Bakgrund Två regeringar står bakom uppdraget, nuvarande regering har förlängt och förstärkt uppdraget begärt konkreta förslag Samarbete mellan kommunal, regional och nationell nivå Förfrågan om samarbete i 50 kommuner ställdes till kommunledningen Två besök per kommun Barnet/ungdomen ingång i uppdraget oavsett kommunens organisation
Mål Genom dialog med kommunala företrädare och med andra aktörer driva på utvecklingen till en social barn-och ungdomsvård av god kvalitet där barn och unga och deras familjer får det stöd och den hjälp som de behöver
Strategier - att stimulera och inspirera socialtjänsten att utveckla sin verksamhet för bästa möjliga vis för att möta de utamningar som finns - att belysa kommunernas olika förutsättningar för att uppnå en god social barn och ungdomsvård - att lyfta och sprida framgångsfaktorer och goda exempel inom den sociala barn-och ungdomsvården
forts strategier - att vid kommunbesöken lyfta det nationella stödet och diskutera om detta är ändamålsenligt utformat - att återföra kommunernas erfarenheter till kommunal, regional och nationell nivå
Genomförandet Barnets, ungdomens och familjens bästa Gällande regelverk där socialtjänstlagens portalparagraf grundar uppdraget samt att det är Kommunen som har det yttersta ansvaret för socialtjänsten inom sitt område resp Kommunens förutsättningar att leva upp till socialtjänstlagens kvalitetsparagraf
Samarbetskommuner Tierp* Växjö* Skövde* Fagersta* Göteborg* Sundsvall* Finspång* Höör* Umeå* Hultsfred* Motala* Karlskrona* Malmö* Vetlanda* Stockholm* Karlshamn* Uppsala* Torsby* Linköping* Västerås* Sjöbo* Helsingborg* Flen* Örebro* Kalmar* Laholm* Botkyrka* Hedemora* Tyresö* Hagfors* Nacka* Sandviken* Luleå* Åmål* Östersund* Hofors** Storuman* Borås* Hudiksvall* Gotland* Arvidsjaur* Jönköping* Ludvika* Svalöv** m.fl
Några röster från barnen, ungdomarna och vårdnadshavarna Mer samarbete mellan polis, skola och socialtjänst. Skolan kan säkert förebygga tidigare. Man kanske kan se lite mer tydligt vilka som ligger i riskzonen - pappa Stuprören är ett stort problem. Olika enheter jobba med olika saker och ingen har kontakt med den andre - mamma Skolan har inte lyssnat på socialtjänsten om vad de har sagt. Detta är socialtjänstens eller BUP s ansvar. Men det är något som skolan måste ta tag i - mamma Vi har kontakt med åtta till tio personer i kommunen per vecka. Detta för att det är olika handläggare för ett av barnen är barn och det andra är en ungdom - mamma Man skulle behöva få möjlighet att träffas på helger och kväll. Nu press på jobbet. Har varit borta för mycket - mamma Det blir aldrig längre samtal med socialtjänsten där det finns tid för reflektion över en längre tid. Det blir så adhoc när vi ska träffas - pappa Med hjälp av sms och snabbare hjälp känns det som att jag har närmat mig socialtjänsten - ungdom kille
Bred delaktighet, samarbete och samråd Forskarnätverk
Det första kommunbesöket Presidier för kommunstyrelse, socialnämnd/omsorgsnämnd/ barn och utbildning samt kommunrevisionen Mycket skriftligt material ifrån kommunerna Möte med barn, unga och vårdnadshavare med erfarenhet av den kommun som vi besökte Möte med många medarbetare Fackliga företrädare i alla kommuner Plan för handling ifrån varje kommun Arbetstidsmätning
Mätningen
Bakgrund till mätningen Vilka förutsättningar finns för att leva upp till en social barn- och ungdomsvård av god kvalitet? Har socialarbetarna tid att göra barn delaktiga i denna del av verksamheten? Personalflykt ifrån myndighetsutövningen Har den närmsta chefen/ledaren utrymme för det nära/närvarande ledarskapet?
Hur genomfördes mätningen? Smartphone med tolv olika variabler - registrerat vilka arbetsuppgifter som hen ägnat sig åt under fem arbetsdagar Variablerna har arbetats fram tillsammans med tre kommuner - synpunkter från de regionala utvecklingsledarna 47 kommuner/stadsdelar 1302 socialsekreterare 121 av deras arbetsledare 6510 arbetsdagar socarb/605 arbetsdagar arbledare
Resultat av mätning av socialsekreterares tid i 47 kommuner - 12 procent motsvarar en timmes arbete om man arbetar åtta timmar om dagen Personaltid 9% Administration 11% Utveckling 2% Samverkan externt Uppföljning 0% 1% Handledning 3% Förflyttning Egen tid 9% 3% Medarbetartid 3% IT-strul Direkt tid barn 1% & vuxna Direkt tid barn o vuxna 13% Barntid Barntid Indirekt tid barn o vuxna 2% Kollegial konsultation Indirekt tid barn & vuxna 35% Kollegial konsultation 8% Medarbetartid Handledning Uppföljning Samverkan externt Utveckling Administration Personaltid Egen tid Förflyttning IT-strul
Personaltid Samtal kring 6% brister & problem 2% Egen tid 5% Arbetsmiljö 2% Personalfrågor 8% Resultat av mätning av arbetsledande chefers tid i 47 kommuner - 12 procent motsvarar en timmes arbete om man arbetar åtta timmar om dagen Enklare administration 6% Chefsadministrati on 17% Förflyttning 5% Direkt tid barn & vuxna 4% Indirekt tid barn & vuxna Barntid 17% 0% Medarbetartid 15% Utveckling 12% Uppföljning 1% Direkt tid barn o vuxna Barntid Indirekt tid barn o vuxna Medarbetartid Uppföljning Utveckling Chefsadministration Enklare administration Personalfrågor Arbetsmiljö Egen tid Samtal kring brister o problem Personaltid Förflyttning
Hur skapar vi mer värde i det sociala arbetet med och för barn och unga?
Vad menas med begreppet Funktionell dumhet? Trots goda intentioner reproduceras ett systematiskt beteende som inte är värdeskapande för dem som verksamheten finns till för. Ett organisatoriskt fenomen: en övergripande och systematisk brist på kritisk reflektion kring den egna verksamheten - inte en fråga om bristande kompetens hos den enskilda individen.
Vad leder Funktionell dumhet till? Att mångdubbelt mer tid ägnas åt administration och dokumentation än till möten med dem verksamheten är till för leder till brister i barns och ungdomars delaktighet och medskapande. Skapar även brist på uppföljning av kvaliteten i och resultaten av förebyggande arbete samt av olika insatser.
Direkt tid barn & vuxna 13% Barntid 2% All övrig tid 85%
Hur har den funktionella dumheten uppstått? Grunden till, och det övergripande ansvaret för, situationen går att finna i den övergripande styrningen och styrkedjan. Staten har adderat regler och rutiner som sammantaget reducerar snarare än ökar det totala värdeskapandet Den byråkratiska styrningen har medfört en överdriven detaljstyrning, vilken i sin tur har medfört en regelefterlevnadskultur bland professionella. Tillitsreformen /Tillitsdelegationen och IVO:s ambitioner att ändra sin tillsyn är två exempel som bekräftar statens del i den uppkomna situationen, där man nu prövar förutsättningarna för och värdet i en mer tillitsbaserad styrning och lärande tillsyn.
Fem utvecklingsområden Tidigt och samordnat Frigöra och utveckla Förutsättningar Helhetssyn Medskapande
Beslut under uppdraget Stöd för användardriven innovation i den sociala barn- och ungdomsvården Integrera taligenkänning inom ramen för BBIC Verksamhetsnära stöd för ändamålsenlig dokumentation
Stäng av verksamhetshjärnan! o Bli nybörjare till sinnet o Fråga, även fast du vet svaret o Förklara inte
App som ökar delaktigheten
Vad är taligenkänning? En IT-tjänst som översätter tal till text in i verksamhetssystemet Genom mikrofon talas den information som ska dokumenteras in. Det du säger översätts direkt till text som granskas och godkänns av dig som användare Kan användas under eller efter ett möte för att summera vad som har sagts och beslutats Taligenkänning har visat sig kunna mer än halvera tiden för journalförande och öka delaktigheten när dokumentationen görs tillsammans med brukarna Genom att dokumentationen görs i direkt anslutning förväntas även kvaliteten på dokumentationen öka
Initiala resultat Vid granskning av sina beslutsunderlag upplever många socialsekreterare att: De skriver samma information på ett flertal olika ställen i onödigt stor utsträckning Journalanteckningarna är ofta omfattande och skrivs som berättelser där det kan vara svårt att urskilja vad som är viktigt och inte De har ofta med en stor mängd irrelevant information för beslutet i beslutsunderlag som handlar om frivilliga stödinsatser Beslutsunderlagen borde kunna kortas ner väsentligt utan att bli rättsosäkra
Tillgängligt i praktiken men otillgängligt för läsaren Spontan reflektion är att det alltid är lätt att få ut dokumentation från socialtjänsten men också alltid för mycket dokumentation vilket gör det jättesvårt att få en överblick. Så samtidigt som dokumentationen är tillgänglig i praktiken så är det som står otillgängligt för läsaren. Det har hänt att föräldrar kommit med en sportbag med papper som de fått ut. Så lätt att få ut, men hopplöst att ta sig igenom. Så mycket dokumentation men ändå får inte barnet den hjälp det behöver...
Förslag under uppdraget Säkra skolgång för barn och unga som är placerade utveckling av SiSam även i andra placeringsformer Analys om den medicinskt ansvarige sjuksköterskan även ska omfatta den sociala barn- och ungdomsvården Att stärka barnskyddet genom att anmälningar som inte leder till utredning får hållas systematiskt ordnade
Samarbeta via avtal kring myndighetsutövning över kommungränser Tidiga och samordnade insatser Utvecklingsprojekt för att behålla och rekrytera socionomer inom den myndighetsutövande socialtjänsten Praktiknära forskning av tidiga och förebyggande insatser för barn före skolåldern
Uppdrag, Kunskap och Förutsättningar 1. Förskolan/skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten måste få ett mer uttalat gemensamt socialt uppdrag (1) Att vara väl förtrogen med barns levnadsförhållanden, (2) att främja jämlikhet i levnadsvillkor och (3) att samverka 2. Systematisk kunskapsutveckling om konsekvenserna för barn och föräldrar av förebyggande arbete och av uppdraget Krävs utbyte mellan forskning och praktik; forskarskolor, praktiknära forskning, kommundoktorander, nya utlysningar av medel 3. Förutsättningar: utbildning av personal, tydlig ledning, samverkansuppdrag, FoU, öppna och icke-diskriminerande strukturer bortom myndighetsutövning, uthållighet mm
Det andra kommunbesöket o Följa upp alla planer för handling finns idag med i seminarierna o Alla representanter samtidigt vid besöket o Landstingsfinansierade hälso- och sjukvården och o Socionomprogrammet inbjudna o Fokus på samverkan, personalförsörjning utbildning och kompetensfrågor
a) Samverkan vad leder den till och för vem? Hur mycket tid? svårt att samarbeta med BUP - lättare med skolan bättre struktur för att barn och ungdomar ska få den hälso-och sjukvård de behöver nämndöverskridande arbete behövs för barn och unga och deras familjer? arbete över huvudmannaskapsgränserna behövs för och med barn och unga och deras familjer utmana gamla strukturer på alla nivåer
Vad behövs för en fungerande samverkan? tydlighet kring ansvarsgränser tydlighet kring ekonomisk ansvarsfördelning kunskap om vad samarbetspartners har möjlighet att göra för att undvika orealistiska förväntningar och beställningar nedskrivna strukturer -får inte vara personbundet, eldsjälar att den enskilde också räknas in som en samverkanspart
b) Personal och kompetens - i nästan alla kommuner beskrevs svårigheter att rekrytera och behålla personal (några undantag) - ond cirkel beskrivs där personalomsättning i kombination med ökad arbetsbelastning innebär mindre utrymme för förebyggande eller tidiga insatser, vilket i sin tur leder till att problematiken försvåras och oftare leder till ännu fler anmälningar.
Vad har gjorts för att förbättra situationen? Ansträngningar för att bli en attraktiv arbetsgivare, systematiskt arbetsmiljöarbete Lönesatsningar Anställt andra kompetenser Satsningar på att ge en bra introduktion till yrket Flexibel arbetstid och möjlighet att arbeta hemifrån Arbetstidsförkortning Satsning på ledarskap och översyn av chefstätheten, minskar antalet medarbetare per chef Specialistsocionomer, sas, metodutvecklare resp stödjare, seniorhandläggare etc etc
Fortsättn förbättra situationen Hur har man arbetat för att försöka öka direkttiden med barn och unga? - administrativ personal har anställts - satsning på digitalisering (taligenkänning, bärbara projektorer för att ge möjlighet att dokumentera redan under samtalet, Skype-möten för att spara in restid, appar, chattfunktioner) - översyn av arbetsuppgifter, möten - kortutredningar, ej utreda mer är ärendet kräver - minska dokumentationen
e) Barn, ungdomar och familjers medverkan Många kommuner har insett värdet i att ta tillvara enskildas kunskaper - Barnråd - Arvoderade brukarråd - Brukare involverade i tjänstedesign - Brukarmedverkan har resulterat i nya projekt och nya arbetssätt
d) Socionomutbildningen Bättre kontakt och samarbete med socionomutbildare efterfrågades Socionomutbildare samarbetar med andra utbildningar Nyutexaminerade behöver lång introduktion : Det är en generalistutbildning men arbetet kräver specialistkunskaper AT tjänstgöring Önskemål om mer praktikorienterad utbildning Önskemål om att utbilda socionomer som redan bor på orten/ distansutbildningar
Slutrapporten Del 1 Bakgrund, angreppssätt, beslut Angreppssättet // samarbete Första kommunbesöket, andra dialoger, samtal med barn, unga och deras familjer, fackliga företrädare, följeforskningen, mätningen De tio regeringsbesluten Det andra kommunbesöket Del 2 Viktiga teman och fördjupningar Barnet/ungdomen som förenar hur arbetet organiseras, vilka mellanrum finns utifrån barnets/ungdomens och familjens perspektiv? Fördjupning av några kommuners arbete stabilitet genom hela arbetet Digitalisering och IT i den sociala barn-och ungdomsvården / IFO Ökade inflödet av anmälningar men få ansökningar Utbildning, Forskning/ Behov av olika kompetenser i den sociala barn och ungdomsvården Personalförsörjning/ledarskap Förslag
Kontaktuppgifter