är det med patent. Det enda man vet säkert om ett patent är att det kostar pengar. Därför måste man redan från början fundera på hur man kan ha nytta av detta för att tjäna pengar eller uppfylla något annat mål som man tycker är värt att investera pengar i. Kostnaderna består av två huvudsakliga delar ansökningskostnader (utspritt under de första 30 månaderna) och underhållskostnader (under hela patentets aktiva liv) Ansökningsprocessen tar vanligtvis 30 månader om man vill söka i flera länder. Kostnad för att få beviljat i de viktigaste länderna typiskt 250-500000 kr (kan dock vara mer om det är en komplicerad ansökan och mindre om det är en enkel). Att få patentet beviljat tar ofta 2-5 år beroende på var man har sökt och uppfinningens karaktär. Formella ansökningsavgifter är inte så höga, men patentkonsultarvoden drar snabbt iväg (och det är nödvändigt med professionell hjälp för att få affärsnyttiga patent vilket är vad man ska sikta på).
Att skydda och paketera sin idé är inte ett slutmål, det ett steg på vägen och kan vara en förutsättning för att kunna fortsätta kommersialisera idén. 3. Olika vägar till kommersialisering/nyttiggörande Kommersialiseringsstrategi knyter ihop det potentiella värdet som finns i idéer med marknaden där potentialen kan realiseras. Det är den centrala delen i att omvandla potentiellt värde till realiserat värde. Kommersialiseringsstrategin är nära kopplad till hur man skyddar och paketerar sin IPR. Här kommer fyra vanliga strategier. 1. Produkt till marknad Starta ett företag, utveckla och tillverka en produkt, marknadsför den och sälj den till din slutkund. Det här är det de flesta tänker på när man pratar om kommersialisering och entreprenörskap. Produkt är ett väldigt vitt begrepp. Det kan vara allt från traditionella fysiska produkter som en bromstrumma eller kretskort till virtuella produkter som programvara, databibliotek, etc. Eftersom spannet på produkter är så stort varierar naturligtvis andra parametrar som marknaderna, värdekedjan, och en massa andra saker. Exakt hur man säljer och tjänar pengar på produkten, hur man distribuerar, etc varierar. Det kan till exempel vara stor skillnad mellan fysiska och virtuella produkter i dessa avseendn. Många utmaningar att ta sin idé hela vägen till marknad. Företagsbyggande är ett stort projekt. Stor risk, stor utdelning 2. IP/tekniklicensiering Utveckla din teknologi till ett visst stadium, men ta den inte hela vägen till marknaden. Något annat företag licensierar/köper in din teknologi/ipr och sätter in det i sina produkter. Du behöver inte bygga upp en lika stor egen organisation utan kan dra fördel av ett existerande företags infrastruktur och kapacitet. För detta måste du naturligtvis betala ett pris, vilket oftast löses genom att den du licensierar till betalar en liten andel av sina försäljningsinkomster till dig.
Mindre risk, mindre värde än att ta en produkt till marknad på egen hand. Bra att veta kring licensiering Licensieringsbaserade affärer kräver IPR som är paketerad. Annars är det svårt att ha något att licensiera/handla med. Typiskt kan det vara ett eller flera patent kring någon teknologi kombinerat med t.ex. know-how. En licensaffär innebär en förhandling och en hel del juridik, så just själva transaktionen kan ibland vara ganska komplex. Nedan listas exempel på vanliga punkter i ett licensavtal. Licensens anatomi Parter de som ingår avtalet Förklaringar bakgrund till affären Definitioner definition av vad det är man licensierar (patent, know-how, etc.) Licensupplåtelsen vilka villkor som gäller för licensen. Vanliga exempel på punkter är: Exklusiv licens ett företag har ensamrätt på att få utnyttja din licens Icke-exklusiv licens flera företag kan få utnyttja din licens Geografiskt begränsad licens din licens gäller endast vissa länder Tidsbegränsad licens din licens gäller under en viss tid (eftersom immaterialrättsskydd är tidsbegränsade så finns det ofta en naturlig bortre begränsning) Licens för vissa tillämpningar innebär att ett företag endast får utnyttja din licens inom vissa avgränsade tillämpningar Betalning på vilket sätt och hur mycket licenstagaren ska betala. Vanligtvis en royalty (del av vinsten per såld produkt) och kanske även en förskottsbetalning Utfästelser och garantier Hur ansvaret för produkten/teknologin fördelas Upphörande och konsekvenser därav hur man avslutar/bryter avtalet och vad som händer då Licensaffärer är ofta flexibla. De olika punkterna ovan kan kombineras beroende på vad som passar bäst. Andra villkor kan också inkluderas. En variant på licensiering är att rakt av sälja sin idé eller sitt patent. Precis som en vanlig licensaffär kräver det att idén är paketerad genom någon form av immaterialrättsskydd. 3. Tjänster och konsultverksamhet Att sälja tjänster, oftast definierat som konsultverksamhet, är ett sätt att överföra och kapitalisera på kunskap och färdigheter som är svåra att paketera i en produkt. Tjänster är ofta ett komplement till att sälja produkter eller att licensiera teknologi. Att koppla tjänster till produkter och licenser kan vara ett effektivt sätt att höja värdet på det man levererar.
Sammanfattning av strategier Det är inte ovanligt att ha blandningar av dessa strategier. Vad avgör vilken kommersialiseringsstrategi man väljer? Val av kommersialiseringsstrategi grundar sig på flera olika faktorer. Bland annat: Interna mål och ambitioner, vilka resurser man har, hur man vill jobba i framtiden Idéns/teknologins karaktär Marknaden, kundnytta, konkurrensfördelar, bransch, värdekedjan IPR och juridik De flesta av dessa faktorer undersöker man när man gör omvärldsanalyser. Produkt till marknad - Startup Att starta ett nytt företag för att ta en produkt till marknad innebär att man måste konkurrera med de alternativ som redan finns på marknaden. Ofta är det etablerade företag som kan vara väldigt tuffa att tampas med. Det är helt enkelt ett tufft klimat att starta något nytt. Saker som talar emot att ta produkten till marknaden själv är bland annat att: De etablerade aktörerna äger och förstår redan kunderna
De äger distributionen De äger underleverantörerna och har redan produktionskapacitet och andra stordriftsfördelar De har pengar Det kan finnas lagar eller standarder som gör det svårt att få in nya produkter på marknaden Nackdelar hos etablerade spelare som kan vara till fördel för ett nystartat företag som ska ta sin produkt till marknaden är till exempel: De har ofta så stort fokus på effektivisering att de har svårt att utveckla nya produkter. De blir riskfrånvända De har gjort stora investeringar och måste utnyttja sin existerande kapacitet vilket gör det svårt att introducera helt nya produkter och följa med i radikala teknikskiften. De måste tillfredställa deras existerande kunder som kanske inte vill ha nya och inte helt pålitliga produkter. Organisationen är inte flexibel Byråkratin och företagskulturen hindrar det intraprenörskap som behövs för att ta fram ny erbjudanden. Faktorer som talar för att ta sin produkt till marknad själv Marknaden är för liten för de etablerade för att de ska bry sig om att försvara den mot nya aktörer med bättre produkter Det inte finns etablerade aktörer eller råder osäkerhet Om en helt ny OCH ÖVERLÄGSEN teknik ska ta över och de etablerade saknar förmåga genomföra skiftet. Det är generellt också en fördel om man har en produkt eller teknologi som inte är starkt beroende andra produkter/system. Det är en teknologi som är användbar inom många områden. Som entreprenör i ett litet företag kan man vara mer flexibel än etablerade företag och hitta nischer att bryta sig in på. Osäkerhet som gör det svårare att bevisa värdet av en idé. Små nystartade entreprenöriella organisationer är ofta bättre på att hantera osäkerhet och ta risker än etablerade företag. Licensiering Typfallen för att välja en licensstrategi är när ens idé: innebär en förbättring av en befintlig produkt/teknologi eller när det är en teknologi/produkt som är tätt integrerad i ett större system eller beroende av ett större system. Här använder man sig av styrkorna som nämns ovan hos existerande företag vars produkter eller teknologier man kan förbättra. Tjänster/konsultverksamhet Typfallet när man väljer att sälja tjänster är:
När det man vill kommersialisera är kunskap som inte kan paketeras och överföras enkelt utan sitter i händerna Som ett komplement till en licensierings- eller startupstrategi Allt är en försäljning Oavsett vilken kommersialiseringsstrategi man väljer så måste man inse att all kommersialisering handlar om försäljning. Målgrupperna kan variera något men i grund och botten handlar det om en försäljningsprocess som går ut på att få någon annan att förstå att det du gör är så intressant att de ska investera resurser i det. 4. Försäljning punkten där värdet realiseras Det är vid försäljning som pengar byter hand och en annan person verkligen visar att jag tycker att din idé som du har omvandlat till en produkt eller tjänst (eller åtminstone till viss del omvandlat) är värd så mycket för mig att jag är villig att betala pengar för den. Då och först då har det potentiella värdet i en idé realiserats. Viktigt vetande om juridik Avtal och juridik löper som en röd tråd genom hela den här processen. Ägande regleras juridiskt, immaterialrättsskydd regleras juridiskt, De olika stegen i kommersialiseringsstrategierna kräver avtal, och alla transaktioner genomförs genom avtal. Tänk på att dåliga avtal kan vara slutet på processen att omvandla potentiellt till reellt värde. Några viktiga grundregler att tänka på Läs och förstå ett avtal innan du skriver på! Det går inte att strunta i avtal, allt man gör kommer förr eller senare regleras i avtal. Ett avtal kan kallas olika saker (avsiktsförklaring, letter of intent, etc) men det är ändå alltid ett avtal. Läs och fundera igenom även om det verkar oskyldigt.