Delårsrapport Tranås kommun 2016-01-01 -- 2016-08-31
Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Tranås Kommun Kommunens organisation 4 Omvärldsanalys 5 Ledstjärna och mål 6 Styrtal 7 Tillväxt 9 Välbefinnande 10 Miljö 11 Medarbetare och arbetsmiljö 12 Ekonomisk information Finansiell analys 13 Nämnd och bolagsredovisning 14 Investeringar 15 Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunfullmäktige 17 Kommunstyrelse 18 Bygg- och miljönämnd 19 Kultur- och fritidsnämnd 20 Barn- och utbildningsnämnd 21 Socialnämnd 22 Teknik- och griftegårdsnämnd 23 De kommunala bolagens verksamhetsberättelser Tranås Stadshus AB 24 Tranås Energi AB 25 AB Tranåsbostäder 26 Resultat, Balans, Kassaflöde inklusive noter och redovisningsprinciper Resultaträkning & Balansräkning 27 Nothänvisningar 28 Redovisningsprinciper 33 Revisorernas bedömning av delårsbokslutet 35 Produktion: Ekonomiavdelningen September 2016
Kommunkoncernens organisation Politisk Ledning Mandatfördelning i Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen 1/11 2014-31/10 2018 Ordförande Anders Wilander (M) Moderata samlingspartiet 9 Kommunalråd Kristdemokraterna 3 1:e vice ordf. Mats Antonsson (KD) Folkpartiet 2 2:e vice ordf. Mikael Stenquist (S) Centerpartiet 3 Oppositionsråd Socialdemokraterna 14 Jennie Saxfeldt (M) Miljöpartiet de gröna 2 Erik Nygårds (L) Vänsterpartiet 2 Carin Wallin (C) Sverigedemokraterna 6 Agnhetha Lantz Kovacevic (S) Totalt antal mandat 41 Anders Karlsson (S) Evelina Olsson (S) Kommunfullmäktiges presidium Rebecca Lagerstedt (V) Ordförande Per Ulfsbo (L) Björn Forsell (SD) 1:e vice ordf. Evelina Olsson (S) 2:e vice ordf. Barbro Sundström (M) 4
Omvärldsanalys Svensk tillväxt Den svenska ekonomin utvecklades mycket starkt i slutet på förra året. Under första halvåret i år har utvecklingen varit mer dämpad. Förutsättningarna för svensk ekonomi ser trots det fortsatt gynnsam ut. Den svenska ekonomin beräknas fortsätta att utvecklas betydligt starkare än ekonomin i många andra länder. Anledningen är en fortsatt stark utveckling av inhemsk efterfrågan. En försvagad krona tillsammans med en förbättrad tillväxt i omvärlden innebär också att exporten väntas få bättre fart framöver. Högkonjunkturen i svensk ekonomi förstärks därmed nästa år. Positiv framtidstro Jämfört med den prognos SKL presenterade i april är skatteunderlagets ökning nedreviderad samtliga år. Faktorer som påverkar att skatteunderlaget är sämre beror på en lägre bedömning av antalet asylsökande och antalet ensamkommande barn samt en svagare utveckling av offentlig konsumtion. Dock ser man en fortsatt ökning av sysselsättningsgraden nästa år även om den också är nedreviderad i SKL:s senaste prognos. Prognosen bygger på förutsättningen att Sveriges ekonomi når konjunkturell balans år 2019. I och med att arbetade timmar har reviderats upp år 2016 kommer ökningstalen att bli lägre efterföljande år, med negativ påverkan på skatteunderlaget. Detta är den enskilt viktigaste förklaringen till nedrevideringen av prognosen för åren 2017-2019, men betydande nedrevideringar har också gjorts av flera beskattningsbara transfereringar. Tranås tillväxt Tranås har en god utveckling av ökat antal medborgare och en ekonomi i balans. I Tranås går arbetslösheten åt rätt håll och det beror på att man prioriterat olika områden och genomför insatser för att nå en minskad i arbetslöshet. En av Tranås kommuns viktigaste framtidsfråga är att kunna matcha kompetensen hos de nyanlända med efterfrågan på arbetsmarknaden. En smart tillväxt får man genom att utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation. Satsningar inom tillväxt sker genom att stimulera byggandet av attraktiva boenden samt förbättrade kommunikationer. Ett glädjande besked som Tranås kommun fick 2016 var att bli utpekad som en av städerna med stationsläge för den nya höghastighetsjärnvägen i Sverige. Investeringar som förväntas beslutas den närmaste framtiden som stimulerar tillväxten i Tranås är ombyggnation av kvarteret Läroverket, sim- och idrottshall, nya förskolor, utformning av resecentrum, äldreboende och kostverksamheten. Tranås ekonomi Tranås har en god ekonomi och en av anledningarna till detta är att budgetplanerna har ett långsiktigt perspektiv. Det vill säga att budgeten beslutas två år före aktuellt budgetår. Detta gör att förvaltningarna enklare kan anpassa verksamheten till de ekonomiska resurserna samtidigt som de tar ett stort ansvar för att inte använda mer pengar än som tilldelats. Kostnadsutvecklingen följer därmed SKL:s framräkningar. Kommunen har även ett stort kapital och kan därmed göra de investeringar som krävs för framtiden. Investeringarna beräknas öka de närmaste fem åren. Äldre investeringar behöver uppdateras, förverkligande av stadsvision samt framtagande av mark för bostäder och företag. Tranås är väl rustad för att möta framtidens utmaningar. 5
Ledstjärnan och mål Ledstjärnan är till för alla inom kommunen, inte minst för våra medarbetare. Varje nyanställd får genomgå en utbildning som vi kallar Ledstjärnan. Där får man ta del av de värdegrunder vi har inom Tranås kommun. Vår Ledstjärna lyder: I Tranås kommun har vi kunden i centrum, kvalitet i varje möte och vi ser möjligheterna. Målet är att alla anställda har ledstjärnan och värdegrunderna som utgångspunkt i sitt dagliga arbete. Varje medarbetare ges chansen att bli personligt professionell. En kunskapsresa Ledstjärnan har också fått ge namn till en omfattande kunskapsresa som har genomförts inom hela koncernen. Samtliga medarbetare kommer att ges möjlighet att få kompetens i vår ledstjärna och våra värdegrunder. Allt för att alla behövs, alla måste bidra och vi måste skapa samsyn för att vi ska nå kommunens mål och förverkliga våra visioner. Ledningsmodell Huvudsyftet med vår ledningsmodell är att säkerställa att den politiska viljeinriktningen efterlevs i verksamheten och att de politiska målen uppfylls samt att kommuninvånarnas skattepengar används på bästa tänkbara sätt. Ständiga förbättringar Ständiga förbättringar är ett verktyg för att nå visionen och för att skapa största möjliga måluppfyllelse utifrån tillgängliga resurser. Resursförluster ska minska och en metodik införas att kontinuerligt arbeta med förbättringar. Fokus i arbetet är att skapa mervärde för kommunens kunder men också bidra till en bättre arbetsmiljö. Inom ständiga förbättringar har nu egna utbildningar startats för de chefer och nyckelpersoner som inte genomgått utbildningar tidigare. Ett coachningsprogram för chefers implementering startades 2015. Ledningssystemet har nu påbörjat uppsättning av dokumenthantering. Skarp uppstart för användarna gjordes i maj och alla kan nu använda systemet fullt ut. Målet är att kommunen ska uppfylla kraven vid kvalitetscertifiering efter detta arbete. Dock finns inget mål idag att kommunen ska kvalitetscertifieras. Kvalitetscertifierade bolag Kommunens bolag Tranåsbostäder och Tranås Energi är sedan tidigare kvalitetscertifierade. Mål Koncernen arbetar med styrkort som ett verktyg att sätta mål och följa upp målen. Tanken är att en röd tråd ska löpa från kommunfullmäktiges mål ner till målen för alla enheter. Kommunfullmäktige har antagit en utvecklingsstrategi för perioden 2015-2018 som ligger till grund för nämnders och förvaltningars styrkort. Koncernen har i de olika nämnderna och bolagen 81 mål. Av dessa är 34 uppfyllda vid periodens slut. Det betyder en måluppfyllnadsgrad på 42 %. Målstyrningen beräknas att från och med nästa år följas upp i ledningssystemet där kopplingen mellan målen kommer att visualiseras. 6
Styrtal Vid varje mandatperiod revideras den politiska beställningen till kommunens verksamheter och sammanställs. Områden som ska prioriteras för 2015 2018 har sammanställts i skriften Utvecklingsstrategi. Beslutet innehåller fyra prioriterade områden som Tranås kommun ska satsa på. Högre utbildningsnivå Social inkludering Infrastruktur Arbete-Näringsliv Områdena ligger till grund för alla nämnders styrtal. Kommunfullmäktiges styrtal är de som sedan ska löpa som en röd tråd och genomsyra målen för alla enheter inom kommunen. Medarbetaren är den viktigaste brickan i måluppfyllensen. Därför ska alla styrkort arbetas fram tillsammans inom varje enhet. Styrtal per nämnd Uppfyllt Ej uppfyllt Mätvärde saknas Styrtal Mål Utfall 201608 Kommunfullmäktige Andelen som avslutar SFI utbildning på nivå D/jobb öka 62 84 Befolkningsökning - mål 20 000 år 2025 18 721 18 765 Nämndernas kostnadsandel av skatter & bidrag max 98 % 99,0% 98,2% Soliditet - 20% av tillgångarna är betalda med tidigare års överskott 20% 27% Öka andelen 20-åringar med slutbetyg från gymnasiet 90% - Öka elever med eftergymnasiala studier 25-29 år 1% årligen 26% - Antalet hushåll med försörjningsstöd ska minska 245 223 Tillgänglighet till bredband för alla medborgare 70% 81% Öka antalet självservicetjänster 10 - Tranås ska nå topp 20 i Svenskt näringslivsranking 25 - Öka gymnasieelever som arbetat med UF/entreprenörskap 45% 47% Kommunstyrelse Minska antalet 16-20 åringar som ingår i gruppen kommunalt aktivitetsansvar 34 27 Lönesamtal för alla medarbetare ska registreras 100% 69% Minska medarbetarnas sjukfrånvaro 5,2% 6,2% Öka andelen heltidstjänster 75% 70% Medarbetarsamtal för alla medarbetare ska registreras 100% 45% Antalet arbetslösa ska minska 1 223 1 254 Alla chefer ska genomgå coachingsprogram-ständiga förbättringar 80% 27% Kvalitetsledningssystem genomfört i Tranås kommun 80% - Bygg- och miljö Antal möjliga nya lägenheter på antagna detaljplaner 170 167 nämnd Antal inventerade avlopp 100 80 Areal för planerad industrimark (kvm) 50 51 Antal E-tjänster Miljö 2 1 Antal E-tjänster Bygg 1 0 Antal bygglov 210 128 Godkända ventilationssystem (OVK) 75 65 Antal livsmedelsinspektioner 150 96 Antal hälsoskyddsinspektioner 75 30 Antal miljöskyddsinspektioner 146 68 Prognos 201612 7
Styrtal Mål Utfall 201608 Teknik- och Omläggningstid asfalt 34 år 34 år 34 griftegårdnämnd Deltagande i möten avseende genomförande av kostutredning och ärenden rörande kostpolicy 100% 100% Deltagande i Entré Tranås 100% 100% Deltagande i möten som rör Götalandsbana 100% 100% 100% Genomföra öppna sammanträde med medborgardialog 2 1 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder 5 3 Kultur- och fritids- Antal nya bildningsaktiviteter/ möjligheter 3 3 nämnd Antal riktade satsningar för att öka allas möjligheter till delaktighet 4 10 Antal aktiviteter som ger högre grad av självservice och ökad tillgänglighet 4 2 Antal aktiviteter tillsammans med närings-/föreningsliv med fokus på kreativitet 10 11 Barn- och utbildnings- Andelen som avslutar SFI utbildning på nivå D/jobb öka 62 84 nämnd Öka andelen 20-åringar med slutbetyg från gymnasiet 90% - Öka elever med eftergymnasiala studier 25-29 år 1% årligen 26% - Minska antalet 16-20 åringar som ingår i gruppen kommunalt aktivitetsansvar 34 27 Öka gymnasieelever som arbetat med UF/entreprenörsskap 45 41 Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 208 232 Andel elever med gymnasieexamen inom 3 år, % 88,5% 87,1% Andel elever i eftergymnasiala studier inom 3 år, % 38% - Andelen anställda som har krav på legitimation, % 92% 78% Andelen leg. förskollärare i förskolan, % 73% 68% Antalet aktiviteter skola - arbetsliv i årskurs 7-9 7 6 Genomsnittlig väntetid för plats i förskola, dagar 17 35 Personaltäthet, antal barn per årsarbetare, i förskolan 5,4 5,5 Socialnämnd Antalet hushåll med försörjningsstöd ska minska 245 223 Nöjd kund inom funktionshinder omsorgen skall minst vara 90 - Nöjd kund inom särskilt boende skall minst vara % 90 - Nöjd kund inom hemtjänst skall minst vara % 92 - Kontinuitet i hemtjänsten - max antal personer hos en kund/ tvåveckorsperiod 13 - Andel personer som erbjuds heltidsanställning om de så önskar % utredning 68% - Antalet ungdomar 18-24 år som uppbär försörjningsstöd ska minska 50 51 Andelen familjehem enligt normerad kostnad ska öka 75 72,73 Antal aktiviteter per vecka i särskilt boende ska öka 3 - Andel som uppnår egen försörjning efter 6 månader ska öka - Tranåsbostäder AB Resultat/Omsättning 5% - Uthyrningsgrad, bostäder 99,5% - Uthyrningsgrad, lokaler 98,5% - Maximal omflyttningsfrekvens, bostäder 23% - Kvalitetssäkra underhållsnivån 160 kr/m2 - Soliditet 24% - Ärendehantering/Felanmälan åtgärdad inom 3 dgr 71% 75% Energieffektivisering 173 kwh/m2 - Antal mwh som producerats genom förnybara energikällor 35 14 Andel eldrivna arbetsfordon 56% - Kundnöjdhet, bostäder 90% - Tranås Energi AB Byggnation solcellsanläggning 1 0 Upprustning nätstationer 3 3 Byggnation laddstationer för elfordon 1 0 Genomförda energitjänster 10 5 Utbyggnad fjärrvärme, MWh 1 800 2 889 Kundprojekt avseende alternativ användning fjärrvärme 2 1 Nya kunder fibernät 300 254 Nya tjänster fibernät 1 0 Prognos 201612 8
Tillväxt Tranås fortsätter att växa och har hittills under året ökat med fler än 200 personer. Ett ökat antal invånare ger mer pengar att utveckla kommunens verksamheter på ett bra sätt. Vidare har diskussionerna med Sverigeförhandlingen varit lyckosamma för kommunen. Tranås har blivit utpekat som stationsläge längs den nya höghastighetsjärnvägen vilket ger bra förutsättningar för en stadig tillväxt även i framtiden. En överenskommelse i förhandlingen är att det i Tranås kommun ska byggas upp till 2 000 bostäder fram till år 2035 beroende på var stationen hamnar. Boplats Tranås Under våren har projektet Boplats Tranås startats. Syftet med projektet är att stimulera ett ökat bostadsbyggande inom kommunen. För närvarande är det svårt att hitta en ledig bostad vilket gäller såväl hyreslägenheter som bostadsrätter och villor. I projektet arbetar en säljare med uppgift att söka upp intresserade byggbolag och fastighetsinvesterare. Gensvaret hittills har varit mycket positivt och flera byggprojekt står i startgroparna. Bo i Tranås Det nya bostadsområdet Åsens Hagar släpptes under våren 2016. Marknadsföring av området skedde under våren och sommaren i olika kanaler, exmpelvis Hemnet, Facebook och radio. Nytt säljmaterial med flygbilder på samtliga lediga tomter för enfamiljshus har tagits fram för att snyggt och proffsigt kunna marknadsföra möjligheterna att bygga hus i kommunen. Marknadsföringskampanjen på flygplatserna Linköping City Airport, Jönköping Airport och Stockholm Skavsta Airport pågår hela 2016. Under året har Tranås deltagit på rekryteringsmässor i Linköping och Jönköping för att informera studenter om karriärsmöjligheterna i Tranås. I maj medverkade Tranås med en helsidesannons (redaktionell text) i en bilaga som gavs ut av Dagens Nyheter med titeln Framtidens stad. Bilagan väckte uppmärksamhet och kommer att följas upp med en halvsidesannons i en bilaga som ges ut av Dagens Nyheter i december med temat Tillväxtkommuner. Götalandsbanan och diskussionerna kring denna är ett nytt marknadsföringsfönster för Tranås som utnyttjas väl. Under parollen Med hög hastighet mot framtiden har Tranås under året medverkat i olika sammanhang och i somras köpte vi storbildsreklam på centralstationerna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Näringsliv Fram till den 31 augusti har 61 nya företag bildats i Tranås kommun varav Tranås United har arbetat med 9 av dem. I de 9 företagen har 12 nya arbetstillfällen skapats. Finskägda SDBC Motor har färdigställt en nybyggd fastighet på Höganloft och kommer att flytta in i lokalen under hösten. De har gjort flera nyanställningar och säljer framförallt MC-tillbehör. Fastigheten, som tidigare innehöll Åhléns, utvecklas väl. Elon är ny hyresgäst på väg in och intressenter finns även för resterande ytor som Elon inte tar i anspråk. Ett generationsskifte genomförs på Hemköp och restaurangen på plan 2 har nya ägare som utvecklar verksamheten. Fler etableringar är under arbete, vilka vi förhoppningsvis får se frukten av under hösten och vintern. 9
VÄLBEFINNANDE En hållbar utveckling innebär en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Den sociala dimensionen av hållbar utveckling handlar om människors rättigheter i termer av behov, utveckling och kultur vilket innefattar bland annat rättvis, jämlik och jämställd fördelning av resurser, makt och inflytande. Trots att det genomsnittliga hälsoläget i Sverige blir allt bättre står det samtidigt klart att skillnaden i hälsa mellan olika grupper i samhället inte har minskat. Tvärtom har hälsogapet mellan olika grupper ökat. Därmed är den sociala dimensionen av hållbar utveckling fundamental i dagens samhälle. Vi måste aktivt arbeta för att skapa ett samhälle där alla kan känna sig delaktiga oavsett kön, könsövergripande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Tranås - en del av en region Föregående år ombildades Landstinget till Region Jönköpings län. Syftet med regionbildningen är ytterst att stärka och utveckla Jönköpings län. Den nya organisationen har ett brett uppdrag med ansvar för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik samt kultur, men också för att samordna utvecklingsinsatser inom områden som infrastruktur, näringsliv, arbetsmarknad och utbildning. Fortsatt är folkhälsa en viktig pusselbit i regionens arbete och framförallt i samverkan med länets kommuner. Förra året antog regionfullmäktige den regionala strategin Tillsammans för jämlik hälsa och ett bra liv i Jönköpings län. Under 2016 fortgår arbetet med att sätta strategin i praktisk handling genom den handlingsplan som är framtagen för 2016-2017. Tranås kommun är representerat genom att bland annat delta i olika regionala arbetsgrupper. Trafiksäkerhetsdagar Tranås kommun genomför sedan några år tillbaka trafiksäkerhetsdagar för alla åttondeklassare. Dagarna är ett samarbete mellan kommun, räddningstjänst, polis, ambulans och NTF i syfte att uppmärksamma betydelsen av ett säkerhetsmedvetande i trafiken. Eleverna får på olika sätt information om flera teman som anknyter till trafiksäkerhet. Eftersom cykeln som fordon är i fokus avslutas dagarna med att samtliga elever får varsitt cykellyse. Hälsofrämjande livsmiljöer Under året färdigställdes en inventering och kartering av olika vandringsleder och promenadstråk i kommunen. Resultatet av detta finns nu som en digital guide Naturkartan Tranås. Östanåparken, som kommunen köpte förra året, fortsätter att utvecklas. Under 2016 har tillgängligheten förbättrats med nya stigar och cykelbanor samt en ny bro mellan Östanåparken och Junkaremålen. I början av sommaren invigdes Romanöleden som är en kort vandringsslinga med hög tillgänglighet genom det välbevarade kulturlandskapet. Tillgänglighet för alla Ett program för tillgänglighetsarbete för personer med funktionsnedsättning antogs av kommunstyrelsen i början av året. Programmet beskriver prioriteringar och samarbetsformer för det fortsatta arbetet. Folkhälsa i planeringen Under året påbörjas en översyn av kommunens översiktsplan. Hälsofrämjande miljöer som till exempel parker och tätortsnära natur, liksom gångoch cykelvägar samt mötesplatser kommer att få ett starkare fokus. 10
Miljö Miljö och välbefinnande som förutsättningar att nå tillväxt. Två begrepp som innehåller många delar som berör och påverkar medarbetare, invånare och blivande invånare i Tranås kommun. I miljö ingår bland annat arbetet med att långsiktigt forma ett hållbart Tranås där människor, djur och natur mår bra. Miljömål Denna målsättning finns förklarad med fler detaljer i de nationella miljömålen som består av sexton delar och styr mot att Sverige om en generation ska ha uppnått målsättningarna. Rubriker som Ett rikt djur och växtliv, Levande sjöar och vattendrag, Frisk luft samt Begränsad klimatpåverkan sammanfattar stora delar av miljömålsarbetet. Förenklat kan man säga att det är mål för att få rent vatten, ren luft, hög biologisk mångfald och inga skadliga ämnen i mat och miljö. För att nå målen krävs insatser på alla nivåer. På Eu nivå och nationell nivå är det lagar, förordningar och direktiv som ställer krav på bland annat kemikalier och andra ämnen. Lokalt är det fler områden som är viktiga för att målen ska nås. För att nå målet med Begränsad klimatpåverkan måste antalet fossilberoende transporter minska. Alternativa bränslen till bensin och diesel måste börja användas eller att andra fordon köps in som kan använda alternativa bränslen som till exempel el eller biogas. Det allra miljövänligaste sättet att minska koldioxidutsläppen är att inte resa alls men det är inte alltid ett genomförbart alternativ. Kommunen har som mål att vara fossilbränslefritt till år 2020 men det är en stor utmaning för Tranås kommuns medarbetare och invånare. Det som gjorts hittills är bland annat att fordon bytts ut till elfordon, både bilar och andra fordon. Elcyklar har börjat användas och på många arbetsplatser finns vanliga cyklar att använda i tjänsten. Alla anställda uppmanas att cykla i tjänsten samt till och från arbetet om det är möjligt. Tranås Energi och Tranåsbostäder har idag många elbilar som rullar i Tranås och är bra exempel på att det är möjligt att redan nu börja ställa om fordonsflottan. För att nå miljömålen och få en hållbar stad som innebär att kommande generationer inte går miste om möjligheten till ett bra liv måste Tranås fortsätta arbeta med miljömålen. Det är ett gemensamt ansvar för alla som bor och verkar i kommunen att se till att de nås. Solceller Sverige och Tranås har nästan lika bra förutsättningar som södra Europa när det gäller att producera el från solceller. Lägg till att många tak redan har rätt lutning och rätt väderstreck så allt som behövs är en relativt enkel installation av solceller och lite teknisk utrustning som gör att elektriciteten kan användas direkt i fastigheten eller levereras ut på nätet. Potentialen är enorm men kunskapen och därmed viljan att investera är fortfarande för dålig. Rena ekonomiska kalkyler ger ofta en återbetalningstid på upp emot tio år och det är i många affärsmässiga sammanhang alldeles för lång tid. Räknat över hela livscykeln för en solcellsanläggning blir det dock en lysande affär. Tranås kommun arbetar på att vara en föregångare genom att i nybyggnadsprojekt anlägga solceller på lämpliga tak samt genom att sprida kunskap och inspiration till Tranås företag för att solcellpotentialen på befintliga tak ska utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt. 11
Medarbetare och arbetsmiljö Tranås kommunkoncern är en personalintensiv arbetsplats och medarbetarna är koncernens viktigaste tillgång. För att nå koncernens mål ställs stora krav på medarbetarens kompetens och hälsa. Ett aktivt kompetensutvecklingsarbete och arbetsmiljöarbete är därmed en förutsättning för att kunna utveckla verksamheterna och möta de krav som ställs. Kreativitet är nyckelordet för att möta förändringstakten. Inom Tranås kommun arbetar 1628 medarbetare (omräknat till heltider), varav 80 % är kvinnor. Inom de närmsta fem åren beräknas fler än 200 personer gå i pension. medarbetare och förtroendevalda. Arbetsplatserna genomför även gemensamma friskvårdsaktiviteter. Medarbetare erbjuds också träningsmöjligheter. För medarbetare i riskzon för sjukskrivning erbjuds deltagande i program i företagshälsovårdens regi. Sjukfrånvaron ökade mellan 2015 och 2016 till 6,2 %. Den senaste medarbetarenkäten visade att nio av tio medarbetare är motiverade eller mycket motiverade i sitt arbete och känner att de genom sitt arbete bidrar till att göra kunderna nöjda. Arbetsbelastning och utvecklingsmöjligheter inom Tranås kommun är två av de förbättringsområden som framkommit i undersökningen. Vi kommer att använda resultatet av medarbetarundersökningen till att förbättra och utveckla vår arbetsmiljö och bli en ännu bättre arbetsgivare. Arbetsmiljöguiden är ett stöd till medarbetare och chefer och den visuella bilden ska skapa en förståelse för helheten i arbetsmiljöarbetet. Kompetensutveckling Kompetensutveckling är viktigt för att möta de krav som ställs på förändring, utveckling och specialisering. En plan har antagits för att samtliga medarbetare ska få utbildning i ständiga förbättringar och egna utbildningar har tagits fram. Tranås Energi och Tranåsbostäder har individuella utvecklingsplaner för sina medarbetare. I kommunen har ett arbete påbörjats för genomförande av utvecklingsplaner. Jämställdhet och mångfald Ett övergripande mål inom jämställdhetsarbetet är att ge alla rätt till heltid och en sysselsättningsgrad som den anställde önskar. Utmaningen är att minska den könssegregerade arbetsmarknaden. Arbetsmiljö För att utveckla sammanhållningen och trivseln genomför kommunkoncernen en årlig fest för alla 12
Finansiell analys 2016 Utfall 2016-08-31 Resultatet per 2016-08-31 för Tranås Kommunkoncern uppgår till 34,6 mkr varav kommunens andel av resultatet uppgår till 15 mkr. Budget för kommunkoncernen för helåret uppgår till 42,6 mkr. Prognos 2016 Det prognosticerade helårsresultatet för Tranås Kommunkoncern uppgår till 42,2 mkr. Kommunens andel av resultatet uppgår till 9,6 mkr. SKL:s prognos från 2016-08-15 används vid beräkning av skatteintäkter för 2016. Resultatet för bolagskoncernen beräknas uppgå till 32,6 mkr varav Tranås Stadshus AB -2,3 mkr, AB Tranåsbostäder 21,4 mkr och Tranås Energi AB 13,5 mkr. Ekonomiska mål De senaste tio åren har kommunen och bolagskoncernen redovisat positiva resultat mellan 10 till 63 mkr. Budgetmoralen är hög och utvecklingen av tvåårsbudget, där över och underskott medtages till nästkommande år, har bidragit till en god ekonomisk utveckling och planering över tid. En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett bra mått på denna balans är driftskostnadsandel, som innebär att samtliga löpande kostnader exklusive finansnetto relateras till skatteintäkterna. Redovisas en driftskostnadsandel under 100 procent har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Ett av kommunens ekonomiska mål; att använda 98 % av skatteintäkter och bidrag till verksamheterna, ändrades i budget för 2016 till 99 %. Prognosticerat resultat för helåret 2016 visar att 99,5% av totala skatteintäkter och bidrag till verksamheterna kommer att användas. Därmed kommer ovanstående mål inte att uppnås. Socialnämnden och Barn- & utbildningsnämnden redovisar underskott med totalt 18 mkr medan övriga nämnder följer budget eller redovisar överskott. Totalt redovisar alla nämnder underskott med 13,4 mkr. Soliditet är kommunens viktigaste nyckeltal och mål för att mäta den ekonomiska styrkan på lång sikt. Det anger hur stor del av totala tillgångar som kommunen betalat med egna medel. Ett bra riktvärde på soliditet är 30 %. Soliditeten i kommunen inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner, som uppgår till 432 mkr, uppgår till 27 %. Kommunens soliditetsmål för 2016 är 20 %, vilket kommunen kommer att uppfylla. Balanskravet Vid beräkning av balanskravet ska extraordinära poster räknas bort. Balanskravet uppfylls. De snabbt växande kraven på kommunernas verksamheter och den därmed kraftiga tillväxten i kommunsektorns kostnader i kombination med en på sikt svagare utveckling av sysselsättning och skatteunderlag leder efterhand till betydande finansieringsproblem för kommunsektorns del. I Tranås fokuserar man på att utveckla ekonomistyrningen för att bättre styra över tillgängliga resurser och hur de ska prioriteras och fördelas. Tranås kommuns verksamheter vill möta framtidens utmaningar genom kompetensutveckling, kreativitet, omvärldsspaning, nya arbetsmetoder, förse alla kommunens invånare med el, fjärrvärme, fiber, få fart på bostadsbyggnationer samt även byggnationer inom skola och äldreomsorg för att kunna möte de framtida behoven. All utveckling ska leda till ökad kvalitet för kunden samt en bra arbetsmiljö för alla våra medarbetare. Genom god ekonomisk hushållning ska vi fortsätta att låta Tranås kommun behålla den goda ekonomi som varit under många års tid och även i framtiden. 13
Nämnd- och bolagsredovisning 2016 Utfallet till och med 2016-08-31 för kommunkoncernen uppgår till 42,2 mkr. Prognosen för förvaltningarna för hela året visar 6 mkr sämre än budget. Förklaringen till detta är nämndernas underskott samt försämring i SKL:s prognos gällande skatteintäkter för 2016. Delar som väger upp resultatet är finansverksamheten där intäkter för tomtförsäljning har varit bra och att en förändring av skuld till KPA har justerats. Utfall 20160831 Utfall i % av budget Prognos lagd 20160831 Prognos i % av budget Skillnad budget minus prognos, mkr DRIFTREDOVISNING PER NÄMND & BOLAG (Mkr) Budget 2016 Kommunfullmäktige 4,8 3,0 62% 4,7 98,3% 0,1 Kommunstyrelse 83,0 48,7 59% 82,0 98,8% 1,0 Bygg- o Miljönämnd 8,0 3,7 46% 7,0 87,5% 1,0 Teknik- o Griftegårdsnämnd 40,0 22,7 57% 37,8 94,4% 2,2 Kultur- o Fritidsnämnd 40,2 24,0 60% 39,9 99,1% 0,3 Barn- o Utbildningsnämnd 418,1 278,5 67% 421,1 100,7% -3,0 Socialnämnd 399,9 284,6 71% 415,0 103,8% -15,1 NETTO EXKL FINANSEN 994,1 665,1 67% 1 007,5 101,3% -13,4 Finansiella poster externt -6,8-3,3 48% -4,4 64,9% -2,4 Finansiella poster internt -10,0-7,3 73% -10,8 107,6% 0,8 Finansverksamhet 18,7 0,5 3% 3,2 17,1% 15,5 Skatteintäkter -733,6-486,4 66% -729,0 99,4% -4,6 Generella bidrag -278,1-183,6 66% -276,1 99,3% -2,0 NETTO FINANSEN -1 009,7-680,1 67% -1 017,1 100,7% 7,4 ÅRETS RESULTAT TRANÅS KOMMUN -15,6-15,0 96% -9,6 61,4% -6,0 Tranås stadshus AB 8,6 1,7 20% 2,2-6,4 6,4 Tranåsbostäder AB -18,4-15,0 81% -21,4-3,0 3,0 Tranås Energi AB -17,2-5,5 32% -13,5 3,7-3,7 ÅRETS RESULTAT TRANÅS KOMMUN KONCERN(innan skatt och bokslutsdispositioner) -42,6-33,8 79% -42,3 1,0-0,3 Skattefinansieringsgrad 99,1% 98,2% 99,5% Utfall 20160831 Utfall i % av budget Prognos lagd 20160831 Prognos i % av budget Skillnad budget minus prognos, mkr INVESTERINGAR (Mkr) Budget 2016 Kommunfullmäktige 0,2 0,0 2% 0,1 30,0% 0,1 Kommunstyrelse 31,3 19,1 61% 30,0 95,7% 1,3 Bygg- o Miljönämnd 0,3 0,0 0% 0,1 33,9% 0,2 Teknik- o Griftegårdsnämnd 91,3 22,8 25% 78,3 85,7% 13,0 Kultur- o Fritidsnämnd 7,0 0,5 7% 6,8 96,9% 0,2 Barn- o Utbildningsnämnd 16,7 9,6 58% 17,6 105,7% -1,0 Socialnämnd 7,0 1,7 24% 7,0 100,0% 0,0 Årets investeringar, Tranås kommun 153,8 53,7 35% 139,9 90,9% 14,0 Tranåsbostäder AB 109,0 49,1 45% 109,0 100,0% 0,0 Tranås Energi AB 42,1 25,6 61% 40,0 95,0% 2,1 Årets investeringar Tranås Kommunkoncern 304,9 128,4 42% 288,9 94,7% 16,1 14
Investeringar 2016 Tranås kommunkoncerns investeringsbudget år 2016 beslutades till 304,9 mkr. Av detta står kommunen för 153,8 mkr och bolagen för 151,1 mkr. Kommunstyrelsen har investerat i centralarkivet, upprätthållande av data/tele administration samt kommunalt driftsnät. Villatomterna i Hätte är slutsålda, likaså finns det endast ett fåtal tomter kvar i Mostugan. I Murgrönan, som har stått stilla närmare 8 år, kommer det inom närmsta tiden uppföras ett flertal parhus och villor. För Åsens Hagar är upphandling klar och tomterna beräknas färdiga för villabyggnation våren 2017. För Ängaryds IP och Junkaremålens etapp I är markanvisningsavtal upprättat. Försäljning av radhus inom Junkaremålen I och parhus inom Ängaryds IP pågår samtidigt som det finns ett flertal intressenter på Junkaremålen etapp II. Samtliga områden beräknas vara byggklara för exploatör vintern 16/17. Inom Nötskrikan pågår utredning om upphandling av hyresavtal för förskola i kombination med bostäder och för de större bostadsområdena som Granelund. Under första halvåret har kommunen utökat sitt fastighetsbestånd med några fastighter. Syftet är att underlätta för utveckling och omvandling inom bostäder samt kommersiella och kommunala verksamheter. Det finns även ett märkbart ökat intresse för industrietableringar varav byggnation har pågått inom både Höganloft och Hubbarp. Teknik-och griftegårdsnämndens arbete med bron i Östanåparken är färdigställd och invigd. Parken har även rustats upp med gångvägar och bänkar. Inköp av en ny sopmaskin som hjälper till att hålla våra gator rena har gjorts. Parkering samt gång och cykelväg vid Junkaremålskolan är påbörjad. VA-ledningar inom Tranås förbättras medan sanering av det gamla reningsverket återstår. Utbyggnad av ledningsnät för dagvatten. Utredning/gestaltning av området mellan Storgatan och Stadshuset pågår. Projektering av ny bro Falkgatan har startats. Investeringar i gång- och cykelvägar fortsätter. Under hösten kommer förslagsritning att förankras med fastighetsägarna för byggandet av gång- och cykelvägar på Verkstadsgatan och Fraktgatan. Projektet är uppdelat i etapper och startade hösten 2015. Kultur och fritidsnämndens genomförda investeringar handlar främst om upprustning av leder och spår samt aktivitetsytor på landbygden och i tätorten. Barn och utbildningsnämnden investerar i nya inventarier inom alla skolformer. Investeringar pågår i digital utrustning inom samtliga verksamheter. Socialnämndens satsning på nyckelfri hemtjänst fortsätter. Arbetet med internetuppkoppling på alla boenden är uppstartat och beräknas vara klart 2017. Tranås Energi kommer under hösten att starta införsäljning av fiber för utbyggnad 2017 i sjukhusområdet och Kimarp. Återstående områden är sedan Granelund samt Diplomaten där samordning med VA-arbeten kommer ske. Planering av fiber pågår också vad gäller resterande landsbygd där offentligt stöd sökts. Under förutsättning att detta beviljas kommer utbyggnad att genomföras under 2017. Fiber kommer enligt utbyggnadsplanen att ha erbjudits och byggts ut i hela Tranås kommun till 2018 (ca 95 % av alla invånare). Under hösten planerar bolaget för byggnation av två laddstationer för elfordon. En för snabbladdning i anslutning till Storgatan och en med semisnabbladdning i Bredstorp. Tranåsbostäder har flera pågående projekt. Byggnation av ny förskola, projektering av nytt särskilt boende, projektering av multihall Arena Tranås och restaurangutbildning, tillskapande av två skolenheter på Holavesgymnasiet, om- och tillbyggnad på Hubbarpskolan samt fortsatt utredning om möjlighet till nyskapande av bostäder centralt i befintliga fastigheter. 15
16
Kommunfullmäktige Avvikelse 2016: + 0,1 mkr Ansvarsområden Kommunfullmäktige är ytterst ansvarig för den kommunala verksamheten. De anger inriktningen för kommunens verksamheter - vad som ska prioriteras och vad som ska genomföras. Politiken bestämmer i frågor om ekonomi och kvalitet samt att de beslutar om reglementen, förordningar, policybeslut och riktlinjer. De styr kommunen genom att ge uppdrag, sätta mål och att ge resurser till de olika verksamheterna ur kommunens totala budget. Nämnd- och styrelseverksamhet Demokratikommitté Valnämnd Överförmyndare Revision Ansvarig ordförande: Per Ulfsbo Ansvarig kommunchef: Roger Westman Viktiga händelser under året Sverigeförhandlingen startade 1 februari 2016. Tranås var en av 13 orter i Sverige som blev utvalda som ny stationsort längs den nya banan. Budget innehöll sverigeförhandlarnas förslag på stationens förläggning, förskottering och medfinansiering. Det nya voteringssystem som infördes under föregående år är under intrimning, men har fungerat bra hitintills. Måluppfyllelse Befolkningsmålet är redan uppfyllt vilket är mycket positiv. För flera av våra styrtal är vi på väg mot målet och det återstår att se hur utfallet blir vid årets slut. Verksamheterna prognostiserar att använda 99,5% av skatteintäkterna vilket betyder att vi inte riktigt uppfyller målet om 99% som beslutades i KF. Verksamhet Sverigeförhandlingen pågår och en förhandlingsdelegation har beslutats av kommunstyrelsen. Medborgarundersökningen för 2016 pågår och kommer att sammanställas och återrapporteras under året. Medarbetarenkät har genomförts 2015 och handlingsplaner gällande från och med 1 januari 2016 har tagits fram för all personal. Kommunstyrelsen har fattat beslut om revidering av översiktsplanen. Överförmyndarverksamheten har sedan förra året i takt med flyktingströmmen till Sverige och Tranås fått många fler uppdrag att ta sig an genom de gode män som finns. Detta har dock kunnat mötas med en god rekrytering av gode män. Det har även tillsats fler tjänstemän för att kunna klara av det ökade trycket. Ett fortsatt arbete pågår också med att skapa rutiner och förbättra processerna. Överförmyndaren är sedan förra året även ansvarig för utbildning av gode män inom kommunen. Ekonomisk analys Budgeten kommer att hållas även om dagens läge är ansträngt. Framtiden För kommunen som helhet bedöms att framtiden ser ljus ut. Den fortsatt positiva befolkningstillväxten medför dock ett ökat investeringsbehov, bland annat för utbildningslokaler. De närmaste åren kommer också flera planer på nyinvesteringar att förverkligas, vilket kan medföra kortsiktiga påfrestningar på ekonomin. Det är också önskvärt att nyproduktion av bostäder, bland annat för äldre, kommer igång. En eventuell höghastighetsbana och en ny regionindelning bör kunna påverka kommunens framtid positivt. 17
Kommunstyrelse Avvikelse 2016: + 1,0 mkr Ansvarsområden Kvalitet, uppföljning och utvärdering inom följande verksamhetsområde: Nämnd- och styrelseverksamhet Dataavdelning Ekonomiavdelning Personal och kansliavdelning Samhällsskydd och beredskapsavdelning Ansvarig ordförande: Anders Wilander Ansvarig kommunchef: Roger Westman Viktiga händelser under året Den nya funktionen Projektstöd & kontroll är tillsatt med en medarbetare sedan 4 april 2016. Styrdokument läggs successivt in i Tranås kommuns nya ledningssystem. I samband med detta revideras och standardiseras dokumenten. Måluppfyllelse Kommunstyrelsen har 8 styrtal och inga av dessa mål är uppfyllda till augusti månad. Arbetet pågår med mätning och aktiviteter kring våra mål och kommer att rapporteras till nästa uppföljning. Verksamhet Kommunledningsförvaltningen stöder förhandlingsdelegationen genom bland annat den arbetsgrupp som bildades 2015 inför Sverigeförhandlingen. Arbetsgruppen består av kompetens från kommunens förvaltningar samt extern kompetens. Tillsammans med alla chefer håller Chefens uppdrag i Tranås kommun på att ses över. Den ska ge en vägledning till alla chefer i sitt uppdrag. Det ska även skapa en röd tråd för alla chefer genom hela organisationen. Stor vikt läggs även på att vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna rekrytera nya medarbetare samt behålla dem som redan finns i organisationen. Till grund ligger de kommande pensionsavgångar inom de närmaste tio åren. Ett steg i utvecklingen är att erbjuda alla en 100 procentig sysselsättning om så önskas. Internt har en tävling i hälsans tecken startats och kommer att fortgå under 2016. I Dream Team har några avdelningar blivit utvalda att delta för att kunna få utmärkelsen som den mest hälsofrämjande arbetsplatsen. Dock är inte loppet kört för andra utan det finns en andra chans. Grundmålet är att alla ska få en god hälsa och en bra arbetsmiljö. Medarbetare inom kommunen kan också söka bidrag till sin avdelning för Kreativitet och belöningar. Det är ett bra sätt att få alla avdelningar att utvecklas, omvärldspana och tänka nytt. Utvecklingsarbetet för hela kommunen fortgår och det gäller inom många bitar såsom; ledningsmodell/system, hälsoinspiratörer, marknadsföring av bostäder/tomter, trafiksäkerhet, brottsförebyggande frågor och olika projekt för att motverka ungdomsarbetslösheten. Ekonomisk analys Ekonomin ser bra ut. Framtiden En viktig uppgift för kommunstyrelsen är att slutföra Sverigeförhandlingen. Fortsatt arbete att ha bra kommunikationer samt att stimulera till aktiviteter för ökad utbildningsnivå och minskad arbetslöshet. Internt forsätter fokuseringen på kvalitet. Den håller på att utvecklas med hjälp av IT-stöd samt arbetssättet ständiga förbättringar. 18
Bygg- och miljönämnden Avvikelse 2016: + 1,0 mkr Nämnden i korthet Bygg- och miljönämnden har till uppgift att fullgöra kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet samt inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Nämnden har ett övergripande ansvar för miljöklimat- och energifrågor. Ansvarsområden Kvalitet, uppföljning och utvärdering inom följande verksamhetsområden: Detaljplanering, Bygglovsanmälan, Tillsyn inom plan- och byggområdet Livsmedelstillsyn, Miljö- och hälsoskyddstillsyn, Miljö- klimat- och energifrågor Ansvarig ordförande: Mats Holmqvist Ansvariga kontorschefer: Ingemar Bok och Fredrik Skaghammar Viktiga händelser under året Personalomsättningen på plan- och byggavdelningen med rekrytering av ny byggnadsinspektör och två nya planarkitekter. Rekryteringen innebär förstärkning på planerarsidan med en ny tjänst. Även på miljö- och hälsoskyddsavdelningen har det skett två rekryteringar på grund av tjänstledigheter. Måluppfyllelse Nämnden har för 2016 antagit tio stycken styrtal. Prognosen är att verksamheten kommer att leva upp till alla nämndens antagna styrtal förutom Godkända ventilationssystem (OVK). Verksamhet Ett ökat byggande har inneburit ett ökat tryck på att ta fram nya detaljplaner. Inflödet av större bygglovsärenden har också ökat. Dessutom har antalet tillsynsärenden ökat varav nämnden under året har hanterat flera större ärenden avseende bristande underhåll. Den planerade tillsynen på Miljö- och hälsoskyddsavdelningen tar större delen av tiden, men i år har ett stort ärende som rör en fastighet med hyreslägenheter med bristande underhåll tagit mycket tid. Verksamheten ser trots det ut att följa den plan som är gjord. De naturvårdsprojekt som varit igång slutredovisas under året till Länsstyrelsen. Naturvårdsplanen har varit ute på remiss och kommer att presenteras i Bygg- och miljönämnden efter sommaren. Naturkartan, som digitalt presenterar möjligheterna för naturupplevelser och friluftsliv i Tranås kommun, blev publik i augusti månad. Ekonomisk analys Efter åtta månader ligger nämnden efter periodisering på ett plus i förhållande till budget. Prognosen för helåret pekar på ett överskott på cirka 1 mkr. Resultatet beror främst på fler bygglovsansökningar under året än budgeterat. Framtiden Bedömningen är att det offentliga byggandet och bostadsbyggandet ökar framöver. Ärendeinflödet kommer därigenom att öka. Plan- och byggavdelningen är i behov av ytterligare personalförstärkningar. Beslut om genomförande av höghastighetsbanan kommer att styra väldigt mycket av den framtida planeringen. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen arbetar för säkra livsmedel i Tranås samt prioriterar förebyggande tillsyn för att nå målen ren luft och rent vatten. På miljöområdet är utmaningen att klara omställningen i resande. Kommunens fordonsflotta ska vara klimatneutral till år 2030 enligt nationella mål. Kommunen har som lokalt mål att alla personbilar ska vara fossilbränslefria år 2020, vilket är en tuff utmaning. 19
Kultur & Fritidsnämnd Avvikelse 2016: + 0,3 mkr Nämnden i korthet Tranås görs till en inkluderande plats att bo på, arbeta i och besöka. I samverkan mellan privata, ideella och offentliga aktörer erbjuds ett tidsenligt, hållbart och mångsidigt utbud av aktiviteter. Utbudet har i skiftande grad lokal, regional, nationell och internationell attraktionskraft. Kultur- och fritidssektorn präglas av att friluftsliv, kultur- /ungdomsaktiviteter samt anläggningar håller en hög grad av god service och tillgänglighet. Öppna mötesplatser finns för alla. Ansvarsområden Anläggningar som sim- och idrottshall och Bredstorps idrottsplats, friluftsliv som spår, leder och badplatser Föreningsservice Allmänkultur med konstarkiv, offentlig konst och program i form av konserter, utställningar, föreläsningar i samarrangemang med civilsamhället Ungdomskultur med fokus på öppen, kreativ ungdomsverksamhet; EPIC Integration med fokus på att initiera och stimulera aktiviteter i och med civilsamhället Biblioteket, en öppen, demokratisk mötesplats för alla, litteratur- och läsfrämjande samt informations och kunskapsbildande verksamhet. Viktiga händelser under året Året fram till och med augusti har inneburit fortsatt stort fokus på integrationsskapande verksamhet. Arbetet är i full gång tillsammans med föreningsliv, intresseorganisationer och näringsliv. Ett gott exempel är Idrottens dag på Bredstorp. Föreningslivet har hittills genomfört en rad välbesökta barnoch ungdomsidrottscuper i hockey, innebandy, fotboll, gymnastik, badminton med mera. Smålands musik- och teaters (SMOT) caféserie har varit välbesökt och EPIC har bredvid den ordinarie verksamheten anordnat EPIC street festival med artister, graffitti och workshops. Simhallen, som är personalförstärkt, har haft många besökare och letar ständigt luckor i schemat för att få plats med alla grupper och kurser som efterfrågas. Badplatser har städats, ansats och rustats. Föreningsservice erbjuder att via webben ansöka om föreningsbidrag och en ny service i form av integrerande samhällsvägledning på biblioteket har introducerats och blivit mycket populär bredvid konceptet; Låna en tranåsbo, samtidigt som ett nytt höstprogram tagits fram. Måluppfyllelse Kultur- och fritid arbetar övergripande med att höja intresset för bildning i vid mening och i nästa steg utbildning, med social inkludering med integration i ordets vida bemärkelse, med att förbättra främst den digitala/webbaserade infrastrukturen och tillgängligheten möjliggöra den för alla och med att utöka samarbetet med föreningsliv och näringsliv. Bedömningen är att vi vid årets slut når samtliga mål. Ekonomisk analys Efter åtta månader har vi utnyttjat cirka 60% av 66% möjliga och det ser även framåt fortsatt stabilt ut mycket beroende på överskott från 2015. Samtliga enheter är således i balans. Framtiden Den närmaste framtiden innebär arbete med en kommunövergripande biblioteksplan tillsammans med skolan. En friluftsplan ska presenteras i början av 2017 och processen är i full igång. Vi satsar vidare på såväl program som digital utveckling i simhallen. Bibliotekets digitala service vidareutvecklas och programinnehållet ses över och förändras. Vi startar upp byggandet av en spontanidrottsplats vid Kungsparken och planerar vidare för Arena Tranås. Vi ska uppgradera såväl våra tätortsnära som ytterområdens utomhusmiljöer med spännande aktivitetspunkter och vi fortsätter att utreda ett konstsnöpår med möjlig placering på Bredstorp. Hösten innebär nya utställningar, ny musikcaféserie och fler nya programpunkter på EPIC. Föreningsservice fortsätter att e-utvecklas och uppstart för en genomgripande omdaning av föreningsbidragssystemen väntar. 20
Barn & utbildningsnämnd Avvikelse 2016: - 3 mkr Nämnden i korthet Med kompetenta medarbetare samt ett systematiskt kvalitets- och arbetsmiljöarbete fokuseras nödvändiga utvecklingsområden för att nå nationella och kommunala mål. Digitalisering, lokalutveckling och kompetensförsörjning är särskilt fokuserade områden. Ansvarsområden Förskola, pedagogisk omsorg, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, kulturskola, elevhälsa och central skoladministration. Viktiga händelser under året Byggnationen av förskolan vid Blodroten har startat samt planering av en ny central förskola. Översyn sker av lokalerna vid Hubbarpskolan, Fröafallskolan och Träningsskolan. Inriktningsbeslut tas under året angående Arena Tranås och kvarteret Läroverket. Vuxenutbildningen har flyttat till nya lokaler. Måluppfyllelse De nationella kunskapsmålen samt elevers trivsel och trygghet följs upp årligen. Analyser av detta ligger till grund för utvecklingsinsatser på förvaltnings- och enhetsnivå. I början av 2016 genomfördes mål- och resultatdialog med respektive chef. Köläget till förskolan följs upp och vid årsskiftet öppnades garantiförskolan då vi har ett stort antal barn som önskar plats. Både grundskolan och gymnasieskolan stärker sina positioner i SKL:s öppna jämförelser. Verksamhet Antalet elever i förberedelseklass fortsätter att öka. Inom språkintroduktionen ser vi för tillfället en minskning. Ökningen av elever inom SFI fortsätter dock. Nya lokaler tas i bruk för detta och olika personalkategorier rekryteras kontinuerligt för dessa verksamheter. Satsningar på digital utrustning och utbildning av personal inom samtliga verksamheter fortsätter. Kompassen, verksamhet för ungdomar, har fortsatt sitt arbete liksom Datateket som tar fram alternativa verktyg och program för elever i behov av dessa. Ekonomisk analys Prognosen visar en sänkning på 2,9 mkr från föregående uppföljning. Det är framförallt två faktorer som påverkat detta. Riktade statsbidrag och ett aktivt arbete av cheferna att anpassa sin personalstyrka. Det nya resursfördelningssystemet har varit ett dilemma för vissa enheter som fått sänkta resurser för år 2016. Nu börjar detta arbete visa effekt och förhoppningsvis ger dessa åtgärder ett mindre underskott framöver. Det finns en tendens i skolverksamheten att elever som behöver extra stöd ökar och att effekten blir att skolorna blir än mer personalintensiva vilken är en riskfaktor under hösten. Förberedelseklass och Resursskolan ligger på cirka 1,9 mkr under budget och ingenting tyder på att detta förändras under hösten på grund av fler elever. Gymnasiet och Vuxenutbildningen visar en fortsatt positiv prognos. Genom omfattande statsbidrag kan deras verksamheter fortsätta i nuvarande omfattning. Gymnasiet har dessutom tillsatt de vakanser som fanns under våren. Framtiden Då antalet barn och elever ökar i förskolor och skolor sätts fokus på att finna lösningar för de lokalbehov som har aktualiserats. Ett lokalprogram har fastställts av nämnden för att möta detta behov. Detta är också av strategeisk vikt för att kunna nå kommunens övergripande tillväxtmål, 20 000 invånare år 2025. Under året har en kompetensförsörjningsplan utarbetats för att kunna möta framtida utmaningar inom BU:s verksamhetsområde. BU fortsätter satsa på kompetensutveckling för lärare inom matematik, teknik och grundskolans praktiskt estetiska ämnen. Vidare deltar pedagoger i nationella och regionala kompetensutvecklingssatsningar, exempelvis speciallärare och rektorer samt förskolechefer i rektorsprogram. 21
Socialnämnd Avvikelse 2016: - 15 mkr Ansvarsområden Socialnämnden beviljar insatser efter behov inom: Särskilda boenden Sjukvård i hemmet Daglig verksamhet för äldre och funktionsnedsatta Hemtjänst Funktionshinder och personlig assistans Stöd för familjer, barn och vuxna Missbruksvård Integration Stöd att komma ut i arbetslivet Ansvarig ordförande: Mats Antonsson Ansvarig socialchef: Sara Erlingson Viktiga händelser under året Invigning av nytt serviceboende Kometen Välfärdsmässa för alla medarbetare, invånare och politiker för att få inblick i nya arbetsmetoder och välfärdsteknologi Flera studentuppdrag uppstartade och redovisade för att utveckla framtidens socialtjänst Uppstart av arbetet med kvalitetsstandard inom äldreomsorgen Upphandling klar av byggnation av särskilt boende för äldre Råsvägen Kostprojekt pågår för att utveckla måltiden för de boende Samordning av individ och familjeomsorg med en ny enhet för flykting & integration Måluppfyllelse Socialnämnden bidrar till tillväxtmålet genom att stärka de kommuninvånare som behöver stöd, vård eller omsorg för att leva ett gott liv. Socialnämnden fortsätter arbeta målmedvetet med att minska antalet hushåll med försörjningsstöd samt minska antalet unga som är beroende av försörjningsstöd. Vidare vill vi öka kontinuiteten inom hemtjänst samt utveckla antalet aktiviteter för äldre på särskilt boende till minst tre per vecka. Prognosen är att målen uppfylls. Verksamhet Socialnämnden har en engagerad personal som utför tjänster till medborgarna med hög kvalitet vilket framgår i flera undersökningar. Antalet ensamkommande barn har minskat och är stabilt. Kommunens åtagande att ta fram 24 bostäder till medborgare med permanent uppehållstillstånd utifrån bosättningslagen har uppfyllts hittills i år men framöver är det ont om lediga lägenheter. Nämnden kommer under året satsa på kompetensutveckling inom ständiga förbättringar och välfärdsteknologi för att möta framtidens utmaningar. En Välfärdsmässa är genomförd och nu påbörjas genomförandet av smarta lösningar utifrån framkomna önskemål. Under hösten genomförs workshops och utbildningar med personal främst inom äldreomsorg. En femårig plan för utveckling kommer vara klar under hösten. Ekonomisk analys Vid ingången av året var prognosen ett underskott med 22 mkr ifall åtgärder inte vidtogs. Åtgärder har genomförts vilka medfört ett utfall på -18 mkr efter åtta månader, inbegripet att löneavtalet har medfört ökade kostnader utöver budget på 3 mkr. Prognosen efter augusti redovisar ett underskott på 15 mkr, vilken då inbegriper intäkter för flyktingverksamheten som inte tidigare under året beräknats. Framtiden Socialnämnden vill möta framtidens utmaningar genom att ta fram nya arbetsmetoder och utnyttja välfärdsteknologin. Vi vill att medarbetare, kunder och politiker ska vara delaktiga. Målet är att med befintliga resurser skapa ökad kvalitet för kunden och bättre arbetsmiljö för medarbetarna. 22
Teknik och Griftegårdsnämnd Avvikelse 2016: + 2,2 mkr Ansvarsområden Kvalitet, uppföljning och utvärdering inom följande verksamhetsområden: Gator, trafik och parker Vattenförsörjning och avloppshantering Renhållning Kostförsörjning Bostadsanpassning Hamnar Skogsbruk Begravningsverksamhet Ansvarig ordförande: Jennie Saxfeldt Ansvarig förvaltningschef: Bo Horndahl Viktiga händelser under året Under årets åtta första månader har verksamheten mest handlat om att sköta driften av nämndens verksamheter samt genomförande av projekt och investeringar. Förberedelser pågår för byggnation av en viktig bro vid Falkgatan. Deltagande i Sverigeförhandling avseende höghastighetsbana pågår för fullt. Måluppfyllelse Nämnden har 6 styrtal och prognosen för helåret är att styrtalen kommer att uppfyllas. Verksamhet Drift och underhåll inom alla områden har präglat året. Nya GC-vägar inom Östanåparken och Junkaremålen är klara. Ny bro till Östanåparken är klar och invigd. GC-vägar på Verkstadsgatan är påbörjade. Trädäck mittemot Stadshuset projekteras liksom bryggor i Sommen och inre hamnen. Ny parkering vid Junkaremålskolan byggs i höst. Arbetet med att byta ut golvet och handikappanpassa infarterna till fastigheterna längs Storgatan har fortsatt. Ett stort antal projekt på VA-sidan har genomförts och fortsätter i höst. Investeringar som ej kommer att utföras 2016 på grund av resursbrist eller väntar på beslut är bland annat planfri korsning, parkering vid Folkets Park, gång- och cykelväg utmed Mjölbyvägen och Åsens Hagar. Totalt handlar det om cirka 20 mkr som ej kommer att nyttjas 2016. Ekonomisk analys Efter åtta månader ligger nämnden något under planerat utfall och just nu pekar trenden på att resultatet vid årets slut blir ett överskott om cirka 2 mkr på den skattefinansierade sidan. På den taxefinansierade verksamheten är prognosen att VA lämnar ett överskott på 0,8 mkr och avfall ett överskott på 1,2 mkr. Framtiden Beslut om genomförande av höghastighetsbanan styr väldigt mycket av planering och genomförande av infrastrukturen. Beslut om Arena Tranås påverkar tillagningskök för kostverksamheten. 23
DELÅRSRAPPORT 2016-08-31 Tranås Stadshus AB Bolaget i korthet Tranås Stadshus AB är ett helägt dotterbolag till Tranås kommun och syftet är att äga och förvalta aktier och värdepapper. Tranås Stadshus AB har två dotterbolag, Tranås Energi AB och AB Tranåsbostäder. Tranås Stadshus AB fick från 2015 en ny bolagsstyrelse som utgörs av Kommunstyrelsens arbetsutskott. Viktiga händelser under året Under 2014 såldes dotterbolaget Tranås Industrifastigheter AB med befintlig fastighet Skytteln 19. En miljöutredning startades under slutet av 2014 för att undersöka eventuella behov av sanering av befintlig mark på fastigheten Skytteln 19. Utredningsarbetet har fortsatt under hela 2015 och är ännu ej färdigställd. Klart är att Tranås Stadshus AB kommer att belastas med saneringskostnaden för fastigheten. Det prognosticerade resultatet för 2016 beräknas bli en förlust på totalt 2,3 mkr. Väsentligt mycket lägre än budgeterad förlust. Detta beror framför allt på att inga saneringskostnader förväntas uppkomma under 2016 för fastigheten Skytteln 19. I bolagets årsredovisning för 2015 reserverades 5 mkr i årsresultatet. Av dessa medel återstår per 31/8 2016 4,2 mkr. Vidare har räntekostnaderna blivit motsvarande 2,4 mkr lägre än vad som budgeterats. I bolagets budget om 8,6 mkr ingår 4,0 mkr i beräknade kostnader för sanering av fastigheten Skytteln 19. Resterande kostnader i bolaget avser räntekostnader samt administrativa kostnader. Ekonomisk analys Bolagets resultat visar en förlust på 1,7 mkr per 2016-08-31. Budgeterat resultat för helåret 2016 är en förlust om 8,6 mkr. 24
DELÅRSRAPPORT 2016-08-31 Tranås Energi AB Bolaget i korthet Bolagets affärsidé är att producera el och värme med förnyelsebara energikällor samt leverera el, elnät, fibernät, värme och energitjänster efter kundens önskemål med konkurrenskraftigt pris, överenskommen kvalitet och hög energieffektivitet. Ansvarsområden Elhandel Elnät Kraftvärme Fibernät Vattenkraft Energitjänster Viktiga händelser under året Utbyggnad av fibernät i bostadsområdet Söder samt första halvan av Sommen har slutförts. Införsäljning är genomförd och utbyggnad pågår i Ängaryd, Hubbarp samt resterande del av Sommen. Utbyggnad av fjärrvärme i området Tostås med cirka 100 villor pågår och kommer bli klart i höst. Vidare pågår fortsatt införsäljning i Hjälmaryd och möjligheten att bygga fjärrvärme i Höganloft utreds. I höst kommer bland annat tingshusområdet erbjudas fjärrvärme. En laddstation för elfordon har färdigställts och driftsatts vid Parkhallen. En förstudie har färdigställts avseende en eventuell solcellspark. En fördjupad utredning genomförs för närvarande och kalkyl kommer att tas fram för eventuellt investeringsbeslut senare i år. Vidare har ett samarbetsprojekt med Tranåsbostäder startat upp. Syftet är att Tranås Energi eventuellt ska äga och stå för driften av solcellsanläggningar i bolagets kommande nybyggnationer men också i befintligt fastighetsbestånd. Måluppfyllelse Till varje mål finns en handlingsplan och prognosen är att de flesta målen kommer att uppnås. Ekonomisk analys Utfall per 31/8 relativt budget helår framstår som lågt. Bolagets intjäning sker dock i huvudsak under första och sista kvartalet och avseende perioden maj till mitten av september är en förlust budgeterad. Resultatet för perioden ligger något under budget och då till följd av dels lägre elpris och pris elcertifikat än budgeterat under februari till maj vilket påverkat resultatet avseende elproduktionen negativt. Vidare har volym- och profilrisken i elhandelsverksamheten under vissa delar av perioden fått ett visst negativt genomslag (kombination elpris och temperatur samt kunders avvikelse jämfört med uppskattad förbrukningsprofil relativt finansiellt säkrad volym). Framtiden I höst kommer införsäljning av fiber för utbyggnad 2017 att ske i sjukhusområdet och Kimarp. Återstående områden är sedan Diplomaten och Granelund. Planering pågår också vad gäller resterande landsbygd, där offentligt stöd sökts. Under förutsättning att detta beviljas kommer utbyggnad att genomföras under 2017/2018. Fiber kommer enligt utbyggnadsplanen att ha erbjudits och byggts ut i hela Tranås kommun till 2018 (ca 95 % av alla invånare). Fortsatta projekt som är på gång är byggnation av vindkraftspark, kalkylering av byggnation av skruvturbin vid Tranås kvarn. Dessutom finns en ansökan inlämnad avseende statligt stöd inom ramen för klimatklivet. Under hösten planerar bolaget för byggnation av två laddstationer för elfordon, en för snabbladdning i anslutning till Storgatan och en med semisnabbladdning i Bredstorp. Eventuellt byggs även en station i Norraby vid golfbanan. Även laddstolpar för elcykel kommer byggas och då i första hand i det av kommunen planerade cykelgarage vid resecentrum. 25
DELÅRSRAPPORT 2016-08-31 AB Tranåsbostäder Bolaget i korthet AB Tranåsbostäder äger, bygger och förvaltar fastigheter inom Tranås kommun. Vi ska med bra service och kunnande erbjuda bostäder och lokaler som väl uppfyller våra kunders behov. Ansvarsområden AB Tranåsbostäder ska, på affärsmässiga grunder, tillhandahålla bostäder och lokaler som är attraktiva och väl anpassade efter kundernas behov. Genomföra investeringsprojekt på kunders uppdrag. Förtäta befintligt fastighetsbestånd. Ha ett hållbarhetfokus i allt vi gör både beträffande vårt eget som våra kunders beteenden. Bolaget är en viktig aktör beträffande kommunens tillväxtmål. Styrelsens ordförande: Krister Rydholm Bolagets VD: Sören Carp Viktiga händelser under året Under första kvartalet har tre fastigheter sålts, helt eller delvis. Reavinsten uppgår till 3 mkr. Pågående projekt: Griftegården, ventilation och tak Blodroten, byggnation ny förskola Blodroten, projektering nytt Särskilt boende Arena Tranås, projektering multihall, restaurangutbildning m m Kv Läroverket, projektering om- och tillbyggnad gymnasieskola Korsörten, projektering om- och tillbyggnad F-6 skola Hubbarpsskolan, om- och tillbyggnad Energieffektiviseringar/ Hållbarhetsprojektet HEM 20/20 Tillgänglighetsåtgärder, hissar Vi fortsätter att utreda möjligheten att skapa nya bostäder centralt i befintliga fastigheter. På Vitsippan 17 planerar vi för en byggnation av 15-20 markbostäder. Måluppfyllelse De flesta av våra styrtal mäts årsvis. Vår nyligen genomförda kundundersökning kommer att få en slutredovisning i september månad. Ekonomisk analys AB Tranåsbostäder redovisar för perioden ett resultat om 15 mkr vilket inkluderar reavinst på 3 mkr. Med reducering för reavinsten utgör resultatet 91 % av den periodiserade budgeten. Budgeterat resultat för helåret 2016 är 18,4 mkr före skatt och exklusive reavinst från fastighetsförsäljning. Redovisningsreglerna, K3, innebärande att stora delar av underhållet (komponentutbyten) kommer att hanteras som investeringar vilket ger en betydande positiv resultatpåverkan, dock utan ökade likvida medel. Framtiden Då vi arbetar på affärsmässiga grunder med utveckling av vårt fastighetsbestånd är det viktigt att alla våra fastigheter bär sina egna kostnader samt ger god avkastning över tiden. För att möta våra kunders krav på ökad service, tillgänglighet och lokalanpassningar kommer arbetet med ständiga förbättringar att intensifieras. Vi står inför stora investeringar de närmaste åren. Prognosen pekar på att under kommande femårsperiod kommer investeringarna landa på cirka en miljard kronor. Med rätt laguppställning ser vi med tillförsikt fram emot kommande utmaningar. 26
DELÅRSRAPPORT 2016-08-31 Resultaträkning Utfall Utfall 20160101-20150101- Belopp i tkr Not 20160831 20150831 Verksamhetens intäkter 1 272 156 168 984 Verksamhetens kostnader 2-919 461-782 472 Avskrivningar 3-20 240-16 966 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -667 546-630 455 Skatteintäkter 4 491 813 476 075 Generella statsbidrag och utjämningar 5 187 045 186 717 678 857 662 792 RÖRELSERESULTAT 11 312 32 337 Resultat från finansiella poster Finansiella intäkter 6 4 172 6 479 Finansiella kostnader 7-467 -343 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 15 017 38 473 Extraordinära intäkter 8 0 8 400 PERIODENS RESULTAT 9 15 017 46 873 Balansräkning Belopp i tkr 20160101-20150101- 20160831 20151231 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 10 388 887 363 867 Maskiner och inventarier 11 78 140 70 202 SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 467 027 434 069 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, bostadsrätter 12 40 851 38 147 Långfristiga fordringar 13 9 331 9 308 SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 50 182 47 455 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 517 209 481 524 Omsättningstillgångar Varulager 14 1 512 1 156 Kortfristiga fordringar 15 67 615 67 019 Kortfristiga placeringar 16 289 252 304 789 Likvida medel 17 17 332 41 598 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 375 712 414 562 SUMMA TILLGÅNGAR 892 921 896 086 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 658 557 629 431 Periodens resultat 15 017 29 127 Summa eget kapital 18 673 574 658 557 Avsättningar Avsättningar 19 46 188 50 320 Skulder Långfristiga skulder 20 15 429 14 060 Kortfristiga skulder 21 157 730 173 148 Summa skulder 173 159 187 208 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 892 921 896 086 Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser 22 718 888 777 000 Pensionsåtagande 23 432 190 437 000 Andra ansvarsförbindelser 24 7 771 6 800 1 158 849 1 220 800 27
DELÅRSRAPPORT 2016-08-31 Nothänvisning Resultaträkning Utfall Utfall 2016-01-01-2015-01-01- Belopp i tkr 2016-08-31 2015-08-31 Not 1. Not 2. Verksamhetens intäkter Verksamhetens externa intäkter 269 083 168 984 Vinst försäljning fastighet (mark, byggnad) 3 073 0 Verksamhetens intäkter 272 156 168 984 Verksamhetens kostnader Nämndrelaterade kostnader -889 328-752 005 Förlust försäljning fastighet (mark, byggnad) 0-202 Nyintjänad pension inkl löneskatt -12 515-12 999 Pensionsutbetalning ansvarsförbindelse inkl löneskatt -17 618-17 267 Verksamhetens kostnader netto -919 461-782 472 Not 3. Avskrivningar Fastigheter och anläggningar -9 404-8 791 Inventarier och maskiner -10 836-8 175 Summa -20 240-16 966 Not 4. Skatteintäkter Kommunalskatt 490 085 470 824 Begravningsavgift 5 402 5 142 Slutavräkningar -3 674 108 Summa 491 813 476 075 Not 5. Generella statsbidrag, utjämning mm Inkomstutjämning 139 280 129 991 Mellan kommunal utjämning kom hem 1 358 2 087 Flyktingbidrag från staten 3 407 0 Regleringsbidrag/-avgift -422-475 Strukturbidrag 0 1 275 Kostnadsutjämning 17 891 25 164 Utjämningsbidrag/avgift LSS 5 180 8 883 Fastighetsavgift 20 352 19 790 Summa 187 045 186 717 Not 6. Finansiella intäkter Utdelning på aktier/andelar övriga 1 741 2 297 Ränteintäkter 2 402 4 146 Ränteintäkter på kundfordringar 30 37 Summa 4 172 6 479 Not 7. Finansiella kostnader Räntekostnader -467-343 Summa -467-343 Not 8. Extraordinära intäkter AFA återbetalning 0 8 400 Summa 0 8 400 28
DELÅRSRAPPORT 2016-08-31 Nothänvisning Resultaträkning Utfall Utfall 2016-01-01-2015-01-01- Belopp i tkr 2016-08-31 2015-08-31 Not 9. Periodens resultat Periodens resultat 15 017 46 873 Summa periodens resultat 15 017 46 873 Utfall 2016-08-31 Utfall 2015-12-31 Fördelning av periodens resultat Periodens resultat exklusive nämndsunderskott 17 20 Nämndsunderskott -2 9 Summa 15 29 Fördelning av totalt eget kapital Övrigt eget kapital -458-428 Pensionsreserv -201-201 Periodens resultat exklusive nämndsunderskott -17-20 Omsiponering årets resultat 2015 exkl nämndsunderskott 0-6 Periodens nämndsunder/överskott 2-9 Omdisponering årets nämndsunderskott 0 6 Summa -674-659 Avstämning balanskrav Periodens resultat 15 29 Avgår realisationsvinster -3-4 Avgår realisationsförluster 0 0 Jämförelsestörande poster 0-9 Balanskravsresultat 12 17 29
DELÅRSRAPPORT 2016-08-31 Nothänvisning Balansräkning Utfall Utfall 2016-01-01-2015-01-01- Belopp i tkr 2016-08-31 2015-12-31 Not 10. Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningssvärden 590 588 537 113 Inköp 34 947 59 007 Försäljningar/utrangeringar -523-5 532 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 625 012 590 588 Ingående avskrivningar -230 446-217 084 Årets avskrivningar -9 404-13 363 Utgående ackumulerade avskrivningar -239 850-230 446 Ingående uppskrivningar/nedskrivningar 3 725 3 725 Utgående ackumulerade upp/nedskrivningar 3 725 3 725 Utgående redovisat värde 388 887 363 866 Not 11. Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 125 058 104 569 Inköp 18 775 25 711 Försäljningar/utrangeringar 0-5 222 Omklassificeringar 1 666 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 145 499 125 058 Ingående avskrivningar -54 856-47 354 Försäljningar/utrangeringar 0 5 222 Omklassificeringar -1 666 0 Årets avskrivningar -10 836-12 725 Utgående ackumulerade avskrivningar -67 358-54 856 Utgående redovisat värde 78 140 70 202 Not 12. Värdepapper, andelar och bostadsrätter Andelar i koncernföretag Tranås Stadshus AB 11 000 11 000 Östanå Park AB 10 057 10 057 Aktier och andelar, övriga Rederi AB SS Boxholm II 100 100 Södra Skogsägarna ekonomisk förening 2 822 118 Kommuninvest ekonomisk förening 16 574 16 574 Kredigarantiföreningen Jönköpings län förlagsinsats 260 260 Bostadsrätter 20 20 Övriga 18 18 Utgående bokfört värde 40 851 38 147 Not 13. Långfristiga fordringar Fordran Tranåsbostäder AB 5 145 5 145 Fordran Kommuninvest 3 700 3 700 Fordran Östanå Parken AB 485 463 Utgående bokfört värde 9 331 9 308 Not 14. Varulager Gatuförråd 1 512 1 156 Utgående bokfört värde 1 512 1 156 30
DELÅRSRAPPORT 2016-08-31 Nothänvisning Balansräkning Utfall Utfall 2016-01-01-2015-01-01- Belopp i tkr 2016-08-31 2015-12-31 Not 15. Kortfristiga fordringar Fakturafordringar 6 962 24 008 Statsbidrag 286 360 Interimsfordringar 37 371 20 458 Skattefordringar 8 136 9 906 Upplupna ränteintäkter 944 2 745 Övriga fordringar 13 917 9 542 Utgående bokfört värde 67 615 67 019 Not 16. Kortfristiga placeringar Obligationer/Företagscertifikat 287 203 302 785 Donationsmedelsfond 2 049 2 004 Utgående bokfört värde 289 252 304 789 Not 17. Likvida medel Kassa/Plusgiro/Bank 17 332 41 598 Utgående bokfört värde 17 332 41 598 Not 18. Eget Kapital Eget Kapital 658 557 629 431 Årets reslutat 15 017 29 127 Utgående bokfört värde 673 574 658 557 Not 19. Soliditet 75,4% 73,5% Soliditet inkl pensionsskuld ansvarsförbindelse 27,0% 24,7% Avsättningar Avsättningar för pensioner Ålders-/förmånsbestämd-/efterlevandepension 10 068 12 884 Summa pensionsavsättningar 10 068 12 884 Särskild löneskatt 2 442 3 126 Summa pensionsavsättningar, inkl löneskatt 12 510 16 010 Övriga avsättningar Avsättning återställande av deponeringsplats 22 001 22 001 Avsättning investeringsfond Vatten-och Avlopp 9 300 9 442 Avsättning investeringsfond Avfall 2 801 2 801 Avsättning Griftegård - resultat -426 66 Summa övriga avsättningar 33 677 34 311 Utgående bokfört värde 46 188 50 320 Not 20. Långfristiga skulder Förutbetalade intäkter från anslutningsavgifter Vatten och Avlopp intäkt anslutningsavgifter VA 14 954 13 585 Investeringsbidrag 475 475 Utgående bokfört värde 15 429 14 060 31
DELÅRSRAPPORT 2016-08-31 Nothänvisning Balansräkning Utfall Utfall 2016-01-01-2015-01-01- Belopp i tkr 2016-08-31 2015-12-31 Not 21. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 17 507 37 645 Övriga kortfristiga skulder 26 118 23 901 Uppluppna kostnader o förutbetalda intäkter Förutbetalda intäkter övriga 25 531 22 509 Semesterlöneskuld och övertidsskuld 25 584 45 981 Uppluppna pensioner 26 374 26 573 Lagstadgade sociala avgifter 16 865 14 275 Upplupna räntor 0 2 265 Upplupna kostnader, övriga 19 751 0 Utgående bokfört värde 157 730 173 148 Not 22. Borgensförbindelser Kommunägda företag AB Tranåsbostäder 420 756 429 800 Tranås Energi AB 188 600 177 600 Tranås Stadshus AB 109 139 169 100 Kommunalt ansvarstagande för bostadslån SBAB 74 100 Föreningar Sommens Byggnadsförening 168 200 Tranås Ridklubb 150 200 Summa 718 888 777 000 *Vad gäller borgensförbindelser har SBAB:s värden uppskattats till samma belopp som vid bokslutet 20151231. Övriga borgensförbindelser Under 2002 har Tranås kommun ingått medlemskap i Kommuninvest Ekonomisk förening. Denna förening äger Kommuninvest i Sverige AB som i första hand förmedlar lån till kommuner och kommunala bolag. Medlemskapet innebär också att kommunen tillsammans med övriga medlemmar tecknar solidarisk borgen såsom för egen skuld (proprieborgen) för de förpliktelser som Kommuninvest i Sverige AB åtar sig i sin verksamhet (Kommunfullmäktige 2002-06-17, 62). Not 23. Pensionsförpliktelser och särskild löneskatt äldre än 1998 Pensionsförpliktelser 347 811 351 700 Löneskatt 84 379 85 300 Summa 432 190 437 000 Not 24. Övriga ansvarsförbindelser o ställda säkerheter Gravskötselavtal 7 771 6 800 Summa 7 771 6 800 Övrigt Leasingavtal Personbilar med förfall inom 1 år 372 594 Personbilar med förfall inom 1-5 år 3 965 4 701 Övr inventarier/fordon med förfall inom 1 år 118 328 Övr inventarier/fordon med förfall inom 1-5 år 516 3 009 Summa 4 971 8 631 32
DELÅRSRAPPORT 2016-08-31 Tillämpade redovisningsprinciper Tranås kommun följer den kommunala redovisningslagen som regleras av Lagen om kommunal redovisning (SFS 1997:614) och Rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendationer, med vissa undantag. Här kommenteras vissa andra tillämpade redovisningsprinciper som kan vara intressanta utifrån kommunal särart. Intäkterna redovisas i den omfattning som det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Periodisering av skatteintäkter Årets redovisade skatteintäkter består av preliminära skatteinbetalningar som kommit kommunen tillgodo under året, prognos för slutavräkning samt skillnaden mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten för föregående år. Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) augustiprognos i enlighet med RKR:s rekommendation 4.2 Redovisning av skatteintäkter. Anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk och med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om anskaffningsvärdet överstiger ½ prisbasbelopp (2016 prisbasbelopp 44 300 kr). Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningarna påbörjas efter att investeringen tagits i bruk. Linjär avskrivning tillämpas och görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Viss vägledning finns i SKL:s förslag till avskrivningstider. På tillgångar i form av mark och konst görs inga avskrivningar. Enligt RKR, rekommendation nr 13.1, ska vid finansiellt leasingavtal leasingobjektet redovisas som anläggningstillgång i balansräkningen, medan så inte är fallet om ett operationellt leasingavtal föreligger. Avtal tecknade före den 1 januari 2003 får dock även efter rekommendationens ikraftträdande klassificeras som operationella. Kommunens finanspolicy uttrycker restriktivitet vad gäller leasing och avsikten är att omfattningen av leasing ska minska. Därmed har inte något leasingobjekt redovisats som anläggningstillgång i kommunens balansräkning. Enligt RKR:s rekommendationer 15.1 ska upplysning lämnas om huvudmetod eller alternativ metod tillämpas vid beräkning av tillgångars anskaffningsvärden. Tranås kommun använder huvudmetoden, det vill säga inga lånekostnader inräknas i tillgångarnas anskaffningsvärden. Pensionsskulden Pensionsskulden redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att intjänade pensioner fram till och med år 1997 inte redovisas som skuld eller avsättning, utan som ansvarsförbindelse. Endast utbetalningar som avser denna del av pensionsskulden belastar resultatet. Pensionsförmåner intjänade från år 1998 redovisas som förpliktelse i balansräkningen. Den avgiftsbestämda delen redovisas under kortfristiga skulder och utbetalning sker i mars nästkommande år. Försäkringsavgift för pensionsförmåner över 7,5 inkomstbasbelopp betalas ut löpande under året. Visstidspensioner samt särskild avtalspension redovisas som avsättningar. Redovisning av löneskatt sker i enlighet med RKR:s rekommendation nr 17. Den särskilda löneskatten redovisas enligt samma principer som gäller för redovisning av pensioner, den så kallade blandmodellen. Enligt RKR 7.1 ska nämnas huruvida kommunen innehar finansiella placeringar av pensionsmedel. Tranås kommun har inte finansiell placering av pensionsmedel. Komponentavskrivning Idag görs en fördelning inom vatten- och avloppsverksamheten. Vattenverksamheten har följande komponentuppdelning: Vattenverk (25 år) 33
DELÅRSRAPPORT 2016-08-31 Ledningsnät (50 år) Fordon/maskiner (5-10 år) Avloppsverksamheten är uppdelad på: Avloppsverk (25 år) Ledningsnät för dag- och spillvatten (50 år)* Fordon/maskiner (5-10 år) *På anskaffningar från 2014 görs fördelning på ledningsnät enl ovan. Vid investering av nyanläggning/underhåll av en gata har vi från och med 2014 delat upp den på två komponenter Ytskikt (30 år) Bottenskikt (70 år) Uppdelning av komponenter på Tranås kommuns fastigheter kommer att ske under 2016 och utgångspunkten kommer att vara hur våra bolag har hanterat komponentuppdelningen. Övrigt Enligt RKR, rekommendation nr 10.1, redovisas avsättningar för återställande av Norraby deponeringsplats. Deponering av icke brännbart avfall pågick till och med år 2008 och täckning beräknas vara klart år 2027. Nuvärdesberäkning av kommande utbetalningar har gjorts och beräkningen visar att tillräckliga medel är avsatta. Vad gäller markexploatering följer kommunen rekommendationer från RKR. Mark som iordningsställts för försäljning redovisas såsom omsättningstillgång. Från år 2007 ställer lagstiftningen krav på att VAverksamheten ska särredovisas från annan verksamhet. Anslutningsavgiften ska betraktas som förutbetald intäkt, vilken successivt intäktförs i samma takt som den tillgång den bidragit till att finansiera skrivs av. Anslutningsavgiften ska därmed periodiseras över beräknad nyttjandeperiod 50 år. Tranås kommun uppfyller dessa krav och en särskild särredovisning upprättas. Jämförelsestörande poster Händelser som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder redovisas som jämförelsestörande poster. Som jämförelsestörande post redovisas intäkter och kostnader som sällan förekommer. Finanspolitik Kommunen och dess helägda bolag ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Detta innebär att verksamheten ska bedrivas på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vidare ska kommunen och dess helägda bolag förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. Denna policy gäller för kommunen och dess direkt och indirekt helägda bolag. Policyn inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige ska fastställa enligt 8 kap 3 Kommunallagen, inklusive 3 a vilken avser pensionsmedel. Kommunfullmäktige beslutar om ramar för upp- och utlåning, borgen, likviditetsbehov för investeringar, avsättning för pensionsmedel, avsättning för framtida ändamål samt övriga finansiella lån i samband med årligt budgetbeslut. Kassaflödesanalys En kassaflödesanalys beskriver årets kassaflöden från verksamheterna, från investeringar och från finansieringen samt hur de inverkar på kommunens likvida ställning. Kassaflödesanalys är enligt RKR en frivillig uppgift därav väljer Tranås kommun att inte redovisa uppgiften i delårsbokslutet. 34
DELÅRSRAPPORT 2016-08-31 Revisorernas bedömning 35