Återkrav av felaktigt utbetald ersättning och återbetalning av statsbidrag

2009-09-30 Dnr 2009/442 2009:11 Återkrav av felaktigt utbetald ersättning och återbetalning av statsbidrag Arbetslöshetskassornas rutiner och åtgärder

2

I regleringsbrevet för 2009 avseende Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) gav regeringen IAF i uppdrag att senast den 1 oktober 2009 redovisa en granskning av - arbetslöshetskassornas åtgärder vad gäller felaktig utbetald arbetslöshetsersättning, - arbetslöshetskassornas rutiner vad gäller hanteringen av återkrävda belopp och återbetalning från kassan till staten, och - uppföljning av faktiskt återbetalda belopp och kvarstående fordringar. Denna rapport har utarbetats inom IAF av Marie Nordmarc (projektledare), Stina Sterner och Lisa Widén. Marcus Pettersson deltog i arbetet till och med den 31 mars, och Malin Holm arbetade med rapporten till och med den 8 maj. Från IAF:s försäkringsjuridiska enhet har Urban Forsberg deltagit i arbetet. Rapporten godkänd för publicering Katrineholm den 30 september 2009 Anne-Marie Qvarfort Generaldirektör Gunilla Wandemo Chef för Granskningsenheten Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box 210 641 22 Katrineholm Tfn: 0150-48 70 00 E-post: iaf@iaf.se www.iaf.se 3

4

Innehåll Sammanfattning... 7 1 Inledning... 10 1.1 Bakgrund... 10 1.2 Syfte... 11 1.3 Metod och disposition... 11 1.3.1 Avgränsningar... 13 1.4 Definitioner... 13 2 Regelverk och återkravens omfattning... 14 2.1 Regelverk... 14 2.2 Återkravens omfattning... 17 3 Arbetslöshetskassornas åtgärder vad gäller felaktig utbetald arbetslöshetsersättning... 22 3.1 Orsaker... 22 3.2 Åtgärder... 23 3.2.1 OAS... 25 3.2.2 Informationsutbytet... 25 3.2.3 ÄGA... 26 3.3 Rutiner... 26 4 Arbetslöshetskassornas rutiner vad gäller hantering av återkrävda belopp och återbetalning från kassan till staten... 27 4.1 Ränta på återkrav och Collect... 27 4.1.1 IAF:s föreskrifter om uppföljning av återkrav... 30 4.2 Statsbidragsansökan... 32 5 Uppföljning av faktiskt återbetalda belopp och kvarstående fordringar... 34 5.1 Arbetslöshetskassornas fordringshantering... 34 5.1.1 Återbetalning... 36 5.2 God tro... 41 5.2.1 Omfattning av beslut om god tro... 41 5.2.2 Granskning av beslut om god tro... 43 6 Slutsatser och åtgärder... 45 6.1 Slutsatser... 45 6.2 Åtgärder... 47 5

6

Sammanfattning Felaktiga utbetalningar i välfärdssystemen är en fråga som har fått ökad uppmärksamhet under de senaste åren. Sett till antal återkravsbeslut och till återkrävt belopp har dock återkraven i arbetslöshetsförsäkringen minskat något under den senaste treårsperioden. Arbetslöshetsförsäkringen är en individanpassad försäkring som är komplex. Systemet rymmer många fördelar men också nackdelar. Exempelvis kan felaktiga utbetalningar uppstå på en mängd olika sätt. Arbetslöshetskassorna fokuserar på att göra rätt från början och på så sätt motverka felaktiga utbetalningar. Ett led i detta arbete är att skapa fler automatiska kontroller i de IT-system som arbetslöshetskassorna använder sig av. Mycket av kontrollarbetet görs dock fortfarande manuellt, vilket får till följd att arbetslöshetskassorna hanterar återkrav och återbetalning av statsbidrag på olika sätt. Skillnaderna i hantering finns i hela processen, från kontrollerna för att upptäcka felaktiga utbetalningar och arbetet med återkrav till fordringshanteringen och den faktiska återbetalningen av statsbidrag. I mars 2009 infördes bestämmelser om ränta vid återkrav i arbetslöshetsförsäkringen. Fordringshanteringssystemet Collect infördes vid arbetslöshetskassorna under våren 2009, delvis till följd av de nya bestämmelserna om ränta. Collect ger en samlad bild av fordringshanteringen och förväntas leda till en ökad enhetlighet i fordringshanteringen. Systemet innehåller dock fortfarande valmöjligheter för vissa variabler, till exempel vad gäller vilka kostnader i fordringshanteringen som förs över på den enskilde. Valmöjligheten i systemet är en aspekt som motverkar likabehandlingen. Nära förknippat med återkrav och fordringshantering är arbetslöshetskassornas ansökan om statsbidrag. IAF har i tidigare rapporter konstaterat att de ekonomiska flödena i arbetslöshetsförsäkringen är svåra att följa. 1 Detta har till viss del att göra med att Arbetsförmedlingen, som administrerar utbetalningen av statsbidrag, hanterar detta på aggregerad nivå medan arbetslöshetskassornas ansökan baserar sig på individuella uppgifter. 1 Statsbidragsansökan behandlas i mer detalj i IAF:s rapport Arbetsförmedlingens utbetalning av statsbidrag till arbetslöshetskassorna år 2008, IAF 2009:10 7

Arbetslöshetskassornas utestående fordringar har ökat under de senaste tre åren, trots att antalet beslut om återkrav och återkrävt belopp har minskat under samma period. Detta tyder på att det finns utrymme för effektivisering i arbetslöshetskassornas fordringshantering, vilket också är syftet med införandet av systemet Collect. I rapporten konstateras att det föreligger olika tolkningar av regelverket och olika praxis i frågor som rör återkrav och återbetalning av statsbidrag. I rapporten belyser IAF problematiken genom en granskning av ett urval av arbetslöshetskassornas beslut om god tro under 2008. Vid IAF:s granskning av om återbetalning av statsbidrag hade skett framgick att statsbidraget endast hade återbetalats i 38 av 239 fall. Av de återbetalade ärendena hade återbetalningen i 15 fall skett under samma tidsperiod som IAF genomförde granskningen. Dessa återbetalningar ska ses som en effekt av IAF:s granskning. I rapporten förtydligar IAF ett antal ställningstaganden i fråga om återkrav och återbetalning av statsbidrag. Bland annat tydliggörs att IAF:s utgångspunkt vid återkrav och återbetalning av statsbidrag är vem som har orsakat den felaktiga utbetalningen. I samband med IAF:s översyn av regelböckerna för arbetslöshetskassorna som genomförs under innevarande verksamhetsår kommer IAF bland annat att arbeta fram: rutiner för överlämnande av en fordran till Kronofogden, och justering av IAF:s föreskrift 2009:2 om arbetslöshetskassor. IAF kommer även att göra uppföljningar av två frågor i rapporten avseende arbetslöshetskassornas: avtal med inkassobolag, och hantering av återbetalningen av statsbidrag i samband med beslut om god tro. Detta gäller i synnerhet Arbetslöshetskassan Alfas hantering av återbetalningen av statsbidraget för grundbeloppet efter beslut om god tro. Vidare har IAF för avsikt att kalla Arbetsförmedlingen och Arbetslöshetskassornas samorganisation till överläggningar mot bakgrund av den problematik som har identifierats. Vid dessa överläggningar kommer bland annat följande frågeställningar att behandlas: De olika tolkningarna av regelverk och praxis på området. Det gäller till exempel 94 lagen 8

Arbetslöshetskassornas hantering av beslut om god tro, i synnerhet återbetalningen av statsbidrag vid dessa beslut. Arbetslöshetskassornas hantering av fordringar på personer som vistas utomlands. Effektivisering och kvalitetssäkring av uppgifter som lämnas av arbetslöshetskassorna i statsbidragsansökan. I denna fråga kan utformningen av statsbidragsansökan komma att beröras liksom administrationen av statsbidraget. 9

1 Inledning Av regleringsbrevet 2009 framgår att IAF ska granska hur arbetslöshetskassorna hanterar felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning och återkrav. Av granskningen ska följande framgå: - arbetslöshetskassornas åtgärder vad gäller felaktig utbetald arbetslöshetsersättning, - arbetslöshetskassornas rutiner vad gäller hanteringen av återkrävda belopp och återbetalning från kassan till staten, och - uppföljning av faktiskt återbetalda belopp och kvarstående fordringar. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2009. 1.1 Bakgrund IAF har haft uppdrag rörande återkrav och återbetalning av statsbidrag även under 2007 och 2008. Inför den första rapporten, Arbetslöshetskassornas hantering av återkrav och återbetalning av statsbidrag (IAF 2007:20), skickades en omfattande enkät ut till samtliga arbetslöshetskassor. De ombads redogöra för rutiner och hantering gällande återkrav och återbetalning av statsbidrag. Rapporten var i första hand en kartläggning av området. I 2008 års rapport, Arbetslöshetskassornas hantering av felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning och återkrav (IAF 2008:11), belystes i första hand frågor om inkasso och Kronofogden, återkravsförteckningen enligt 12 IAFFS 2006:4 (nuvarande 12 IAFFS 2009:2) samt rutiner för återbetalning av statsbidrag, till exempel vid beslut om god tro och eftergift. De båda rapporterna identifierade ett antal frågor på området och där olika uppfattning om hanteringen råder mellan arbetslöshetskassorna. Rapporterna belyste också arbetslöshetskassornas olika hantering vad gäller återkrav och återbetalning av statsbidrag. Från och med den 2 mars 2009 har lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) kompletterats med bestämmelser som ger arbetslöshetskassorna rätt att debitera ränta på återkrävda belopp som inte återbetalas i tid. Möjligheten att debitera ränta vid återkrav kan ses som en del av det arbete med att bekämpa fusk i skatte- 10

och förmånssystemen som inleddes 2005. 2 Detta arbete har bland annat lett till att Försäkringskassan den 1 juli 2007 fick rätt att debitera ränta vid återkrav. Räntereglerna i arbetslöshetsförsäkringen är konstruerade på liknande sätt. 3 Delvis som en konsekvens av införandet av ränta i arbetslöshetsförsäkringen har ett gemensamt systemstöd för återkravshanteringen införts vid arbetslöshetskassorna under våren 2009. Systemstödet Collect är en återkravsmodul till besluts- och utbetalningssystemet OAS och till ärendehanteringssystemet ÄGA. Modulen är i drift vid samtliga arbetslöshetskassor från och med juli 2009. Systemet förutsätts skapa möjligheter för ett enhetligare arbetssätt vid arbetslöshetskassorna och underlätta IAF:s möjligheter till uppföljning. 1.2 Syfte Syftet med föreliggande rapport är att på ett övergripande plan identifiera de ekonomiska flödena i arbetslöshetskassornas återkravshantering och eventuella risker förknippade med dessa flöden. Målen i projektet är att verka för ökad enhetlighet och effektivitet i arbetslöshetskassornas återkravshantering och att säkerställa arbetslöshetskassornas återkravshantering och former för återrapportering till staten. Tyngdpunkten i granskningen ligger på arbetslöshetskassornas fordringshantering och på återbetalningen av statsbidrag. 1.3 Metod och disposition Rapporten inleds med ett avsnitt om relevanta regelverk och om statistik på området. Statistiken kommer från IAF:s databas Astat. Kapitel 3, Arbetslöshetskassornas åtgärder vad gäller felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning, består av två avsnitt. Det första avsnittet är en beskrivning av det förebyggande arbetet för att förhindra felaktiga utbetalningar. Avsnittet bygger på myndighetens tidigare rapporter på området 4, till exempel rörande informations- 2 2005 års ekonomiska vårproposition 2004/05:100 3 Ränta vid återkrav inom arbetslöshetsförsäkringen, proposition 2008/09:3 4 Arbetslöshetskassornas hantering av återkrav och återbetalning av statsbidrag, IAF 2007:20; Arbetslöshetskassornas hantering av felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning och återkrav, IAF 2008:11; Samverkan och bistånd för att förhindra felaktiga utbetalningar, IAF 2007:18; Redovisning och analys av omfattningen av, orsakerna till samt 11

utbytet och felaktiga utbetalningar och andra relevanta rapporter, exempelvis FUT-delegationens rapporter 5. Det andra avsnittet i kapitel 3 behandlar arbetslöshetskassornas rutiner för hantering av felaktiga utbetalningar. Det rör frågor som hur felaktiga utbetalningar upptäcks och hur arbetet med återkrav är organiserat vid arbetslöshetskassorna. Avsnittet bygger på arbetslöshetskassornas svar på en enkät som IAF skickade ut under våren 2009. Enkäten är en omarbetning av den enkät som låg till grund för 2007 års rapport. Det fjärde kapitlet, Arbetslöshetskassornas rutiner vad gäller hanteringen av återkrävda belopp och återbetalning från kassan till staten, är också uppdelat i två avsnitt. Första avsnittet består av en beskrivning av återkravsmodulen Collect. Beskrivningen fokuserar på vilka uppgifter som finns i modulen och vilka möjligheter arbetslöshetskassorna har att utarbeta egna rutiner. Andra avsnittet i kapitel 4 är en beskrivning av statsbidrag och statsbidragsansökan. Avsnittet bygger på IAF:s tidigare rapporter samt en intervju med Arbetsförmedlingen. 6 Kapitel 5, Uppföljning av faktiskt återbetalda belopp och kvarstående fordringar, är även det indelat i två avsnitt. Första avsnittet avhandlar arbetslöshetskassornas fordringshantering. Underlaget till avsnittet är dels svar på tidigare nämnda enkät, dels material från intervjuer angående fordringshantering som har genomförts vid sex arbetslöshetskassor 7. Dessutom redovisas statistik för återkrav och utestående fordringar åren 2006 till 2008. Andra avsnittet i kapitel 5 behandlar arbetslöshetskassornas beslut om god tro. Statistik över antalet beslut om god tro redovisas, liksom en granskning av arbetslöshetskassornas återbetalning av statsbidrag vid beslut utvecklingen av felaktiga utbetalningar i arbetslöshetsförsäkringen, IAF 2007:19; Felaktiga utbetalningar i arbetslöshetsförsäkringen, IAF dnr 2008/614 M0; Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan, IAF 2006:23; Tillsyn över arbetslöshetskassornas insatser inom informationsutbytet, IAF 2007:5 5 Varför blir det fel? FUT-delegationen, Rapport 5; Vad kostar felen? FUT-delegationen, Rapport 7; Hur tryggar vi trygghetssystemen? FUTdelegationen Rapport 9; Rätt och riktigt, SOU 2008:74 6 Arbetsförmedlingens utbetalning av statsbidrag till arbetslöshetskassorna år 2008, IAF 2009:10; Redovisning av slutsatser från granskningen av Arbetsförmedlingens utbetalning av statsbidrag till arbetslöshetskassorna -- rapport 1 juli 2008, IAF dnr 2008/530 7 GS arbetslöshetskassa, Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa, Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa, Lärarnas arbetslöshetskassa, Småföretagarnas arbetslöshetskassa och ST:s arbetslöshetskassa 12

om god tro. Rapportens sista kapitel består av slutsatser och åtgärder. 1.3.1 Avgränsningar Som nämnts ovan har införandet av Collect försenats vilket innebär att systemet endast beskrivs i rapporten. Rapporten innehåller ingen granskning av systemet och dess funktionalitet. I propositionen Ränta vid återkrav inom arbetslöshetsförsäkringen m.m. 8 aviseras att IAF ska följa upp och granska konsekvenserna av införandet av ränta vid återkrav i arbetslöshetsförsäkringen. En sådan uppföljning ligger utanför denna rapport. Arbetslöshetskassornas fordringar på enskilda som vistas utomlands behandlas inte i rapporten. Dels utgör utländska fordringar uppskattningsvis en liten del av arbetslöshetskassornas totala fordringar, dels rör det sig om en specifik och komplicerad hantering. IAF har dock för avsikt att återkomma till denna hantering i ett annat sammanhang, se avsnitt 6.2 Åtgärder. 1.4 Definitioner Arbetslöshetskassornas hantering av återkrav innefattar två olika typer av återbetalning: återbetalning av arbetslöshetsersättning från enskild till arbetslöshetskassan och återbetalning av statsbidrag från arbetslöshetskassan till staten. Återbetalning av arbetslöshetsersättning benämns återkrav i rapporten. Återbetalning av statsbidrag benämns återbetalning i rapporten. Återkravshantering avser i denna rapport arbetslöshetskassornas upptäckt av felaktiga utbetalningar och hanteringen fram till dess att beslut om återkrav är fattat. Fordringshantering innebär i denna rapport arbetslöshetskassornas arbete med indrivning av skulden, från det 8 I propositionen Ränta vid återkrav inom arbetslöshetsförsäkringen m.m. (proposition 2008/2009:3) framgår att: Införandet av räntebestämmelser vid återkrav kommer dessutom innebära ökade administrativa kostnader för arbetslöshetskassorna såsom kostnader för systemförändringar och ökade personalresurser. Ränteintäkterna bör dock stå i rimlig relation till utgifterna för arbetslöshetskassorna. Skulle det visa sig att ränteintäkterna vida överstiger utgifterna bör en annan ordning övervägas. Regeringen kommer därför att uppdra åt Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen att följa denna utveckling, inte minst utifrån de diskussioner som förs gällande felaktigheter inom trygghetssystemen. 13

att beslut om återkrav är fattat, alternativt hanteringen av fordringar som inte kan drivas in. 2 Regelverk och återkravens omfattning 2.1 Regelverk Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK) innehåller bestämmelser gällande återkrav och återbetalning av statsbidrag. Här följer en redogörelse av de centrala paragraferna. 93 LAK En arbetslöshetskassa har rätt till statsbidrag för kostnader för ersättning som betalas ut enligt bestämmelser i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. 94 LAK Om en arbetslöshetskassa har fått statsbidrag utan att vara berättigad till det eller har fått för stort bidrag, skall kassan betala tillbaka bidraget. I frågor om återkrav beslutar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Grundas återkravet på att beslut om ersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring är felaktigt, får dock statsbidraget återkrävas endast om beslutet om utbetalning av ersättning strider mot den lagen, denna lag eller med stöd av dessa lagar meddelade föreskrifter. Vid återkrav får beloppet jämkas eller, om det finns synnerliga skäl, helt efterges. Lag (2002:543). IAF:s kommentar 94 LAK innebär att arbetslöshetskassorna ska betala tillbaka felaktigt utbetalt statsbidrag självmant. Utöver detta har IAF möjlighet att återkräva statsbidraget i ärenden där arbetslöshetskassan har fattat beslut i strid med bestämmelserna i arbetslöshetsförsäkringen. Skrivningen ska därför uppfattas som en sanktionsmöjlighet för IAF i de fallen: IAF i sin tillsynsverksamhet upptäcker att arbetslöshetsersättning har utgått felaktigt. Arbetslöshetskassan inte självmant betalar tillbaka arbetslöshetsersättning som har utgått i strid med bestämmelserna i arbetslöshetsförsäkringen. 14

Paragrafen innebär därmed att arbetslöshetskassorna inte ska avvakta IAF:s beslut när de har upptäckt att arbetslöshetsersättning har utgått felaktigt. 9 68 ALF Har någon genom oriktig uppgift eller genom underlåtenhet att fullgöra sin uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt orsakat att ersättning lämnats obehörigen eller med för högt belopp ska det som betalats ut för mycket betalas tillbaka. Detsamma gäller om någon på annat sätt fått ersättning obehörigen eller med för högt belopp och han eller hon skäligen bort inse detta. Lag (2009:11). 68 a ALF Har någon som fått ersättning från en arbetslöshetskassa senare fått lön eller ekonomiskt skadestånd som motsvarar lön för samma tid, ska ersättningen från arbetslöshetskassan betalas tillbaka. Lag (2009:11). 68 b ALF Om en person är återbetalningsskyldig enligt 68 eller 68 a, får arbetslöshetskassan medge anstånd med betalningen eller träffa avtal med den återbetalningsskyldige om en avbetalningsplan. Arbetslöshetskassan ska i sådant fall ta ut ränta på det obetalda beloppet. Ränta ska tas ut från den dag då anståndet medgavs eller avtalet om avbetalningsplan träffades, dock inte för tid innan det återkrävda beloppet har förfallit till betalning. Ränta ska tas ut efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter. Lag (2009:11). 68 c ALF Om ett belopp som har återkrävts med stöd av 68 eller 68 a inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:653) tas ut på beloppet. Detsamma gäller när den återbetalningsskyldige medgetts anstånd med betalningen eller träffat avtal om en avbetalningsplan enligt 68 b och betalning inte sker inom överenskommen tid. Lag (2009:11). 68 d ALF Om det finns särskilda skäl, får arbetslöshetskassan helt eller delvis efterge ett krav på återbetalning enligt 68 eller 68 a eller ränta enligt 68 b eller 68 c. Lag (2009:11). 68 e ALF Vid återbetalningsskyldighet enligt 68 eller 68 a eller skyldighet att betala ränta enligt 68 b eller 68 c, får arbetslöshetskassan, vid en senare utbetalning av arbetslöshetsersättning, besluta att dra av ett skäligt belopp i avräkning mot det krävda beloppet. Lag (2009:11). 9 Arbetslöshetskassornas hantering av felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning och återkrav, IAF 2008:11, s. 41 15

Återbetalningsregeln i 68 ALF är uppdelad i två led: 1. Ersättningstagaren har genom oriktig uppgift eller genom underlåtenhet att fullgöra sin uppgiftseller anmälningsskyldighet eller på annat sätt orsakat att ersättning lämnats obehörigen eller med för högt belopp, eller 2. på annat sätt obehörigen eller med för högt belopp erhållit ersättning och skäligen bort inse detta. I det första ledet gäller så kallat strikt ansvar, vilket innebär att den felaktigt utbetalda ersättningen ska betalas tillbaka. Så länge det är den enskilde som har orsakat den felaktiga utbetalningen saknar det betydelse om felaktigheten var medveten eller ett misstag. Det saknar också betydelse om den enskilde har förstått att han eller hon har erhållit ersättning felaktigt. I det andra ledet är det någon annan, arbetslöshetskassan eller en tredje part, som har orsakat den felaktiga utbetalningen. I detta led är den centrala frågan om den enskilde har förstått att han eller hon har erhållit ersättning felaktigt. Har den enskilde förstått, eller bort förstå det, är han eller hon återbetalningsskyldig. Har den enskilde inte förstått att ersättningen utgått felaktigt kan det vara fråga om god tro. Vid god tro föreligger ingen återbetalningsskyldighet. Arbetslöshetskassan kan bevilja en avbetalningsplan eller anstånd med betalningen om den enskilde begär det. Avbetalningsplan eller anstånd ska dokumenteras. 10 Den enskilde har dock inte per automatik rätt till vare sig anstånd eller avbetalningsplan. Arbetslöshetskassan ska besluta i frågan baserat på den enskildes försörjningsansvar och förmåga att betala skulden. IAF rekommenderar kvittningsförfarande före anstånd eller avbetalningsplan. Vid kvittning kan arbetslöshetskassan vid en senare utbetalning av arbetslöshetsersättning innehålla ett skäligt belopp för avräkning från skulden. Arbetslöshetskassan ska fatta beslut om kvittning och i beslutet ta hänsyn till förbehållsbeloppet vid löneutmätning. Befrielse från återbetalningsskyldighet innebär att kravet mot den återbetalningsskyldige definitivt upphör. Det är en åtgärd som bör användas mycket restriktivt. Arbetslöshetskassan får efterge en skuld om det finns särskilda 10 13 IAFFS 2009:3 16

skäl, exempelvis långvarig betalningsoförmåga, allvarlig sjukdom eller andra sociala skäl. Arbetslöshetskassan ska göra en helhetsbedömning av den enskildes personliga situation. Ansvaret för att visa att särskilda skäl föreligger vilar på den enskilde. Arbetslöshetskassan är dock skyldig att informera om möjligheten till eftergift. Prövning av eftergift ska i möjligaste mån göras i samband med att beslut om återkrav fattas, men kan även göras senare. Möjligheten till eftergift gäller även krav på ränta. 11 2.2 Återkravens omfattning Avsnittet visar statistik över hur återkraven har utvecklats under de senaste tre åren. Det är viktigt att poängtera att till exempel antalet beslut om återkrav för ett visst år inte kan ställas i direkt relation till hur många beslut om ersättning som har fattats eller antal ersättningstagare som arbetslöshetskassan hade under året. Återkrav för vilka beslutet har fattats under 2008 kan härröra från arbetslöshetsersättning som har utbetalats under ett annat år. Tidsförskjutningen gör bland annat att det är svårt att bedöma hur framgångsrika arbetslöshetskassorna har varit med att återkräva felaktigt utbetald ersättning utifrån redovisad statistik. Diagram 1: Totalt antal beslut om återkrav som arbetslöshetskassorna har fattat mellan 2006 och 2008. Källa: Astat 11 Se kommentar 68 ALF 17

Diagram 1 visar det totala antalet beslut om återkrav som arbetslöshetskassorna fattade mellan 2006 och 2008. Mellan 2006 och 2008 sjönk antalet beslut om återkrav med cirka 4 000 per år vilket innebär en minskning med cirka 20 procent under perioden. En orsak till att antalet beslut om återkrav blev färre är att antalet ersättningstagare vid arbetslöshetskassorna minskade stadigt mellan 2006 och 2008. 2006 var antalet cirka 553 000. Två år senare hade antalet ersättningstagare minskat till cirka 328 000. Färre ersättningsärenden borde rimligtvis ge färre återkravsärenden. Diagram 2: Totalt belopp i kronor som arbetslöshetskassorna 2006 till 2008 har fattat beslut om att återkräva. Källa: Astat Som visats i diagram 1 minskade antalet beslut om återkrav mellan 2006 och 2008. Samma utveckling gäller för det totala återkrävda beloppet, vilket diagram 2 visar. Det totala beloppet som arbetslöshetskassorna fattade beslut om att återkräva minskade mellan 2006 och 2008 med drygt 30 procent. Diagram 3 visar genomsnittligt återkrävt belopp per person. Diagrammet visar på marginella skillnader i beloppet under åren 2006 till 2008. 18

Diagram 3: Genomsnittligt belopp i kronor som arbetslöshetskassorna återkrävde per person 2006 till 2008. Källa: Astat Tabell 1 visar antalet återkravsbeslut per arbetslöshetskassa och antalet återkravsbeslut ställt i relation till antalet ersättningstagare vid respektive arbetslöshetskassa. Naturligtvis är antalet återkravsbeslut beroende av arbetslöshetskassans storlek och antalet ersättningstagare. Relateras antalet återkravsbeslut till antalet ersättningstagare visar det sig dock att det finns skillnader som inte enbart beror på arbetslöshetskassans storlek. I genomsnitt blev en tiondel av ersättningstagarna återbetalningsskyldiga under 2008. Antalet varierar dock mellan arbetslöshetskassorna. Vid Musikernas arbetslöshetskassa återkrävdes var fjärde ersättningstagare på utbetald arbetslöshetsersättning, vid Bensinhandlarnas arbetslöshetskassa återkrävdes endast två procent av ersättningstagarna. En orsak till skillnaderna mellan arbetslöshetskassorna vad gäller antalet beslut om återkrav ligger i själva arbetsmarknadens funktion och struktur. Arbetslöshetskassornas olika verksamhetsområden gör att tillströmningen av ärenden ser olika ut. Ärendena är också komplicerade i olika grad. Sammantaget kan ovanstående till stor del förklara varför det är vanligare med felaktiga utbetalningar vid några av arbetslöshetskassorna. En ytterligare förklaring kan vara att arbetslöshetskassornas grad av internkontroll varierar och att de därmed i olika stor utsträckning upptäcker felaktiga utbetalningar. 19

Tabell 1: Antal beslut om återkrav per arbetslöshetskassa samt antal ersättningstagare under 2008. 12 2008 Beslut om Ersättnings- Andelen i Arbetslöshetskassa återkrav Tagare procent Musikernas 192 749 25,6% Sveriges arbetares 449 1 927 23,3% Kommunaltjänstemännens 1 327 7 832 16,9% Skogs- och lantbrukstjänstemännens 21 128 16,4% Lärarnas 1 379 8 716 15,8% Hamnarbetarnas 34 224 15,2% ST 480 3 568 13,5% Pappersindustriarbetarnas 193 1 477 13,1% Finans- och försäkringsbranschens 190 1 457 13,0% Svensk Handels och Arbetsgivarnas 336 2 643 12,7% SeA 143 1 137 12,6% Handelsanställdas 2 887 23 909 12,1% Farmacitjänstemännens 46 407 11,3% Småföretagarnas 943 8 468 11,1% Ledarnas 338 3 043 11,1% Hotell- och restauranganställdas 1 399 13 066 10,7% Unionens 4 253 40 573 10,5% SEKO 1 050 10 291 10,2% Sveriges teaterverksammas 242 2 444 9,9% Byggnadsarbetarnas 1 042 10 574 9,9% GS Arbetslöshetskassa 705 7 254 9,7% IF Metalls arbetslöshetskassa 2 982 31 205 9,6% Ak ALFA 3 446 36 324 9,5% Fastighetsanställdas 578 6 321 9,1% Transportarbetarnas 806 9 407 8,6% Akademikernas 1 887 22 301 8,5% Livsmedelsarbetarnas 464 5 555 8,4% Journalisternas 95 1 145 8,3% Säljarnas 69 868 7,9% Elektrikernas 36 647 5,6% Kommunalarbetarnas 3 310 66 426 5,0% Sveriges fiskares 16 645 2,5% Bensinhandlarnas Arbetslöshetskassa 7 314 2,2% Totalt 31 345 327 613 9,6% Källa: Astat 12 Både ersättningstagare som fått inkomstrelaterad ersättning och grundersättning är inkluderade. Observera att statistiken i vissa avseenden dubbelräknar antalet ersättningstagare, eftersom en person kan ha bytt kassatillhörighet och därmed varit medlem i mer än en arbetslöshetskassa under perioden. Differensen uppgår till cirka 3 000 ersättningstagare och påverkar inte genomsnittet. 20

Tabell 2: Återkrävt belopp relaterat till utbetald ersättning 2006 till 2008. Återkravsbelopp relativt utbetald ersättning Kvinnor Män Totalt 2006 0,74% 0,68% 0,71% 2007 0,87% 0,87% 0,87% 2008 0,93% 0,98% 0,96% Källa: Astat Tabell 2 visar förhållandet mellan de belopp arbetslöshetskassorna har återkrävt och totalt utbetald ersättning mellan 2006 och 2008. När de återkrävda beloppen sätts i relation till utbetald ersättning tycks återkraven ha ökat. Detta trots att det faktiskt återkrävda beloppet har minskat under perioden, se diagram 2. En förklaring kan vara att det är en större andel av den utbetalda arbetslöshetsersättningen som utgår felaktigt. Ett ökat fokus på felaktiga utbetalningar inom välfärdssystemen under de senaste åren kan ha resulterat i en skärpt kontroll vid arbetslöshetskassorna, med fler upptäckta felaktiga utbetalningar som följd. Troligtvis ligger den verkliga felaktigt utbetalda ersättningen ändå högre. Expertseminarierna inom ramen för FUT-delegationens rapport Vad kostar felen? uppskattade de felaktiga utbetalningarna inom arbetslöshetsförsäkringen till 2,2 procent av den utbetalda ersättningen. 13 Stämmer denna uppskattning skulle 299 202 030 kronor ha utgått felaktigt under 2008.14 En annan förklaring kan vara den eftersläpning av återkravsbeslut som nämndes i kapitlets inledning. Delar av återkravsbeloppet för 2008 härrör från 2007, då den totala summan av arbetslöshetsersättning som betalades ut var högre och det därmed troligtvis skedde fler felaktiga utbetalningar. När siffrorna sätts i relation till utbetald arbetslöshetsersättning under 2008, då den totala summan var lägre än den utbetalda ersättningen under 2007, ser det ut som att återkraven har ökat. 13 Vad kostar felen? FUT-delegationen, Rapport 7, s. 43, 79 14 Källa: Astat 21

3 Arbetslöshetskassornas åtgärder vad gäller felaktig utbetald arbetslöshetsersättning 3.1 Orsaker FUT-delegationen identifierade i sin rapport Varför blir det fel? tre olika typer av felaktiga utbetalningar: avsiktligt fel, orsakat av medveten handling i avsikt att tillskansa sig felaktig ersättning; oavsiktligt fel, orsakat av skrivfel, räknefel eller slarv som ger ett felaktigt eller bristfälligt underlag samt systemproblem, problem som orsakas av regel- och stödsystemens utformning och gör det svårt att definiera om en utbetalning är korrekt eller fel. 15 Delegationen uppskattade att hälften av alla felaktiga utbetalningar beror på avsiktliga fel från den sökande, att 30 procent består i oavsiktliga fel från den sökande och att de återstående 20 procenten orsakas av oavsiktliga fel från den utbetalande myndigheten eller arbetslöshetskassan. 16 I praktiken kan felaktiga utbetalningar av arbetslöshetsersättning ha en mängd olika orsaker. FUT-delegationen identifierade de vanligaste orsakerna till felaktiga utbetalningar: 17 Arbetslöshetskassan har inte tillräckligt underlag vid prövningen av rätt till ersättning. Arbetslöshetskassan tillämpar regelverket på ett felaktigt sätt vid fastställande av arbetsvillkor, normalarbetstid och normalinkomst. Arbetslöshetskassan begär inte in erforderliga intyg vid deltidsarbete. Arbetslöshetskassan utreder inte uppgifter från Arbetsförmedlingen i tillräcklig utsträckning. Arbetsförmedlingen prövar inte den enskildes sökområde. Arbetsförmedlingen kontrollerar inte att den enskilde sökt anvisat arbete. 15 Varför blir det fel? FUT-delegationen, Rapport 5, s. 15-16 16 Hur tryggar vi trygghetssystemen? FUT-delegationen, Rapport 9, s. 63 17 Varför blir det fel? FUT-delegationen, Rapport 5, s. 143 22

Dessutom är det vanligt att den enskilde lämnar felaktiga eller ofullständiga uppgifter. IAF har i tidigare rapporter redogjort för orsakerna till felaktiga utbetalningar. 18 Arbetslöshetsförsäkringen, liksom övriga välfärdssystem, är utformad för att kunna anpassas till den enskildes individuella omständigheter. Ersättningsrätten bygger i viss utsträckning på den enskildes egna uppgifter. Det är också svårt att kontrollera att rätt ersättning betalas ut till rätt person. Ytterligare en försvårande omständighet är att de olika välfärdssystemen är kopplade till varandra. En del sociala förmåner går att kombinera, andra gör det inte. 19 Sammantaget är arbetslöshetsförsäkringen en del av ett komplext system där ersättningsrätten är beroende av en rad individanpassade faktorer. Det gör att förutsägbarheten i arbetslöshetsförsäkringen är begränsad. 3.2 Åtgärder Arbetslöshetskassorna har i IAF:s enkät uppgivit en rad olika sätt på vilka felaktiga utbetalningar upptäcks eller undviks: Avstämning av sökandens redovisning av arbetslös tid på kassakorten jämfört med den arbetade tid som redovisas på arbetsgivarintyg från arbetsgivaren. Nya uppgifter inkommer i ett ärende via blanketter (arbetsgivarintyg, anställningsbevis, studieintyg, pensionsbeslut etc.), till exempel efter avbrott i ersättningen eller vid årskontroll. Den enskilde själv upplyser arbetslöshetskassan om ändrade förhållanden. Uppgift om företagande inkommer via f-skattsedel eller via kontroll vid Bolagsverket. Uppgift från andra myndigheter, till exempel informationsutbytet (se avsnitt 3.2.2 Informationsutbytet), uppgift från Arbetsförmedlingen (till exempel avanmälan, 18 Arbetslöshetskassornas hantering av återkrav och återbetalning av statsbidrag, IAF 2007:20; Arbetslöshetskassornas hantering av felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning och återkrav, IAF 2008:11; Redovisning och analys av omfattningen av, orsakerna till samt utvecklingen av felaktiga utbetalningar i arbetslöshetsförsäkringen, IAF 2007:19; Felaktiga utbetalningar i arbetslöshetsförsäkringen, dnr 2008/614 M0 19 Rätt och riktigt, SOU 2008:74, s 50 23

arbetsmarknadspolitiskt program, underrättelse) eller underrättelse enligt lag (2008:206) om underrättelseskyldighet. Effektmätningen 20, där felaktiga dubbelutbetalningar inom välfärdssystemet kontrolleras. Anonyma tips. Stickprov som del av arbetslöshetskassans internkontroll. Många av dessa åtgärder är manuella, till exempel kontroll av intyg, avstämning av kassakort och effektmätning. Manuella kontroller är till sin natur tidskrävande. De innebär också en risk genom att kontrollerna kan prioriteras bort till förmån för snabbare handläggning. 21 Dessutom innebär många av ovan nämnda åtgärder att kontrollen utförs när det redan är för sent, det vill säga när utbetalningen redan har skett. Detta har till viss del att göra med att arbetslöshetskassorna har begränsade möjligheter att hålla inne en sökandes ersättning vid misstanke om felaktig utbetalning. Tidigare var det endast vid utredning om frånkännande enligt 66 ALF som ersättning kunde spärras. Från och med mars 2009 har arbetslöshetskassorna även möjlighet att spärra utbetalning av arbetslöshetsersättning under utredning om avstängning från eller nedsättning av ersättning. 22 En mer generell möjlighet att spärra ersättningen när det finns misstanke om att arbetslöshetsersättning utgår felaktigt skulle eventuellt kunna minska risken ytterligare för felaktiga utbetalningar. 23 FUT-delegationen konstaterade att enkla, elektroniska och helst obligatoriska kontroller skulle leda till mer kostnadseffektiva kontrollrutiner. 24 Arbetslöshetskassorna strävar efter denna förebyggande hållning, det vill säga att upptäcka felaktigheter innan ersättning utgår: Arbetslöshetskassornas strategi för kontroller innebär att de skall stödja målsättningen att göra rätt från början. Med detta avses att kontrollerna så 20 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2008, dnr A2007/5505/ och A2007/6723/ADM (delvis) Effektmätning avseende informationsutbyte mellan myndigheter dnr Af-2008/183365, s 3 21 Varför blir det fel? FUT-delegationen, Rapport 5, s. 37, 67 22 70 ALF 23 Remissvar angående promemorian Återkrav och ränta i arbetslöshetsförsäkringen m.m. (Ds 2007:53), IAF dnr2008/3 M1, s. 3 24 Rätt och riktigt, SOU 2008:74, s. 115 24

långt det är möjligt ska vara automatiserade och utföras innan utbetalning sker. 25 Automatiska kontroller finns i olika utsträckning i alla datasystem som arbetslöshetskassorna använder sig av. Nedan lyfts kontrollerna i tre av dessa system fram: OAS, informationsutbytet och ÄGA. 3.2.1 OAS Automatiska kontroller utökas i och med att IT-systemen byggs ut. En mängd automatiska kontroller är redan inbyggda i OAS, till exempel kontroll av personnummer, överlappande ersättningsperioder och att alla obligatoriska fält är ifyllda. 26 Andra exempel på automatiska kontroller i OAS är överensstämmelse mellan anmälningsdatum vid Arbetsförmedlingen, datum för uppfyllande av arbetsvillkoret och startdatum för ersättningsperioden. Arbetslöshetsersättning kan inte utgå för mer än fem dagar per vecka och beloppet kan inte överstiga den sökandes fastställda dagpenning och normalarbetstid. Dessutom stäms uppgifterna som finns registrerade i systemet automatiskt av mot de kassakort den sökande skickar in. Det gäller till exempel förväntad hindertid 27. Kontrollen av 75-dagarsbegränsningen vid deltidsarbete och av samordning av ersättningsdagar mellan arbetslöshetskassorna och Försäkringskassan är ytterligare exempel på automatiska kontroller i OAS. 28 3.2.2 Informationsutbytet Informationsutbyte mellan Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden (CSN) och arbetslöshetskassorna är ett annat exempel på arbetslöshetskassornas förebyggande arbete för att undvika felaktiga utbetalningar. Utvärderingar av informationsutbytet visar att utbytet har haft en tydlig effekt när det gäller att förebygga felaktiga dubbla utbetalningar. Uppgift om föräldrapenning och sjukpenning är exempel på uppgifter som stäms av automatiskt i de inblandade myndigheternas och arbetslöshetskassornas system. 25 Hur tryggar vi trygghetssystemen? FUT-delegationen, Rapport 9, s 39 26 Hur tryggar vi trygghetssystemen? FUT-delegationen, Rapport 9, s. 47 27 Hindertid är all tid som reducerar den sökandes arbetslösa tid, exempelvis arbete eller sjukdom. Förväntad hindertid registreras i systemet efter uppgift från exempelvis anställningsbevis eller uppgift från Försäkringskassan. 28 Se 7 ALFFo och 22 ALF 25

Delar av informationsutbytet sker dock fortfarande manuellt, som exempel kan nämnas de kontrollfrågor som initieras av handläggare vid Försäkringskassan. Det är kontrollfrågan som gör att uppgiften senare finns tillänglig för arbetslöshetskassorna. I vissa fall sker inte heller själva överföringen av uppgiften per automatik, utan handläggare vid arbetslöshetskassan måste efterfråga uppgifter om en viss tidsperiod för att få tillgång till dem. Informationsutbytet har därför ännu inte nått sin fulla potential. 29 3.2.3 ÄGA Tidigare hade arbetslöshetskassorna olika ärendehanteringssystem för hantering av dokument i pågående ersättningsärenden. Under 2008 införde samtliga arbetslöshetskassor ärendehanteringssystemet ÄGA. Det nya systemet innebär bland annat ett processtyrt arbetssätt. Införandet av ÄGA innebär inte en ökad automatisk kontroll i sig, men en ökad enhetlighet och en rad obligatoriska steg i handläggningsprocessen. Genom att samtliga arbetslöshetskassor använder samma ärendehanteringssystem blir handläggningen enklare att följa. Det blir även lättare att jämföra arbetslöshetskassornas ärendehantering. Detta kan i sin tur ge arbetslöshetskassorna större möjlighet att effektivisera kontrollarbetet. Eftersom ÄGA infördes så pass nyligen som 2008 har IAF ännu inte granskat om de förväntade effekterna har infriats. IAF genomför under verksamhetsåret 2009 en granskning av arbetslöshetskassornas internkontroll. Granskningen ska redovisas till regeringen den 1 december 2009. Frågan om arbetslöshetskassornas åtgärder för att förebygga felaktiga utbetalningar kan komma att aktualiseras på nytt i samband med denna granskning. 3.3 Rutiner Vid majoriteten av arbetslöshetskassorna vilar ansvaret för återkrav på handläggare, återkravsansvarig/ återkravsgrupp, kassaföreståndare eller på en kombination av olika funktioner. Återbetalning av statsbidrag hanteras på de flesta arbetslöshetskassor av en ekonomifunktion. 29 Tillsyn över arbetslöshetskassornas insatser inom informationsutbytet, IAF 2007:5, s. 10-12 26

Vid hälften av arbetslöshetskassorna utreder alla handläggare återkrav och vid en knapp tredjedel är det den återkravsansvarige alternativt återkravsgruppen som utreder dessa ärenden. Vid omprövning är det kassaföreståndaren som utreder ärendet vid hälften av arbetslöshetskassorna och vid en tredjedel görs detta av en kombination av funktioner. Vid en tredjedel av arbetslöshetskassorna omprövades färre än 20 ärenden under 2008. Flest omprövningar hade Akademikernas arbetslöshetskassa med 100 stycken. Vid fyra arbetslöshetskassor omprövades inga ärenden alls under 2008. Vid drygt hälften av arbetslöshetskassorna fanns uppgift om hur många ärenden som har överklagats under 2008; antalet varierade mellan 0 och 20. Enligt arbetslöshetskassornas egna uppgifter är det ovanligt att beslut ändras i en domstolsprövning. En klar majoritet av arbetslöshetskassorna ger automatiskt anstånd med betalningen om den enskilde klagar på beslutet om återkrav. Fyra arbetslöshetskassor beviljar inte anstånd alls och ett fåtal beviljar anstånd om den enskilde ansöker om det. 4 Arbetslöshetskassornas rutiner vad gäller hantering av återkrävda belopp och återbetalning från kassan till staten 4.1 Ränta på återkrav och Collect Införandet av ränta i arbetslöshetsförsäkringen är tänkt att utgöra ett ökat incitament för enskilda att återbetala skulder till arbetslöshetskassan. Ökade krav på återbetalning förväntas också ge en ökad tilltro till välfärdssystemen genom att det får konsekvenser i det här fallet ränta om felaktigt erhållen ersättning inte återbetalas. 30 Ränta vid återkrav förväntas även ha en positiv och förebyggande effekt. Räntan i arbetslöshetsförsäkringen är konstruerad på samma sätt som inom socialförsäkringen. 31 Två räntesatser kan bli aktuella; anståndsränta och dröjsmålsränta. Anståndsränta ska tas ut i de fall där den enskilde har beviljats anstånd eller där en överenskommelse om avbetalningsplan har kommit till stånd. I dessa fall ska arbetslöshetskassan debitera ränta på det obetalda beloppet från den dag då anståndet medgavs. Räntan ska 30 Återkrav och ränta i arbetslöshetsförsäkringen m.m., Ds 2007:53 31 Ränta vid återkrav inom arbetslöshetsförsäkringen, proposition 2008/09:3 27

motsvara statens utlåningsränta med ett tillägg av två procentenheter. Utlåningsräntan fastställs årligen och är för närvarande 0,75 procent. Det ger en anståndsränta på 2,75 procent. Dröjsmålsränta ska tas ut när en enskild inte återbetalar ett återkrävt belopp i tid och anstånd inte har beviljats. Räntan ska motsvara Riksbankens referensränta med ett tillägg av 8 procentenheter. Referensräntan fastställs en gång per halvår och är för närvarande 0,5 procent. Det ger en dröjsmålsränta på 8,5 procent. IAF har tidigare redovisat en beräkning av hur stora intäkter ett införande av regler om ränta i arbetslöshetsförsäkringen skulle kunna inbringa. Enligt IAF:s beräkningar skulle anståndsräntan som mest inbringa totalt 8 miljoner kronor. Beloppet förväntades dock bli något lägre eftersom en stor andel återkravsbeslut aldrig regleras. IAF beräknade även att dröjsmålsräntan skulle inbringa knappt 1,5 miljoner. 32 Då lagändringen förväntas innebära ökade kostnader för administrationen kring fordringshanteringen kommer intäkterna från inbetald ränta att tillfalla respektive arbetslöshetskassa. Delvis för att hantera den ökade komplexiteten i återkravsärenden som införandet av ränta innebär, upphandlades fordringshanteringssystemet Collect av Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO). SO har utvecklat och förvaltar flera av de system som arbetslöshetskassorna använder idag, till exempel OAS och ÄGA. Collect är dock ett färdigt system som även används av andra aktörer. 33 Collect ska vara ett stöd i fordringshandläggningen och förväntas öka enhetligheten i hanteringen vid arbetslöshetskassorna. Det är värt att nämna att Collect skulle ha införts vid arbetslöshetskassorna i mars 2009, i samband med att lagändringen rörande ränta vid återkrav trädde i kraft. Collect försenades emellertid och först i slutet av juni hade Collect införts vid samtliga arbetslöshetskassor. Det innebär att rapporten inte innefattar någon granskning av Collect, utan att det endast rör sig om en kartläggning av systemet. Collect är en återkravsmodul till OAS och ÄGA. Beslut om återkrav fattas i ÄGA och en del av skuldhanteringen 32 IAF N2006/1051/A med komplettering IAF dnr 2006/432 33 Till exempel har Försäkringskassan köpt in systemet men inte driftsatt det ännu, se Återkrav vid felaktiga utbetalningar, Statskontoret 2008:12, s. 87 28

ligger i OAS. Utöver detta sköts all fordringshantering i Collect. Systemen uppdateras kontinuerligt gentemot varandra, ÄGA online och Collect via så kallad batch flera gånger per dag. Ett ärende i Collect innehåller uppgifter om gäldenär, skuldens storlek, status, gjorda återbetalningar med mera. I Collect handlägger man återkravsärenden i olika typer av processer såsom återkrav, påminnelse, omprövning och inkasso. Det finns ett drygt tiotal processer i systemet. Varje process innehåller ett antal handläggningsmoment som handläggaren måste genomföra för att komma vidare i ärendet. Beslutsfattande och passerade förfallodatum med mera genererar åtgärder i systemet. Till exempel skapar ett återkravsbeslut som har fattats i ÄGA en åtgärd i processen återkrav i Collect. Handläggaren som arbetar i Collect går igenom dessa åtgärder dagligen. Den processtyrda handläggningen i Collect hindrar inte att ett ärende kan flyttas från en process till en annan. Det finns ett begränsat antal behörigheter av olika dignitet. Arbetslöshetskassorna måste fatta ett beslut för var och en av dessa behörigheter. Antingen beslutas att en behörighet ska stängas, eller så beslutas att en utsedd person ska tilldelas en behörighet. Systemet har en logg som inte går att skriva över eller radera. Arbetslöshetskassorna har tecknat nyttjandeavtal med systemleverantören. Dessa punkter nyttjandeavtal, behörigheter och loggar påtalades som svagheter i IAF:s granskning av arbetslöshetskassornas IT-system 2008. 34 Åtgärderna som vidtogs inför införandet av Collect tyder på att man verkar för att åtgärda sådana brister. Trots att systemet är processtyrt och ska öka enhetligheten mellan arbetslöshetskassorna finns ett antal punkter där arbetslöshetskassorna kan ställa in egna värden. Ett exempel är förfallodatum för en skuld. Standardinställningen i Collect är att förfallodatum infaller 30 dagar efter beslutsdatum, men den driftansvarige på arbetslöshetskassan kan ändra detta. Ett annat exempel är påminnelser. Standardinställningen för påminnelser är att en sådan skapas fem dagar efter förfallodatum och att 34 Granskning av arbetslöshetskassornas informationssystem, IAF dnr 2008/789 T3 29

en (1) påminnelse skickas. Handläggaren måste dock manuellt dels lägga in att en sådan påminnelse skapas, dels godkänna utskicket. Det är också möjligt att skicka flera påminnelser genom att föra tillbaka ärendet till påminnelseflödet efter förfallodatumet på påminnelsen. Ytterligare exempel på skillnader mellan arbetslöshetskassorna är avgifterna i fordringshanteringen. Aviavgift, påminnelseavgift, uppläggningsavgift för avbetalningsplan och kostnader för hantering vid Kronofogden kan överföras på den enskilde. Arbetslöshetskassorna kan välja att ta ut samtliga, några eller ingen av dessa avgifter. IAF:s kommentar Skillnaderna mellan arbetslöshetskassorna vad gäller hantering av återkrävda belopp är anmärkningsvärd. Framförallt i fråga om valet av vilka avgifter som ska tas ut av medlemmarna. Återkrav förekommer i olika omfattning vid olika arbetslöshetskassor. Det medför att återkravskostnaderna belastar arbetslöshetskassornas ekonomi i olika utsträckning. Ur detta perspektiv kan valmöjligheten vad gäller vilka kostnader för fordringshanteringen som ska belasta den enskilde framstå som rimlig. IAF:s uppfattning är emellertid att denna valmöjlighet inte är förenlig med den allmänna rättsprincipen om likabehandling vid myndighetsutövning. En skuld ska inte medföra olika kostnader för enskilda vid olika arbetslöshetskassor. 35 IAF kommer att följa upp frågan om variationen mellan arbetslöshetskassorna vad gäller vilka avgifter i fordringshanteringen som tas ut av den enskilde, se avsnitt 6.2 Åtgärder. 4.1.1 IAF:s föreskrifter om uppföljning av återkrav I IAF:s föreskrifter har det länge funnits ett krav på att arbetslöshetskassorna ska föra en särskild förteckning över sina återkravsärenden. I 2007 och 2008 års rapporter om arbetslöshetskassornas återkravshantering kunde det konstateras att majoriteten av arbetslöshetskassorna inte förde en förteckning som motsvarade 35 Observera att detta resonemang rör återkrav av felaktigt utbetald ersättning, det vill säga ersättning som finansieras med statliga medel. Resonemanget är inte per automatik tillämpligt på fordringar som har uppstått genom utebliven medlemsavgift. 30

kraven i föreskriften och att det därför fanns anledning att återkomma i frågan. 36 I juli 2009 ersattes kravet på en återkravsförteckning med ett krav på att uppgifter rörande återkrav ska hållas ordnade. 37 Föreskriften lyder enligt följande: Arbetslöshetskassorna ska hålla återkravsärenden ordnade på ett sådant sätt att arbetslöshetskassan snabbt kan tillhandahålla följande uppgifter: 1. felaktigt utbetalat belopp och eventuell befrielse från återbetalningsskyldighet, 2. om arbetslöshetskassan har medgett anstånd med betalningen och ränta på obetalt belopp, 3. vilka belopp som arbetslöshetskassan har fått tillbaka genom inbetalning från ersättningstagaren respektive genom kvittning samt den ränta som betalats av ersättningstagaren, 4. vilka belopp som återförts till staten, 5. om ärendet har överklagats, 6. vilka kravåtgärder som har vidtagits såsom påminnelser, betalningsföreläggande, överlämnande till kronofogdemyndighet etc., 7. om ersättningstagaren uteslutits enligt 37 lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor eller frånkänts ersättning enligt 66 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, och 8. om polisanmälan har gjorts och om kravet preskriberats. Av IAF:s kommentar till föreskriften framgår också att: Arbetslöshetskassan skall förteckna de fordringar beträffande vilka indrivningen har avbrutits och på lämpligt sätt och med hänsyn till omständigheterna bevaka att sådana fordringar inte preskriberas. Om fortsatta indrivningsåtgärder framstår som så resursoch kostnadskrävande att de inte står i rimlig proportion till det aktuella skuldbeloppet kan kassan för tillfället avbryta försöken att återfå det krävda beloppet. ( ) 36 Arbetslöshetskassornas hantering av återkrav och återbetalning av statsbidrag, IAF 2007:20, s. 31; Arbetslöshetskassornas hantering av felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning och återkrav, IAF 2008:11, s. 35-37 37 12 IAFFS 2009:2, tidigare IAFFS 2006:4 31