RISK- OCH SLÄCKVATTENUTREDNING UPPDRAGSNUMMER: 5630245410 PROJEKT FORS Malmö 2017-03-30 Sweco Systems, Brand- och Riskteknik Sweco Environment, Förorenade områden och kemikalier Av: David Winberg, Civilingenjör Riskhantering / Brandingenjör Sweco Brand- och Riskteknik Drottningtorget 14 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 www.sweco.se Sweco Systems AB Org.nr 556030-9733 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
DOKUMENTINFORMATION UPPDRAGSBENÄMNING: Fuchs risk- och släckvattenutredning UPPDRAGSNUMMER: 5630245410 Projekt: Uppdragsledare: Beställare: Uppdragsansvarig: Teknikansvarig: Fors Jonas Ulfvin Mattias Bernemyr David Winberg Telefon: 0725-72 70 61 E-post: david.winberg@sweco.se Frank Graveus Brandingenjör Telefon: 040-16 70 77 E-post: frank.graveus@sweco.se Sebastian Severinsen Brandingenjör / Civilingenjör Riskhantering Telefon: 0730-57 60 61 E-post: sebastian.severinsen@sweco.se Handläggare: Martin Bjarke / Marika Karras Civilingenjör Riskhantering Telefon: 0727-14 72 30 E-post: martin.bjarke@sweco.se Version Dokumentnummer Datum Ändring Kontrollerad Godkänd - BR-003 30-MAR-2017 Första utgåva Mats Lindgren 1 10-APRIL- 2017 Andra utgåvan Mats Lindgren Jard Gidlund 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och mål 3 1.3 Osäkerheter 3 1.4 Metod 3 1.5 Omfattning 4 1.6 Förutsättningar och avgränsningar 5 2 Omgivningsbeskrivning 6 2.1 Närliggande anläggningar och verksamheter 7 2.2 Geologiska förhållanden 7 2.3 Skyddsvärd natur 7 2.4 Väderförhållanden 8 3 Verksamhetsbeskrivning 11 3.1 Hanterade produkter 11 3.2 Planerade skyddsåtgärder 12 3.2.1 Brandskydd 12 3.2.2 Vattentillgång 13 3.3 Dagvatten 14 4 Övergripande riskbedömning säkerhet och miljö 15 4.1 Riskidentifiering 15 4.2 Riskuppskattning 16 4.2.1 Beskrivning och klassificering av identifierade olycksscenarier 16 4.3 Riskvärdering 27 4.4 Förslag på åtgärder 29 5 Hantering av släckvatten 30 5.1 Föroreningar i släckvatten 30 5.2 Släckvattenvolymer 31 5.2.1 Insats från räddningstjänst 31 5.2.2 Sprinkler 31 5.3 Brand i huvudbyggnaden 31 5.3.1 Förslag på åtgärder 32 5.4 Brand i cisternpark 33 5.4.1 Förslag på åtgärder 34 5.5 Sammanfattning släckvattenhantering 34 6 Slutsats 35 7 Referenser 37 2
1 Inledning Denna rapport omfattar en preliminär riskutredning med avseende på olyckor såsom brand och explosioner för FUCHS Lubricants inom fastigheten Årsta 1:73 i Haninge kommun. Rapporten är upprättad av David Winberg, Sebastian Severinsen, Martin Bjarke och Marika Karras, alla vid Sweco AB, på uppdrag av Fuchs Lubricants Sweden AB. 1.1 Bakgrund Fuchs avser bygga en ny anläggning för tillverkning av smörjolja. Som underlag till miljökonsekvensbeskrivningen för ansökan om tillstånd enligt miljöbalken krävs en riskoch släckvattenutredning för verksamheten. 1.2 Syfte och mål Syftet med riskutredningen är att verka för att anläggningen utformas på ett sådant sätt att personer i omgivningen (tredje man) eller miljö inte utsätts för olycksrisker som är oacceptabla. Utredningen ska då också fungera som underlag för bedömning av den aktuella lokaliseringens lämplighet. Målet är att beskriva verksamheten och möjliga skadehändelser som kan få allvarliga effekter för liv och hälsa för tredje man eller miljö, samt att föreslå riskreducerande åtgärder som säkerställer en acceptabel risknivå. 1.3 Osäkerheter Detta arbete utförs parallellt med projektering av anläggningen vilket innebär att förutsättningar kan komma att ändras. Förutsättningar som medför att risknivåerna förändras medför att en ny (uppdaterad) riskanalys kan krävas och nya skyddsåtgärder föreslås. 1.4 Metod Begreppet riskutredning definieras i denna rapport som hela processen från det att oönskade händelser identifieras till det att förslag till riskreducerande åtgärder ges, se schematisk sammanfattning i Figur 1. 3
Figur 1. Schematisk bild över arbetsgången. 1.5 Omfattning Denna Risk- och släckvattenutredning omfattar: En översiktlig beskrivning av den planerade verksamheten och dess omgivning i de delar som är relevanta för risk- och släckvattenutredningen. En beskrivning av vilka kemiska produkter Fuchs kommer att hantera samt hur de avser att hantera dem, inklusive planerade skyddsåtgärder Riskidentifiering med avseende på hanteringen En kvalitativ riskbedömning utifrån ovanstående (för miljö och tredje man) En rekommendation av lämplig beredskap och förslag på kompletterande riskreducerande åtgärder 4
En uppskattning av hur stor mängd släckvatten som behöver tas omhand vid en räddningsinsats, samt vilka åtgärder som behöver vidtas för att hantera släckvattnet. I arbetet har även ingått att utvärdera om vidare kvantitativ analys är nödvändig och i så fall vilka av de identifierade riskerna som bör analyseras vidare. Inga sådana risker har identifierats 1.6 Förutsättningar och avgränsningar I utredningen fokuseras främst på att identifiera risker som kan påverka tredje man, dvs. personer som inte har någon direkt koppling till verksamheten. Arbetsmiljörisker och påverkan på personer inom verksamheten är oberoende av lokaliseringen och behöver därför inte hanteras i detta skede. Rapporten är upprättad i ett tidigt skede innan alla detaljer i utformningen av anläggningen är fastställda. Utformningen har dock kommit så långt att det går att dra tillräckliga slutsatser gällande riskernas påverkan på omgivningen (miljö och tredje man) för att lokaliseringens lämplighet avseende risk för allvarliga olyckor ska kunna att avgöras. Det kan dock komma att krävas revideringar av denna utredning om större ändringar i design och utformning görs. Det förutsätts att brandfarlig vara förvaras och hanteras enligt SÄIFS 2000:2, SÄIFS 1998:7 och SRVFS 2004:7. Detaljerad riskutredning för denna hantering samt klassning av explosiv atmosfär, ska tas under detaljprojekteringen av anläggningen. 5
2 Omgivningsbeskrivning Anläggningen ska byggas på fastigheterna Årsta 1:73 och Årsta 1:89 i Haninge kommun, Stockholms län. Fastigheten ligger i direkt anslutning till väg 73 vid trafikplats Fors. Närmaste bostad ligger på ca 150 meters avstånd från närmaste anläggningsdel. Avståndet till närmaste samlade bebyggelse är ca 300 meter, se Figur 2. Befintliga nivåskillnader på västra sidan av tomten utgör en naturlig barriär mot närmaste bostad, se Figur 3 Figur 2. Fuchs tomt och omgivning. Figur 3. Nivåskillnad på västra delen av tomten. 6
2.1 Närliggande anläggningar och verksamheter I Haninge finns fyra anläggningar som är klassade som farlig verksamhet enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor [1, 2]: Bring Frigo Kylanläggning ammoniak Flogas Sverige AB, Jordbro Gasoldepå Försvarsmakten Berga drivmedelslagring i Bergrum Norab AB Lagerhantering, explosiva varor Samtliga anläggningar är placerade på minst 3 km avstånd från den planerade verksamheten. Någon påverkan från eller till dessa förväntas därför inte för den planerade anläggningen. Inom 300-500 meter finns andra verksamheter såsom bil- och maskinverkstäder samt bygg- och anläggningsentreprenörer. Ingen påverkan förväntas från dessa verksamheter. 2.2 Geologiska förhållanden De geologiska förhållandena på platsen består av berg i dagen och på sina ställen ett fåtal meter sandig morän (SGU jordartskarta). Med tanke på den pågående täktverksamheten på fastigheten antas att det framförallt är berg i dagen (SGUs jorddjupskarta). Fastigheten och området runt omkring har enligt SGU medelhög genomsläpplighet, på en skala av låg, medel och hög. 2.3 Skyddsvärd natur Cirka en kilometer nordväst om planområdet ligger Åby vattenskyddsområde, blåmarkerat i Figur 4. På andra sidan väg 73, öster om planområdet finns ett område med naturskogsartad barrskog, rosa i bilden nedan. Området bedöms enligt dagvattenutredningen avvattnas främst mot den östra delen av området. Ytlig avrinning bedöms ske mot Vitsån söder om anläggningen. Vitsån är en särskilt känslig recipient och därför mycket skyddsvärd. För detaljerad utredning kring Vitsån hänvisas till bilaga B6 i Fuchs MKB. 7
Vattenskyddsområde Fuchs tomt Naturskogsartad barrskog Figur 4. Fuchs tomt i förhållande till Åby vattenskyddsområde (blått) och ett område med naturskogsartad barrskog (rosa). Källa: Kartverktyget för skyddad natur, Naturvårdsverket 2.4 Väderförhållanden Nedan redovisas genomsnittliga vind- och temperaturförhållanden, samt frekvens för blixtnedslag. Vind Tabell 1. SMHI:s närmaste mätstation för vindobservationer. Mätstation Höjd ovan mark [m] Drift Berga Mo 10 1952-2016 8
Figur 5. Vindros och vindhastighetsfördelning i respektive vindriktning. De dominerande vindriktningarna leder bort från bebyggelse. För att påverka närliggande bebyggelse krävs vindriktning från nordost, öst samt sydost. Temperatur Genomsnittlig lufttemperatur redovisas i Tabell 2. Tabell 2. Månadsmedeltemperatur Månad Medeltemperatur [ C] Januari - 2,2 Februari - 2,7 Mars - 0,1 April 3,8 Maj 9,1 Juni 13,9 Juli 16,4 Aug 15,6 Sep 11,4 Okt 7,1 Nov 3,2 Dec - 0,4 9
Blixtnedslag SMHI har sedan 2002 haft tillgång till ett blixtlokaliseringssystem som bland annat registrerar information om blixturladdningarnas tidpunkt, position, strömstyrka och polaritet (negativ eller positiv urladdning). Denna information har sammanställts och finns tillgänglig på SMHI:s hemsida. Medelantal urladdningar per år mellan 2002-2014 redovisas i Figur 6. För Stockholmsområdet sker i genomsnitt 30-50 urladdningar per 100 km 2 och år. Eftersom verksamhetsområdet är ca 0,05 km 2 kan frekvensen för blixtnedslag där uppskattas till 0,025 per år, eller 1 gång på ca 40 år. Figur 6. Medelantal urladdningar per år. 10
3 Verksamhetsbeskrivning I följande avsnitt beskrivs hanterade produkter och byggnadens brandskydd, brandvattentillgång samt dagvattenhantering i den utsträckning det är relevant för riskanalysen. I övrig hänvisas till bilaga A (Teknisk beskrivning) i tillståndsansökan för beskrivning av verksamheten. 3.1 Hanterade produkter I tillverkningen används basoljor och olika additiver. Den största andelen basoljor utgörs av mineraloljor, men syntetoljor, vegetabiliska oljor och lösningsmedel förekommer även. Additiven utgörs av bland annat detergenter, viskositetsförbättrare och korrosionsinhibitorer. En stor del av råvarorna är klassade som farliga för vattenmiljön, men har flampunkt >100 C och är inte klassade som brandfarlig vara, även om de är brännbara om de utsätts för uppvärmning av tillräckligt stora tändkällor. Vid anläggningen kommer det att finnas utrymme för att lagerhålla varor som är klassade som brandfarliga, motsvarande 180 pallplatser, 150-200 m3. Dessa varor kommer att lagras i en egen brandcell som kommer att placeras i den ena änden av lagret. De produkter som är klassificerade som brandfarliga är av typen spolarvätska, alkylatbensin och aerosoler. Tillstånd för brandfarlig vara kommer att sökas för de volymer som redovisas i Tabell 3. Tabell 3. Tillstånd för brandfarlig vara Brandklass Tillståndsförslag liter 1 70 000 3 97 500 2a 30 000 2b 5 000 aerosol 20 000 En utredning angående Sevesolagstiftningen har genomförts som visar att verksamheten inte kommer att omfattas av vare sig den lägre eller högre kravnivån, se bilaga A4. Detaljutformning av förvaringen är inte fastställd i dagsläget, men ska utformas enligt SÄIFS 2000:2 samt SÄIFS 1998:7. 11
3.2 Planerade skyddsåtgärder Följande skyddsåtgärder är planerade: Heltäckande sprinklersystem inomhus, med skuminblandning för samtliga delar utom kontoret. Heltäckande automatiskt brand- och utrymningslarm Inomhusbrandposter Invallningar för samtliga cisterner, oavsett om lagrad produkt är klassad som brandfarlig vätska eller inte. Förslag tas fram inom detaljprojekteringen Spillzoner vid lossning (hårdgjorda ytor med lågpunkt, samt uppsamlingsmöjlighet i form av tank/cistern) Brandposter i ringledning runt byggnaden utomhus, med maximalt 150 meters inbördes avstånd. Vattenkanoner för kylning av cisternpark utomhus vid brand, alternativt annat skydd med motsvarande funktion, exempelvis kylkransar på cisterner eller fast anordning för skumpåföring till invallning/cistern. Rutiner för fyllning och tömning av cisterner, samt uppsamling av spill. 3.2.1 Brandskydd Byggnaden kommer till största delen utformas i ett plan med upp till 12 m fri invändig höjd (fritt under balk), i byggnadsklass Br3. Kontor och labb utformas i två plan i byggnadsklass Br2 i en, sammanbyggd, intilliggande byggnad. Total byggnadsarea är ca 12 000 m 2. Byggnaden utformas med förenklad dimensionering enligt BBR. I vissa avseenden kommer dock en högre kravnivå användas jämfört med minimikraven i BBR. Byggnadens placering redovisas i Figur 7. Observera att figuren visar en preliminär utformning och att detaljer kan komma att förändras under projekteringens gång. Kontor och laboratorie avskiljs från övriga byggnaden med brandvägg och eget oberoende bärverk. Byggnaden kommer förses med ett heltäckande vattensprinklersystem med skuminblandning utformat enligt NFPA 13. I kontorsdelen kommer systemet dock utföras utan skuminblandning. Vattenförsörjning kommer finnas via egen vattencistern med en volym på ca 1200 m 3. Byggnaden kommer även förses med ett automatiskt brandlarm utformat enligt SBF 110, samt utrymningslarm. Brandposter kommer finnas i ringledning runt hela byggnaden, minst var 150:e meter. Slangbrandposter kommer även att finnas inne i byggnaden. 12
Figur 7. Överblick, Fuchs lubricants anläggning. 3.2.2 Vattentillgång Sprinkler och inomhusbrandposter kommer försörjas av en separat vattencistern på minst 1200 m 3. Om flödesbehovet till brandposter inte kan erhållas från det kommunala vattenledningsnätet kommer cisternen utökas för att även täcka detta behov. Eftersom anläggningen har hög brandbelastning bör brandposter dimensioneras för att ge ett totalt flöde på 2400 l/min [3]. 13
3.3 Dagvatten Två dagvattendammar planeras på området tillsammans med efterföljande biofilter för att hantera dagvatten från två konstaterade avrinningsområden [4]. Dagvattendammarna kommer förses med avstängningsventiler för att kunna fånga upp och hindra spridning av förorenat dagvatten i dammarna vid händelse av en olycka eller brand. 14
4 Övergripande riskbedömning säkerhet och miljö Den övergripande riskbedömningen omfattar en inventering av riskkällor inom och i anslutning till verksamhetens olika anläggningsdelar samt en kvalitativ uppskattning och värdering av riskernas storlek. Syftet är att utreda om vidare kvantitativ analys är nödvändig och i så fall vilka av de identifierade riskerna som bör analyseras vidare. 4.1 Riskidentifiering Identifiering av potentiella olycksscenarier utgår från följande indelning av verksamheten: A. Cisternpark utomhus B. Cisternpark inomhus C. Lager för lösa behållare inomhus D. Lastning och lossning, lösa behållare/bulk E. Blandning/Fyllning F. Laboratorieverksamhet och kontor Indelningen i verksamhetsområden redovisas i Figur 8. Figur 8. Indelning av verksamhetsområden för riskidentifiering. 15
4.2 Riskuppskattning Sannolikheten för, och konsekvenserna av, de identifierade olycksscenarierna klassificeras enligt Tabell 4 och Tabell 5 [5]. Tabell 4. Kategorisering av sannolikhet. Kategori Innebörd Exempel 1 Mycket liten sannolikhet Motsvarar en frekvens mindre än 1 gång per 1000 år 2 Liten sannolikhet Motsvarar en frekvens av 1 gång på 100 1000 år 3 Måttlig sannolikhet Motsvarar en frekvens av 1 gång på 10 100 år 4 Stor sannolikhet Motsvarar en frekvens av 1 gång på 1 10 år 5 Mycket stor sannolikhet Motsvarar en frekvens av mer än 1 gång per år Tabell 5. Kategorisering av konsekvens, H=Liv och Hälsa och M=Miljö. Kategori Beskrivning Innebörd 1 Mycket liten konsekvens 2 Liten konsekvens 3 Måttlig konsekvens 4 Stor konsekvens 5 Mycket stor konsekvens H: Övergående lindriga obehag M: Ingen sanering nödvändig, liten utbredning H: Enstaka skadade, varaktiga obehag M: Enkel sanering, liten utbredning H: Enstaka svårt skadade, svåra obehag M: Enkel sanering, stor utbredning H: Enstaka döda och flera svårt skadade M: Svår sanering, liten utbredning H: Flera döda och tiotals svårt skadade M: Svår sanering, stor utbredning 4.2.1 Beskrivning och klassificering av identifierade olycksscenarier Samtliga identifierade scenarier bedöms påverka både människa och miljö i olika utsträckning. Vid bedömning av konsekvenser för hälsa antas ett läckage antända efter utsläpp och vid bedömning av konsekvenser för miljö antas att läckage inte antänds utan sprids på snabbaste sätt mot recipient. Scenario G2 beskriver effekten av stora mängder brandgas och relaterar därför till samtliga brandscenarier om brandspridning inte begränsas. Det kan ses som en dominoeffekt av brandscenarier som initialt har begränsad omfattning. Nedan redovisas beskrivning och klassificering av de identifierade scenarierna. För varje scenario görs uppskattningen efter värsta troliga scenario. Spill av mindre volymer som inte ger några följdeffekter utelämnas eftersom de inte har någon potential att ge 16
påverkan utanför verksamhetsområdet. Klassificering av konsekvens och sannolikhet presenteras för varje scenario i kursiv text. Identifierade scenarier: Scenario A1. Läckage från cistern vid utomhuslagring Scenario B1. Läckage från cistern vid inomhuslagring Scenario C1. Brand i pallställage Scenario D1. Läckage från emballerad produkt, lastning/lossning Scenario D2. Läckage från tankbil, lastning lossning Scenario E1. Läckage blandning/fyllning Scenario F1. Brand i laboratorium Scenario G1. Fyllning av fel produkt till cistern Scenario G2. Generellt brandgasspridning Scenario A1. Läckage från cistern vid utomhuslagring De flesta olyckor relaterade till cisterner och invallningar orsakas av blixtnedslag, underhållsfel (svetsning, gnistor från lyftanordningar), driftfel (överfyllning, för höga tryck i rörledning), sabotage, utrustningsfel, sprickbildning och tankbrott (åldring, korrosion, seismiska rörelser), läckage och ledningsbrott, statisk elektricitet samt öppen eld (rökning, brand i omgivningen) [6]. Detta scenario utgår från att ett läckage inträffar. Läckage kan orsakas av bland annat slangbrott, felkoppling, skadat rörsystem, skadat överfyllnadsskydd och felaktig flödesriktning. För att detta ska innebära konsekvenser för tredje man ska läckaget orsaka ett betydande utsläpp som inte kan hanteras direkt av de resurser som Fuchs tillhandahåller. Varje utsläpp innebär en viss risk för antändning av utspilld produkt och kan orsakas av bland annat maskiner för underhållsarbete, bristande rutiner för hantering av utsläpp eller sabotage. I detta scenario förutsätts att läckaget inte går att stoppa och att den största cisternen, 300 m 3, kommer läcka ut inom invallningen. Inom område A planeras ett antal skyddsbarriärer för att minimera konsekvenserna av en olycka. Cisternparken kommer vara avgränsad med invallning som kommer begränsa utbredningen av ett utsläpp till arean för invallningen. Fasta tändkällor ska ej förekomma inom cisternparken. Anläggningen kommer servas av ett brandpostnät som även kommer täcka in cisternparken. Utöver detta planeras ett system för kylning av cisterner i form av vattenkanoner eller kylkransar alternativt system för skumpåföring för att släcka brand inom invallning. Organisatoriska åtgärder som rutiner för fyllning, tömning och hantering av spill bidrar också som riskreducerande åtgärder. Värsta troliga konsekvens för detta scenario bedöms vara följdeffekter vid antändning av ett utsläpp. Detta skulle innebära att cisterner som initialt inte påverkats av utsläppet blir utsatta för direkt brandpåverkan, vilket i sin tur kan leda till ytterligare cisternhaveri. Konsekvensen för tredje man utgörs framförallt av den stora mängd brandgaser som 17
branden kommer generera. Beroende på i vilket väderstreck brandgaserna sprids kommer boende och verksamheter i vindriktningen påverkas. Alla typer av brandgaser är hälsofarliga vid höga koncentrationer, brandgaserna som kan genereras vid Fuchs anläggning bedöms inte vara farligare än brand i andra organiska material, som till exempel textil eller trä [7]. Ytterligare beskrivning av riskerna förknippade med brandgasspridning ges under scenario G2. Säkert avstånd för räddningstjänsten, med avseende på strålningspåverkan 6 kw/m 2, bedöms ligga i storleksordningen 15-35 m beroende på vindhastighet. Närmaste bebyggelse bedöms inte påverkas av strålning, eftersom avståndet dit är ca 150 m och bebyggelsen skyddas dessutom av en bergvägg. Frekvensen för en stor invallningsbrand som täcker hela invallningsytan uppskattas till 6 10-5 per cistern och år enligt International Association of Oil & Gas Producers [8]. Med 102 cisterner (inkl. eventuell expansion) innebär detta en frekvens på 1 gång per 160 år. Eftersom detta är baserat på historiska data från 1951 och framåt, och att ett flertal organisatoriska och tekniska barriärer finns på Fuchs för att förebygga risken för överspolning, kan frekvensen dock antas vara lägre än så. Med hänsyn till att vätskan i cisternerna är klassad som icke brandfarlig, eller som mest brandfarlig vara klass 3, krävs dessutom stora tändkällor för att antändning ska kunna ske, medan statistiken till stor del baseras på vätskor med lägre flampunkt. Ett flertal olyckor som statistiken baseras på har dessutom inträffat i områden där frekvensen för blixtnedslag, som är en vanlig orsak till cistern- och invallningsbränder, är ca 20-25 gånger högre jämfört med Sverige. Enligt Fuchs tillbudsrapportering sker spill på > 1 m 3 med intervall på 10-100 år. Utifrån statistik och tillbudsrapportering bedöms sannolikheten för att ett stort läckage inträffar och antänds inte vara högre än kategori 2, dvs. en gång på 100-1000 år. Sannolikhet, liv och hälsa: 2 Eftersom konsekvensavstånden för skada till följd av värmestrålning bedöms ligga inom Fuchs verksamhetsområde förväntas ingen skada på tredje man. Spridning av brandgaser bedöms endast ge liten konsekvens för personer utanför anläggningen, se scenario G2. Konsekvens, liv och hälsa: 1 Värsta scenario för miljö är att ett större spill som inte kan inrymmas inom invallning läcker ut. Invallningar ska dimensioneras för att kunna hålla släckvatten för en större insats och läckage från en av de största cisternerna. Om flera cisterner havererar samtidigt med att brandvatten tillförs eller vid ett kraftigt regn kan dock ett läckage inträffa. Flera osannolika händelser måste alltså sammanfalla för att detta ska inträffa, vilket leder till bedömningen att sannolikheten är liten. Sannolikhet, miljö: 2 Konsekvenserna av ett större läckage utanför invallning kan förorena mark, grundvatten och närliggande vattendrag. Då det inte finns några vattenskyddsområden eller känsliga 18
miljöer i direkt anslutning till området bedöms konsekvenserna bli att sanering krävs men att följderna ändå är hanterbara om produkter och släckvatten samlas upp inom området. Konsekvens, miljö: 3 Scenario B1. Läckage från cistern vid inomhuslagring Läckage kan orsakas av bland annat slangbrott, felkoppling, skadat rörsystem, skadat överfyllnadsskydd och felaktig flödesriktning. För att detta ska innebära konsekvenser för tredje man ska läckaget orsaka ett betydande utsläpp som inte kan hanteras direkt av de resurser som Fuchs tillhandahåller. Varje utsläpp innebär en viss risk för antändning av utspilld produkt och kan orsakas av bland annat maskiner för underhållsarbete, bristande rutiner för hantering av utsläpp eller sabotage. I detta Scenario förutsätts att läckaget inte går att stoppa och att den största cisternen, 60 m 3, kommer läcka ut inom invallningen. Inom område B, se Figur 8, planeras ett antal skyddsbarriärer för att minimera konsekvenserna av en olycka. Cisternparken kommer vara indelad i olika invallningar som kommer begränsa utbredningen av ett utsläpp till arean för invallningen. Anläggningen kommer servas av ett brandpostnät utomhus samt inomhusbrandposter som även kommer täcka in cisternparken. Till skillnad från cisternparken utomhus kommer det inomhus finnas ett heltäckande skumsprinklersystem för att släcka brand eller begränsa spridningen vid brand. Organisatoriska åtgärder som rutiner för fyllning, tömning, blandning och hantering av spill bidrar också som riskreducerande åtgärder. Värsta troliga konsekvens för detta scenario bedöms vara följdeffekter vid antändning av ett utsläpp. Detta skulle innebära att cisterner som initialt inte påverkats av utsläppet blir utsatta för direkt brandpåverkan, vilket i sin tur kan leda till vidare cisternhaveri och brandpåverkan på hela byggnaden. Konsekvensen för tredje man utgörs framförallt av den stora mängd brandgaser som branden kommer generera. Eftersom branden sker inomhus förväntas endast begränsad strålningspåverkan genom öppningar från byggnaden. Ett brandscenario inomhus kommer därför framförallt påverka Fuchs egna personal och inte tredje man. Eftersom sprinkleranläggningen väntas dämpa och begränsa brandscenariots utveckling genereras också betydligt mindre brandgaser. Beroende på i vilket väderstreck brandgaserna sprids efter att de ventilerats ut ur byggnaden kan boende och verksamheter i vindriktningen påverkas. Brandgaserna bedöms inte vara farligare än brand i andra organiska material, som till exempel textil eller trä [7]. Om sprinklersystemet inte fungerar och branden inte kan släckas manuellt, kan byggnadens bärande konstruktion till slut kollapsa på grund av brandpåverkan. Detta skulle medföra en komplicerad räddningsinsats, men påverkan på tredje man bedöms inte bli värre jämfört med scenario A1. Sannolikhetskategorin bedöms utifrån samma resonemang som för scenario A1, med tillägg att sprinkleranläggningen förväntas reducera sannolikheten för en omfattande brand i minst 9 fall av 10. Sannolikheten för att ett stort läckage antänds och inte kontrolleras av sprinklersystemet bedöms därför inte vara högre än 1/10 av scenario A1, vilket innebär sannolikhetskategori 1. 19
Sannolikhet, liv och hälsa: 1 Eftersom konsekvensavstånden för skada till följd av värmestrålning bedöms ligga inom Fuchs verksamhetsområde förväntas ingen skada på tredje man. Spridning av brandgaser bedöms endast ge liten konsekvens för personer utanför anläggningen, se scenario G2. Konsekvens, liv och hälsa: 1 Spill inomhus som inte leder till brand bedöms kunna hanteras utan att effekter på miljön uppstår. I samband med en brand kan dock volymerna av släckvatten och kemikalier bli stora och direkt sanering inomhus förhindras på grund av branden. Det finns då en möjlighet att förorenat släckvatten rinner ut ur byggnaden. Åtgärder för att hantera det beskrivs i släckvattenavsnittet, men även utan åtgärd bedöms sannolikheten som liten. Sannolikhet, miljö: 2 Om scenariot med en brand inomhus inträffar leder det troligen till att en relativt omfattande sanering av mark, diken och rörledningar kommer krävas, även om de akuta effekterna inte bedöms kunna bli katastrofala. Bedömningen här tar alltså inte hänsyn till de åtgärder som föreslås i avsnittet om släckvattenhantering nedan. Konsekvens, miljö: 4 Scenario C1. Brand i pallställage Brand i pallställage kan orsakas av extern antändningskälla som till exempel en felande truck eller sabotage, alternativt en följdhändelse av ett mindre spill som antänds. Branden sprids i sådan omfattning att personal från Fuchs inte lyckas begränsa den. Inom område C, se Figur 8 planeras ett antal skyddsbarriärer för att minimera konsekvenserna av en olycka. Anläggningen kommer servas av ett brandpostnät utomhus samt inomhusbrandposter som även kommer täcka in område C. Dessutom skyddas lagret av ett heltäckande skumsprinklersystem för att släcka brand eller begränsa spridningen vid brand. Organisatoriska åtgärder som rutiner för transport och hantering av spill bidrar också som riskreducerande åtgärder. Värsta troliga konsekvens för detta scenario är brandspridning till hela byggnaden, om sprinklersystemet felfungerar eller inte lyckas begränsa brandspridningen. Sammantaget innebär inte detta scenario större konsekvenser för tredje man än ett brandscenario vid cisternparken inomhus. Beroende på i vilket väderstreck brandgaserna sprids efter att de ventilerats ut ur byggnaden kommer boende och verksamheter i vindriktningen påverkas. Brandgaserna bedöms inte vara farligare än brand i andra organiska material, som till exempel textil eller trä [7]. 20
Sannolikheten för en brand som omfattar hela lagret bedöms till kategori 2, dvs. en gång på 100-1000 år. Detta baseras på att större spill (>100 l) enligt tillbudsrapportering inträffar med en frekvens enligt kategori 4. Produkternas höga flampunkt, samt minimering av tändkällor bedöms medföra att sannolikheten för antändning är högst 0,1 om ett spill inträffar. Sprinklersystemet bedöms även kunna släcka eller begränsa brandens omfattning i 9 fall av 10. Sammantaget medför detta sannolikhetskategori 2. Sannolikhet, liv och hälsa: 2 Konsekvenserna är jämförbara med scenario B1, eftersom konsekvensavstånden för skada till följd av värmestrålning bedöms vara begränsade till Fuchs verksamhetsområde. Spridning av brandgaser bedöms endast ge liten konsekvens för personer utanför anläggningen, se scenario G2. Konsekvens, liv och hälsa: 1 Även i detta scenario kan släckvatten spridas till miljön. För att detta ska ske måste dock en brand inträffa och att släckvattenmängderna inte kan hanteras utan sprids vidare till mark eller ledningsnät. Sannolikheten bedöms vara liten. Sannolikhet, miljö: 2 Precis som i ovanstående scenarier kan släckvatten orsaka negativa effekter i miljön. Inblandningen av andra kemiska produkter från verksamheten är dock mindre vilket bör leda till något lindrigare effekter. Effekterna blir de samma som för scenario B1 om inga åtgärder införs. Konsekvens, miljö: 4 Scenario D1. Läckage från emballerad produkt, lastning/lossning Scenariot täcker in 2 platser inom fastigheten. Läckage kan orsakas av bland annat felande truck, olycka vid transport inom området eller sabotage. För att detta ska innebära konsekvenser för tredje man ska läckaget orsaka ett betydande utsläpp som inte kan hanteras direkt av de resurser som Fuchs tillhandahåller. Varje utsläpp innebär en viss risk för antändning av utspilld produkt och kan orsakas av bland annat, bristande rutiner för hantering av utsläpp eller sabotage. Det finns enklare varianter av invallningar, vid lastning och lossning av emballerad produkt, i form av hårdgjorda ytor med lågpunkt och uppsamlingsmöjligheter. Detta innebär att ett utsläpp kommer spridas efter de förutsättningar som råder lokalt. På den norra uppställningsplatsen för lastning lossning kommer till exempel fordonen stå cirka 1,25 meter under golvnivå, vilket medger uppsamling av utsläpp inom området. Storleken på utsläppet kommer begränsas av hur mycket produkt som kan lastas, lossas eller transporteras samtidigt. Inom område D, se Figur 8, planeras ett antal skyddsbarriärer för att minimera konsekvenserna av en olycka. Lastning och lossning antas ske på hårdgjord yta med lågpunkt för att begränsa utbredningen av ett utsläpp. Detta kan liknas vid en mindre invallning och kommer vara en rekommendation för detaljprojekteringen. Anläggningen kommer servas av ett brandpostnät som även kommer täcka in lastning- och 21
lossningszoner. Fordonen som transporterar produkt till och från anläggningen är i normala fall utrustade med viss utrustning för brandbekämpning och begränsning av utsläpp, vilket möjliggör snabba åtgärder för att begränsa konsekvenserna. Värsta troliga konsekvens för detta scenario bedöms bero på vilken brandutveckling som är möjlig. Scenariot kan innebära brand i lastbil som i sin tur resulterar i att ännu mer produkt bidrar till brandutveckling. Den största ytan antas vara 700 m 2 och omfatta flera lastbilar lastade med gods. Konsekvensen för tredje man utgörs framförallt av den stora mängd brandgaser som branden kommer generera. Beroende på i vilket väderstreck brandgaserna sprids kommer boende och verksamheter i vindriktningen påverkas. Sannolikheten för en brand vid lastning/lossning av emballerade produkter bedöms på motsvarande sätt som för scenario C1, dock med avsaknad av sannolikhetsreducerande effekt av ett sprinklersystem. Sammantaget medför detta sannolikhetskategori 3. Sannolikhet, liv och hälsa: 3 Konsekvenserna bedöms bli jämförbara eller något mindre i jämförelse med scenario A1. Framförallt är mängden produkter som kan delta i brandfromloppet mindre vid lastning/lossning av emballerade produkter. Spridning av brandgaser bedöms endast ge liten konsekvens för personer utanför anläggningen, se scenario G2. Eftersom den norra lossningsplatsen är placerad relativt nära väg 73 skulle brandgaser delvis kunna skymma sikten på vägen vid kraftig västlig vind. Detta bedöms dock inte innebära sämre siktförhållanden än vid kraftig dimma, och eftersom brandröken skulle vara synlig från långt avstånd och endast begränsa sikten på en kort del av vägsträckan bedöms detta inte medföra några allvarliga konsekvenser. Brandgaserna bedöms inte vara farligare än brand i andra organiska material, som till exempel textil eller trä [7]. Konsekvens, liv och hälsa: 1 För att ett spill ska nå miljön ska det ske på en yta där det är svårt att begränsa spridningen och att mängderna är betydande. Vidtas inga åtgärder är det dock troligt att det når markytor eller dagvattenledningar. Om en brand uppstår och en släckinsats vidtas uppstår även släckvatten som behöver hanteras. Sannolikheten för det senare bedöms dock vara liten men sammantaget bedöms scenariot ha en måttlig sannolikhet. Sannolikhet, miljö: 3 Konsekvensen av ett spill från emballerad produkt beror på produktens egenskaper och om brand uppstår eller ej. Sanering kommer att behöva genomföras, men mängder produkt och även släckvatten bedöms bli mindre än i ovanstående scenarierna. Konsekvens, miljö: 2 22
Scenario D2. Läckage från tankbil, lastning lossning Läckage kan orsakas av bland annat slangbrott, felkoppling, skadat rörsystem, skadat överfyllnadsskydd på transportfordon och felaktig flödesriktning. För att detta ska innebära konsekvenser för tredje man ska läckaget orsaka ett betydande utsläpp som inte kan hanteras direkt av de resurser som Fuchs tillhandahåller. Varje utsläpp innebär en viss risk för antändning av utspilld produkt och kan orsakas av bland annat, bristande rutiner för hantering av utsläpp. Inom område D, se Figur 8, planeras ett antal skyddsbarriärer för att minimera konsekvenserna av en olycka. Lastning och lossning antas ske på hårdgjord yta med lågpunkt för att begränsa utbredningen av ett utsläpp. Anläggningen kommer servas av ett brandpostnät som även kommer täcka in lastning- och lossningszoner. Fordonen som transporterar produkt till och från anläggningen är i normala fall utrustade med viss utrustning för brandbekämpning och begränsning av utsläpp, vilket möjliggör snabba åtgärder för att begränsa konsekvenserna. Värsta troliga konsekvens för detta scenario bedöms bero på vilken brandutveckling som är möjlig och var utsläppet sker. Scenariot begränsas till ett fritt utsläpp som inte påverkar annan verksamhet inom anläggningen. Sannolikheten för detta scenario bedöms vara sannolikhetskategori 3 enligt samma resonemang som för scenario D1. Sannolikhet, liv och hälsa: 3 Konsekvenserna för tredje man bedöms vara överensstämmande med scenario D1. Eftersom lossningsplatsen är placerad på motsatt sida av byggnaden från väg 73 bedöms risken för blockerad sikt på vägen vara begränsad. En brand vid lossningsplatsen innebär dock ökad risk för påverkan på cisterner som kan medföra dominoeffekter motsvarande scenarion A1. Konsekvenserna för tredje man bedöms på grund av det begränsade utsläppet inte vara allvarliga och brandgaserna bedöms inte vara farligare än brand i andra organiska material, som till exempel textil eller trä [7]. Konsekvens, liv och hälsa: 1 För miljö gäller samma resonemang som för scenario D1. Sannolikhet, miljö: 3 Konsekvens, miljö: 2 23
Scenario E1. Läckage blandning/fyllning Ett läckage inom tillverkningsprocessen, där blandning och fyllning utförs, kan orsakas av slang/rörbrott, felkoppling, skadat rörsystem, felande avstängningsfunktion, felaktig flödesriktning eller påkörning av truck. Tack vare övervakning av processen förutsätts att eventuella tillbud upptäcks tidigt och att åtgärder vidtas innan scenariot innebär en konsekvens som inte kan hanteras internt av Fuchs egna personal. Inom område E, se Figur 8, planeras ett antal skyddsbarriärer för att minimera konsekvenserna av en olycka. Anläggningen kommer servas av ett brandpostnät utomhus samt inomhusbrandposter som även kommer täcka in område E. Dessutom skyddas lagret av ett heltäckande skumsprinklersystem för att släcka brand eller begränsa spridningen vid brand. Organisatoriska åtgärder som rutiner för transport och hantering av spill bidrar också som riskreducerande åtgärder. Värsta troliga konsekvens för detta scenario bedöms vara i samma omfattning som scenario C1, dvs. brand i hela byggnaden om sprinklersystemet felfungerar eller inte lyckas begränsa brandspridningen. Sannolikheten för detta scenario bedöms vara sannolikhetskategori 2 enligt samma resonemang som för scenario C1. Sannolikhet, liv och hälsa: 2 Konsekvenserna är jämförbara med scenario B1, eftersom konsekvensavstånden för skada till följd av värmestrålning bedöms vara begränsade till Fuchs verksamhetsområde. Spridning av brandgaser bedöms endast ge liten konsekvens för personer utanför anläggningen, se scenario G2. Konsekvens, liv och hälsa: 1 För miljö bedöms sannolikhet och konsekvens motsvara scenario B1. Sannolikhet, miljö: 2 Konsekvens, miljö: 4 Scenario F1. Brand i laboratorium I laboratoriet kommer endast begränsad mängd produkter vara i omsättning och vid nybyggnation förväntas skyddsbarriärer som ventilationshuvar och uppsamlingsinstallationer finnas på plats. Laboratoriet kommer även vara försett med vattensprinkler som begränsar potentiell brandutveckling. Oavsett var laboratoriet placeras inom anläggningen kommer det inte utgöra någon risk för tredje man. Utöver detta kommer laboratoriet vara utformat som en egen brandcell, vilket innebär att ett brandscenario inte bedöms medföra allvarligare konsekvenser än brand i byggnad generellt. För att se till att begränsa effekterna från spillvatten kommer en ventil installeras i spillvattenledning vid tomtgräns. Sannolikhet, liv och hälsa: 2 Konsekvens, liv och hälsa: 1 24
Spridning av släckvatten kan tänkas utgöra en risk för miljön, men då brandscenariot inte förväntas bli allvarligt och kräva stora mängder släckvatten bedöms sannolikheten för att förorenat släckvatten i stora mängder ska läcka ut som liten. Sannolikhet, miljö: 2 Konsekvenserna i miljön bedöms vara beroende av mängden släckvatten och därför bedöms endast begränsad sanering vara nödvändig. Konsekvens, miljö: 2 Scenario G1. Fyllning av fel produkt till cistern Fyllning av fel produkt till en cistern som inte är avsedd för ändamålet kan få konsekvenser om de produkter som blandas kan reagera med varandra. En reaktion kan innebära giftiga gaser, tryckuppbyggnad i cisternen eller i värsta fall energiutveckling som kan leda till brand. Konsekvensen för tredje man bör beaktas framförallt om giftiga gaser kan spridas i tillräcklig omfattning för att nå annan bebyggelse. Några produkter som kan innebära sådan reaktion har dock inte kunnat identifieras på anläggningen. En vidare analys rekommenderas dock när samtliga produkter fastställts för anläggningen, för att säkerställa eventuella skyddsåtgärder för att minimera riskerna. Scenario G2. Generellt brandgasspridning Vid en cisternbrand eller brand i invallning produceras stora mängder brandgaser och partiklar som sprids från branden via rökplymen. Dessa gaser och partiklar kan vara skadliga både för människor och miljö. Att förutspå spridningsbilden av rökgaser och partiklar är mycket komplext då den beror av flertalet brandtekniska och metrologiska parametrar. [9] I en stor brand på flera hundra eller tusen megawatt kommer brandgaser och partiklar ha en enorm stigkraft. Rekonstruktion av stora cisternbränder med hjälp av anpassade CFDmodeller har visat att brandgaser kan stiga upp över 2km vid en neutralt skiktad atmosfär. Hög stighöjd, vilket inträffar vid hög effektutveckling och neutralt eller instabilt skiktad atmosfär, reducerar risken för skadliga koncentrationerna av brandgaser och partiklar vid marknivå, även om en hög effektutveckling också innebär större produktion av brandgaser och partiklar. I de CFD-modellerade cisternbränderna har sju cisternbränder med råolja, diesel och fotogen simulerats vid neutralt skiktad atmosfär. Samtliga bränder hade en effektutveckling mellan 1-1,3MW/m 2, cisterndiameter på 85m och med vindhastigheter på 5,8,10 och 12 m/s. Brandens storlek står att jämföra med en invallningsbrand vid Fuchs anläggning. Ur perspektivet toxiska koncentrationer av rökgaser och partiklar vid marknivå visade sig den lägre effektutvecklingen och hög vindhastighet ge allvarligast konsekvenser eftersom rökplymen pressades ner mot marken av vinden. [9] Slutsatsen av simuleringarna med avseende på skadliga nivåer av brandgaser och partiklar vid marknivå är att även om koncentrationen rök är hög i närheten av branden så underskrids IDLH-värden med stor marginal [9]. Därmed förväntas inte heller akut skadliga koncentrationer av brandgaser eller partiklar kunna uppstå i samband med 25
bränder på Fuchs anläggning vid neutral eller instabil skiktning. Vid studier av partikelnivåer i luften [10] har man dock visat att vid förhöjda nivåer ökar behovet av vård och medicinering bland personer med luftvägssjukdomar och hjärt- och kärlsjuka. Vid en cisternbrand eller invallningsbrand med vind i riktning mot närliggande bebyggelse bör därför allmänheten varnas (VMA) och speciellt de som kan förväntas vara känsliga för en förhöjd partikelnivå i luften. Eftersom det inte är möjligt att förhindra spridning av brandgaser och partiklar vid en stor brand utomhus är det viktigare att fokusera på åtgärder som minimerar risken för uppkomst och spridning av brand, samt underlätta släckinsatser. De planerade skyddsåtgärderna med cisterninvallningar, släckkanoner, automatisk vattensprinkleranläggning, automatiskt brandlarm, inomhusbrandposter och brandpostnät åstadkommer just detta. 26
4.3 Riskvärdering Nedan redovisas riskmatriser för hälsa och miljö, enligt ovanstående klassificering. Riskvärderingen utgår ifrån scenariobeskrivningarna. Tabell 6. Läsinstruktion till riskmatris Låg risk, ingen åtgärd Viss risk, åtgärder bör övervägas Allvarlig risk, åtgärder måste vidtas Tabell 7. Riskmatris, Liv och hälsa. 5 4 Sannolikhet 3 2 D1, D2 A1, C1, E1, F1 1 B1 1 2 3 4 5 Konsekvens 27
Tabell 8. Riskmatris, Miljö. Innan föreslagna åtgärder. 5 4 Sannolikhet 3 D1,D2 F1 A1, E1 B1; C1,E1 2 1 1 2 3 4 5 Konsekvens 28
4.4 Förslag på åtgärder Nedan presenteras föreslagna åtgärder baserat på genomförd riskuppskattning och riskvärdering. För hantering av släckvatten görs en särskild redovisning i avsnitt 5 nedan. Spillzon i form av hårdgjord yta med lågpunkt kopplad till brunn med oljeavskiljare eller avledning till avfallscistern för att begränsa utsläpp vid lastning och lossning. Detta kan jämföras med krav på utformning av lastning och lossning på bensinstationer [11]. Samtliga cisterner invallas, med storlek på invallning enligt SÄIFS 2000:2 för brandfarlig vätska klass 1, vilket innebär den största cisternens volym plus 10 % av de övriga cisternernas volym [12]. En vidare analys av hanterade produkter rekommenderas när samtliga produkter fastställts för anläggningen, för att säkerställa eventuella skyddsåtgärder för att minimera riskerna för oönskad reaktion, exempelvis vid fyllning till fel cistern. 29
5 Hantering av släckvatten Vatten som används som släckmedel vid en brand kallas ofta för brandvatten och vattnet som sen kvarstår efter släckinsatsen kallas släckvatten. Släckvattnet innehåller olika typer av föroreningar, beroende på vad som brunnit. Släckvatten kan spridas i miljön via ytavrinning, transport i marken eller vattendrag och via ledningsnätet. För att skydda omgivningen, recipienter och reningsverket från det potentiellt mycket förorenade släckvattnet utreds i detta kapitel vilka volymer som kan uppkomma och hur det kan samlas upp på området. Både enligt Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) och Miljöbalkens hänsynsregler ska hantering av släckvatten planeras så att inte allvarlig skada på miljön uppstår [1, 13]. 5.1 Föroreningar i släckvatten Vid en brand tvättas föroreningar ned tillsammans med släckvattnet. Ämnen och koncentrationer varierar beroende på vad som brunnit, vad som finns på platsen och hur brand- och släckningsförloppet sett ut [14]. Släckvattnet innehåller både kemiska lösta ämnen och fasta partiklar, varav båda kan vara organiska eller oorganiska. Från de flesta bränder återfinns partiklar, metaller, PAH:er och VOC:er i släckvattnet [14]. Det finns även risk för att släckvattnet innehåller dioxiner och andra svårnedbrytbara ämnen vilka kan ge stora negativa konsekvenser om de släpps ut. Vilket släckmedel som används vid släckningsarbetet påverkar också vilka ämnen som löses och släckmedlet i sig kan innehålla skadliga ämnen. När skum blandas in i vattnet genereras ofta ett giftigare släckvatten som dessutom har en högre spridningsrisk, då emulgerade oljor inte stoppas i oljeavskiljare och lättare tas upp av organismer. Vid förbränning av olja bildas i första hand PAH, BOD, COD, svavelhaltiga föreningar och bensen, där flera har visats vara cancerogena [15]. Föreningarna i släckvattnet är även skadliga om de når reningsverket. Där kan den biologiska reningsprocessen störas och riskeras att helt slås ut om föroreningshalten är hög, det kan även skapa problem för den kemiska reningsprocessen. Genom att samla upp släckvattnet har man möjlighet att pumpa upp det och transportera det till behandlingsanläggningen eller rena det på plats innan det släpps ut. Hur släckvatten från en eventuell brand ska renas beror på vilka föroreningar som förekommer och undersöks på plats genom provtagning. I Rening och destruktion av kontaminerat släckvatten [14] redogörs för ett antal reningsmetoder så som filtrering, adsorption eller kemiska och biologiska processer i mobila eller stationära anläggningar. Området runt byggnaden kommer utgöras av ett gruslager som överfyllnad på makadam. Ytorna bedöms få en relativt hög genomsläpplighet vilket innebär att vatten som hamnar på dessa ytor infiltrerar till grundvattnet och därefter följer de naturliga grundvattenriktningen som råder i området. Vid eventuellt läckage av släckvatten på området kommer vissa föroreningar delvis att fastläggas i gruset som då får en viss skyddande effekt för grundvattnet. Förorenade massor kan grävas upp och tas om hand, 30
men även sanering av grundvattnet kan behöva genomföras. Någon detaljerad kartläggning av grundvattenströmmar har inte gjorts i detta arbete, men det antas att en borttransport av föroreningar kan ske och att detta behöver förebyggas om en olycka inträffar. Dagvatten som hamnar på hårdgjorda ytor kommer att avledas mot dagvattendammar i områdets lågpunkter i sydväst och sydost. Dammarna ska förses med avstängningsventiler som skyddar omkringliggande miljö och recipienter från föroreningar om ett läckage skulle nå dammen. 5.2 Släckvattenvolymer I detta kapitel görs en uppskattning av hur mycket släckvatten som riskerar att behöva tas om hand vid bränder på olika platser i området och som hanteringen därför ska dimensioneras efter. Uppskattningarna baseras på statistik av förbrukad mängd vid olika släckningsinsatser och cisternvolymer. Även flödesdimensionering i sprinkleranläggningar vid den aktuella verksamheten används som underlag. 5.2.1 Insats från räddningstjänst För verksamheter med hög brandbelastning (mycket brännbart material, t.ex. snickerifabriker och brädgårdar) kan vattenbehovet uppgå till 2 400 l/min [16]. Med en släckinsats på 120 minuter ger detta totalt 288 m 3 vatten. Detta flöde har bedömts tillräckligt i 99,7 % av alla bränder utifrån studerad statistik [17]. De högre flöden som redovisas i statistiken i 0,3 % av fallen bedöms som orimligt höga enligt publikationen. Släckvattenvolym: 288 m 3 5.2.2 Sprinkler Det kommer finnas heltäckande vattensprinklersystem med skuminblandning (AFFF Aqeuous Film Forming Foam) i byggnaden. Skuminblandning förorenar vattnet från sprinkleranläggningen men bedöms inte bidra till att ytterligare öka toxiciteten hos släckvattnet utöver vad brandgaser och spilld produkt bidrar med. I koncentrerad form bör det hanteras som en kemiskprodukt och rutiner för utsläpp ska följas. Utblandat skum hanteras som släckvatten, bland annat genom de åtgärder som denna utredning föreslår. Sprinkler på kontorsavdelningen kommer inte ha någon skuminblandning. Vattenförsörjning till sprinkler kommer säkerställas via en separat vattentank på ca 1200 m 3. 5.3 Brand i huvudbyggnaden Förutom volymerna som uppkommer från släckningsarbete och sprinkler kan kemikalier som förvaras på anläggningen läcka ut vid en brand och bidra till ökade vätskevolymer. Cisternerna inomhus kommer vara upp till 60 m 3 stora och utomhus kommer cisterner på 300 m 3 att finnas. Det kommer att finnas invallning runt alla cisternerna, antingen gemensam för cisternparken eller mindre avgränsningar inom cisternparken. 31
Vid en stor brand i huvudbyggnaden är det värsta scenariot avseende släckvattenvolymer att allt tillgängligt vatten från sprinkler används samt att räddningstjänsten använder stora mängder vatten vid sin insats. Det skulle som mest kunna ge upphov till volymer på ca 1500 m 3. Beräknade vattenmängder är väl tilltagna och därför har inte mängden spilld produkt tagits med i resonemanget. 288 + 1200 = 1488 m 3 5.3.1 Förslag på åtgärder Genom att möjliggöra för uppsamling av släckvatten inom byggnaden minskar dimensioneringskraven på lösningar i dagvattennätet samtidigt som sannolikheten att förorenat släckvatten läcker ut reduceras. Eftersom traditionella invallningar inomhus skulle störa den dagliga driften inom anläggningen kommer en lösning att utarbetas, som innebär att hela bottenplattan utgör en stor invallning. Nivåskillnaden som kommer att vara ca 55 mm ska ligga ute vid fasad/port och skall fördelas på 3-4 m längd. Övriga fasadöppningar kommer vara täta genom trösklar osv. Fallen kommer ligga i norra och sydöstra delen av anläggningen. Det finns tre uppsamlingsmetoder för att hantera spill inomhus. Brunnar inomhus leder till cistern under mark, själva byggnaden är i sig en uppsamlingsyta enligt ovan, samt skulle byggnaden inte klara att hålla allt släckvatten så kommer det i första hand rinna ut i de nedsänkta ytorna för lastning lossning. Dessa ytor förbinds dessutom med rörledning för att utjämna vätskenivån mellan dem. Dagvattenledning vid de nedsänkta lastnings- och lossningsytorna skall förses med en manuell avstängningsventil för att förhindra att släckvatten når dagvattensystemet. Med hänsyn till den stora kapaciteten för uppsamling inne i byggnaden bedöms tillräcklig tid för avstängning finnas. 32
Figur 9. Exempel på läns för uppsamling av släckvatten. Bildkälla [18]. Lastzonerna, område D i Figur 8, har föreslagits att vara nedsänkta mot fasad för att möjliggöra för enkel lastning och lossning. De kombineras med en stödmur runt lastzonerna och brunnarna i botten av dessa lastzoner förses med avstängningsventiler. Dagvatten pumparna kommer stoppas på signal från brandlarmet och kan utgöra utrymmen för uppsamling av släckvatten. Volymen som kan samlas upp i lastzonerna är beroende hur de slutgiltigt dimensioneras. Ungefär 300 m 3 kan samlas upp i vardera om den djupaste änden antas till 1,2 meter (upp till marknivå i bortre änden) med bredden 24 och längden 22 meter. Detta exempel visar att de tre metoder som finns tillgängliga är mer än tillräckligt för att hantera stora mängder släckvatten inom byggnaden Om större volymer av släckvatten skapas kan man stänga öppningen av lastzonen, där bilarna kör ner till den, med en läns likt Figur 9 ovan. För område B och C i Figur 8, ryms volymen av den största cisternen plus 10 % av den totala mängden lagrad produkt inom de tre uppsamlingsmetoderna som beskrivs ovan och därför krävs inga ytterligare invallningar. 5.4 Brand i cisternpark Släckvattenvolymen som behöver kunna tas omhand inom områden utomhus med stora cisterner är 300 m 3 plus 10 % av den totala lagrade volymen produkt inom den specifika invallningen. I denna volym räknas även släckvatten från räddningstjänsten. 33