Juridik för nyföretagare Advokat Ludvig Holm

Transkript

1 Juridik för nyföretagare Advokat Ludvig Holm

2 Inledning Första åtgärder Organisationsformer Avtal Marknadsföring Immaterialrätt

3 Fritt fram att börja? Hinder på grund av anställning? Hinder på grund av annat avtal? Är din idé verkligen din att använda? Krävs det tillstånd?

4 Organisationsformer Enskild näringsverksamhet personligt ansvar men inget kapitalkrav och oftast inte krav på registrering. Handelsbolag Flera tillsammans som är gemensamt och solidariskt ansvariga. Registreringskrav. Kommanditbolag som handelsbolag men en eller flera ansvarar bara upp till sin kapitalinsats. Aktiebolag kr startinsats och registreringskrav. Bolaget ansvarigt men styrelse och VD kan ådra sig ansvar. (ekonomiska föreningar)

5 Allmänt om avtal Vad är ett avtal? Hur uppkommer ett avtal? Måste avtal vara skriftliga?

6 Grundläggande företagsavtal Interna avtal Mellan ägarna (aktieägaravtal, kompanjonsavtal, reglering av kostnader/insatser) Mellan bolaget och ägarna/anställda (rättighetsöverlåtelser, anställningsavtal, konkurrensoch sekretessavtal) Externa avtal Hyresavtal, försäkringsavtal etc.

7 Standardbestämmelser boilerplate Fel och kontraktsbrott Skadestånd och vite Befrielsegrunder force majeure Ansvarsbegränsningar Insolvens Reklamation och preskription

8 Standardbestämmelser forts. Avtalets upphörande Meddelanden Ändringar i avtalet Fullständig reglering Tillämplig lag Skiljeklausul eller domstol

9 Att särskilt tänka på Läs avtal noggrant och ingå inte avtal som ni inte förstår innebörden av. Reflektera över effekterna de olika klausulerna kan få om deras användning aktualiseras. Tänk på att avtal ofta måste kunna reglera situationer som uppkommit när avtalsparterna inte längre är på lika vänskaplig fot. Gör det inte svårare än nödvändigt. Språket behöver inte vara komplicerat för att avtalet ska gälla som man tänkt, ibland kan det vara tvärtom. Skriv ned syftet med avtalet i inledningen till avtalet. Det kan tjäna som tolkningsunderlag senare om något är otydligt.

10 Marknadsföring

11 Informationskrav I marknadsföring ska det tydligt framgå att det rör sig om reklam Det ska även vara tydligt vem som är avsändare Gäller all traditionell och elektronisk marknadsföring (t.ex. den egna webbplatsen, Facebook, annonser på andra webbplatser, reklam via e-post och sms)

12 Vederhäftighet Vederhäftighet krav på sakligt korrekt information Bevisbörda för den som gör ett påstående i marknadsföring. Om det inte går att bevisa att påståendet är korrekt så anses det vilseledande Om ett vilseledande påstående kan påverka köpbeteendet hos konsumenter så anses det otillbörligt och därmed i strid med marknadsföringslagen

13 Vilseledande marknadsföring Marknadsföringen får inte innehålla felaktiga eller vilseledande påståenden om den egna (eller någon annans) verksamheten eller produkter, oavsett var uppgiften kommer ifrån För att bedöma om en reklam är vilseledande använder sig domstolar av en hypotetisk figur en normalt informerad samt skäligen uppmärksam och upplyst konsument (EG-domstolens dom i mål C-210/96) Alla bedömningar av marknadsföringen görs utifrån hur en framställning uppfattas av konsumenten vid en översiktlig läsning/kontakt

14 Vilseledande marknadsföring forts. Varje marknadsföringsåtgärd bedöms för sig det är inte möjligt att i reklam hänvisa till att något blir vederhäftigt och korrekt om två eller flera meddelanden läses tillsammans Påståenden kan vara både direkta/uttryckliga och underförstådda/indirekta. Helhetsintrycket av en annons anses vara ett påstående. Påståendet behöver inte vara framställt i skriftform utan det kan även uttryckas med tecken, bild eller ljud.

15 Jämförande reklam Det är tillåtet att i marknadsföring jämföra en produkt eller pris med ett konkurrerande företags produkt och priser under förutsättning att reklamen ger ett rättvisande helhetsintryck För att jämförande reklam skall vara tillåten krävs att jämförelsen är: korrekt, representativ och aktuell Den jämförande reklamen får heller inte medföra risk för förväxling, vara misskrediterande eller innebära renommésnyltning

16 Skydd mot renommésnyltning Obehörig anknytning till annan näringsidkares verksamhet, produkter, kännetecken eller liknande Det som utnyttjas (företag/produkt/kännetecken/koncept) ska vara väl känt på marknaden och förknippas med viss näringsidkares renommé Otillbörligt utnyttjande av annans upparbetade uppmärksamhetsvärde/goodwill Ej krav på förväxlingsrisk

17 Sanktioner Vitesförbud Skadestånd Rättegångskostnader Negativ PR

18 Lagen om namn och bild i reklam Tillstånd förutsätts för användandet av namn och/eller bild i kommersiell reklam om viss person, som kan identifieras Vid överträdelse följer straffansvar och ersättningsskyldighet för ev. ekonomisk skada, personligt lidande och obehag Huvud- eller bimotiv? Lagen gäller både offentliga och icke offentliga personer. Flera kända personer har efter otillåtet nyttjande av namn och bild i kommersiell reklam tillerkänts ersättning

19 Företagshemligheter

20 Hur skyddas företagshemligheter/ know-how? Skydd för företagshemligheter avser: - information om affärs- eller driftförhållanden - som hålls hemlig av näringsidkaren - vars röjande är ägnat att medföra skada för näringsidkaren i konkurrenshänseende Obehöriga angrepp på företagshemligheter = den som anskaffar, utnyttjar eller röjer företagshemligheter.

21 Vad kan skyddas som företagshemligheter? Exempel: - marknadsundersökningar - prissättningskalkyler - planerade reklamkampanjer - information om pågående drift/produktion - information om konstruktions- och utvecklingsarbete, forskning, prov eller liknande - register över kunder och liknande

22 Immaterialrätt

23 Immaterialrättigheter Intellectual Property Rights IP Vad kan jag skydda som IP? När ska jag söka immaterialrättsligt skydd? Vad ger skyddet? Hur länge varar skyddet? Vad kostar det?

24 Det immaterialrättsliga systemet en allmän presentation Skapa incitament för vetenskapliga, tekniska, kulturella och estetiska prestationer och innovationer. Tillerkänna den som gör en nyskapande insats ett tidsbegränsat (oftast) legalt monopol som belöning. Avvägning - författarens/konstnärens/uppfinnarens/ formgivarens intressen mot allmänhetens intressen. Frihållningsbehov allmängiltiga ord, vanliga former etc. får inte monopoliseras Allmän princip: ju originellare/mer innovativt något är desto vidsträcktare skydd

25 Olika immaterialrättigheter - skyddstid Patentskydd 20 år från ansöknings- dagen (SPC max 5 års tillägg) Upphovsrätt Varumärkesskydd Mönsterskydd Marknadsrättsligt efterbildningsskydd/skydd mot renommésnyltning Företagshemlighet 70 år från och med året efter det då upphovsmannen dog Obegränsat i tid (registreringar måste förnyas var 10:e år) 25 år (5x5) från ansökningsdagen/3 år från dagen för tillgängliggörande Obegränsat i tid Obegränsat i tid

26 Att söka skydd - ungefärliga kostnader Företagshemlighet registreras ej Upphovsrätt registreras ej Patent ca tkr Varumärke från ca tkr per land/eu Mönster tkr per land Förnyelseavgifter tillkommer, stor variation p.g.a olika arvoden och avgifter

27 Vad innebär den immaterialrättsliga ensamrätten monopolställningen? En rätt att hindra andra (utan rättigheter eller med yngre rättigheter) från att använda det som skyddas av din rättighet. Exempel på vad som kan hindras är att framställa exemplar av ett litterärt eller konstnärligt verk (upphovsrätt), använda viss teknisk anordning eller förfarande (patent), viss design (mönsterskydd), visst kännetecken (varumärken) eller marknadsföra och importera sådana saker.

28 Vad innebär den immaterialrättsliga ensamrätten, forts. En registrerad rättighet är ingen garanti, utan ett antagande för att en giltig rättighet föreligger. Presumtionen är starkare i de fall då en förprövning görs av registreringsmyndigheten (patent, nationella svenska varumärken/firmor). Vid en talan om hävning/ogiltigförklaring av en registrerad rättighet kan presumtionen komma att motbevisas.

29 Upphovsrätt Vad skyddas? - Litterära och konstnärliga verk Förutsättningar för skydd? - Verkshöjd Hur uppnås skydd? - Formlöst, ingen registrering Efterbildningsskydd Intrång förutsätter kopiering

30 Upphovsrätt; forts. Vad innebär skyddet? Rätt att förfoga över verket genom exemplarframställning och tillgängliggörande Rätt till namngivelse vid förfogande Respekträtt (rätt att inskrida mot kränkande ändringar/sammanhang) Vad skyddas? Verket i ursprungligt eller ändrat skick Översättning eller bearbetning Annan litteratur- eller konstart Annan teknik Hur lång är skyddstiden? - intill utgången av 70:e året efter det år då upphovsmannen avled

31 Upphovsrätt vad är upphovsrätt? Särskilt skydd för databaser/sammanställningar av uppgifter (15 år) Exempel på upphovsrättsliga verk: böcker/musik datorprogram konstnärliga installationer/happenings industridesign; brukskonst kläder tekniska ritningar

32 Upphovsrätt inskränkningar i/undantag från skyddet Rätt att framställa ett eller några få exemplar av verk för privat bruk Rätt att citera Konsumtion (EES: vidarespridning av redan överlåtna exemplar) Ingen upphovsrätt till myndighetsbeslut, författningar, offentliga skrifter etc. Med mera.

33 Vad är ett patent? Idéskydd för uppfinning inom teknikens område (upptäckter skyddas inte genom patent) Ansökan Förprövning Beviljande Ger ensamrätt patenthavaren kan hindra andra från att utnyttja den patenterade uppfinningen Skyddstid = 20 år från ansökan (med möjlighet till tilläggsskydd för läkemedel/växtskydd)

34 Vad är ett patent? Förutsättningar för skydd: tillgodogöras industriellt global nyhet = hemlighållande till dess patentansökan ges in uppfinningshöjd = väsentligen skilja sig från vad som är känt Den förste att registrera får skyddet inte nödvändigtvis den första att uppfinna

35 Vad är ett varumärke? Skydd uppnås genom registrering eller inarbetning Alla tecken som kan återges grafiskt (uppfattas med synsinnet och kunna återges på papper). Grundläggande krav: särskiljningsförmåga individualiseringsmedel får ej vara beskrivande Kreativa egenskapsbeskrivningar suggestiva märken brukar accepteras Skyddar mot annans förväxlingsbara kännetecken (varor av samma/liknande slag välkända varumärken får ett vidsträcktare skydd)

36 Varumärkens skydd Ensamrättens innehåll: Annan än varumärkeshavaren får inte i näringsverksamhet använda ett förväxlingsbart kännetecken för sina varor vare sig på förpackning, i reklam eller på annat sätt.

37 Varumärken - vari består skyddet? Undantag/Inskränkningar: (i) Konsumtion lovlig parallellimport (varornas skick får inte förändras/försämras eller annan grund för innehavare motsätta sig användning av varumärke) (ii) Hänvisning till varumärke vid marknadsföring av reservdelar/tillbehör (får inte ske på ett sådant sätt att det kan ge sken av att reservdelen/tillbehöret kommer från varumärkesinnehavaren eller att denne medgett användning av varumärket) (iii) Privat användning av kännetecken

38 Varumärken och dess skydd Inget skydd för funktionellt betingade element (funktion skall enbart skyddas genom patent) Prioritetsrätt först uppkomna rätten har företräde (vissa undantag/passivitetsregler som medger samexistens) Norm för bedömning av förväxlingsrisk = normalt informerad och skäligen uppmärksam genomsnittskonsument (EG-domstolen) Skyddet är obegränsat i tiden (förnyelse vart 10:e år) DOCK användningstvång

39 Vad är ett mönster? Registrerade mönster/oregistrerad gemenskapsformgivning Mönster = en produkts eller produktdels utseende Mönsterskydd förutsätter nyhet och särprägel Jämförelsenorm = kunnig användare Nyhet = om inget identiskt mönster har gjorts allmänt tillgängligt före dagen för registreringsansökan (eller prioritetsdag) mönster identiska om skillnader föreligger endast i oväsentliga avseenden Särprägel = om en kunnig användares helhetsintryck av mönstret skiljer sig från helhetsintrycket av varje annat mönster som har gjorts allmänt tillgängligt före ansökningsdag/prioritetsdag.

40 Mönster - skyddsförutsättningar Grace period på 12 månader om ansökan ges in inom tolv månader från det att mönstret fördes ut på marknaden anses nyheten inte förstörd. Ej skydd för detaljer som uteslutande är funktionsbetingade Registrerade mönster prioritetsrätt oregistrerad gemenskapsformgivning efterbildningsskydd Undantag/inskränkningar: - privat bruk utan vinstsyfte - experimentsyfte - återgivning i syfte att citera/undervisa (källan måste anges) - konsumtion

41 Marknadsrättsligt efterbildningsskydd Marknadsrättsligt efterbildningsskydd förutsätter: - att produkten/produktutstyrseln är känd (inarbetad) och särpräglad (har känneteckensfunktion) - att förväxlingsrisk föreligger - att produkt/-förpackningsutformningen inte enbart är funktionsbetingad. Fångar inte enbart slaviska kopior hänsyn tas till konsumentens bleknande minnesbild

42 Skydd mot renommésnyltning Obehörig anknytning till annan näringsidkares verksamhet, produkter, kännetecken eller liknande. Det som utnyttjas (företag/produkt/kännetecken/koncept) ska vara väl känt på marknaden och förknippas med viss näringsidkares renommé. Otillbörligt utnyttjande av annans upparbetade uppmärksamhetsvärde/goodwill. Ej krav på förväxlingsrisk.

43 Sanktioner Förbud vid vite (interimistiskt) Skadestånd Förverkande av egendom/utbyte/värdet av egendom Förstörelse/Ändring av egendom

44 Freedom to operate (FTO) Egna IPR är bra men andras kan vara värre Avsaknad av egen IPR gör att du inte kan hindra andra från att göra samma sak Andras IPR som täcker vad du gör kan stoppa hela din verksamhet

45 FTO - Vanliga missförstånd Eget rättighet utesluter intrång i andras rättigheter Patent omfattar bara - vad som står i beskrivningen En egen bedömning räcker

46 Sammanfattning Löpande Egna ansökningar Bevakning Publicering Rätt IPR-klausuler i avtal m. anställda, konsulter, leverantörer och kunder som säkrar rättigheter Praktiska arrangemang och rätt avtal för effektivt skydd av företagshemligheter IPR kombinationer/stafett mellan företagshemlighet, patent, mönster, upphovsrätt, varumärke/marknadsrätt.

47 Sammanfattning Tänk på IPR som en tillgång i sig som kan exploateras fristående från produkt/tjänst Insikt om kostnader och möjligheter utvärdera som vilken investering som helst Tidigt strategiskt tänkande kan låta en undvika egna intrång samtidigt som det egna skyddet stärks.